Kompetensnämnden. Årsredovisning 2014. Arbete Utbildning Integration



Relevanta dokument
Tjänsteskrivelse - Årsredovisning 2015

I målområdet Trygghet och lärande för solnabornas bästa har nämnden två inriktningsmål:

Arbetslinjen och integration i Solna. Lars Rådén (M) Kommunalråd för arbete, integration och socialtjänst Solna Stad

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Kompetensnämnden 2014

Verksamhetsområde Centrum för arbete och integration

Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition

Driftbudget för programområdet vuxenutbildning

43 Verksamhetsplan och budget 2016 (KN/2015:26)

Årsredovisning 2016 KOMPETENSNÄMNDEN

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Tjänsteskrivelse - Verksamhetsplan och budget 2016

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Sverige växer. Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson 9 juni Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Delårsrapport. Viadidakt

5 Kompetensnämnden 2013

Arbetsmarknads- och integrationsplan

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén-Gyllensten

Styrkort: Mål och resultatmått gymnasie- och vuxenutbildningen 2019

Upphandling av kommunal vuxenutbildning i samverkan med andra kommuner inom ramen för KSL

Bokslut 2017 GYMNASIESKOLA OCH VUXENUTBILDNING

Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga,

Ungdomssatsning på utbildning i Luleå

Strategi för näringslivssamverkan

Plan för näringsliv och arbete

Mål och budget

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen

Dnr KK13/232 STRATEGI. Strategi för integration och social sammanhållning. Antagen av Kommunfullmäktige

1(8) Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiska insatser. Styrdokument

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning

Verksamhetsplan. Verksamhetsplan för arbetsmarknadsenheten, arbetsmarknadskontoret

Arbetsmarknadsläget. Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 3 februari Arbetsmarknadsdepartementet

Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden i Stockholm. - Inriktning för Reviderat avsnitt i kapitel 3

Bilaga 3b: Kartläggning och verksamhet i samverkan Unga nyanlända

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008

Regelbunden tillsyn i Futurum

Rapport gällande Insatser för arbetslösa ungdomar och invandrare i Katrineholm och Vingåker

POLICY. Kvalitetspolicy och strategi för Solna stad

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

Piteå ska år 2020 ha invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Måluppföljning av tertialbokslut 2013 för gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden

Uppdragsbeskrivning för Stab, utveckling och ledning

Dnr. Kon 2017/110 Nationella perspektiv på vuxenutbildning

Visioner och kommunövergripande mål

Livets skola, eller livet efter skolan?

Breddad rekrytering genom attraktiva arbetsplatser

Årsredovisning 2011 Arbete Utbildning Integration

Samordningsförbundet

5 Tertialrapport för arbetsmarknadsnämnden AMN

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

ÅRSREDOVISNING. Helår 2015 Kunskapsforum

Kompetens- och arbetslivsnämnden

Förslag till årsredovisning 2010

Integrationsstrategi Strategi för bostad, utbildning, sysselsättning och social sammanhållning

Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

ESLÖVS KOMMUN. Barn och Utbildning Per Jönsson. Mål för Gymnasie - och vuxenutbildningsnämnden GoV.2015.

Uppdragsplan Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 2016

St LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO

Beslut för vuxenutbildning

DELÅ RSRÅPPORT Skolnä mnden Bärn och utbildning

arbetsmarknadsnämnden Verksamhetsområde Vuxenutbildning

Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration

Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj

Indikatorer till Verksamhetsplan och budget 2017

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING

SIDAN 1. Vuxenutbildningen i Stockholm samt ytterligare nio kommuner i länet!

Mål & Budget TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2013/ Arbets- och företagsnämnden

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Delårsrapport Kompetens- och arbetslivsnämnden. Uppföljning Juni 2012

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Strategisk inriktning

Arvidsjaurs kommun. Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. Arvidsjaurs kommun

för individ och samhälle (SOU 2019:4). Eftersom ärendet inte kan avvakta beslut i nämnden sker yttrandet enligt delegation av nämndordföranden.

Strategi för integration i Härnösands kommun

Årsredovisning 2016 FAMILJERÄTTSNÄMNDEN

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län

Verksamhetsplan. Verksamhetsplan 2014 för arbetsmarknadsenheten AVN Antogs av chefen för arbetsmarknadskontoret den 31 mars 2014

Bilaga 4 Nuläge och måluppfyllelse Hässleholm,

Fokusområden och indikatorer 2017

Mottagande av nyanlända

Beslut för vuxenutbildning

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Verksamhetsplan 2018 Inflyttning och Arbete

Verksamhetsplan Kompetens- och arbetslivsnämnden

Örkelljunga kommun - kommunövergripande styrkort

Viadidaktnämndens åtaganden inför övergripande plan med budget

Integrationsstrategi 2020

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

Beslut för vuxenutbildning

Verksamhetsberättelse 2015

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Kartläggning av unga i åldern år, som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Bilaga 1

Program. för vård och omsorg

Begäran om pengar för extra arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar under 2016

Verksamhetsplan och budget 2017

Transkript:

Årsredovisning 2014 Arbete Utbildning Integration 0

Innehåll KOMPETENSNÄMNDEN I KORTHET... 2 Vision, verksamhetsidé, värdegrund, mål och organisation... 2 Solnamodellen ett samarbete med fokus på arbete... 3 Året som gått nämndens resultat... 4 Viktiga händelser... 4 Nämndens mål, uppdrag och verksamhetsmått... 5 Ekonomi... 6 Kvalitetsarbete, verksamhetsutveckling och effektiviseringar... 7 Kvalitetsarbete... 7 Tvärsektoriella frågor... 8 Medarbetare/Personal... 9 Internkontrollplan... 10 Konkurrensplan... 11 Framtida utmaningar och förändringar... 11 RESULTAT PER VERKSAMHETSOMRÅDE...12 Förvaltningschef och stab... 12 Arbetsmarknadsavdelningen... 15 Solna stads sommarjobbsprojekt... 16 Solna vuxenutbildning... 17 BILAGOR...20 Bilaga 1: Måltabell... 20 Bilaga 2: Nyckeltalsinformation... 22 1

i korthet Vision, verksamhetsidé, värdegrund, mål och organisation Vision Solna ska vara en levande och trygg stad, som förenar hållbar utveckling med en god ekonomisk hushållning för att trygga framtidens välfärd. Verksamhetsidé rustar Solnabor för jobb genom att erbjuda vuxenutbildning, personlig coachning och jobbmatchning till arbetsföra Solnabor som är eller riskerar att bli arbetslösa. Särskilt fokus läggs på personer som har försörjningsstöd, är lågutbildade, är mellan 18-24 år eller är utrikes födda. s resultat minskar arbetslösheten, höjer utbildningsnivån, förbättrar integrationen samt minskar utanförskap och arbetslöshetsrelaterade kostnader för Solna stad och samhället i stort. förbättrar också förutsättningarna för växande företag i Solna genom att tillgodose företagens behov av kompetensförsörjning på kort och lång sikt. Fler företag som anställer är inte ett självändamål utan ett effektivt sätt att höja välståndet genom att fler får möjlighet till egen försörjning genom en mer inkluderande arbetsmarknad. Värdegrund arbetar utifrån en värdegrund där alla människor ses som en tillgång och resurs för samhället och interagerar i jämlikhet, samförstånd och respekt mellan människor. Solna skall vara en stad där människor tar eget ansvar och ges goda möjligheter att uppnå egen försörjning. Varje medborgares kompetens, vilja och förmåga ska tillvaratas. s förhållningssätt är att Alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder ska bemötas väl och likvärdigt och ges samma möjlighet till utbildning och arbete. är en serviceorganisation som finns till för medborgaren där verksamheternas samverkan syftar till ett helhetstänkande med tydligt medborgar- och kundfokus. Organisation Kompetensförvaltningen verkställer nämndens beslut. Kompetensförvaltningen består av en arbetsmarknadsavdelning, en avdelning för vuxenutbildning och en stab. Staben är lokaliserad i stadshuset och övriga verksamheter sitter tillsammans i gemensamma lokaler på Sunnan i Hagalund. 2

