Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Transkript

1 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 171 Barn & ungdomspsykiatrin Kalmar Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Enhetschef, Tomas Kristiansson tomas.kristiansson@ltkalmar.se Skötare, Emil Ros emil.ros@ltkalmar.se Skötare, Annika Sjögren Simonsson Sjuksköterska, Camilla Botvidsson Sjuksköterska, Ann Karlsson Läkare, Hans Jungstedt Läkare, Ylva Oudin Socionom, Carina Forsberg Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder 4. Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patientens liv/värld för att minska andelen inläggningar på tvångsvård. 1

2 Sammanfattning Team 171 från BUP-Kalmar län har deltagit i SKL:s Genombrottsprogram Bättre vård-mindre tvång Gamma Delta. Slutenvårdsavdelningen var tidigare med i SKL:s genombrottsprogram som genererade i goda resultat. Vi som deltog ur slutenvården ville sedan arbeta vidare med förbättringsarbete utifrån PDSA, men då med hela BUP Kalmar län involverade. Teammedlemmarna i vår projektgrupp är: Sex medarbetare från BUP akutslutenvårdsavdelning Kalmar En från öppenvård norr och en från öppenvård söder För ytterligare förankring på enheterna i länet finns referenspersoner/referensgrupp. Referensgruppen består av behandlare på öppenvårdsmottagningen söder. På övriga enheter finns en kontaktperson. Dessa används i syfte att förmedla vidare information till sina enheter. Under projekttiden har såväl inneliggande som utskrivna patienter och deras närstående samt personal varit delaktiga i de olika förbättringsarbeten som vi arbetat med. De patienter och närstående som varit inneliggande har medverkat bl.a. genom enkäter/intervjuer. På avdelningen har det ofta blivit tillfällen till spontana samtal om hur det är att vistas på avdelningen. Detta har lett till många bra förbättringsförslag. De har även deltagit aktivt och fått vara med och välja tapet, möbler och färger till lugna rummet, förslag på väggmålningar i patientrum/avdelnings-miljö och möblering mm på avdelningen. I öppenvård har vi per telefon intervjuat närstående och patienter kring hur de upplevt att vårdkedjan har fungerat gällande planering och information. På LS1 fick vi lyssna till Anna Björkdahls föreläsning om hot och våldsprevention enligt hennes 9D-triangel. Anna som är sjuksköterska har forskat om hot och våldsprevention i psykiatrisk vård. Denna har hjälpt oss genom projektet och är något som vi hela tiden kommit tillbaka till. Vi fastnade mycket för hennes tankar om vikten av ordning och reda, kompetens och bemötande och blev snabbt övertygade om att förbättringar i denna bas kommer att leda till färre hot och våldssituationer som i sin tur leder till minskade tvångsåtgärder. Utifrån detta och riktat mot SKL-s mål har vi sedan formulerat våra fyra mål. Vårt mål var att öka ungdomar och närståendes trygghet och delaktighet i vården när de vårdas inom BUP Kalmar län. Ett gott bemötande, ordning och reda samt att få en mer sammanhållen vårdkedja slutenvård/öppenvård. Genom enkäter och intervjuer (patienter, närstående och personal) har vi samlat in förslag till olika förbättringar. Dessa förslag har sedan placerats in under våra fyra mål och utefter det formulerades 27 PDSA. Vi medlemmar i projektgruppen har aktivt strävat efter att ta oss extra tid till att prata med patienter och närstående om att vi är med i projekt och berättat vad det innebär och vad för möjligheter det ger. Dessa samtal har varit mycket givande med många härliga tankar och förslag. Bland inneliggande patienter fanns önskemål om en hemtrevligare avdelningsmiljö, många önskade flera samtal och de hade önskemål om att få vara mer informerade vad som händer under inskrivning och efter utskrivning. Vi hade under hösten 2013 en heldag för samtlig slutenvårdspersonal där vi uppdaterade dem om projektet samt en genomgång av LPT. Projektet har en stående punkt på slutenvårdens APT. Vi har även varit ute på öppenvårdsmottagningar och informerat om projektets olika förbättringsarbete. Vid dessa tillfällen har öppenvårdspersonalen fått enkäter med mätningar och även haft möjlighet att framföra olika förslag till fler förbättringsområden och då framförallt inom målområdet samverkan. När samtliga enhetschefer var samlade träffade vi dem och gav information om projektet samt att de då fick med sig avdelningens informations 2

