Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 45 Deltagande team Barn- och ungdomspsykiatrins akutavdelning Vänerviken, Vänersborg Kontaktperson: Lillemor Forsberg, Vårdenhetschef Telnr: 0521-276044 lillemor.forsberg@vgregion.se Ingemar Blomster Behandlingsassistent Elisabeth Sunnemar (har slutat) Sjuksköterska Martin Johansson Sjuksköterska Renata Rusiecka Läkare Sammanfattning Vi har på vår avdelning mätt antal timmar av ordinationen ständig tillsyn och tagit fram en ny tillsynsgrad. Patienterna har erbjudits att skatta sin trygghet i situationen av ständig tillsyn. Vi har erbjudit patienter som haft ständig tillsyn att beskriva sina upplevelser, före, under och efter denna ordination. Vi har gjort en ny, tydligare ansvarsfördelning bland personalen i det miljöterapeutiska arbetet. All personal kommer att få utbildning i Bergen-modellen. Vi har delat ut en enkät till de patienter som skrivits ut från avdelningen där de får lyfta upp sina åsikter om personalens bemötande och hur de fått till sig information under vårdtiden. Vi har tagit fram kliniska riktlinjer för omvårdnad vid tvångsåtgärder. Tack vare Genombrottsmetoden har flera förändringar kunnat genomföras strukturerat på avdelningen. 1
Bakgrund / problembeskrivning Område Barn- och kvinnosjukvård (område 6) innefattar Barn- och ungdomskliniken, Barn- och ungdomspsykiatri och Kvinnokliniken. Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken består av sex öppenvårdsmottagningar, ett neuropsykiatriskt team, dagvårdsverksamhet 0-12 år samt 13-18 år samt en dygnet runt avdelning. Vänerviken är en akut heldygnsavdelning. Avdelningen har 7 vårdplatser för barn/ungdomar upp till 18 år. Vi tar emot barn/ungdomar för kortare vårdtider vid psykiatriska tillstånd som kräver omedelbara insatser t ex stöd och hjälp vid akuta kriser och svåra upplevelser. För barn under 13 år skall alltid en vårdnadshavare finnas med under inläggningstiden, och för ungdomar över 13 år är det bra om en vårdnadshavare är med under första dygnet. Vi utför i första hand omvårdnad och miljöterapeutisk behandling samt i vissa fall utredning. På avdelningen bedrivs även vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT. På avdelningen arbetar sjuksköterskor och behandlingsassistenter dygnet runt. På Vänerviken arbetar också läkare, socionomer, psykologer, pedagog och sekreterare. Vi arbetar i team där kontaktpersoner ingår. Det finns specialpedagogisk verksamhet med kreativa uttrycksmöjligheter som ger lust. Det finns tillgång till massage och/eller avslappning. I BUP-skolan arbetar tre speciallärare anställda av Vänersborgs kommun. Skolan och avdelningen har ett nära samarbete. I BUP-skolan går endast elever från avdelningen och alla elever har en individuell anpassad studieplan. I samband med inläggning sker en läkarundersökning och ett obligatoriskt drogtest. Samtal med psykolog sker nästkommande vardag. Inläggningstiden på avdelningen kan variera. Öppenvårdens vårdplan ligger till grund för avdelningens behandlingsplanering. Vid akut eller planerad inläggning kommer patienten att ha fortsatt kontakt med BUP-öppenvårdsmottagning. Eftersom tvångsåtgärder förekommer ganska sällan valde vi att, i projektet Bättre vård, mindre tvång, ta upp något som per definition inte är någon tvångsåtgärd, ständig tillsyn. Ständig tillsyn har under den senaste tiden ökat i sin användning. Vi ville åstadkomma en förändring genom att minska antalet timmar av ständig tillsyn. Inom barnoch ungdomspsykiatrin ska vi ha ett utvecklingspsykologiskt perspektiv och ett föräldraperspektiv som skiljer sig åt från vuxenpsykiatrin. Ständig tillsyn har tidigare varit under korta perioder från timmar upp till ett dygn. Det har varit perioder när man varit speciellt orolig för att patienten ska suicidera eller skada sig själv eller någon annan allvarligt. Därför har tidigare åtgärder med ständig tillsyn inte kolliderat med det utvecklingspsykologiska synsättet. I dag ser vi problemet inom vår verksamhet att ständig tillsyn används på ett sätt där det stöter ihop med ungdomarnas psykologiska utveckling. 2
