Philip Pärnamets KKEG: val och självkunskap

Relevanta dokument
KKEG: moralkognition. Philip Pärnamets

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Nudge och pensioner. Fredrik Carlsson Göteborgs Universitet

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Varför är barn snälla (ibland)? Ben Kenward, docent

Checklista - vanliga stressorer

RF Elitidrott Elittränarkonferens 2013

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

De tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar"

Moralisk oenighet bara på ytan?

Från till. Relationen Hume/Kant. Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

Ett batteri av frågor finns längst bak i denna handledning. Boken finns på tex Storytel

Gruppens psykologi. Attributionsteori

Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

Attributionsteori. Gruppens psykologi. Kulturella skillnader

ENKÄT OM INTERN RÖRLIGHET (RESULTAT)

Religionsdidaktik med inriktning mot konfirmationsarbete, 2a

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Materialet får inte kopieras utan korrekt hänvisning till källan. Om du önskar mer fördjupning samt referenser rekommenderas boken Krisstöd (Natur &

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

Förberedande Sannolikhet DIAGNOS SAF

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Vem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?

Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation.

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

Livet är enkelt att leva

Ett första cannabissamtal

FÖRÄNDRING. 18 Copyright Tina Lee Center

Att leva i två världar

ledarskap EMPATISKT LEDARSKAP 18 pharma industry nr 2-17

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

LÄR DIG VARSÅGOD. Övningsblad med fri kopiering!

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Moralfilosofi. Föreläsning 5


Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

Pedagogiskt material till föreställningen

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.

Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI

Spelteori: Att studera strategisk interaktion. Grundkurs i nationalekonomi för jurister HT 2014 Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan i Stockholm

Moralfilosofi. Föreläsning 6

Rudolf Steinerskolan i Norrköpings plan för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Chris von Borgstede

Pragmatisk och narrativ utveckling

SMART. Moraliskt resonerande. Moraliskt resonerande Moraliskt resonerande. SMART Utbildningscentrum smartutbildning.

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS

Per Berggren och Maria Lindroth

Hur stor är sannolikheten att någon i klassen har en katt? Hur stor är

Ett beteende är något vi gör

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

Idrott, genus & jämställdhet

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB.

Undersökning av den kognitiva förmågan vid arbete i syrereducerad miljö vid Forsmarks kärnkraftverk

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim

Välkommen! Det är beteenden som skapar resultat 21 maj Ledarskapets utmaning

1. Öppna frågans argument

VÄLKOMNA. Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.

Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Från inlärningsteori till praktisk hundträning

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Hela människan-hjulet Författarna och Studentlitteratur 2010

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

BASKUNSKAP OM HUNDAR En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder

Forskningsetik. Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Isak är en hjälte VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Bedre kundebehandling större arbeidsglede! Bergen 24 oktober 2013

Lätt att välja rätt. Fredrik Carlsson Göteborgs Universitet.

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

1 Mätdata och statistik

Bibelläsningsplan 3 december januari Ljuset är nära Guds rike är nära Nåden är nära Gud är nära Guds löften är nära

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura


JAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG

Monica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV

Vad får oss att ändra beteende?

11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt.

Förebyggande arbete mot sexuellt våld

Samarbete. Upplägg: 1. Varför samarbeta? 1. Varför samarbeta? (Trivers, 1971) 1. Reciprok altruism

Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer. medforskare, 9 år

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet

Thomas Lunderquists intervju med Joshua Knobe om experimentell filosofi snabböversättning

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Validand och valideringshandledare

Transkript:

Philip Pärnamets (philip.parnamets@lucs.lu.se) KKEG: val och självkunskap

beslut och preferenser ett beslut kan ibland vara svårt och ibland vara enkelt, men vi har en föreställning om att utfallet av våra beslut reflekterar vad vi faktiskt tycker; våra preferenser

en inkorrekt bild Homo economicus är tanken att vi fattar beslut med hjälp av rationella resonemang på en grund av skarpa och stabila preferenser som vi har en oproblematiskt tillgång till pensionsvalet

människor är inbäddade i världen vi är omgivna av våra kroppar, andra människor, miljöer och resultaten av våra egna handlanden denna rika inbäddning har format utvecklingen av våra kognitiva system

återkoppling/ feedback

Botvinick & Cohen (1998) gummihandsillusionen

en orm Öhman & Mineka (2001)

Valins and Ray (1967) auditiv feedback personer med ormfobi fick titta på bilder av ormar samtidigt som de fick höra hjärtslag personer som fick höra lugna hjärtslag vågade gå närmre en riktig orm än de som fick höra hetsiga hjärtslag