Solnamodellen ett samarbete med fokus på arbete s systematiska arbete med att få Solnabor att gå från bidrag till egen försörjning via arbete eller studier sammanfattas som Solnamodellen. Modellen grundar sig i ett individanpassat arbetssätt, god omvärldsbevakning samt goda relationer med arbetsgivare, samarbetspartners och utbildningsleverantörer. Arbetsmarknadsavdelningen arbetar med Solnabor (deltagare) som remitterats via Solna stads socialförvaltning eller Arbetsförmedlingen (AF). Avdelningen ansvarar också för Solna stads sommarjobbsprojekt. Solnabor som vill studera (elever) söker direkt till Solna vuxenutbildning och antas efter stadens antagningsregler. Sedan 2008 genomförs all vuxenutbildning i Solna på entreprenad. För att kunna erbjuda ett lättillgängligt, flexibelt och brett utbud av kvalitativa utbildningar samarbetar Solna med andra kommuner i Stockholms län. Solna stads näringslivsarbete fungerar som en dörröppnare för nya samarbeten mellan förvaltningen och privata arbetsgivare. Bild: Solnamodellen s systematiska arbete tillsammans med partners för att rusta arbetslösa Solnabor samt stödja dem att gå från bidrag till egen försörjning via arbete och studier. Färgade fält är aktiviteter som genomföras av förvaltningen. Framgångsfaktorer Coachning - Individuella samtal med deltagaren skapar förtroende och ökar deltagarens anställningsbarhet genom stärkt självkänsla, självförtroende och motivation. Studie- och yrkesvägledning - Kvalificerad vägledning underlättar för deltagare och elever att fatta beslut om framtida studie- eller yrkesval. Företagskontakter Täta och goda kontakter med arbetsgivare leder till att deltagaren kan komma in tidigt i rekryteringsprocesser samt erbjudas praktik- och lärlingsplatser. Matchning Djup kunskap om deltagarens och arbetsgivares behov ökar möjligheten att matcha rätt arbetsgivare med rätt deltagare vad gäller arbete, praktik och utbildning. Utbildning Ett brett och flexibelt utbud av individanpassad utbildning leder till en ökad anställningsbarhet för deltagare och elever samt förbättrad integration. Etableringsinsatser Flyktingar och vissa grupper av nyanlända invandrare erbjuds bostad, utbildning i svenska för invandrare (SFI) och samhällsorientering (SO). Detta bidrar till att eleven får en snabbare integration i samhället och arbetslivet. 3

Året som gått nämndens resultat Viktiga händelser Resultatet från Skolinspektionens tillsyn av vuxenutbildning i Solna stad Skolinspektionen har genomfört tillsyn av vuxenutbildningen i Solna stad. Helhetsbedömningen är att vuxenutbildningen håller hög kvalitet. Kommunen har bättre kunskapsresultat än andra kommuner samt ett väl utvecklat system för kvalitetsarbete. Tillsynen visade att det fanns brister när det gäller individuella studieplaner. Det samma gällde information om rätten att få kunskaper dokumenterade på annat sätt än via betyg. Slutligen saknades en strategi för hur den särskilda undervisningen för vuxna skall bedrivas. Efter att ha tagit del av de åtgärder som Solna vuxenutbildning har vidtagit bedömer Skolinspektionen att bristerna har avhjälpts. Fortsatt kostnadsutveckling som följd av många års ökad efterfråga på vuxenutbildning Sedan 2008 har Solnabornas efterfrågan på vuxenutbildning och SFI ökat markant. Den ökade efterfrågan är effekten av befolkningstillväxt, utbildningsreformer samt konjunkturläge och dess påverkan på arbetsmarknaden. Efterfrågeökning tillsammans med systematiskt kvalitetsarbete har lett till högre kostnader än de budgeterade ekonomiska ramarna för verksamheten. Ökade kostnader inom tvingande utbildningsformer har under perioden minskat möjligheten att tillgodose efterfrågan inom gymnasial allmän teoretisk vuxenutbildning och yrkesinriktad vuxenutbildning. Ny upphandling av vuxenutbildning Nuvarande avtal för den kommunala vuxenutbildningen varar fram till och med den sista juni 2015. Under perioden har arbetet att på nytt upphandla kommunal vuxenutbildning påbörjats tillsammans med åtta andra kommuner (Järfälla, Sollentuna, Upplands-Väsby, KCNO (Täby, Vallentuna, Vaxholm, Danderyd och Österåker). Upphandlingsarbetet samordnas av Täby kommun. Genomförda och pågående verksamhetsutvecklingsprojekt bäddar för framtiden Under perioden har förvaltningens verksamhetsutveckling dominerats av stadens införande av kontaktcenter och förvaltningens framtida samlokalisering till stadshuset. Arbete pågår med att se över och anpassa förvaltningens rutiner, arbetssätt och lokaler så att de stödjer verksamheten och samarbetet med kontaktcenter vid införandet/ flytten kvartal 1 2015. Ett nytt verksamhetssystem för vuxenutbildningen har tagits i drift under sommaren. Det nya ITsystemet ersätter flera olika system och innebär bland annat förbättrad service till elever, förbättrat samarbete med leverantörer och samarbetskommuner, förbättrade förutsättningar för styrning, ledning och kostnadsuppföljning samt minskat administrativt arbete på förvaltningen. Gott resultat i årets sommarjobbsprojekt Årets sommarjobbsprojekt har genomförts med gott resultat. Alla ungdomar i årskurs ett och två i gymnasiet har erbjudits söka jobb -föreläsningar vid fyra tillfällen. En ökad kännedom om sommarjobb har lett till ett dubblerat antal ansökningar till projektet detta år. Ungdomar med funktionsnedsättning var en prioriterad målgrupp och alla som sökte fick ett sommarjobb. Det samma gällde ensamkommande flyktingbarn. En aktiv bearbetning av arbetsgivare resulterade i 307 sommarjobb vilket är en ökning av antalet erbjudna sommarjobb med 241 procent jämfört med 2012 då uppdraget lades på förvaltningen, (90 sommarjobb). 155 platser finansierades genom stadens sommarjobbsbudget. Övriga platser möjliggjordes genom extern finansiering som ett resultat av goda relationer och bra samarbete med både offentliga och privata arbetsgivare. Sommarjobben speglade arbetsmarknaden och även detta år erbjöds några ungdomar möjligheten att starta eget företag genom ett sommarentreprenörsprogram. 4

