ARBETSTERAPEUTUTBILDNING. 120 poäng

Transkript

1 Dnr LiU 732/01-41 ARBETSTERAPEUTUTBILDNING 120 poäng Utbildningsplan Fastställd av Hälsouniversitetets fakultetsnämnd Reviderad av Grundutbildningsrådet Reviderad av programstudierektor Lena Haglund

2 Utbildningsplan Arbetsterapeututbildning 120 poäng Bachelor of Science in Occupational Therapy Denna utbildningsplan gäller från och med höstterminen 2001 Mål "Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå" (Högskolelagen, SFS 1992:1434, 1 kap 9 ). Enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100) gäller följande mål för arbetsterapeutexamen "För att erhålla arbetsterapeutexamen skall studenten ha förvärvat sådana kunskaper och färdigheter som fordras för att kunna arbeta självständigt som arbetsterapeut, förvärvat sådana kunskaper och färdigheter i arbetsterapeutiska behandlingsmetoder och kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet, utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående, förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa samt kunna initiera och delta i hälsobefrämjande och förebyggande arbete Ämnet arbetsterapi Arbetsterapi är dels benämningen på den yrkesutövning som bedrivs av arbetsterapeuter och dels ett akademiskt ämne. Arbetsterapeuter verkar för att människor med olika svårigheter skall klara sitt dagliga liv. Detta innebär för individen att kunna förbättra sin förmåga att själv bestämma över och kontrollera sin tillvaro i syfte att uppnå en så god livskvalitet som möjligt. Arbetsterapeuter arbetar inom hälso- och sjukvård och kommunal verksamhet med förebyggande, 2

3 habiliterande och rehabiliterande åtgärder. Dessutom arbetar arbetsterapeuter inom en rad andra områden som t ex hjälpmedelsverksamhet, arbetsmarknadsverket och kriminalvård. Antalet arbetsterapeuter särskilt inom statlig och privat verksamhet ökar. Den gemensamma nämnaren för samtliga områden är att arbetsterapeuten genom sina insatser ökar individens förutsättningar att klara sin dagliga tillvaro. I arbetsterapeutens arbete ingår att kartlägga individens resurser och begränsningar, att genom samverkan skapa motivation, intresse och handlingskraft hos individen, att träna de färdigheter som är nödvändiga och att anpassa miljön så att den dagliga verksamheten underlättas. För att arbeta med människor med olika skador, sjukdomar och funktionshinder krävs en bred medicinsk kunskap och förståelse för hur olika processer påverkar aktivitetsförmåga och hälsa. Arbetsterapeuten arbetar för att människor utifrån sina förutsättningar skall kunna leva ett bra liv i samhället. Sjukdom och funktionshinder ger konsekvenser för människans hela situation och arbetsterapeuten måste ha kunskaper på individ-, grupp- och samhällsnivå. Det innebär att arbetsterapeuten måste ha kunskaper om samhällets organisation och regelverk. Därför behöver arbetsterapeuten utöver humanbiologiska och medicinska kunskaper också ha kunskaper från beteende- och samhällsvetenskapliga kunskapsområden. Arbetsterapi är ett akademiskt ämne och vid Hälsouniversitetet i Linköping ett forskningsämne. Studenter som genomgått grundutbildningen kan idag söka till en forskarutbildning. Ämnet arbetsterapi ligger inom medicinsk fakultet eftersom humanbiologiska och medicinska kunskaper utgör en grund för arbetsterapeutens yrkesfunktion. Arbetsterapi hämtar också kunskaper från beteende- och samhällsvetenskaperna. Ämnet arbetsterapi är ett tvärvetenskapligt ämne. Forskning inom arbetsterapi omfattar t ex relationen mellan aktivitetsgrad och hälsa, människans aktivitetsmönster under livet, människans behov av skapande, produktivitet, gemenskap, utveckling av metoder för utredning och behandling, kartläggning av faktorer som påverkar aktivitetsförmåga och människors egna perspektiv på vilka problem olika symptom leder till i det dagliga livet. Pedagogisk grundsyn Problembaserat lärande (PBL) är den pedagogiska filosofi och metod som används vid Hälsouniversitetet. I PBL betonas studentens utveckling av ett självständigt, livslångt lärande. Det är ett sätt att möta dagens och morgondagens samhälle, som kännetecknas av ständiga förändringar, utveckling och snabb tillväxt av och tillgänglighet till ny kunskap. En förutsättning för självständigt lärande är ett undersökande förhållningssätt till omgivningen. Studentens egna frågor och problemformuleringar utgör därför grunden för lärandet i PBL. Centralt är också att ta eget ansvar i lärandet, att söka och värdera kunskap, samt att ha beredskap för att kunna möta förändringar inom den egna professionen som i samhället. Människan har en drivkraft att vilja förstå och kunna handskas med sin omgivning. Förutsättningen är att lärandet upplevs som relevant och meningsfullt. Betydelsefullt är också att kunna påverka och få ta ansvar för sina handlingar och över sitt eget lärande. Denna syn på lärande kräver att individen själv är aktiv, d v s bearbetar fakta, reflekterar, tar ställning, prövar i handling 3

