hjältemodig insats eller



Relevanta dokument
Är stress vår tids största folkhälsoproblem?

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor

Ekonomiska vinster med tidiga insatser. Hur psykisk ohälsa påverkar arbetsgivarens ekonomi

Hugo Westerlund, fil.dr., professor i epidemiologi

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Ändra till startrubrik

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

En rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet

en handbok om rehabilitering

Vägledning för sjukskrivning

Forskning om sjukfrånvaro

Åter i arbete efter stress

Att (in)se innan det går för långt

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

Tips från forskaren Arbete

Sjukfrånvaro kostade arbetsgivarna i Stockholms län 4,7 miljarder

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

Många företag och organisationer slår sig för bröstet och berättar om lyckade satsningar som lett till minskad sjukfrånvaro.

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

Hälsobarometern Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Behandling av psykisk ohälsa i Sverige. Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut

SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ

Rehabiliteringsgarantin

Hur påverkar psykisk ohälsa individ, samhälle och hälso-och sjukvårdssystemet?

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron

Sjukskrivning i den kliniska vardagen

CHECKLISTA REHABILITERING

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Friskt satsat. För en bättre hälsa i halländska företag ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN REGION HALLAND OCH FÖRSÄKRINGSKASSAN I HALLAND

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Företag med friska medarbetare utmärks av mer utvecklat arbete avseende:

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Vem vinner på en bra arbetsmiljö?

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

HAKuL-modellen för rehabilitering

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Stress & Utmattningssyndrom

AT-läkare Om socialförsäkringen

AGS-KL Rehabiliteringsstöd. För arbetsgivare inom kommun, landsting, region, Svenska kyrkan och vissa kommunala bolag

Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla

Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Vi lever längre - men hur mår vi?

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Levererar sundare arbetsplatser ett steg i taget

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen,

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

För rehabilitering med hälsan i fokus

Stressforskningsinstitutet Besök oss på

12. Behov av framtida forskning

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

Arbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd

Totalt. Antal sjukskrivna vid månadens slut Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering. (Källa: Försäkringskassan)

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

REHABILITERINGSPOLICY

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Sjukskrivningarnas anatomi

Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin

Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling

Den svenska sjukfrånvaron

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Hälsoträdgård i Malmö

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Torsby kommun. -Säsong året om- torsby.se

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron

Transkript:

Sjuknärvaro hjältemodig insats eller kostsam dumhet? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen, Stockholms universitet (Arbets- och organisationspsykologi) Klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet (Sektionen för försäkringsmedicin) Department of Epidemiology & Public Health, University College London (UCL) 1

Vad är sjuknärvaro? Arbeta när man borde ha sjukskrivit sig Nordisk tradition efter Gunnar Aronsson m.fl. Produktivitetsbortfall p.g.a. sjukdom bland arbetande Nordamerikansk tradition, många ekonomer 2

SJUK FRISK I arbete Arbetets hjälte? Frisk Sjukskriven Sjuk med rätt Fuskare 3

ARBETSFÖRMÅGA INGEN VISS FULL Terapi Sjuk- närvaro närvarande Frisk- Sjukfrån- varande Pjåsk? Fuskare 5

Varför uppmärksamma sjuknärvaro? Många drabbade Varannan arbetande har varit sjuknärvarande 2 gånger eller mer det senaste året Kostsamt Kostar dubbelt så mycket som sjukfrånvaron i USA och UK 160 miljarder dollar per år i produktivitetsbortfall Riskabelt? Kan leda till framtida ohälsa och sjukfrånvaro En resurs? Sjuknärvarande producerar mer än frånvarande Undviker negativa konsekvenser av frånvaro 6

Sjuknärvaroparadoxen Långa sjukskrivningar kostar samhället mycket Politikerna vill att så många som möjligt ska gå tillbaka till arbete Improduktivitet på jobbet och korttidssjukskrivning kostar företagen mycket Arbetsgivarna kan vilja bli av med de sjuka Och ersätta dem med fullt produktiva Individen Har ett helt annat perspektiv än både samhället och arbetsgivaren Kan av hälsomässiga och personliga skäl antingen vilja arbeta till varje pris eller helst slippa arbetet 7

Hur kan sjuknärvaro vara dåligt? Kan vara medicinskt skadligt fysisk överansträngning, brist på återhämtning arbetsmiljön kan vara en del av orsaken till sjukdomen Minskar produktiviteten i jämförelse med att en frisk arbetar Risk för felhandlingar och olyckor patienter, kunder, kolleger och individen själv kan drabbas kostnader för arbetsgivaren Smittspridning Obehagligt och onödigt ansträngande ingen kraft över till familj och privatliv 8

Hur kan sjuknärvaro vara bra? Kan vara medicinskt tillrådligt aktivitet kan påskynda tillfrisknande kontakt med andra bra särskilt vid vissa psykiska besvär fokus på arbetet kan minska upplevelsen av t.ex. smärta Bidrar till produktiviteten i jämförelse med att ingen gör jobbet individen slipper högar av ogjort arbete vid tillfrisknandet Minskar risken för biverkningar av sjukskrivning håller sig up to date med arbetet motverkar passivitet och social isolering Roligare alternativ till passiv sjukskrivning beroende på hur arbete och privatliv är 9

Arbetslöshet, sjukfrånvaro och sjuknärvaro i Sverige 12 60 10 50 8 6 4 40 30 20 Sjukfrånvaro Arbetslöshet Sjuknärvaro 2 10 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 0 10

