Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Relevanta dokument
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter


Alla barn har egna rättigheter

Barnets bästa. Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling. Innehåll

FN:s konvention om barnets rättigheter

Barnkonventionen i korthet

BARNKONVENTIONEN. Kort version

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Barnkonventionen kort version

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Kort om Barnkonventionen

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN


barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Lika värde. en kompisbok. Lika värde. baserad på Barnkonventionen. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter.

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST

Europarådet. pass. till dina rättigheter

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Ett barn är varje människa under 18 år

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun. Antagen av Kommunstyrelsen

Lag (1993:335) om Barnombudsman

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s konvention om barnets rättigheter

Barnkonventionen på kultur och fritidsförvaltningen

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Mänskliga rättigheter i klassrummet

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Artikel 1. Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet.

Världskrigen. Talmanus

Kort om Barnkonventionen

Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka könsstympade barn

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet

Landstingsfullmäktige 27 november Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Välkommen till Barnrätt i praktiken

#FÖR VARJE BARNS RÄTT

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun

Dag och tid: kl. 10:00

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter.

FNs Konvention om Barnets rättigheter

Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila

Instruktion för Stockholms stads barnombudsman

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Barn- och ungdomsplan

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Barnrättsbaserad beslutsprocess

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum.

Barnrättsbaserat beslutsunderlag

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Handlingsplan Barnkonventionen

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter

UTVECKLINGSPLAN FÖR ARBETET MED BARNETS RÄTTIGHETER I MALMÖ STAD

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Inriktningsdokument. Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen

Yttrande över remiss av Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad

Revidering av Barnets rättigheter i Karlsborg Handlingsplan för FN:s barnkonvention

Transkript:

Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013

Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen i Partille 6 Strategi 6 Inriktning 7 Samordning 7 Planering 7 Uppföljning 7 Barnkonventionens samtliga artiklar 9 Arbetet med Barnkonventionen och barns rättigheter handlar mycket om att öka kvalitén i de beslut som fattas och att använda samhällets resurser så bra och effektivt som möjligt. Barnombudsmannen

Principen om icke-diskriminering Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Inga barn får bli diskriminerade, d.v.s. bli sämre behandlade än andra. Det har ingen betydelse vilken färg barnet eller barnets föräldrar har på huden, om barnet är flicka eller pojke, vilket språk barnet talar, vilken gud barnet tror på, om barnet har ett funktionshinder eller om barnet är rikt eller fattigt. Artikel 2 Principen om barnets bästa Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på vad som är bäst för barnet när de bestämmer om sådant som gäller barn. Det betyder att det ibland finns saker som är viktigare än barns bästa, men man måste då alltid kunna visa att man också tänkt på barnen. Artikel 3 Barnkonventionens fyra grundstenar De olika reglerna i konventionen om barns rättigheter kallas för artiklar. Det finns 54 olika artiklar. Även om alla regler är lika viktiga så finns det ändå några artiklar som är bra att läsa först och att komma ihåg. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är Barnkonventionens grundstenar och återspeglas i de andra artiklarna i konventionen. Principen om barnets rätt till liv och utveckling Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas. Det kan vara att barn inte blir dödade i krig, men också att barn får vård och mediciner när de är sjuka. Med utveckling menas fysisk, psykisk, psykologisk och social utveckling på ett sådant sätt att barnet förbereds på ett självständigt liv i ett fritt samhälle. Barnet har rätt till en bra barndom. Det kan vara kärlek, mat, sjukvård, ett hem, möjlighet att leka och att gå i skolan. Principen om respekt för barnets åsikter Barnet har rätt att säga hur det vill ha det och uttrycka sin mening i alla de frågor som berör det. Vuxna ska lyssna på barnen. Myndigheter och domstolar ska fråga barnet vad det tycker och lyssna på barnet när de bestämmer om saker som gäller barn. Artikel 12 Artikel 6 3