Vi har ett uppdrag på avdelningen för ständig tillsyn som är: Ständig tillsyn innebär att man i princip inte släpper patienten med ögonen. Detta gäller även vid toalettbesök om detta inte är ett utsagt undantag. Patienten följs överallt. Ständig tillsyn är till för exempelvis mycket självmordsnära, mycket oroliga eller aggressiva patienter, så att de om möjligt inte orsakar sig själva eller andra någon skada. Patient som har ständig tillsyn får aldrig lämnas ensam. Det ska tydligt framgå på avdelningen vilken person som har uppdraget att utföra ständig tillsyn. Patient får inte utan särskilda tillstånd lämna Vänerviken. Dessa undantag fattas av ansvarig läkare. Ständig tillsyn kan aldrig lämnas över till föräldrar/vårdnadshavare eller annan person som ej tjänstgör på Vänerviken. Vi har upplevt under en längre period att det är rörigt och ostrukturerat på avdelningen. Vi är många som känner att vi inte räcker till för att ge en så god vård som möjligt till våra patienter. Vi har inte haft tydliga riktlinjer vid omvårdnad vid bältesläggning, tvångsinjektioner och sondmatning under tvång på vår avdelning. På grund av okunskap i ämnet upplevs personalen vara otrygg i denna omvårdnadsåtgärd. Detta har framkommit genom en medarbetarenkät som delades ut i samband med projektstarten. Syfte Vi vill minska ständig tillsyn i antal timmar och hitta alternativ till ständig tillsyn. Vi vill genom detta öka ungdomens personliga integritet samt ge en möjlighet till ett aktivt deltagande i sin egen vård. Om ständig tillsyn måste bedrivas ska patienten känna sig trygg i detta Höja kvalitén och förbättra vården för patienterna på avdelningen. Bättre arbetsmiljö för personalen på grund av en tydligare ansvarsfördelning/struktur. Detta leder även till att personalen tidigt kan uppmärksamma tecken på oro hos patienterna. Tydliga riktlinjer vid omvårdnad vid bältesläggning, tvångsinjektioner och sondmatning under tvång. Att samma kunskap finns hos all personal så att vi följer socialstyrelsens riktlinjer och känner oss trygga i dessa tvångsåtgärder 3
Våra mål, mätningar och resultat Övergripande mål: Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Mätbart mål: 1. Att minska behovet av ständig tillsyn med 50% till september 2011 Mätning: Resultat med förklaring och kommentarer: 2. Att dagplaneringsformulär fylls i på alla arbetspass på avdelningen. 1. Från 1 januari till 30 april 2011 har vi haft ca 2100 timmar av ständig tillsyn på vår avdelning. Vi har jämfört detta resultat med tiden 1 maj till 30 augusti. Under den perioden har vi mätt ca 1900 timmar av ständig tillsyn. Formuläret där ständig tillsyn mäts i antal timmar började fyllas i från 7 maj. Personal som är dokumentationsansvarig för patient, som haft eller har ständig tillsyn, har ansvar för att mäta antal timmar på det framtagna formuläret. Formuläret lämnas sedan in till team 45s mätansvarige. 2. Dagplaneringsformulärens ansvarsrader har varit ifyllda till 95%. 2100 2050 2000 1950 Serie1 1900 1850 1800 1 2 Stapel 1: Januari - April Stapel 2: Maj - Augusti 1. Anledningen till att vi inte minskade den ständiga tillsynen med 50 % mellan testperioderna beror på att ca 80 % av den ständiga tillsynen var ordinerad till en och samma patient under lång tid. 4
Efter att vi utarbetat en ny tillsynsgrad Utökad extra tillsyn har läkargruppen haft möjlighet att ordinera denna tillsyn i stället för den ständiga. På så sätt minskade den ständiga tillsynen i slutet av sommaren. Den nya tillsynen ser ut enligt följande: Utökad extra tillsyn Personbunden övervakning vilket innebär att utsedd personal ska veta var patienten befinner sig i varje stund. Personalen behöver dock inte ha patienten under ständig uppsikt. Utevistelse endast med sällskap av personal/vuxen. Dörren till rummet ska alltid vara på glänt, även nattetid. Avdelningen ska vara låst om inte annat anges. När föräldrar vistas på avdelningen och de enligt läkarens bedömning är kapabla att ansvara för sitt barn, är det de som har tillsynsansvaret. Den nya tillsynsgraden är framarbetad av personalen och har blivit godkänd av chefsöverläkaren. Den nya tillsynsgraden ligger mellan vår ständiga tillsyn och extra tillsyn. Vi tror att den kommer att kunna ersätta vår nuvarande ständiga tillsyn i många fall. Detta tror vi också kommer att öka ungdomarnas delaktighet och öka deras integritet. 