Bosättning av nyanlända invandrare Antalet människor som är på flykt i världen har inte varit så högt sedan andra världskriget. Den främsta orsaken är konflikter, bland annat kriget i Syrien. I dagsläget finns inget som talar för att drivkrafterna att lämna konfliktområdena skulle minska inom överskådlig tid. Antalet som söker sig till Europa och därmed till Sverige fortsätter sannolikt att vara stort under flera år framöver bedömer Migrationsverket. Detta innebär att det behövs ökad kapacitet i kommunerna att ta emot dem som får uppehållstillstånd. Idag fastnar många av dem i asylboendena i väntan på kommunplats. Solna vill ta sitt ansvar för en bra integration av dem som får uppehållstillstånd i Sverige och därför har kommunstyrelsen tecknat en överenskommelse med Länsstyrelsen att bosätta 11 nyanlända invandrare per år. Antalet kommer med största sannolikhet att öka under kommande år. Nämndens mål, uppdrag och verksamhetsmått Inriktningsmål Nämnden har fyra inriktningsmål inom målområdena Solna i utveckling, Levande stad, Trygghet och lärande för Solnabornas bästa och God ekonomisk hushållning. Inriktningsmålet Solna ska vara en attraktiv stad, som ger goda förutsättningar för ett växande antal boende, företag och besökare ingår i målområdet Solna i utveckling. Det följs upp av ett effektmål. Nämndens nyckeltal som bidrar till effektmålets måluppfyllelse är 77. Nyckeltalet bidrar därmed till stadens måluppfyllelse. I målområdet Levande stad ingår inriktningsmålet: Solna ska vara en levande stad, som kännetecknas av tillgänglighet, trygghet, stadsmässighet och miljöhänsyn. Nämnden har i detta målområde inga mål. I målområdet Trygghet och lärande för solnabornas bästa har nämnden två inriktningsmål: Inriktningsmålet Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnabor som behöver den under olika skeden i livet mäts av ett effektmål och ett nämndmål. Båda målen är uppfyllda. Inriktningsmålet Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete mäts utifrån ett effektmål och tre nämndmål. Effektmålet är uppfyllt. Av nämndmålen är två av de tre nämndmålen uppfyllda. Inriktningsmålet Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva ingår i målområdet God ekonomisk hushållning. Det följs upp av tre effektmål och tre nämndmål. Två effektmål är uppfyllda och ett har ännu inte mäts. Två av de tre nämndmålen är uppfyllda. Uppdrag Nämnden har två uppdrag, ett uppdrag inom målområdet Levande stad och ett uppdrag inom målområdet Trygghet och lärande för Solnabornas bästa. Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att tillsammans med samtliga nämnder utreda hur personer med funktionsnedsättning ska få ökad tillgänglighet till att kunna delta i samhällslivet. På uppdrag av kommunstyrelsen utvecklar och projektleder kompetensförvaltningen Solna stads sommarjobbsprojekt. Projektets övergripande mål är att genom sommarjobb förse unga Solnabor med kunskaper och erfarenheter som rustar dem för framtida inträde på arbetsmarknaden. 5

Verksamhetsmått Se bilaga 2. Nyckeltalsinformation. Ekonomi Nämndens nettokostnader för perioden uppgår till 31,7 mkr, vilket innebär ett underskott jämfört med budget på 1 mkr. Avdelningen för vuxenutbildning redovisar ett underskott jämfört med budget på 2,3 mkr, vilket förklaras främst av ökade volymer inom gymnasial, grundläggande och särvux vuxenutbildning. Staben redovisar ett överskott på 0,8 mkr. Detta överskott beror främst på lägre driftskostnader än budgeterat. Arbetsmarknadsavdelningens utfall ligger 0,5 mkr lägre än budget. Nämndens nettokostnader är 2 mkr högre för året, 2014 jämfört med 2013, vilket förklaras främst av ökade volymer på vuxenutbildningen. Statsbidragen var dessutom lägre vilket kompenserades genom tillförsel av balanserade medel. Inga investeringar har gjorts under året. Investeringsbudgeten på 100 tkr är oförbrukad. Entreprenader och köp av verksamhet Kompetensförvaltningen har upphandlade avtal med 22 leverantörer av grundläggande och gymnasial utbildning samt 5 leverantörer av SFI. Förvaltningen köper även utbildning av offentliga leverantörer. Under 2014 köpte förvaltningen utbildning för 33,9 miljoner kronor. Förvaltningen har genom dessa avtal erbjudit 4 534 solnabor möjlighet att studera inom vuxenutbildningen. Förvaltningen har också upphandlade avtal avseende samhällsorientering med 6 leverantörer genom Centrum för samhällsorientering. 6

Kvalitetsarbete, verksamhetsutveckling och effektiviseringar Föreberedelse för införande av kontaktcenter Under perioden har förvaltningens verksamhetsutveckling dominerats av stadens införande av kontaktcenter. Arbete pågår med att se över och anpassa förvaltningens organisation, arbetssätt och servicenivåer så att de stödjer verksamheten och samarbetet med kontaktcenter vid införandet kvartal 1 2015. Arbetet förväntas leda till bättre service till medborgarna och på sikt även till effektiviseringar. Initialt innebär dock arbetet en ökad arbetsbelastning på förvaltningen. Förberedelse för samlokalisering och flytt till stadshuset Som ett led i att uppnå effektivt lokalutnyttjande i stadshuset, skapa utrymme för stadsutveckling i Hagalund och förbättra förutsättningarna för samverkan och kommunikation inom Kompetensförvaltningen lämnar förvaltningen lokalerna i Hagalund (Sunnan) och samlokaliserar all verksamhet till stadshuset från och med slutet av kvartal 1 2015. Flytten förväntas leda till minskade lokalkostnader och en mer effektiv organisation samt bättre service och tillgänglighet för Solnaborna. Implementering av nytt IT-system Ett nytt verksamhetssystem för vuxenutbildningen togs i drift under sommaren. Det nya ITsystemet ersatte flera olika system och förväntas resultera i bland annat förbättrad service till elever, förbättrat samarbete med leverantörer och samarbetskommuner, förbättrade förutsättningar för styrning och ledning samt minskat administrativt arbete på Kompetensförvaltningen. Samarbete med andra förvaltningar nordvästkommuner - sommarentreprenör Med syfte att utveckla verksamheten i sommarentreprenörsprogrammet har förvaltningen samarbetat med andra förvaltningar (KFF) och kommuner i nordvästra Stockholm. Ungdomar från Solna, Sundbyberg och Sollentuna har bland annat haft gemensamma utbildnings- och coachträffar samt avslutningsmöte tillsammans i Villa Odin i Hagalund. Kvalitetsarbete Kompetensförvaltningens kvalitetsarbete utgår ifrån stadens policy för kvalitetsutveckling samt de krav som ställs i lagar och förordningar. I kvalitetsdeklarationer beskrivs verksamhetens tjänster och löften om servicenivåer till Solnaborna. Synpunkter på verksamheten tas emot och brister åtgärdas direkt i mötet med brukaren eller genom begäran av åtgärdsplaner från leverantörer. Verksamheten, oavsett om den är upphandlad eller sker i egen regi, styrs genom systematisk uppföljning av mål och nyckeltal som på olika sätt beskriver strukturkapital, processkvalitet och prestation. Detta kompletteras med brukarundersökningar som mäter upplevd kvalitet. Avvikelser inom verksamhet som drivs i egen regi diskuteras kontinuerligt i förvaltningen. Avvikelser som sker i en upphandlad verksamhet diskuteras med leverantören. För att skapa ett positivt klimat för förbättringsarbete genomförs löpande dialogmöten med leverantörer. Ett leverantörsavtal kan avslutas om leverantören efter en begäran på åtgärdsplan inte åtgärdar kvalitetsbristerna. 7