Sjukdomar bakom sjuknärvaro Kroniska sjukdomar och återkommande besvär leder till stora produktivitetsförluster enligt främst amerikanska studier (Theorell & Lind 1975) Få studier av självskattad sjuknärvaro de flesta har ingen akut diagnos studier på läkare som anger om de gått till arbetet när de varit så sjuka att de skulle ha sjukskrivit en patient (Rosvold & Bjertness) >50% infektionssjukdomar muskuloskeletala besvär, huvudvärk och migrän, depression, utbrändhet och stress, mag-tarmbesvär, hjärt-kärlsjukdom och graviditetsrelaterade t t d besvär 11

Varför inte frånvarande? Krav att vara närvarande i jobbet rädsla för arbetslöshet och ekonomiska konsekvenser (Aronsson & Gustafsson 2005, Theorell 2003), visstidsanställningar (Heponiemi 2010) samt chefer med låg integritet (Nyberg 2008) hänsyn till kolleger (Aronsson & Gustafsson 2005) risk för egen arbetsanhopning (Aronsson & Gustafsson 2005) Möjlighet att anpassa arbetet och arbeta hemma vanligare i högre befattningar (Aronsson & Gustafsson 2005) Vill vara på jobbet många gillar sina arbeten och arbetskamrater en del vill slippa sina privatliv Nekad frånvaro läkaren sjukskriver inte försäkringskassan nekar sjukpenning 12

Hälsoskadligt arbeta med sjukdom? Risk för hjärt-kärlsjukdom j kd om man aldrig är borta? byggnadsarbetare som fick hjärtinfarkt hade oftare än andra haft låg sjukfrånvaro tidigare (Theorell & Lind 1975) engelska statsanställda som inte haft en enda sjukdag på 3 år trots dålig självskattad hälsa hade högre risk att få allvarlig hjärtsjukdom (Kivimäki i m.fl. 2005) under nedskärningar minskade kvinnor i riskzonen för hjärtkärlsjukdom sin sjukskrivning mer än andra (Theorell m.fl. 2003) verkar inte vara en utlösande faktor (Westerlund 2009) Att gå till arbetet trots att man anser att man inte borde ökar risken för framtida dålig hälsa (Bergström 2009a) ökar också risken för framtida sjukskrivning s (Bergström 2009b) även när man kontrollerar för tidigare hälsa 13

Hur påveras produktiviteten? Personer med kroniska k och långvariga sjukdomar nedsatt produktivitet enligt en rad studier från Nordamerika (Stewart 2003a, Hemp 2004) depression (Stewart 2003b), artrit (Burton 2006), migrän (Stewart 2008), smärttillstånd (Stewart 2003c), övervikt (Gates 2008), diabetes (Stewart 2007) och kronisk rhinit (Vandenplas 2008) Ett år efter återgång i arbete hade 40% ännu inte nått full produktivitet 2-6 veckors sjukskrivning för muskulosketala problem (Lotters 2005) 14

Minskad frånvaro mer sjuknärvaro? Om fler väljer att gå till jobbet när de skulle ha kunnat sjukskriva sig borde sjuknärvaron stiga (Aronsson & Gustafsson 2000, Schultz & Edington 2007) Statistiken tyder på att det är tvärt om! sjuknärvaron ökade inte när sjukskrivningarna minskade yrken med hög sjuknärvaro tenderar också att ha hög sjuknärvaro (Aronsson & Gustafsson 2000) och det verkar också gälla individer (Hansen & Andersen 2008, Leineweber manuskript) Ohälsa och arbete förklarar en del men långtifrån allt infektioner e och slumpmässiga hälsovariationer? at o värderingar som kan skilja mellan människor och förändras med tiden hur sjuk måste man vara för att få stanna hemma? är det farligt att arbeta när man känner sig krasslig? 15

Skadligt eller bra? Del 1 Inte tillräckligt t med forskning för att ge ett slutgiltigt t svar Rimligt att tro att det ibland är bra, ibland dåligt professor som sitter hemma i sängen och skriver på en artikel trots att han är lite förkyld arbetare som klättrar i elstolpar och lyfter tunga saker mitt i snöstormen trots att han har influensa och hög feber lätt deprimerande ensamstående man som går till sitt kontor där han har sina bästa kompisar utbränd kvinna som går till jobbet där hennes arbetskamrater mobbar henne eftersom försäkringskassan dragit in sjukpenningen pigg och karriärsugen kirurg som just tillfrisknat från vinterkräksjukan 16

Skadligt eller bra? Del 2 Sjukskrivning k i finns av en anledning Långtidssjukfrånvaro kan leda till allvarliga konsekvenser för individen men ibland är det nödvändigt och viss frånvaro kan kanske vara skyddande Sjukskrivning kan möjliggöra för sjuka att arbeta att några av världens friskaste folk (särskilt i vårt västliga grannland) också är de mest sjukskrivna är en paradox men dessa länder har också en större andel av befolkningen i arbete sjukskrivningar är kanske ett acceptabelt pris för det? Höga ersättningar kan leda till fusk och missbruk 17

Vad bör göras? I första hand bota de sjuka: frisknärvarande medicinsk vård och rehabilitering vissa vanliga tillstånd kan botas med enkla råd och övningar friskvård: prevention av nya fall I andra hand underlätta för sjuka att arbeta utan risk för individens id hälsa, med god produktivitet it t och utan subjektivt lidande av att arbeta anpassade arbetsuppgifter och arbetsplatser övningar och råd för individen I sista hand råda personen till sjukskrivning kan vara bättre för både individen och företaget (Bergström 2009a) om långvarigt överväga arbetsbyte, omskolning eller förtidspension 18

Arbeta med flyt Ett EU-finansierat projekt Kartläggning på deltagande företag Utveckling av verktyg för att åtgärda ohälsa och sjuknärvaro samt sjukfrånvaro! projektledare Dr. Dan Hasson, KI 19

TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET! hugo.westerlund@stress.su.se / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute 20