2. Dagplaneringsformuläret har gjort strukturen på avdelningsarbetet tydligare. Hur strukturen har följts kommer att utvärderas i november. Övergripande mål: Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder Mätbart mål: 1. 100% av alla patienter ska känna sig trygga och skatta sig 7 eller mer på en VAS-skala. 2. 100% av alla patienter ska ha ett uppföljningssamtal efter genomförda tvångsåtgärder och 100% av patienterna ska känna sig delaktiga. Mätning: 1. Vi mäter upplevelsen av trygghetskänsla efter avslutad ordination av ständig tillsyn. Patienten skattar sin upplevelse av trygghet på en VAS-skalan där 1 står för otrygghet och 10 för helt trygg. 2. VAS- skalan och känsloformulär fylls också i från 7/5. Känsloformuläret delas ut och fylls i efter avslutad ordination av ständig tillsyn. Vår mätansvarige har ansvaret att mäta hur många gånger samtalet blivit av. Kontaktpersonerna till patient med ständig tillsyn skall utföra samtalet. Vi mäter hur många av patienterna som kryssat i delaktig i vården på känsloformuläret. Detta mäts sedan av team 45s mätansvarige. 5
Resultat med förklaring och kommentarer: 1. Endast en av patienterna har kunnat skatta sin trygghet på VASskalan. Patienten skattade sig till 9 dvs trygg. 2. Två av patienterna har under mätperioden avslutat sin ordination av ständig tillsyn så därför har känsloformulär delats ut till dessa två. Den ena patienten klarade inte av att fylla i sitt känsloformulär, minnen av otrygghet väcktes till liv och patienten kunde ej slutföra formuläret. Den andra patienten blev klar med sitt formulär först 1 månad efter avslutad ständig tillsyn. Det gick inte att dra några slutsatser av detta formulär, patienten tyckte det var svårt. Båda dessa mätningar har varit svåra att genomföra. Underlaget har varit litet och våra unga patienter har haft svårt för att medverka på grund av att de inte kan förhålla sig till sina egna upplevda känslor i förhållande till tvångsåtgärden. Övergripande mål: Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Mätbart mål: 1. 100% av personalen ska ha kunskap om de kliniska riktlinjerna för tvångsåtgärder som vi har på avdelningen. 2. 100% av personalen ska få utbildning i Bergenmodellen. Mätning: 1. Pärmen med alla riktlinjer ska läsas igenom av all personal. När man läst riktlinjerna ska man skriva sitt namn på signeringslistan. 2. Alla deltagare registreras när utbildningen startar upp. Resultat med förklaring och kommentarer: Genomförs under hösten 2011. Idag 5 oktober har 12 av 33 medarbetare tagit del av riktlinjerna för tvångsåtgärder. 6
Våra genomförda tester / förändringar Sjuksköterskan är ansvarig över att fördela personalansvaret varje dag och har även telefonansvar. Vi har en dagrumsansvarig personal som alltid vistades i dagrummet för att atmosfären skulle vara så lugn och trygg som möjligt och håller ordning på avdelningen. Vi vill genom detta att det ska bli lugnare och tryggare på avdelningen samt förhindra och observera tidiga våldstendenser. Personalen äter med patienterna vilket har ökat trivseln och lugnet. Vi har en köksansvarig personal som håller ordning i köket. Alltid en personal som har hand om de patienter som har tillsynsgraden extra tillsyn. Alla patienter som vill, får efter utskrivningssamtal fylla i en enkät om hur de upplevt vårdtiden på avdelningen. Våra genomförda aktiviteter Medarbetarenkät för bedömning av kunskap/trygghet angående tvångsåtgärder delades ut i början av projektet. Planeringsdag 11 april för hela personalgruppen där vi presenterade genombrottsmetoden och projektet Bättre vård, mindre tvång. Här fick hela gruppen lyfta fram sina åsikter och tankar i det förändringsarbetet vi vill åstadkomma på avdelningen. Vi har lyft upp projektet och tanken bakom detta på ett läkarmöte