3 broschyr för att sprida på sina respektive enheter. På psykiatriförvaltningens förvaltningsråd och basenhetsråd har vi informerat om projektet. Digital informationsyta finns nu på avdelning för både personal och patienter/närstående. För att stämma av att vi i gruppen har ständig patientfokus träffade vi en av attitydambassadörerna Hannah Parnér som hade kloka tankar kring vår rapport. Hon kommer även att delta på LS4 i Kalmar. Under LS1 och LS2 träffade vi flera av attitydambassadörerna. De betonade vikten av tydlig patientfokus genom hela förbättringsarbetet och tack vare dem var det lätt att hålla fast vid detta. Mycket givande med samtalen med attitydambassadörerna. Bakgrund I BUP Kalmars upptagningsområde bor det ca invånare under 18 år. Slutenvårdsavdelningen är länsövergripande och har fyra platser, med möjlighet till en överbeläggning. Här vårdas patienter enligt Hälso-och Sjukvårdslagen (HSL) samt lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT). De vanligaste behandlingsdiagnoserna är depressionsuicidtankar/försök, PTSD, ätstörning samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Barnoch ungdomspsykiatrin i Kalmar län består av tre öppenvårdsmottagningar: Kalmar, Oskarshamn och Vimmerby/ Västervik. Hos oss arbetar barnpsykiatriker, psykologer, socionomer, sjuksköterskor, skötare, socialpedagog, psykoterapeut samt teamsekreterare. Vi har en BUP-skola kopplad till BUP-slutenvård med två lärare. I länet finns en ätstörningsenhet ABC (AnorexiBulimiCenter) med mottagningar i Kalmar och Västervik. Mottagningen i Västervik är under uppbyggnad. Vi på BUP Kalmar län har en tydligt formulerad värdegrund med väl valda nyckelord. Vi jobbar också utifrån FN:s barnkonvention. Dessa två har varit möjliga att kombinera och koppla till de mål vi valt att jobba med i projektet. VÄRDEGRUND BUP KALMAR Människan får aldrig begränsas enbart till hennes sociala historia lika lite som till en produkt av medfödda funktionsförmågor. Människan utgör ett komplext biopsykosocialt system som är i en ständigt förändrande interaktion med sin omgivning. Barn och ungdomar är växande individer i ständig utveckling och mognad, vilket innebär en unik möjlighet till läkning. Det som utmärker en modern barn- och ungdomspsykiatri är att den vilar på en bred kunskapsteoretisk bas och att kunskapen används utifrån vad som framkommit och bedömts relevant i det givna sammanhanget. Nyckelord är: Tillgänglighet - Respektfullhet - Professionalism. HUVUDPRINCIPERNA UTIFRÅN FN:S BARNKONVENTION Dessa huvudprinciper skall ligga till grund för alla beslut som tas inom Landstinget i Kalmar län: Alla på enheten ska ha kunskap om barnkonventionen och dess fyra grundläggande principer. Artikel 2: Alla barn och ungdomar har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras Artikel 3: Barnets och ungas bästa skall vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. Artikel 6: Varje barn och ungdom ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och utifrån egna förutsättningar. 3