Gu, Zhong & Page-Gould (2013) hjärtrytmfeedback personer fick lugn eller snabb hjärtrytmfeedback (60/90 slag per minut) och läsa om en organisation som jobbar med homosexuellas rättigheter 39.5% av de med snabb feedback men bara 17.1% av de med lugn feedback kunde tänka sig volontera

Dutton & Aron (1974) du möter en attraktiv person på en bro

Dutton & Aron (1974) upphetsning män på den höga bron hade högre sexuellt innehåll i sina associationer och försökte kontakta den kvinnliga försöksledaren oftare än män på den låga bron ingen skillnad mellan broarna för en manlig försöksledare

Zajonc (1968) exponering och preferens

Zajonc (1968) mere exposure bara att utsättas för något upprepade gånger skapar en känslomässig reaktion som översätts till gillande samtidigt avtar känslomässig styrka med ökad exponering

gaze cascade effect Shimojo et al (2003)

Shimojo et al (2003) exponering + blick forma val deltagare fick se två ansikten presenterade ett i taget ett antal gånger, ena ansiktet visades tre gånger så länge som det andra per visning väljer det överexponerade ansiktet 59% av fallen

Armel et al. (2008); Pärnamets et al. (2015) mat och moral resultatet går att upprepa för val kring vilken snacks man vill äta: snickers eller bounty samt för att påverka personers moraliska omdömen: är det någonsing berättigat att döda en annan person

att observera våra handlingar

att möta en person Nisbett & Wilson (1977)

Nisbett & Wilson (1977) vilken bedömning påverkar? deltagarna rapporterade att de både gillade den trevliga personen och tyckte hen var snyggare och hade bättre uttal än den otrevliga personen men deltagarna hävdade att det var bedömningen av attributen som påverkat bedömningen av helheten snarare än tvärtom

Nisbett & Wilson (1977) välja nylonstrumpor fyra (identiska) par nylonstrumpor att välja mellan starka höger-vänster effekter deltagare ger potentiellt rimliga anledningar till sina val men ingen anger position

nyttovärderingar Brehm (1956)

Brehm (1956) värderingar och val värdera åtta olika hushållsprodukter sedan välja mellan två av dem sedan värdera de två sista produkterna igen

Brehm (1956) värderingsförändringar som resultat av val valda värderades högre och icke-valda lägre än tidigare effekten större ju närmre produkterna var varandra i den ursprungliga värderingen

Bem (1965) att beskriva sig själv deltagare fick gå hungriga en längre tid efter ett tag erbjudna pengar eller volontera för att fortsätta de som fått pengar mer hungriga än de som inte fått pengar

Bem (1965) att beskriva andra deltagare fick läsa om hungerexperiment och sedan skatta hur hungriga deltagarna var i slutet

att beskriva andra Bem (1965)

beslutsblindhet Johansson et al. (2005)

Johansson et al. (2013) väljer det vi tror vi valt en andra gång Fig. 2 Consistency between first and second choice

Johansson et al. (2006) konfabulering ingen skillnad när deltagare får motivera sina beslut och sina beslutsblinda beslut

Hall, Johansson & Strandberg, 2012; Hall et al., 2013 beslutsblind moral/politik

Shafir, Simonson & Tversky (1993) vem skulle du låta adoptera ett barn?

Shafir, Simonson & Tversky (1993) vem skulle du INTE låta adoptera ett barn?

Shafir, Simonson & Tversky (1993) lättillgängliga anledningar

sammanfattningsvis: preferenser feedback och tillskrivning av perceptuella processer och känslotillstånd vi påverkas av exponering och vår blick är en aktiv del av våra beslutsprocesser

sammanfattningsvis: beslut och självkunskap resultaten av våra beslut formar våra framtida beslut hur vi tolkar oss själva och narrativet som vi konstruerar sker i samklang med omgivningen

Philip Pärnamets (philip.parnamets@ki.se) KKEG: evolutionära och utvecklingsperspektiv på moral

apor och fördelning

storskaligt samarbete Fehr& Fischbacher, 2004

fångarnas dilemma samarbeta svika samarbeta 4,4 0,5 svika 5,0 1,1

samarbete och egennytta samarbete genererar ofta mest total social nytta men enskilda individer kan göra bättre ifrån sig genom att svika (inte diska, inte betala skatt)

samarbete är instabilt Fehr & Fischbacher, 2003

(sociala) mekanismer för att upprätthålla samarbete bestraffning rykte grupptillhörighet trosföreställningar social kontext