Barnkonventionen handlar om mänskliga rättigheter för barnen. Själva idén om barnets rättigheter betonar att barn har rätt till att få sina grundläggande behov tillgodosedda, att få skydd mot utnyttjande och diskriminering, att få uttrycka sin mening, bli respekterade och att samhället genom de vuxna har en skylighet att svara upp mot dessa krav. Det är de vuxna som måste se till att Barnkonventionen förverkligas i praktiken. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn och ungdomar upp till 18 år oavsett vilket land man bor eller är född i. Rättigheterna ska gälla i alla samhällen oavsett kultur, religion eller andra sociala Vad är Barnkonventionen? förhållanden. Den inkluderar alla typer av mänskliga rättigheter såväl ekonomiska, sociala och kulturella som politiska och medborgerliga. Konventionen om barnets rättigheter vanligtvis kallad Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första länderna som anslöt sig till konventionen. Barnkonventionen har så kallad folkrättslig kraft d.v.s. de länder som skriver under konventionen måste respektera den och rapportera om vad de gjort för att genomföra den. De olika reglerna i Barnkonventionen kallas för artiklar. Det finns 54 olika artiklar varav fyra innehåller grundläggande allmänna principer. Det är artiklarna 2, 3, 6 och 12. Därefter följer de 41 sakartiklarna som täcker alla typer av mänskliga rättigheter, ekonomiska, sociala, kulturella, politiska och medborgerliga. Slutligen behandlar artiklarna 42 54 om bevakningen och genomförandet av Barnkonventionen. (Samtliga artiklar finns på sidorna 9 10.) Barnkonventionens artiklar Artikel 23 handlar om att barn med funktionshinder har rätt ett fullvärdigt liv som möjliggör ett aktivt deltagande i samhället. Artikel 24 handlar om barnets rätt till hälso- och sjukvård. Artikel 28 och 31 handlar om barnets rätt att gå i skolan och om barns rätt till lek, vila och fritid. Artikel 2 handlar om att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 42 handlar om att både vuxna och barn ska känna till Barnkonventionen. Artikel 3 handlar om att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet. Artikel 6 handlar om att barn har rätt att överleva och utvecklas. Artikel 12 handlar om att barn har rätt att säga och uttrycka sin mening i alla frågor som berör barn. Vuxna ska lyssna på barn. Artikel 9 och 18 handlar om att barn alltid, när det är möjligt, ska få vara hos sina föräldrar. Barn har rätt att träffa båda föräldrarna. Föräldrarna har gemensamt ansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska alltid tänka på vad som är bäst för barnet. Artikel 19 handlar om att skydda barn från fysiskt eller psykiskt våld eller utnyttjande. Artikel 22 handlar om barn som är flyktingar och som behöver hjälp och skydd. 4

Vem ansvarar för arbetet med Barnkonventionen? Staten har det övergripande ansvaret, men det är i kommuner och landsting som de flesta beslut tas i frågor som rör barn och ungdomar. Det är därför i arbetet på regional och lokal nivå som det ytterst avgörs hur väl Sverige lever upp till barnkonventionens principer och krav. Inte minst eftersom det är i den egna kommunen som barn och unga i första hand har chans att göra sina röster hörda. I Partille kommun är det Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen som ytterst ska se till att alla nämnder och förvaltningar lever upp till det som står i barnkonventionen. Varje nämnd och förvaltning ansvarar sedan för att beslut och verksamhet utformas för barns bästa inom sitt verksamhetsområde. Barnkonventionen utgår från att all kommunal verksamhet ska ha ett barnperspektiv. Det innebär att konventionen berör alla anställda och alla förvaltningar i Partille kommun. Barnkonventionen riktar sig till alla barn i Partille kommun. I Sverige har alla barn och ungdomar en egen ombudsman. Barnombudsmannens uppgift är att företräda barns och ungas rättigheter, utbilda och informera om barnkonventionen, men också att bevaka och rapportera hur konventionen efterlevs i kommunerna. Det finns också flera organisationer som bevakar och driver frågor som rör Barnkonventionen, t.ex. Rädda Barnen, BRIS, Röda Korset, FN-föreningen och UNICEF. Ta barn och ungas åsikter på allvar! Vi vuxna har en skyldighet att lyssna till barns och ungas synpunkter och väga in dem när vi fattar beslut! Barnombudsmannen 5