4 Artikel 12: Delaktighet: Barn och ungdomar ska ges möjlighet att uttrycka sina synpunkter och få dem beaktade i alla frågor som rör dem. Mål Mål 1: 95 % av patienterna ska uppleva delaktighet och trygghet i sin vård och behandling, detta kopplat till SKL:s mål: Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder. Målet ska vara uppfyllt 7/ Målet uppfyllt. Mål 2: 100 % av patient och närstående ska ha känt sig informerad innan och under LPTvården, detta kopplat till SKL:s mål: Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder. Målet ska vara uppfyllt 7/ Målet uppfyllt. Mål 3: 100 % av personalen ska känna sig förtrogen med avdelningens rutiner och riktlinjer, detta kopplat till SKL:s mål: Att utveckla kunskapen och förbättra kvalitén vid användandet av tvångsåtgärder. Målet ska vara uppfyllt 7/ Målet uppfyllt. Mål 4: 60 % av patienter och deras närstående upplever att samarbetet slutenvård/öppenvård fungerar och att de känner sig delaktiga och informerade, detta kopplat till SKL:s mål: Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patientens liv/värld för att minska andelen inläggningar med tvång. Arbetet pågår. Förändringar som testats Vi har gjort 27 olika PDSA, förändringscykler, vissa har rullat flera gånger. En del förbättringsarbeten går in under flera mål. Mål 1: Strukturerat veckoschema som uppdateras dagligen (PDSA 1:1-3, 2:1-3) Vi har på avdelningen länge jobbat med strukturerade veckoschema för att ungdomarna ska ha meningsfulla, förutsägbara dagar. På dessa scheman skrivs dagens aktiviteter in t.ex. skoltider, samtal, arbetsterapi, permission, besök, pingis/biljard/promenad m.m. Dock har detta ibland missats. Enligt ny rutin har vi lagt till på det dagliga morgonsamtalet, att ta med schemat in på rummet och tillsammans med patient planera dagen. Sedan kan patienten välja att ha det på sitt rum eller på infotavlan i korridoren. Digitaliserad informationsskärm i avdelningsmiljön med information till patienter/närstående (PDSA 9:1) I avdelningens korridor har vi olika information till patient/närstående på olika informationstavlor. Nu har vi monterat en digital informationstavla i avdelningsmiljön. Här är det mening att vi ska kunna ha all aktuell information synlig för alla. Uppdaterat in och utskrivningsmaterial samt checklista (PDSA 21:1, 10:1) Vi I tidigare projekt som vi deltog i gjordes ett gediget inskrivningsmateriel med checklista, omvårdnadsintervjuer med bemötandemall m.m. Nu har vi kompletterat checklistan, reviderat omvårdnadsintervjuer med tydliga frågor samt även omvårdnadsintervju med föräldrar kring deras barn. Utvärderingsenkäten av vårdtiden är reviderad. Schemalagda morgon och kvällssamtal (PDSA 16:1-2) Dagliga samtal med patient av omvårdnads personal är något vi alltid haft på avdelningen. 4

5 Dessa har vi nu schemalagt som morgonsamtal och kvällssamtal, för att garantera att alla patienter får en ordentlig avstämning varje morgon och varje kväll. Att patientens integritet skyddas och att sekretessen upprätthålls gör att det är viktigt att hålla isär vad vi pratar om ute i avdelningsmiljön och vad som passar i enskilt morgon/kvällssamtal. Dessa samtal ska vara enkla och korta, ca 5 minuter. På morgonsamtalet planerar man dagens schema tillsammans med patient och eventuellt dess närstående. Dessa namngivna planerade samtal är något som snabbt alla ungdomar tyckt varit mycket bra, de frågar ofta Vem ska ha mitt morgonsamtal? När får jag mitt kvällssamtal?. Självklart blir det många spontana samtal utöver dessa. Lugna rummet (PDSA 18:1-2) På avdelningen hade vi tidigare ett avgränsningsrum, som ytterst sällan behövde användas. Detta rum har vi nu gjort om till LUGNA RUMMET. Vi har tillsammans med patienter valt fondtapet, skön härlig fåtölj, färg på textil, gardin och himmelstyg. Vi har också fixat så det finns musik, belysning och dofter i rummet. Ett kedjetäcke är inköpt och finns för de som önskar. Allt detta inrett efter psykiatrisjuksköterskans Anna Björkdahls avhandling om hot och våldsprevention. Förbättrat den fysiska miljön på avdelningen (PDSA 20:1) Vår avdelning är i en gammal sliten men charmig byggnad. Om ca fem år ska vi få nybyggda lokaler men vi vill göra den befintliga lokal vi har så fin och trevlig för våra patienter och närstående