Fehr & Gächter, 2002 spelet om den gemensamma potten deltagare spelar fyra och fyra får en individuell tilldelning på 20 pengar och kan lägga in valfri mängd pengar till en gemensam pott pengar i den gemensamma potten multipliceras med 1.6 och delas ut jämnt till alla spelare (0.4)

Fehr & Gächter, 2002 den gemensamma potten och bestraffning individen tjänar alltid på att inte bidra en vanlig spelbetingelse, och en bestraffningsbetingelse: betala 1 för att ta bort 3

Fehr & Gächter, 2002 effekten av bestraffningar

Fehr & Gächter, 2002 ilska och bestraffning deltagare skattade sig som mer arga vid stora jämfört med små skillnader i bidrag till den gemensamma potten skattade samma förväntan kring andras känslor för eget beteende

(sociala) mekanismer för att upprätthålla samarbete bestraffning rykte grupptillhörighet trosföreställningar social kontext

Fehr & Fischbacher, 2003 ultimatumsspelet deltagare spelar två och två diktatorn får 10 pengar och får föreslå en fördelning av pengarna med den andre spelaren om den andra spelaren säger ja, får båda behålla pengarna enligt den fördelningen om nej, får ingen pengar

Fehr & Fischbacher, 2003 upprepade ultimatumspel med rykte

(sociala) mekanismer för att upprätthålla samarbete bestraffning rykte grupptillhörighet trosföreställningar social kontext

Bernhard, Fehr & Fischbacher, 2006 tredje-parts bestraffningsspelet två spelare (A och B) spelar ett ultimatumsspel en tredje spelare (C) observerar med 5 pengar i tillgångar efter A och B spelat, kan C betala 0-2 pengar för att minska As tillgångar med växelkurs på 3

Bernhard, Fehr & Fischbacher, 2006 Papua Nya Guinea två stammar Ngenika & Wolimbka

Bernhard, Fehr & Fischbacher, 2006 tredje-parts bestraffningsspelet

(sociala) mekanismer för att upprätthålla samarbete bestraffning rykte grupptillhörighet trosföreställningar social kontext

Purzycki et al., 2016 tron på bestraffande gudar kan tron på gudomlig bestraffning fylla en social funktion?

Purzycki et al., 2016 slumpmässiga allokeringsspelet om inget fusk lika mycket pengar i båda lådorna (i snitt)

Purzycki et al., 2016 slumpmässiga allokeringsspelet

(sociala) mekanismer för att upprätthålla samarbete bestraffning rykte grupptillhörighet trosföreställningar social kontext

Peysakhovich & Rand, 2015 att skapa en kultur av samarbete olika grupper av spelare får spela upprepade spel av fångarnas dilemma samarbetskulturen hög grad av upprepning av spel med samma spelare svikkulturen låg grad av upprepning av spel med samma spelare

de samarbetar olika Peysakhovich & Rand, 2015

Peysakhovich & Rand, 2015 testet fick spela fyra olika spel, vars en gång, anonymt spel om gemensam pott ultimatumspel diktatorspel tillitsspel

Peysakhovich & Rand, 2015 effekten av kultur på sociala spel

Peysakhovich & Rand, 2015 intuitiva spelare påverkas

Peysakhovich & Rand, 2015 kulturer och normverkställan samma kulturer som i första experimentet uppföljning med spel med tredjeparts bestraffning: diktatorspelet fångarnas dilemma spel om gemensam pott

Peysakhovich & Rand, 2015 fångarnas dilemma + diktatorspel

Peysakhovich & Rand, 2015 spel om gemensam pott

Rand & Nowak, 2013 evolutionära mekanismer för samarbete

utveckling av moral

Hamlin, Wynn & Bloom, 2007 småbarns tidiga sociala preferenser 6 och 10 månader gamla spädbarn

Hamlin, Wynn & Bloom, 2007 småbarns tidiga sociala preferenser barnen väljer att leka med hjälparen över hindraren äldre barnen tittar förvånat (dvs mycket längre) om röda figuren sätter sig med hindraren

Fehr, Bernhard & Rockenbach, 2008 utvecklingen av jämlikhetspreferenser

Fehr, Bernhard & Rockenbach, 2008 ingrupp/utgrupp effekter

slutsatser komplexa mänskliga samarbetsmönster förlitar sig på normer och upprätthållandet av dessa moraliska intuitioner uppkommer tidigt men beroende av social och psykologisk kontext

frågor?