4 och formulerar sig i tal och skrift. Hela individen, med sina tankar, känslor och handlingar är involverad i lärandet. I denna process är den sociala dimensionen viktig. Människan har behov av sammanhang och lär sig i samspel med andra och med omgivningen. Den människosyn som ligger till grund för dessa antaganden om människors lärande präglas av tilltro till varje individs förmåga och vilja att skaffa sig kunskap och kompetens. Synen på lärande får följder för hur kunskap betraktas. Kunskap blir något som finns inom individen. Kunskap avgör hur individen ser på och handskas med sin verklighet. Metoden PBL syftar till att stödja ovanstående grundläggande antaganden om lärande. Utbildningens viktigaste uppgifter blir därför att på olika sätt stimulera studentens motivation, främja utvecklingen av självstyrt lärande och se till att det finns bra förutsättningar för att lära. Navet i studierna är basgruppen, vanligtvis 7-8 studenter och en handledare. I undervisningen utnyttjas olika metoder som basgruppsarbete, föreläsningar, färdighetsträning, seminarier, artikelgranskning, fältstudier och praktik. I basgruppen bearbetar studenterna verklighetsanknutna situationer eller scenarier. Utbildningens uppläggning och innehåll Ämnet arbetsterapi omfattar minst 70 poäng med såväl en breddning som en successiv fördjupning av studierna. Arbetsterapi studeras integrerat med humanbiologi och medicinsk vetenskap som omfattar minst 25 poäng och samhälls- och beteendevetenskap som omfattar minst 20 poäng. En valbar kurs omfattande 5 poäng ingår i någon av ovan angivna ämnen (arbetsterapi, humanbiologi och medicinsk vetenskap eller samhälls- och beteendevetenskap) varför exakt poängantal i varje ämne varierar utifrån studentens val. Inom nivå A, 1-20 poäng, genomförs grundläggande studier i arbetsterapins teori och metod, människans aktivitetsutveckling under olika åldrar samt orsaker och följder av begränsad aktivitetsförmåga. På denna nivå läggs grunden till den forskningsförberedande utbildningen genom träning av färdigheter i sökande, inhämtande och värdering av kunskap. Inom nivå B, poäng, genomförs fortsatta grundläggande studier i arbetsterapins teori där teoretiska kunskaper omsätts i mera komplexa klientsituationer. Den forskningsförberedande utbildningen ges större tyngd genom kritisk granskning och metodutvärdering. Inom nivå C, poäng, fördjupas studierna och kraven på studenternas självständighetsgrad och på förmågan att planera, genomföra och utvärdera sitt arbete ökar. Arbetsuppgifterna kräver växling mellan teoretiska resonemang och praktiska tillämpningar. Studenterna förväntas också kunna motivera sina ställningstaganden genom kritisk reflektion. Ett examensarbete på 10 poäng ingår och studenterna fördjupar sig då inom ett avgränsat område inom ämnet arbetsterapi. I samtliga terminer ingår praktisk utbildning vilken motsvarar för hela utbildningen totalt 35 poäng. Studenterna får tillfälle att under erfarna arbetsterapeuters handledning tillämpa de teoretiskt inhämtade kunskaperna i praktiska situationer och att utveckla sitt professionella förhållningssätt. Studenten skall kunna reflektera över relationen mellan praktik och teori. Detta sker i 4