som möjligt. Detta har vi gjort genom att en personal har gjort väggmålningar, tänkt igenom möbleringen. Många av patienterna har varit delaktiga. Vi har en stor härlig trädgård i direkt anslutning till avd. som är mycket populär hos patienterna. Till den har vi köpt in en del nytt t.ex. kubb, bollar, badminton, grill, blommor m.m. TERMA utbildning (PDSA 22:1) Psykiatrin i Kalmar län, både vuxenpsykiatri och BUP, har beslutat sig för att TERMA (TERapeutiskt möte Med Aggression) ska vara den utbildning all personal ska få i syfte av hot och våldsprevention. Två personal på avdelningen har nu genomgått TERMA utbildning och ska framöver utbilda resten av BUP-slutenvårdspersonal. Mål 2: Patienter och närstående ska vid LPT vård få både muntlig och skriftlig information om LPT. Detta finns nu med på checklistan.(pdsa 3:1-4, 4:1-4) Vid LPT-vård ska både muntlig och skriftlig information ges till patient och närstående när LPT beslut är taget. Informationsfolder finns på avdelningen, den finns nu lätt att hitta tillsammans med allt annat inskrivningsmaterial. För att man inte ska glömma bort att ge denna info så finns det med på patientens checklista. Planering är att översätta informationsbroschyr till flera språk. LPT utbildning (PDSA 14:1) All personal har uppdaterats i LPT-lagstiftningen och var man kan hitta relevant kunskap. All personal ska uppdateras 1ggr/år och alla vikarier får den i sin introduktion. Det finns på avdelningen en checklista för all personal vad gäller säkerhetsutbildning t.ex. brand, HLR m.m. och på denna finns nu även LPT. TERMA utbildning(pdsa 22:1) 5

6 (se mål 1) Uppdaterat LPT material (PDSA 23:1) Två sjuksköterskor har uppdaterat avdelningens LPT-pärm. I denna pärm finns allt som är relevant för LPT-vård på BUP. Mål 3: Strukturerad behandlingskonferens (PDSA 11:1) Två gånger varje vecka, måndag och fredag, har vi behandlingskonferens, det som kan kallas storrond. För att få en tydlig struktur och röd tråd på dessa så har det upprättats en dagordning som ska följas. Det är enhetschefens ansvar att vara mötesledare och se till att den efterföljs. Dagordningen sitter uppsatt på väggen så att alla kan se. Den finns också inplastad i flera exemplar på bordet så att alla kan följa den. Uppdaterat personalens ansvarsområden (PDSA 12:1) All avdelningspersonal har olika ansvarsområden. Detta är något som alla känt till och på något sätt försökt hålla i huvudet. Nu finns en tydlig lista på alla ansvarsområden och vem som ansvarar för vad, denna lista finns i avdelningens gemensamma mapp. Uppdaterat MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) befattningsbeskrivning (PDSA 13:1-3) MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterska har vi länge haft på avdelningen. Det som är förtydligat nu är att redan när vi lägger schema så bestäms vem ska vara MAS på passet. Två sjuksköterskor har även tittat igenom MAS-befattningsbeskrivning och uppdaterat den. Den sitter nu som ett tydligt PM på personalexpeditionen. (se mål 2) LPT utbildning (PDSA 14:1) Uppdatering av kvalitetssäkringspärm (PDSA 15:1-2) Två sjuksköterskor har reviderat avdelningens kvalitetssäkringspärm. Den är nu helt uppdaterad. Skriftlig arbetspassplanering (PDSA 17:1) På varje arbetspass görs nu efter en mall en tydlig fördelning av alla passets arbetssysslor t.ex. samtal, medätare, larmansvarig, brandlista. Nu vet alla precis vad man ska göra och inga sysslor faller mellan stolarna. (se mål 1) (se mål 2) TERMA utbildning (PDSA 22:1) Uppdaterat LPT material (PDSA 23:1) Rapportering enligt SBAR (PDSA 24:1) För att få en mer strukturerad och effektiv rapport mellan arbetspassen rapporterar vi nu enligt SBAR (Situation Bakgrund Aktuellt tillstånd Rekommendation) en strukturerad överrapporteringsmodell. Rapporten mellan dag/kvällspass har vi numera i ett samtalsrum utanför avdelningen, detta med syfte att det inte ska bli så rörigt med allt folk vid skiftbyte. Detta har tidigare upplevts rörigt för en del patienter. Aktualiserat vårdprogram (PDSA 25:1) När det gäller vårdprogram är det beslutat att vi ska jobba efter Stockholms läns landsting Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling. Vårdprogrammen har vi aktualiserat vid 6