Systemet för leverantörsuppföljning och kvalitetssäkring inom vuxenutbildning För vuxenutbildning sker uppföljningen i samarbete med andra kommuner i länet enligt det gemensamma systemet för kvalitetssäkring. Systemet innehåller följande obligatoriska aktiviteter: Avtalsuppföljning Tillsynsbesök på plats hos respektive entreprenadskola Utvärdering av leverantörernas skolor i form av fördjupad tillsyn Brukarundersökning med alla elever Resultatuppföljning ekonomi, struktur, process, prestation Årsrapport från varje leverantör Uppföljning av leverantörer som har kvalitetsbrister i form av åtgärdsplaner Dialogmöten med leverantörer kring utvecklingsområden Resultatet analyseras och sammanställs i en årlig kvalitetsrapport. Kvalitetsrapporten för 2014 presenteras i kvartal ett 2015. Detta arbete kompletteras med löpande aktiviteter som beskrivs i nämndens internkontrollplan. Exempel på kvalitetsarbete under perioden Några exempel på aktiviteter som genomförts för att följa upp och utveckla verksamheten samt förbättra kvalitet är: Brukarundersökning vuxenutbildning och SFI 2014 Införande av ny antagningsmodell vuxenutbildning Översyn av information om verksamhet på hemsidor samt kartläggning av frågor & svar Framtagande av åtgärdsplaner som följd av Skolinspektionens tillsyn. Tillsynsbesök och dialogmöten med utbildningsleverantörer. Implementering av nytt IT-baserat verksamhetssystem vuxenutbildning. Avtalsuppföljning vuxenutbildning Kartläggning och förtydligande av interna verksamhetsprocesser Under perioden har det kommungemensamma systemet för leverantörsuppföljning och kvalitetssäkring resulterat i 10 dialogmöten, 19 tillsynsbesök, 27 avtalsuppföljningar och 2 brukarundersökningar. Tvärsektoriella frågor Likabehandling agerar utifrån en gemensam värdegrund och förhållningssätt. I arbetet med att stödja människor på vägen ut till arbete eller utbildning strävar förvaltningen efter att varje individ ska få samma möjligheter, ett gott bemötande och en god service. I vuxenutbildningens kvalitetsarbete ingår uppföljning av leverantörernas värdegrundsarbete och likabehandlingsplaner. Detta i syfte att kvalitetssäkra innehåll och tillämpning. I brukarundersökningarna för vuxenutbildning och SFI ingår också ett speciellt frågeområde som rör normer och värderingar. Förvaltningen vill med detta säkerställa att alla elever från respektive kommun ska bemötas på rätt sätt samt finnas i utbildningssammanhang där alla känner till och agerar utifrån en värdegrund som kommunerna och lagstiftningen kräver. 8

Arbetet med likabehandling och integration processas och diskuteras kontinuerligt på arbetsplatsträffar och planeringsdagar. Förvaltningens arbete och förhållningssätt går sålunda i linje med CEMR- deklarationens artiklar vilket visas med bland annat med följande exempel 13: Utbildning och livslångt lärande: Förvaltningen arbetar med ett könsmedvetet förhållningssätt utifrån utbildningar och insatser från de olika verksamheterna 18: Social integration: Solnamodellen är exempel på samarbete med arbetsmarknadens parter för att uppnå att människor kan försörja sig själva och få tillgång till arbete. Insatser för att minska diskriminering och säkra likabehandling på arbetsmarknaden På den svenska arbetsmarknaden har utrikes födda, ungdomar och personer med en funktionsnedsättning en relativt svag ställning jämfört med EU-genomsnittet. Det är viktigt att dessa gruppers ställning förbättras, om den totala sysselsättningen ska kunna öka och tillgången på arbetskraft långsiktigt förbättras så att man kan möta den demografiska utmaningen med en åldrande befolkning. För att minska diskriminering och säkra likabehandling på arbetsmarknaden arbetar förvaltningen med en rad riktade arbetsmarknadsinsatser. Två exempel på insatser som genomförts under året är: Genom att prioritera ungdomar med funktionsnedsättning samt nyanlända flyktingbarn i stadens sommarjobbsprojekt stärks dessa målgruppers förutsättning att ta steget in på arbetsmarknaden. Säkra erbjudande utbildning inom särskild utbildning för vuxna. Internationellt Europa 2020 strategin är integrerad i förvaltningens verksamhetsidé och uppfyllda effektmål bidrar till att uppfylla tre av sex målformuleringar i Europa 2020 strategin. Omvärldsbevakning och metodutveckling har under året skett på lokala, regionala, nationella likväl som på internationella arenor. Förvaltningen har delat med sig av egna kunskaper och erfarenheter genom att tala på seminarium och genom att delta i EU enkäter. Förvaltningen har också tagit emot en rad besök från svenska och utländska kommuner som vill höra mer om Solna stad och vårt arbete. Samtliga tillfällen har också gett en möjlighet att lära från de besökande kommunerna. Kompetensförvaltningen var tillsammans med tre andra förvaltningar på en studieresa till Baltikum i september månad. Syftet med resan var att ta del av erfarenheter och arbetssätt kring barn som av olika skäl inte fullföljer grundskolan och gymnasiet. I Lettland och Estland fick Umbrellagruppen göra besök på departement, kommun, organisationer, stödverksamheter, skolor, och ungdomsgårdar. Alla med syftet att skapa bättre förutsättningar för barn och unga. Det var lärorikt att få se helheten och om hur de samarbetar mellan olika verksamheter. Medarbetare/Personal Bemanning Kompetensförvaltningen hade i slutet av 2014 17 tillsvidareanställda medarbetare. Könsfördelningen är 4 män och 13 kvinnor. Sjukfrånvaron på förvaltningen för året var 3,2 procent vilket är högre än tidigare år. Utöver tillsvidareanställd personal har förvaltningen anlitat projektanställd personal samt konsulter för att hantera särskilda kompetens- och resursbehov. Under 2014 är det främst 9

följande händelser som har krävt resursförstärkning: extra satsning på sommarjobb, satsning inom Solnamodellen, införandet av nytt IT-system och kontaktcenter samt HR-relaterade frågor som tex rekrytering av ny rektor till vuxenutbildningen. Personalomsättningen har under året orsakats av naturliga avgångar. Under året har vakanta tjänster utlysts genom ett öppet rekryteringsförfarande och alla medarbetare har uppmanats att söka om intresse funnits. Kompetensutveckling Kompetensförvaltningen strävar efter att både erbjuda medarbetare möjligheter till intern karriärutveckling och möjligheter att vidareutvecklas i befintlig yrkesroll. Samtliga medarbetare erbjuds också möjlighet till kompetensutveckling för att kunna ta nästa steg i sin yrkesmässiga utveckling. Utvecklingssamtalet ligger till grund för medarbetares individuella utvecklingsplan. Förvaltningen har under perioden satsat på kompetenshöjande aktiviteter inom för förvaltningen strategiskt viktiga kompetensområden: Coachning och samtalsmetodik Upphandling och entreprenadstyrning Kommunikation och ledarskap Koncept- och kvalitetsutveckling Arbetsmiljö - hållbart medarbetarengagemang (HME) & hälsofrämjande arbete Solna stad arbetar för att vara en viktig, meningsfull och attraktiv arbetsgivare inom välfärdssektorn - en arbetsgivare med uppdrag att ge Solnas medborgare god service inom förvaltningens olika verksamhetsområden. En framgångsfaktor för att förverkliga stadens vision och uppfylla målen är att ha motiverade medarbetare som både vill och kan ta såväl ansvar som att skapa goda resultat. Förvaltningen har under perioden arbetat för att implementera de förhållningssätt som är identifierade som viktiga för att Solna skall vara en attraktiv arbetsgivare. Några exempel på genomförda aktiviteter är: HME och medarbetarundersökning samt analys och framtagande av handlingsplaner kopplat till resultat. 2014 års HME-undersökning på förvaltningen resulterade i ett index på 74 vilket är en försämring jämfört med tidigare år. HME-undersökningen tillsammans med den fördjupade medarbetar-undersökningen visade på både styrkor och svagheter inom organisationen. Ett flertal aktiviteter har genomförts under året för att skapa förutsättningar för att öka engagemang och förbättra arbetsmiljö. Internkontrollplan Uppföljning av verksamheten har genomförts enligt plan. Några extra insatser har gjorts inom följande områden: Ekonomiska mål Vuxenutbildningens nya verksamhetssystem Alvis har implementerats. Extra insatser i analysarbete har gjorts under hösten för att säkerställa att korrekt information har överförts från 10