5 diskussioner med handledare och lärare samt i basgruppsarbete. Studieuppgifter under praktisk utbildning säkrar att den akademiska nivån uppnås. Utbildningen är organiserad i fem kurser med varierande poängantal. Kurs 1 Människan i utveckling (40 poäng) Del 1. Hälsa, Etik, Lärande, 8 poäng (termin 1) Del 2. Människans aktivitetsförmåga, 32 poäng (12 poäng termin 1 och 20 poäng termin 2) Kurs 2 Begränsad aktivitetsförmåga hos människan, 40 poäng (termin 3 och 4) Kurs 3 Arbetsterapi i ett föränderligt samhälle, 25 poäng (termin 5 och 6) Kurs 4 Valbar kurs, 5 poäng (termin 5) Kurs 5 Examensarbete, 10 poäng (termin 5 och 6) Den akademiska nivån i ämnet arbetsterapi uppnås genom att det studeras i de tre nivåerna där: Kurs 1 motsvarar nivå A Kurs 2 motsvarar nivå B Kurs 3 och 5 motsvarar nivå C I de olika kurserna ingår också övriga ämnena humanbiologi och medicinsk vetenskap, nivå A, pedagogik, nivå A, psykologi, nivå A och sociologi, nivå A Den valbara kursen ingår i någon av ovanstående ämnen och nivåer (arbetsterapi A-. B- eller C-nivå, alternativt humanbiologi och medicinsk vetenskap, A-nivå alternativt samhälls- och beteendevetenskap, A-nivå) Kurs 1 Människan i utveckling, 40 poäng, är uppdelad i 2 delar. Del 1: Hälsa, Etik, Lärande, 8 poäng, genomförs vid utbildningens start och studeras gemensamt av Hälsouniversitetets studenter i grundutbildningarna. Studierna bidrar till en gemensam grundsyn och en förberedelse för kommande samarbete inom vård och omsorg. Fokusering sker på helhetssynen på hälsa, olika åldrar och kulturer. Del 2: Människans aktivitetsförmåga, 32 poäng, genomförs under resterande tid i termin 1 och under termin 2. Kursen omfattar grundläggande studier i arbetsterapi, med speciell tonvikt på begreppet aktivitet och människans normala utveckling samt bedömning av aktivitetsförmåga. I kursen ingår arbetsterapi 20 poäng, A-nivå, samt humanbiologi och medicinsk vetenskap, 15 poäng, A-nivå och pedagogik 5 poäng, A-nivå. Studierna bedrivs ämnesintegrerat. Kurs 2 Begränsad aktivitetsförmåga hos människan, 40 poäng, genomförs under terminerna 3 och 4. Under kursen utveckla förmåga att vidta arbetsterapeutisk 5