7 olika tillfällen, kick off dagar, APT, behandlingskonferenser. Uppdaterat introduktionsmaterial till nyanställd personal samt studenter (PDSA 26:1) Två i personalgruppen har uppdaterat avdelningens introduktionsmateriel som används vid nyanställning och när vi har studenter. Infört mall inför behandlingskonferens (PDSA 27:1) Som stöd för personalen inför behandlingskonferens finns nu en mall med möjlighet att skriva upp viktiga frågor för varje patient. Utbildningsdag för personal I december hade vi en utbildningsdag för all personal. Den innehöll bland annat LPTuppdatering och information om det pågående förbättringsarbetet. Mål 4: Avdelningsinformation om avdelningen delas ut innan patienten kommer till slutenvården från exempelvis öppenvården. Informationshäften om avdelningen finns på samtliga mottagningar i länet.(pdsa 6:1) För att öka tryggheten för patient som ska läggas in på avdelningen och för att minska eventuell oro och osäkerhet har vi nu delat ut ett häfte med information om avdelningen till behandlarna på öppenvården. De kan när det blir aktuellt med inläggning, dela ut häftet och informera om avdelningen till patienter/närstående redan på öppenvården. Kartläggning genom telefonintervju om vad patient/närstående har för tankar om hur det fungerat med övergång slutenvård/öppenvård (PDSA 7:1) Vi har genomfört en kartläggning om hur patienter upplever övergången slutenvårdöppenvård. Denna kartläggning har vi gjort med hjälp telefonintervju. Utefter dessa svar så kommer vi att fortsätta med förbättringsidéer och jobba med modellen PDSA för att nå detta mål. En tydlig plan vid utskrivning för patient (PDSA 12:1) För att få en tydlig plan efter utskrivning finns numera planering vid utskrivning med på patientens checklista. Förslag till ytterligare PDSA gällande slutenvård-öppenvård-slutenvård finns och kommer att startas upp. Två sjuksköterskor delar sin tjänstgöring mellan öppenvård och slutenvård (PDSA 19:1) Två sjuksköterskor som jobbar 100 % har delat sina tjänster på prov mellan slutenvårdöppenvård, 50 % på varje ställe. Detta ser vi som ett tydligt led i en ökad samverkan genom att vi med intervjuer med sjuksköterskorna kan hitta gemensamma förbättringsområden. Resultat Det har under projekttiden inte utförts några tvångsåtgärder. MÅL 1, 95% av patienterna ska uppleva delaktighet och trygghet i sin vård och behandling 7

8 En gång i veckan fick inneliggande patienter besvara frågan: På en skala från 1 till 10(där 1 är lägst och 10 högst), hur delaktig och trygg känner du dig i din vård och behandling? Målet var till en början att 75% skulle skatt minst 7 på den 10gradiga skalan, men efter besök från attitydambassadör Hannah höjde vi detta till 95%. Under vecka 3 och 4 var det endast en patient inneliggande. Därav den stora procentskillnaden. MÅL 2, 100% av patienterna och närstående ska ha känt sig informerad innan och under LPT-vården. När patient vårdades under LPT bad vi dem besvara: Om du har vårdats under LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård) på skala från 1 till 10 (där 1 är inte alls informerad och 10 helt informerad) har du känt dig informerade gällande LPT innan och under din vårdtid hos oss? Målet var till en början att 80% skulle skatt minst 7 på den 10 gradiga skalan, men efter besök från attitydambassadör Hannah höjde vi detta till 100%. Som man ser i diagrammet nedan så hoppar det väldigt mycket, detta beror på att vi aldrig under projekttiden haft två patienter inneliggande samtidigt som vårdats under LPT. Efter att vi i vecka 12 höjde målet till 100% har vi inte haft några LPT patienter. MÅL 3, 100% av personalen ska känna sig förtrogen med avdelningens rutiner och riktlinjer En gång i veckan under APT (arbetsplatsträff) bad vi deltagande medarbetare svara på frågan: På en skala från 1-10 (där 1 är inte alls förtrogen och 10 helt förtrogen) Hur pass förtrogen känner du dig med avdelningens rutiner och riktlinjer? Målet är 100% ska skatta minst 7 på den 10gradiga skalan. Efter lite mer än halva projekttiden var en stor del av medarbetargruppen enkättrötta, så vi valde då att göra mätningarna varannan vecka istället. 8