tidigare system samt att önskad information kan tas fram ur systemet. Stor vikt har lagts vid att analysera de fortsatta volym- och kostnadsökningar på de olika utbildningsformerna. Genom integration med stadens ekonomisystem uppnår vi mindre administrativt arbete samt högre kvalitet. Policies och riktlinjer: En ny delegationsordning har tagits fram. De administrativa processerna kartlagts på vuxenutbildningen för att anpassa arbetet till det nya verksamhetssystemet Alvis. Lagar och förordningar: Solna vuxenutbildning besöktes av Skolinspektionen i juni. Som en följd av tillsynen har nämnden genomfört följande åtgärder. Översyn av erbjudande, organisation och systematiskt kvalititetsarbete för särskild utbildning för vuxna Översyn av information och kommunikationskanaler gällande intyg. Översyn av processer gällande individuella studieplaner Upphandlad verksamhet, resultat och kvalitet: Kommunsamarbetet Vux 10 har fortsatt att utveckla systemet för leverantörsuppföljning och kvalitetssäkring. Ett samarbetsavtal kring fördjupad tillsyn har tecknats med andra kommuner i länet. Eftersom den nya upphandlingen sker i andra konstellationer så kommer nya rutiner och system utvecklas, dock ämnar vi att fortsätta den fördjupade tillsynen tillsammans med 18 kommuner i länet. Konkurrensplan Under året har en ny upphandling av gymnasial och grundläggande vuxenutbildning påbörjats. Upphandlingen sker i samverkan med 8 andra Stockholmskommuner. De nya avtalen kommer att träda i kraft 1 juli 2015. Nuvarande ramavtal för 22 stycken leverantörer gäller till och med 30 juni 2015. Fem utav sex SFI avtal har förlängts till 30 juni 2016 då nuvarande ramavtal går ut. Under året har även en direktupphandling av program för sommarentreprenörer gjorts med Indivator AB till ett värde av 120 tkr Framtida utmaningar och förändringar Ökad efterfråga på vuxenutbildning och SFI på grund av förändringar i konjunktur och befolkningstillväxt Fortsatt kostnadsutveckling som effekt av ökad efterfråga på rättighetslagstiftad vuxenutbildning. Detta gäller grundläggande vuxenutbildning, behörighetskompletterande gymnasial utbildning, särskild utbildning för vuxna och SFI. Migrationsverkets prognos om ökat antal asylsökande och ökad migration inom EU. Minskade ekonomiska förutsättningar för yrkesinriktad vuxenutbildning på grund av politiska prioriteringar Kraftigt minskade statsbidrag för lärlingsutbildning samt sannolikt även för gymnasial yrkesinriktad vuxenutbildning jämfört med tidigare år. De minskade ekonomiska förutsättningarna kommer att ha stor påverkan på antagningen till dessa utbildningsformer under året vilket i sin tur kan ge effekt på både 11

försörjningsstödskostnader och tillgången till kompetens inom bristyrken inom tex hälsooch sjukvård och bygg- och anläggningsarbete. Förstärkt uppdrag på grund av ökat antal uppehållstillstånd för personer som ansökt om asyl Etableringsuppdraget har förstärkts krav på Solna stad att ordna bostäder till vissa nyanlända flyktingar. Statliga satsningar, utredningar och förändringar i lagar och förordningar Det finns förslag att i framtiden utöka rättigheten att delta i kommunal vuxenutbildning i syfte att uppnå grundläggande behörighet till högskola. Denna rätt erbjuds idag till elever med examen från gymnasieskolans yrkesprogram. Det utreds nu om rättigheten skall utökas till en generell rättighet dvs. att rätten skall erbjudas alla vuxna. Samma rättighet skall även gälla för särskild behörighet till grundskola. Rättigheten skall gälla från 2017. Resultat per verksamhetsområde I avsnittet beskrivs verksamhet och måluppfyllelse per avdelning. Nyckeltal av särskild vikt för perioden beskrivs i texten för att exemplifiera måluppfyllelse. Övriga nyckeltal finns i Bilaga två. Förvaltningschef och stab Kompetensförvaltningen leds av en förvaltningschef. Förvaltningschefen har ett övergripande ansvar för förvaltningens verksamhet, resultat och utveckling, samt för att nämndens beslut verkställs och följs upp. Förvaltningschefen har också, på uppdrag av kommunstyrelsen, ett övergripande ansvar för stadens näringslivsarbete vilket inkluderar besöksnäringsutveckling. Staben bestående av fyra personer. Stabens huvuduppgift är samordning, ekonomistyrning, administration, kommunikation och projektledning. Delar av staben används för att koppla samman stadens näringslivsarbete med nämndens kärnverksamhet. Fler företag som anställer är ett effektivt sätt att höja välståndet genom att fler får möjlighet till egen försörjning med en mer inkluderande arbetsmarknad. Förbättringar i företagsklimatet förbättrar integrationen samt minskar utanförskap och arbetslöshetsrelaterade kostnader för Solna stad och samhället i stort. Måluppfyllelse Inriktningsmålet Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnabor som behöver den under olika skeden i livet följs upp genom ett effektmål som påverkas av förvaltningens samlade arbete. Andelen Solnabor med egen försörjning ska fortsätta ligga på en högre nivå jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket. Effektmålet följs med hjälp av två nyckeltal, arbetslöshet och sysselsättningsgrad. Från och med 2014 redovisas arbetslösheten i relation till arbetskraften, där både öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd ingår *. Tidigare år redovisades endast de öppet arbetslösa i arbetskraften. Den totala arbetslösheten vid periodens slut är lägre jämfört med både länet och riket och kan därmed anses bidra till måluppfyllelse. Sysselsättningsgraden var dock lägre jämfört med Stockholms län men högre än riket. Trots lägre sysselsättningsgrad än Stockholm bedöms effektmålet som uppfyllt. 12