Barnkonventionen i Partille kommun Kommunfullmäktige beslutade i februari 2007 om mål och strategi för att förverkliga Barnkonventionen i Partille kommun. Fullmäktiges beslut är det styrdokument som finns för arbetet med Barnkonventionen. Det innebär att Barnkonventionen ska vara vägledande så att nämndernas och förvaltningarnas beslut och verksamhet utformas för barns bästa. Det är viktigt att understryka att konventionens barnperspektiv inte enbart gäller inom traditionella barn- och ungdomsverksamheter som skola, barnomsorg, fritid och socialtjänst. Barn och unga berörs i allra högsta grad av beslut i tekniska förvaltningar, till exempel i frågor gällande trafik, stadsplanering och miljö. Styrdokumentet för arbetet med Barnkonventionen i Partille kommun reviderades oktober 2013. Strategi för att stärka barns rättigheter i Sverige 9 principer Riksdagen beslutade 2010 om en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Den består av ett antal principer som uttrycker grundläggande förutsättningar för att stärka barnets rättigheter i Sverige och ska vara en utgångspunkt för all offentlig verksamhet och statliga myndigheter, landsting och kommuner. Lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med Barnkonventionen Myndigheter, kommuner och landsting ska tolka och tillämpa lagar och förordningar så att barnets rättigheter respekteras i praktiken, i beslut och åtgärder. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang Barnet har rätt till trygghet och skydd, mänsklig värdighet och fysisk integritet. Barn ska skyddas och få stöd mot alla formera av fysiskt eller psykiskt våld, men även mot utnyttjande, vanvård eller försumlig behandling. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem Barn har rätt att ha egna åsikter och fritt uttrycka dessa i de frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till sin ålder och mognad. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken Barnkonventionens bestämmelser och principer ska vara kända bland såväl barn som vuxna. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap Föräldrar ska få kunskap om barns rättigheter och vad dessa rättigheter innebär. Föräldrar ska få stöd i utsatta situationer. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter Beslutsfattare och yrkesgrupper ska ha gedigen kunskap om vilka rättigheter barn har och hur dessa på bästa sätt kan omsättas i deras respektive verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan De som har ansvar för barn ska samverka för att ge en helhetssyn på barnet, exempelvis kring utsatta barn eller barn med särskilda behov. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn Det ska finnas god kunskap om barns levnadsvillkor på lokal, regional och nationell nivå. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv Barns bästa ska komma i främsta rummet vid åtgärder som rör barn. Analys och utvärderingar ska göras av både beslut och åtgärder som rör det enskilda barnet eller generella beslut som rör barn. 6

Inriktning på arbetet med barnkonventionen i Partille kommun Fullmäktiges beslut är det styrdokument som finns för arbetet med Barnkonventionen. Inom flera av kommunens verksamheter finns redan en allmän inriktning i arbetet som grundar sig på barnkonventionens innehåll. Det gäller framför allt de förvaltningar som arbetar direkt med barn. Arbetet med barnkonventionen berör dock inte bara de områden som är inriktade på enskilda barn, som till exempel barnomsorg, skola och socialtjänst, utan även områden som traditionellt inte alltid förknippas direkt med barn, till exempel samhälls- och bostadsplanering samt trafik- och miljöfrågor. En annan viktig framgångsfaktor för att förverkliga barnkonventionen i Partille är samarbetet mellan Partille kommun och Västra Götalandsregionen i de frågor som gäller barn och unga. Med utgångspunkt från riksdagens strategi för att stärka barns rättigheter i Sverige ska arbetet med Barnkonventionen i Partille ha följande inriktning: Kunskap om barnkonventionen Kommunens förtroendevalda och personal ska få utbildning för att stärka barnkompetensen, sprida kunskap om barnkonventionen och hur kunskapen kan omsättas i respektive verksamhet. Barn, föräldrar och andra vuxna ska få kunskap om barnkonventionen och vad det betyder i praktiken. Barns inflytande och delaktighet Barn ska i förhållande till sin ålder och mognad ha inflytande och vara delaktiga i de frågor som rör de egna förhållandena. Kommunens verksamheter ska aktivt låta barn komma till tals. Kunskap om barns levnadsförhållanden Kommunens verksamheter ska aktivt skaffa kunskaper om barn och deras levnadsförhållanden. All diskriminering ska motverkas Verksamheter som arbetar med barn ska aktivt arbeta mot mobbning och främlingsfientlighet. Rätt till trygghet och skydd Kommunens verksamheter ska, i samverkan med andra aktörer, arbeta för att barn skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, men även skyddas mot utnyttjande, vanvård eller försumlig behandling. Arbetet med Barnkonventionen ska följas upp Arbetet med Barnkonventionen ska utvärderas och kunna följas upp. Det ska finnas system för att kunna följa upp hur barnets bästa förverkligas i det kommunala arbetet. 7