6 intervention samt utvärdering. I kursen ingår arbetsterapi 20 poäng, B-nivå samt humanbiologi och medicinsk vetenskap 10 poäng, A-nivå, pedagogik 5 poäng, A-nivå och psykologi 5 poäng, A-nivå. Kursen bedrivs ämnesintegrerat. Kurs 3 Arbetsterapi i ett föränderligt samhälle, 25 poäng, genomförs under termin 5 och 6. Kursen är en fördjupning i ämnet arbetsterapi med tonvikt på den kommande yrkesrollen som arbetsterapeut och faktorer i omgivningen som påverkar ämnet och yrkesutövandet över tid. I kursen ingår 20 poäng arbetsterapi, C-nivå och 5 poäng sociologi, A-nivå. Kursen bedrivs ämnesintegrerat. En mindre del av kursen studeras gemensamt av Hälsouniversitetets studenter i grundutbildningen. Kurs 4 Kurs 5 Valbar kurs, 5 poäng, genomförs i termin 5. Studenten väljer en kurs inom ämnet arbetsterapi, alt humanbiologi och medicinsk vetenskap, alt samhälls- och beteendevetenskap. Den valbara kursen ska rymmas inom ramen för de innehåll och syften samt nivåer som finns för kurs 1 3 vid programmet. Examensarbete, 10 poäng, avslutas i termin 6 och ingår i ämnet arbetsterapi. Behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som uppfyller villkor för grundläggande behörighet samt särskild behörighet enligt följande. Kunskaperna motsvarar standardbehörighet F.1.1. Matematik B/ 1 åk HSENTTe/ 2 åk MuSoEkDu/etapp 2 Samhällskunskap A/ 2 åk från tvåårig linje eller minst 2 åk från treårig linje/etapp 2 Naturkunskap B/ 2 åk HSSoKoEp/etapp 3 alternativt istället för naturkunskap Fysik A/Fysik 3 åk NT/etapp 3 + Kemi A/3åk N eller 2 åk T eller 1 åk TeKe/etapp 3 + Biologi A/2 åk N eller 1 åk T/etapp 2* Lägst betyget godkänd/betyget 3 i kurs/ämne som utgör särskild behörighet. Examination Examination genomförs i slutet av varje termin och betyg ges för varje kurs. Betygen grundas på en samlad bedömning av studentens kunskaper, färdigheter och attityder. Problembaserat lärande som pedagogisk metod innebär ämnesintegration vid examinationerna. Examinationsformerna varierar, såväl teoretiska som praktiska kunskaper bedöms och kan ske både skriftligt, muntligt, individuellt och/eller i grupp. Studenter som ej blivit godkända vid ordinarie examinationstillfälle erbjuds normalt ytterligare fyra tillfällen. Omexaminationstillfällen sker i januari månad samt under augusti månad. Student som underkänts tre gånger på en kurs har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Inför femte examinationstillfället ska programstudierektor delta i planering av studier och examination. Omtentamen och förnyad bedömning ska ha samma omfattning som ordinarie examination. Inför varje termin anges hur anmälan till tentamen ska gå till. I övrigt tillämpas Föreskrifter rörande examination och examinatorer enligt beslut vid Linköpings universitet Dnr: LiU 1109/

7 Betyg Endast betygen Godkänd och Underkänd förekommer. Studieuppehåll, återkomst, anstånd, byte av lärosäte mm För studieuppehåll och återkomst finns föreskrifter i HSVFS 1999:1 samt i Hälsouniversitetets fakultetsnämnd fastställda Studieadministrativa regler för Hälsouniversitetets utbildningar. Examensbenämning Student som genomgått utbildningen med godkända betyg i samtliga kurser uppfyller fordringarna för erhållande av yrkesexamen, Arbetsterapeutexamen och erhåller examensbevis med benämningen Arbetsterapeutexamen, Bachelor of Science in Occupational Therapy. Varefter Socialstyrelsen utfärdar legitimation. Utbildningen uppfyller de krav som ställs för en kandidatexamen med avseende på såväl längd som fördjupning. Utbildningen motsvarar 180 ECTSpoäng (European Credit Transfer System). Tröskelregler Terminernas innehåll bygger på varandra och skall genomföras i turordning. Följande tröskelregler gäller för behörighet att gå vidare i utbildningen. Termin 1 skall vara godkänd för tillträde till termin 3 Termin 2 skall vara godkänd för tillträde till termin 4 Termin 3 skall vara godkänd för tillträde till termin 5 Termin 4 skall vara godkänd för tillträde till termin 6. För student som inte uppfyller tröskelregel enligt ovan sker planering av fortsatta studier i samråd mellan student, lärare och programstudierektor. Om särskilda skäl föreligger kan student ansöka om dispens från tröskelregler. Övergångsbestämmelse Student som antogs till utbildningens termin 1 höstterminen 2001 eller därefter följer denna utbildningsplan. 7