Nyckeltal i procent (kvinnor/män) Arbetslöshet i relation till arbetskraften 2014* 2013 2012 Arbetslöshet totalt i Solna 4,8/4,5 4,3/3,7 3,5/3,5 Arbetslöshet totalt i Stockholms län 6,4/6,5 4,3/4,3 4,1/4,2 Arbetslöshet totalt i riket 7,4/8,7 4,2/5,0 4,3/4,8 Arbetslöshet ungdomar. 18-24 år, Solna 3,5/6,5 3,9/5,0 3,6/5,7 Arbetslöshet ungdomar. 18-24 år, Stockholms län 7,0/10,5 4,4/5,8 5,1/6,6 Arbetslöshet ungdomar. 18-24 år, riket 12,0/17,3 5,5/7,2 6,5/8,2 Arbetslöshet utrikes födda, Solna 9,9/7,8 8,9/6,5 7,6/6,3 Arbetslöshet utrikes födda, Stockholms län 15,8/14,0 10,6/9,5 10,4/9,5 Arbetslöshet utrikes födda, riket 20,7/21,9 12,4/12,2 12,1/12,2 Sysselsättningsgraden % (förvärvsintensitet, källa SCB) 2013 2012 (antalet sysselsatta personer/antalet personer i arbetsför ålder ) siffror för 2013 publiceras 2014 Solna 78,2 77,8 Stockholmslän 78,5 78,5 Riket 77,1 77,1 Utvecklingen av arbetslösheten bland grupper med svag anknytning till arbetsmarknaden Under året tog arbetslösheten i Stockholms län en positiv vändning. Under perioden har antalet personer registrerade hos AF som öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd sjunkit. I länet har antalet minskat till ca 70 500 personer vilket är en minskning med 7 procent jämfört med årsskiftet. I Solna har antalet minskat med 20 procent till ca 1780 personer. Den största relativa minskningen av antalet registrerade skedde i grupperna ungdomar upp till 24 år och i gruppen 25-29 år. Dessa minskade med 39 procent (till 169 personer) respektive 31 procent (till 227 personer). Gruppen funktionsnedsatta har minskat med 17 procent till totalt 273 personer. I denna grupp är 38 procent äldre än 50 år. Av samtliga registrerade hade 15 procent en funktionsnedsättning. Gruppen utrikesfödda har minskat med 16 procent till totalt 936 personer. De största minskningarna har skett i grupperna upp till 29 år. Dessa grupper har minskat med 90 personer. Av samtliga registrerade var 53 procent utrikesfödda. Inriktningsmålet Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva följs upp genom tre effektmål: Solna stad ska vara en av Sveriges tre mest kostnadseffektiva kommuner. Detta effektmål följs upp med hjälp av nyckeltal som visar kostnader för vår verksamhet Se bilaga 2. 13

s medarbetares engagemang (HME) ska bibehållas på HME 80 i 2014 års nivå medarbetarundersökning. Nämndmålet är inte uppfyllt. Nyckeltal 2014 2013 2012 HME 74 80 X Stabens bidrag till förvaltningens måluppfyllelse Genom att utveckla dialogen med näringslivet bidrar näringslivsenheten till ett förbättrat företagsklimat och till fler tillväxtfrämjande samarbeten med näringslivet. Under perioden har näringslivsenheten genomfört ca 70 företagsbesök, publicerat fem nummer av stadens nyhetsbrev för företagare, deltagit på ett tjugotal företagarföreningsmöten samt haft kontakt med ca 540 företagare genom fyra frukostbrickor. Rusta Unga Ca 25 företag har skrivit under avsiktsförklaring med Solna stad för att vara behjälpliga med att rusta unga för framtiden. Dessa företag är samarbetspartners och är behjälpliga med att göra skillnad för Solnas ungdomar. De bidrar med sommarjobb, ungdomsjobb, praktikplatser och lärlingsplatser. Solna är Sveriges företagsvänligaste kommun för sjunde året i rad Solna placerar sig åter igen i topp när Svenskt Näringsliv rankar årets främsta företagskommuner. Det är sjunde året i rad och åttonde gången under 2000-talet som Solna tar hem förstaplatsen. Viktiga parametrar är bl.a. andel i arbete där Solnas mycket positiva resultat är kopplat till arbetet med Solnamodellen. Inom nyföretagandet görs många viktiga insatser såsom en entreprenörsdag om att starta företag i Solna, sommarentreprenörsprogram, årets unga affärsidé samt samarbetet med Nyföretagarcentrum. Sommarentreprenör 2014 Solnas ungdomar har än en gång getts möjlighet att starta eget företag genom ett sommarentreprenörsprogram. I år genomfördes programmet i samarbete med Sundbyberg och Sollentuna. Ungdomarna blev coachade i att starta och driva företag under fyra sommarveckor. Studiebesök och draknäste arrangerades i samarbete med det lokala näringslivet. Den samlade responsen från ungdomarna var mycket god. 83 % av ungdomarna upplevde programmet som positivt eller mycket positivt. Programmet rustar unga genom att stärka deras förmåga att kommunicera och samarbeta vilket är viktiga och efterfrågade förmågor på arbetsmarknaden. 14

Arbetsmarknadsavdelningen Arbetsmarknadsavdelningen består av en avdelningschef, fyra arbetsmarknadshandläggare och en receptionist. Ansvarsområde & målgrupp Arbetsmarknadsavdelningens tjänster riktar sig till Solnabor som har försörjningsstöd eller deltar i arbetsmarknadspolitiska program. Avdelningen ansvarar även för genomförandet av stadens sommarjobbprojekt. Nyckeltal Solnamodellen 2014 2013 2012 Totalt antal deltagare i Solnamodellen: 139 140 145 kvinnor/män 44/95 49/91 52/93 Kostnad per deltagarplats (kr)/per månad 2339 2471 2506 Nyckeltal - Sommarjobb 2014 2013 2012 Totalt antal sökande 750 356 x Totalt antal erbjudna platser 307 124 54 Sommarjobb finansierade av Sommarjobbsbudget 155 105 54 Sommarjobb finansierade av arbetsgivare (externa/solna stad) (92/60) 19/0 0 Måluppfyllelse Inriktningsmålet Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnabor som behöver den under olika skeden i livet följs upp av ett nämndmål. Minst 65 procent av deltagarna som har genomgått Solnamodellen under året ska uppbära egen försörjning. Resultatet för året är 73 procent. Nämndmålet är uppfyllt. Under perioden har 107 deltagare fullföljt sin del i Solnamodellen och av dessa har 78 personer gått vidare till arbete eller studier. Detta innebär att 73 procent av deltagarna har uppnått egen försörjning. Av de 64 personer som fått arbete är det 47 män och 17 kvinnor. Av de 14 som gått till utbildning är det 8 män och 6 kvinnor. Inkluderas de som blivit sjukskrivna och flyttat är det 83 personer som gått vidare till egen eller annan försörjning vilket motsvarar 78 procent av de som har fullföljt sin del i Solnamodellen. Nyckeltal 2014 2013 2012 Andel deltagare som gått till egen försörjning 73 % 72 % 75 % Antal månader i genomsnitt innan egen försörjning 2,7 3,2 3,9 Antal kontakter med arbetsgivare 368 241 284 Antal jobbuppdrag från arbetsgivare 90 72 125 Antal nyttjade praktikplatser 33 27 39 Varav kvinnor/män 6/27 12/15 20/19 15