eftersom ständig tillsyn är en läkarordination. Vi vill att läkarna gör en ny bedömning varje dag när ständig tillsyn bedrivs. Vi har utarbetat en VAS-skala och ett känsloformulär. Vår chefsöverläkare har godkänt den nya tillsynsgraden som vi har utarbetat och som ligger mellan vår ständiga tillsyn och extra tillsyn. Den 16 juni var Norman Schiappacasse, samordnare och utbildare i Bergenmodellen här och informerade klinikens ledningsgrupp om Bergenmodellen. Denna ska införas på avdelningen och i höst startar han upp utbildning för avdelningspersonalen. Vi har nu tagit fram riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning, tvångsinjektioner och sondmatning vid tvång med hjälp av Anna Björkdahl och Sara Ryding på Huddinge Sjukhus. Dessa har godkänts av chefsöverläkare BUP NU-sjukvården. 7
Så här har vi involverat våra patienter och närstående i förbättringsarbetet Patienten som ordineras ständig tillsyn, samt dennes föräldrar, informeras muntligt om att vi efter ständig tillsyn låter ungdomen fylla i ett känsloformulär om upplevelsen under och efter avslutad ständig tillsyn, detta som en del i ett förändringsarbete. Så här går vi vidare Utbildning i Bergenmodellen i 2 grupper: grupp 1 17-18 oktober, 31 oktober och 1 november grupp 2 24-25 oktober, 7-8 november. All personal ska ta del av de kliniska riktlinjerna för tvångsåtgärder och ska alltid tas upp vid introduktion av ny personal. Vi kommer att dela ut medarbetarenkäten efter att all personal tagit del av riktlinjerna. Personalmöte i november där vi kommer att utvärdera hur ansvarsfördelningen har fungerat och följsamhet till de kliniska riktlinjerna. Vi vill att alla patienter ska få möjligheten att fylla i en enkät om hur de upplevt vårdtiden hos oss. Detta för att höja kvalitén och se bristerna. Vi kommer att fortsätta använda ett känsloformulär. Diskussion Det har varit stor personalomsättning under projekttiden, detta har gjort det svårare och även tagit längre tid att få till förändringar. På plussidan finner man det faktum att när ny personal börjar idag så finns det färdiga riktlinjer och rutiner för avdelningens arbete gällande tvångsvård vilket vi inte haft tidigare. Personal uttrycker en trygghet i att det nu finns gemensamma riktlinjer, gällande bältesläggning, tvångsinjektion och sondmatning. Tack vare Genombrottsmetoden har förändringar genomförts på ett mer effektivt och snabbare sätt än tidigare. Medverkan i projektet Bättre vård, mindre tvång har även gett oss möjlighet att komma i kontakt med Bergenmodellen och få till stånd en utbildning i densamma av Vänervikens personal. Det har varit en mycket intensiv period på avdelningen med överbeläggningar så gott som konstant under projekttiden, vilket har inneburit att tiden till förändringar varit svår att få till. Vi har märkt att den patientkategori vi vårdar har svårt att skatta och minnas sina känslor när de skall utvärdera sin behandling och fylla i känsloformulär. Därför kommer vi att utveckla ett nytt känsloformulär som är mer lättförståeligt för våra barn och ungdomar. Detta har vi lärt oss Förändringar är inte omöjliga, men de kräver tid och engagemang. 8
BILAGOR VAS-skala Skattning för ständig tillsyn 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Otrygghet Mindre Ganska trygg Trygg Helt trygg trygg 9
Medarbetarenkät vecka 10 2011 vecka: mätning 1 antal 1 2 3 4 5 v10 antal svar Jag känner till de rutiner/riktlinjer angående tvångsåtgärder som finns på min arbetsplats 3 7 9 19 47% Jag upplever att alla på min arbetsplats följer de rutiner/riktlinjer angående tvångsåtgärder vi har 4 9 6 19 32% Jag har möjligheter att föra dialog och att lyfta oklarheter kring tvångsåtgärder på min arbetsplats 3 2 9 6 20 75% Jag upplever att tvångsåtgärder alltid används i rätt situationer och i rätt omfattning på min arbetsplats 2 8 5 3 1 19 21% Jag känner mig trygg i hur jag ska göra i samband med användandet av tvångsåtgärder vid vård av patient 2 10 5 1 18 33% andel 4+5 Personalen har fått skatta 1 till 5 där 1 är mycket dåligt och 5 är mycket bra 10
Känsloformulär 11
12
13
14