Övergripande mål FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, ska genomsyra arbetet i samtliga nämnder i Partille kommun. Det innebär att Barnkonventionen ska vara vägledande så att nämndernas och förvaltningarnas beslut och verksamhet utformas för barns bästa. Samordning Arbetet med att förverkliga Barnkonventionen i enlighet med Kommunfullmäktiges beslut samordnas av BUS (samarbetsorganet för barn, unga och samhälle). För den praktiska samordningen finns en arbetsgrupp med representanter från alla förvaltningar. Barnkonventionsgruppens uppgift är att, på uppdrag av Styrbus, vara motor i arbetet med att förverkliga Barnkonventionen i enlighet med fullmäktiges beslut d.v.s. initiera, driva och samordna olika åtgärder som bidrar till att Barnkonventionen integreras i det ordinarie arbetet inom kommunens verksamheter. Arbetet ska kontinuerligt redovisas till BUS styrgrupp. Planering På uppdrag av StyrBus tar Barnkonventionsgruppen varje år fram en aktivitetsplan som innehåller de kommunövergripande aktiviteter som planeras för ex. utbildningsinsatser. Vid en känd och tydlig planering blir det tydligt vad som ska genomföras, följas upp och utvärderas. Uppföljning På uppdrag av StyrBus sammanställer Barnkonventionsgruppen en redovisning av föregående års arbete med Barnkonventionen. Sammanställningen redovisas för StyrBus och PresidieBus som sedan översänder redovisningen till kommunfullmäktige för kännedom. Redovisning av barnkonventionsarbetet redovisas varje år på kommunfullmäktiges sammanträde i november månad då också årets mottagare av kommunens barnkonventionspris presenteras för fullmäktige. 8