Vid samtliga jobbuppdrag har det passat bra med både en kvinna eller en man. Av de använda praktikplatserna har 6 gått till kvinnor och 27 till män. Vid ett tillfälle efterfrågades en man, övriga praktikplatser har varit neutrala. Att försöka ha en låg ungdomsarbetslöshet har länge varit en prioriterad fråga i Solna stad. På kompetensförvaltningen arbetas det kontinuerligt med den frågan. Arbetsmarknadsavdelningen tar emot alla ungdomar från socialförvaltningen som står till arbetsmarknadens förfogande och behöver stöd och hjälp för att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden. Inriktningsmålet Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva följs upp genom ett nämndmål: Minst 80 procent av deltagarna i Solnamodellen ska vara nöjda med sin arbetsmarknadsinsatts. Resultatet för året är 90 procent. Nämndmålet är uppfyllt. Nyckeltal 2014 2013 2012 Andel deltagare som är nöjda eller mycket nöjda med 90 % 87 % X sin arbetsmarknadsinsats Solna stads sommarjobbsprojekt Årets utvecklingsarbete i Solna stads sommarjobbsprojekt har resulterat i en ökning på 148 procent av antalet platser, jämfört med 2013. Dessutom har projektet resulterat i ett breddat utbud, en förbättrad service till sökande och arbetsgivare samt en förstärkning av projektbudgeten genom extern finansiering från näringslivet. Alla ungdomar som gick i årskurs ett och två i gymnasiet har även erbjudits föreläsningar vid fyra tillfällen om hur det är att jobba och tips om hur man söker sommarjobb. Solna stad har i år erbjudit 307 ungdomar i Solna sommarjobb. 155 platser har finansierats av Solna stads sommarjobbsbudget som i år har varit dubbelt så stor jämfört med tidigare år. 60 platser till ensamkommande flyktingbarn har finansierats av Socialförvaltningen. Bra kontakter med näringslivet och en hel del arbete har lett fram till att företag i Solna varit med och finansierat ytterligare 92 sommarjobb. Ungdomar med en funktionsnedsättning har varit en prioriterad grupp och alla 14 som sökte har fått ett sommarjobb. Det är viktigt att ungdomar tidigt kommer i kontakt med arbetslivet, för att skaffa sig arbetslivserfarenhet. De kontakter ungdomarna då får kan leda vidare till nya arbeten i framtiden. 16

Solna vuxenutbildning Avdelningen för vuxenutbildning består av en avdelningschef/rektor, ett kansli och ett vägledningscentrum vilket motsvarar totalt sju tillsvidareanställda och två visstidsanställda. Ansvarsområde & målgrupp Avdelningen ansvarar för stadens erbjudande av vuxenutbildning, SFI och samhällsorientering. Avdelningen erbjuder också studie- och yrkesvägledning samt stöd för sökande med funktionsnedsättning i syfte att möjliggöra studier. All vuxenutbildning i Solna sker på entreprenad. Staden är dock huvudman och avdelningen ansvarar för beställning och uppföljning samt relationerna med de upphandlade entreprenörerna. Nyckeltal - antal studerande 2014* 2013 2012 Gymnasial vuxenutbildning, teoretiska ämnen 1 747 1 145 948 Kvinnor/män 1068 679 397 748 631 317 Gymnasial vuxenutbildning, yrkesutbildningar ** 778 367 430 Kvinnor/män 562 216 119 248 282 148 Grundläggande vuxenutbildning: 452 329 234 Kvinnor/män 299 153 97 232 168 66 SFI 1 557 1 507 1 399 Kvinnor/män 895 662 680 827 755 644 Summa: 4 534 3 348 3 011 *Från och med 2014-08 beräknas nyckeltalen utifrån vuxenutbildningens nya verksamhetssystem Alvis. Detta medför att det kan skilja på beräkningssätt från tidigare perioder. * Yrkesutbildning inkluderar kurspaket, lärling och yrke Nyckeltal - antal verksamhetspoäng 2014* 2013 2012 Gymnasiala teoretiska ämnen: 225 300 194 754 161 248 Andra kommuner/solna 17045 208 255 21513 173 241 40512 120 736 Gymnasiala yrkesutbildningar: 135 748 195 624 162 704 Andra kommuner/solna 15791 119 957 23728 171 896 61083 101 621 Grundläggande vuxenutbildning: 95 443 87 813 66 566 Andra kommuner/solna 4026 91 417 9015 78 798 18335 48 231 Summa verksamhetspoäng: 456 491 478 191 390 518 SFI (=totalt antal närvarotimmar) 139 986 149 475 155 187 Nyckeltal - antal helårsstudieplatser 2014* 2013 2012 Gymnasial vuxenutbildning, teoretiska ämnen 282 243 202 Andra kommuner/solna 21 260 27 217 51 151 Gymnasial vuxenutbildning, yrkesutbildningar 170 245 203 Andra kommuner/solna 20 150 30 215 76 127 Grundläggande vuxenutbildning: 119 110 83 Andra kommuner/solna 5 114 11 98 23 60 SFI 350 374 388 Summa: 921 971 876 17

Måluppfyllelse Inriktningsmålet Solna ska vara en attraktiv stad, som ger goda förutsättningar för ett växande antal boden företag och besökare ingår i målområdet Solna i utveckling. Det följs upp av ett effektmål. Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i Solna ska minst bibehållas i medborgar - undersökningen år 2014 jämfört med år 2013 (år 2012 NRI 66) Nämndens nyckeltal som bidrar till effektmålets måluppfyllelse är 77. Nyckeltalet bidrar därmed till stadens måluppfyllelse. Nyckeltal Medborgarnas nöjdhet 2014 2013 2012 Medborgarnas nöjdhet vad gäller tillgången till övriga utbildningar inom rimligt avstånd (Folkhögskola, kvalificerad yrkesutbildning, komvux etc.) 77 76 x Inriktningsmålet Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete följs upp genom ett effektmål samt tre nämndmål. Andelen Solnabor som antas och slutför sina studier inom någon av vuxenutbildningens utbildningsformer ska minst bibehållas på 2012 års nivå. (2013 års resultat publiceras 2014) Andelen Solnabor som antas och slutför sina har bibehållits. Effektmålet är uppfyllt. Nyckeltal andel som slutför kurs 2014 2013 2012 Grundläggande vuxenutbildning Solna 88,2 % 82 % 55 % Stockholms län 77,2 % 73 % 62 % Riket 63,5 % 62 % 60 % Gymnasial vuxenutbildning Solna 89,1 % 89 % 76 % Stockholms län 80,8 % 79 % 80 % Riket 70,8 % 72 % 73 % Minst 80 procent av de som studerar inom vuxenutbildningen uppnår målen utifrån sin studieplan med lägst betyget Godkänt (E) Genomsnitt resultat för perioden är 86 procent vilket är två procent lägre än jämfört med samma period 2013. Nämndmålet är uppfyllt Nyckeltal andel som uppnår godkända betyg 2014 2013 2012 Grundläggande vuxenutbildning 89 % 93 % 90 % Teoretisk gymnasial vuxenutbildning 77 % 79 % 77 % Yrkesinriktad vuxenutbildning 91 % 92 % 90 % Genomsnitt 86 % 88 % 86 % 18