Barnkonventionens samtliga artiklar Inflytande 12. Du har rätt att uttrycka dina åsikter i alla frågor som rör dig. Vuxna ska lyssna och ta hänsyn till dina åsikter. När en myndighet eller domstol hanterar eller beslutar i en fråga som rör dig ska du få möjlighet att komma till tals. 13. Du har yttrandefrihet. Det betyder att du har rätt att söka efter, ta emot och sprida information och tankar. 14. Du har rätt att tänka och tycka vad du vill. Du har rätt att följa din övertygelse och att ha vilken religion du vill. Dina föräldrar får vägleda dig, men aldrig bestämma över dina tankar. 15. Du har rätt att vara medlem i föreningar och att välja att gå ur föreningar. Du får också delta i möten så länge de är fredliga. Identitet 7. Du har rätt att få ett namn och att vara medborgare i ett land. Du har också rätt att så långt det är möjligt få veta vilka dina föräldrar är och att bli väl omhändertagen av dem. 8. Du har rätt till din identitet. I identiteten ingår ditt medborgarskap i ditt land, ditt namn och dina släktförhållanden. Om du har berövats din identitet, ska du få hjälp att ta reda på den. Lika värde 2. Barnkonventionen ger dig och alla andra barn samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskriminera dig. Det betyder att ingen får behandla dig sämre än någon annan. Du får inte heller diskrimineras eller bestraffas för något som dina föräldrar är eller gör. 23. Du som har ett fysiskt eller psykiskt handikapp, har rätt till ett bra liv. Precis som alla andra ska du kunna känna stolthet och självförtroende. Du ska kunna delta aktivt i samhället. Du har rätt till särskild omvårdnad och till extra stöd. 30. Du som tillhör en minoritetsgrupp eller urbefolkning har rätt till det språk, den kultur och den religion som du delar och utövar tillsammans med de andra i din grupp. Må bra 3. När vuxna fattar beslut som rör barn ska de se till barnets bästa. Det betyder att de vuxna alltid ska tänka på vad som är bra för dig och hur beslutet kommer att påverka dig. Du ska få det skydd och den omvårdnad du behöver. Det är lika viktigt att vuxna tänker på barnets bästa när beslutet rör många barn. 6. Du har rätt att leva och utvecklas. Ditt land ska göra allt det kan för att du ska kunna göra det. 22. Du som kommer som flykting, ensam eller tillsammans med någon annan, har rätt att få skydd och hjälp. Du ska också få hjälp att återförenas med din familj. 24. Du har rätt att vara så frisk som möjligt. Om du blir sjuk har du rätt till sjukvård och träning så att du blir frisk. Du har också rätt att skyddas mot traditionella sedvänjor som kan vara skadliga. 25. Om du har tagits om hand för att skyddas eller vårdas har du rätt att få behandlingen kontrollerad så att allt som gäller dig går rätt till. 26. Du har rätt till social trygghet. Om det behövs ska samhället hjälpa till så att du får bostad, mat och kläder. 27. Du har rätt att leva på ett sätt som ger dig möjlighet att utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Dina föräldrar har huvudansvaret för detta, men behöver de stöd ska de få det. 39. Om du har utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp har du rätt att få hjälp att må bra igen. Det gäller även om du har utsatts för tortyr eller någon annan form av grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller om du har varit med i krig. Skydd 11. Du får inte föras till ett annat land utan båda dina föräldrars tillstånd. 16. Du har rätt att skyddas från olagliga intrång i ditt privatliv. Det gäller i hemmet eller där du bor och vistas. Ingen får till exempel läsa dina brev eller dagböcker utan lov. Det gäller också i alla andra situationer då information om dig hanteras. Ingen får heller skada din heder eller ditt rykte. Lagen ska ge dig starkt skydd mot alla sådana intrång. 19. Du har rätt till skydd mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, vanvård, misshandel, övergrepp eller annat utnyttjande. 32. Du ska skyddas från att utföra arbete som kan vara skadligt för dig, som hindrar dig från att gå i skolan eller från att utvecklas på annat sätt. Du får inte heller utnyttjas ekonomiskt, till exempel att någon annan tjänar pengar på ditt arbete utan att du själv får betalt. 33. Det är ländernas ansvar att skydda dig mot narkotika och andra droger. Länderna ska se till att du inte utnyttjas vid tillverkning eller försäljning av droger. 34. Du har rätt till skydd mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. Du ska till exempel skyddas mot att utnyttjas i prostitution och pornografi. 35. Du får inte föras bort eller säljas. Ditt land ska se till att det inte sker. 36. Du har rätt till skydd mot alla former av utnyttjande som kan skada dig. 9

37. Du får inte utsättas för tortyr eller annan grym behandling. Du får inte heller dömas till dödsstraff eller livstids fängelse. Om du grips, fängslas eller blir instängd mot din vilja måste det vara en sista utväg och för en så kort tid som möjligt. Du ska hela tiden behandlas med respekt och du har rätt att inte bli placerad bland vuxna. Du har rätt till kontakt med din familj under tiden som du är fängslad och ditt fall ska behandlas snabbt. Dina rättigheter i barnkonventionen gäller även om du är instängd mot din vilja. 38. Om du är under 15 år ska du skyddas från att delta i krig. Om du har drabbats av ett krig ska du få det skydd och den vård du behöver. 40. Om du misstänks för ett brott, eller om det visar sig att du är skyldig till ett brott, ska du behandlas med respekt och värdighet. Myndigheter och institutioner som du kommer i kontakt med under rättsprocessen ska vara anpassade för dig. Du har rätt att få hjälp av en person som kan juridik. Ditt ärende ska behandlas så snabbt det går. Ingen får tvinga dig att berätta vad du vet eller att erkänna något du inte har gjort. Familj 5. Dina föräldrar har ansvar för dig. De ska ge dig råd och vägleda dig när du gör sådant som barnkonventionen ger dig rätt till. 9. Ingen får skilja dig från dina föräldrar, utom när det är nödvändigt för ditt eget bästa. Det kan till exempel vara nödvändigt om dina föräldrar inte tar hand om dig på ett bra sätt. Du har rätt att få träffa båda dina föräldrar, om det inte är dåligt för dig. Utbildning 28. Du har rätt till utbildning. Du ska få gå i grundskolan och den ska vara gratis. 29. I skolan ska du få utvecklas på alla sätt och förberedas för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle. Du ska också lära dig att respektera de mänskliga fri- och rättigheterna, dina föräldrar, din egen och andras kultur samt naturen. Lek, fritid, kultur och vila 31. Du har rätt till fritid, lek och vila. Du har rätt att delta i kulturella och konstnärliga aktiviteter. Om barnkonventionen 1. Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I barnkonventionen kallas både barn och ungdomar för barn. 4. Alla länder ska göra allt de kan för att genomföra rättigheterna i barnkonventionen. Det betyder att de alltid ska försöka följa det som står i barnkonventionen. 41. Om lagar och regler i ditt land redan ger dig fler eller bättre rättigheter än de som står här i barnkonventionen, ska landets lagar och regler gälla. 42. Ditt land har ansvar för att se till att både barn och vuxna känner till vad som står i barnkonventionen. 10. Om du och dina föräldrar vill återförenas, efter att ha varit skilda åt, ska ni kunna söka hjälp och så långt det är möjligt få hjälp i landet där du bor. Om dina föräldrar bor i olika länder och ni vill träffas ska ni få hjälp med det av landet där du bor. 18. Dina föräldrar har gemensamt ansvar för din uppfostran och utveckling. De ska tänka på vad som är bäst för dig. Om dina föräldrar behöver stöd ska samhället se till att det finns stöd att få, till exempel vård och dagis. 20. Om du inte kan vara kvar i din familj har du rätt att få särskild vård och hjälp. Du har rätt att tas om hand på ett sätt som är bra för dig. 21. De länder som tillåter adoption ska se till att adoptionen går rätt till och att du som adopteras får det bra. Länderna ska alltid utgå från vad som är bäst för dig. 17. Du har rätt att få veta vad som händer i ditt land och i världen, på ett sätt som du förstår, till exempel genom tidningar och tv. Den information du får ska hjälpa dig att utvecklas och att leva ett hälsosamt liv. 10

11

Vill du ha mer kunskap om Barnkonventionen? Barnombudsmannen www.barnombudsmannen.se Rädda Barnen www.raddabarnen.se Barnrättsakademin www.oru.se/barnrattsakademin UNICEF www.unicef.se Vill du veta mera? Vill du veta mera om kommunens arbete med Barnkonventionen eller har idéer, vad vi som arbetar i kommunen skulle kunna göra för att förverkliga Barnkonventionens anda i Partille? Kontakta Bengt Odeholm, telefon 031-792 10 96. Hur gör ni i er verksamhet? Åtta frågor att ställa till dig själv och din verksamhet: 1. Känner du själv till Barnkonventionen? Hur väl då? 2. Känner personalen/dina medarbetare till Barnkonventionen? 3. Vilka artiklar i Barnkonventionen är kopplade till just ditt arbete och er verksamhet? 4. På vilket sätt rent konkret påverkar Barnkonventionen ditt arbete? Ge exempel! 5. Inom vilka områden är Barnkonventionen mest tydlig i din verksamhet, ditt arbete eller i de beslut som fattas? 6. Om din arbetsplats ska leva upp till Barnkonventionen, vad behöva ni först förändra? 7. När tänker ni börja? 8. Behöver ni hjälp? Partille kommun, december 2013. Bild: Louise Bång Partille kommun, Gamla Kronvägen 34, 433 82 Partille Telefon 031-792 10 00 vx www.partille.se partille.kommun@partille.se