75 procent av de som studerar inom SFI uppnår målen utifrån sin studieplan med lägst betyget godkänt (E) Resultatet för året är 68 %. Nämndmålet är ännu inte uppfyllt. Nyckeltal - andel som uppnår godkända betyg 2014 2013 2012 med lägst betyget godkänt (E) SFI 68 % * 68 % 67 % *viss osäkerhet i uppgiften pga. nytt verksamhetssystem Minst 60 procent av de elever inom SFI som omfattas av etableringslagen uppnår målen utifrån sin studieplan med lägst betyget godkänt (E) inom 2 år Resultatet för perioden är 86 %. Nämndmålet är uppfyllt. Nyckeltal - andel SFI elever som omfattas av Etableringslagen som uppnår godkända betyg med lägst betyget godkänt inom 2 år (E) 2014 2013 2012 SFI 86 % 70 % X Inriktningsmålet Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva följs upp genom ett effektmål samt ett nämndmål 80 procent av de studerande skall vara nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning Resultatet för perioden är 81 procent. Nämndmålet är uppfyllt. Nyckeltal Andel studerande som är nöjda eller 2014 2013 2012 mycket nöjda med sin utbildning Solna 81 % 83 % 81 % Uppdrag Etablering Under perioden januari-november har 84 nyanlända som omfattas av etableringslagen kommit till Solna. Av dessa är 16 barn och 5 gymnasieungdomar. Arbetsförmedlingen har huvudansvaret för etableringen av de vuxna och staden ansvarar för SFI och samhällsorientering. 55 personer ur etableringslagen målgrupp har studerat på SFI 2014 och 30 har deltagit i samhällsorientering. 18 personer som omfattas av etableringslagen har någon gång under 2014 fått försörjningsstöd. En överenskommelse har tecknats med Länsstyrelsen i december där Solna förbinder sig att ombesörja bosättning för 11 personer per år ur etableringslagens målgrupp. 19

Bilagor Bilaga 1: Måltabell Solna ska vara en attraktiv stad, som ger goda förutsättningar före ett växande antal boende, företag och besökare 1 Effektmål Medborgarnas nöjdhet vad gäller tillgången till övriga utbildningar inom rimligt avstånd. (Folkhögskola, Kvalificerad Yrkesutbildning, Komvux etc.) Bedömning: U=Uppfyllt, D=Delvis uppfyllt, X=Inte uppfyllt, -=Inte bedömt Målområde: 1=Solna i utveckling, 2=Levande stad, 3=Trygghet och lärande, 4=God ekonomisk hushållning Inriktningsmål Mäts Effektmål/nämndmål Beskrivning mål Period Kommentar till effektmål ggr per jandec år Målområde Nämnd U Resultatet är 77. Effektmålet är uppfyllt 1 KS Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnabor som behöver den under olika skeden i livet 3 Effektmål Andelen Solnabor med egen försörjning ska fortsätta ligga på en högre nivå jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket 3 Nämndmål Minst 65 procent av deltagarna som har genomgått Solnamodellen under året ska uppbära egen försörjning. U U Arbetslösheten i Solna var 4,6 procent. Solnas arbetslöshet är lägre jämfört med både Stockholms län 6,4 procent och riket 8,1 procent. Sysselsättningsgraden i Solna(78,2) var lägre jämfört med Stockholms län(78,5) men högre än i riket (77,1). Effektmålet är uppfyllt. 73 procent av deltagarna har gått vidare till egen försörjning. Nämndmålet är uppfyllt. 3 KPN 3 KPN Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. 3 Effektmål Andelen Solnabor som antas och slutför sina studier inom någon av vuxenutbildningens utbildningsformer ska minst bibehållas på 2012 års nivå. (Källa: Skolverket) U Andelen har bibehållits. Effektmålet är uppfyllt. 3 KS 20

3 Nämndmål Minst 80 % av eleverna inom vuxenutbildningen uppnår målen utifrån sin studieplan med lägst betyget godkänt E U Resultatet för perioden är 86 procent. Nämndmålet är uppfyllt. 3 KPN 3 Nämndmål Minst 75 % av eleverna inom SFI uppnår målen utifrån sin studieplan med lägst betyget godkänt E X Resultatet för året är 68 %. Nämndmålet är inte uppfyllt. 3 KPN 3 Nämndmål Minst 60 % av de elever inom SFI som omfattas av etableringslagen uppnår målen utifrån sin studieplan med lägst betyget godkänt E inom 2år U Resultatet för perioden är 86 %. Nämndmålet är uppfyllt. 3 KPN Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva 1 Effektmål Solna stad ska vara en av Sveriges tre mest kostnadseffektiva kommuner (Bokslut 2012 2a plats) 1 Effektmål Medborgarnas nöjdhet med Solna stads verksamheter ska bibehållas i medborgarundersökningen år 2014 jämfört med 2013 (2012 NMI 51) U Mäts av SLF i årsredovisningen 4 KS NMI för året är 51. Effektmålet är uppfyllt 4 KS 1 Effektmål Solna stads medarbetares engagemang ska öka till minst HME 74 i 2014 medarbetarundersökning U Resultatet är 74 %. Effektmålet är uppfyllt 4 KS 1 Nämndmål Minst 80 % av eleverna inom vuxenutbildningen ska vara nöjda med sin utbildning U Resultatet för perioden är 81 procent. Nämndmålet är uppfyllt. 4 KPN 1 Nämndmål Minst 80 % av deltagarna i Solnamodellen ska vara nöjda med sin arbetsmarknadsinsats. U Resultatet är 90 %. Nämndmålet är uppfyllt. 4 KPN 1 Nämndmål s medarbetares engagemang bibehålls på HME 80 i 2014 års medborgarundersökning X Resultatet är 74. Nämndmålet är inte uppfyllt 4 KPN 21

Bilaga 2: Nyckeltalsinformation Målområde Solna i utveckling Typ Nyckeltal Definition ggr/å r res. apr-14 res. aug-14 res dec-14 Kvalitet Medborgarnas nöjdhet med utbildningsmöjligheter i Solna (SCB:) Medborgarnas nöjdhet med utbildningsmöjligheter i Solna. 1 77 Målområde Trygghet och lärande för solnabornas bästa Typ Nyckeltal Definition ggr/å r resultat apr-14 res. aug-14 res dec-14 Effekt Sysselsättningsgrad Solna Sysselsättningsgraden är antalet sysselsatta i åldern 15-64 år, som andel av den totala befolkningen i samma åldersgrupp. Sysselsatta eller 1 78,2 % förvärvsarbetande är personer som utfört förvärvsarbete i minst en timme under mätveckan eller varit tillfälligt frånvarande från ett arbete. Källa: SCB Resultat Andelen deltagare i Solnamodellen som gått vidare till arbete eller utbildning Andelen deltagare i Solnamodellen som gått vidare till arbete eller utbildning 3 66 % 71 % 73 % Resultat Andel av Solnamodellens deltagare som gick till egen försörjning 2013 och som har återkommit till verksamheten under 2014 Källa: AMEA Andel av Solnamodellens deltagare som gick till egen försörjning 2013 som har återkommit till verksamheten under 2014 Källa: AMEA 1 5 % Resultat Antal månader i Solnamodellen Antal månader i Solnamodellen i genomsnitt per deltagare innan egen 1 2,7 försörjning Källa AMEA Volym Antal deltagare i Solnamodellen Antal deltagare i Solnamodellen Källa: AMEA 3 68 94 139 Volym Antal elever som studerar gymnasial Antal elever som studerar gymnasial yrkesutbildning 3 284 602 778 yrkesutbildning Källa: Pro Capita Volym Antal kontakter med arbetsgivare Antal kontakter med arbetsgivare Källa: AMEA 3 220 291 368 Volym Antal jobbuppdrag ifrån arbetsgivare Antal jobbuppdrag ifrån arbetsgivare Källa AMEA 3 24 45 90 Volym Antal nyttjade praktikplatser Antal nyttjade praktikplatser för deltagare Källa AMEA 3 11 20 33 Arbetsmarknad Arbetslöshet i Solna % Antalet arbetslösa solnabor som andel utav arbetskraften 16-64 år. Öppet arbetslösa samt i program med aktivitetsstöd. Källa: AF 3 5.2 % 5,1 % 4,6 % 22