9 MÅL 4, 60% av patienterna och deras närstående upplever att samarbetet slutenvård/öppenvård fungerar och att de känner sig delaktiga och informerade. För att få fram en baseline ringde 3 av våra öppenvårdsbehandlare upp 7 patienter och närstående och ställde mellan 8 och 10 frågor gällande upplevelsen av samarbetet mellan sluten/öppenvården. Vissa frågor var till patient som redan hade en etablerad kontakt med öppenvården och vissa frågor till den som var helt ny för öppenvården. Målet är att 60% av patient och närstående ska skatta minst 7 på den 10gradiga skalan på frågan hur upplever du samarbetet mellan sluten/öppenvården, där 1 är värsta tänkbara och 10 är så bra man kan tänka sig? Diskussion Det har återigen varit både givande och lärorikt att delta i SKL:s förbättringsarbete, nu för andra omgången. Vi är ett avlångt län med medlemmar från olika enheter i länet. Detta har varit en spännande utmaning och inte helt enkelt att träffas fysiskt. Projektmedlemmarna från slutenvården har haft möjlighet att arbeta med projektet en gång i veckan, övriga teammedlemmar har träffats lite glesare men ändå haft kontakt via mail eller per telefonmöte. Många medarbetare har engagerat sig på olika sätt i förbättringsarbetet, dock har en del personal efter en tid blivit lite enkättrötta, vilket resulterade i att vi då glesade ut dem till varannan vecka. Intervjuer som mätmetod har dock varit lättare att genomföra och mer uppskattade då dessa ger mer utrymme till kommentarer och bredare dialog. Genom enkäterna har vi mestadels mätt mot våra mål och använt intervjuer som mätmetod till PDSA. I vår virituella presentation samverkade vi med gymnasieungdomar från mediaprogrammet på Jenny Nyström skolan. Det har varit ett spännande samarbete och vi hoppas att filmen kan beskriva BUP ur ett ungdomsperspektiv. Mål 1 Målet var lätt att komma igång med. Inneliggande ungdomar och närstående har varit delaktiga bland annat genom enkäter och intervjuer. I förbättringsarbeten som har rört 9

10 avdelningens miljö så som lugna rummet, väggmålningar, möblering mm har flera av ungdomarna engagerat sig. Dock så har siffrorna känts missvisande ibland då vi endast haft en eller två patienter inlagd vid mättillfällena. Mål 2 Vi har under projekttiden haft nio LPT vid olika tillfällen. Därför är procentskillnaden så stor i mätningen. Mål 3 Vi har stundtals mött motstånd gällande enkäter från personalgruppen på slutenvårdsavdelningen och fått minska mätningarna till varannan vecka. Konkreta förbättringsarbeten har personalen visat stort engagemang för. Mål 4 Målet sattes upp under LS1 hösten 2013, men arbetet startades upp under våren Genom telefonintervju med patient och närstående har vi nu en baseline. Det är ett stort arbetsområde, men vi känner nu att vi har en god grund för att kunna nå vårt mål, även om det inte sker inom projekttiden. Vi har nu planerat att all personal öppen och slutenvård, skall göra hospitering på varandras enheter för att få en mer övergripande syn på hela verksamheten BUP Kalmar län. Så här involverade vi patienter och deras närstående Under projekttiden har inneliggande patienter och deras närstående varit delaktiga i de olika förbättringsarbeten som vi arbetat med. Det har skett genom intervjuer/enkäter samt att vi frågat och pratat med dem om deras upplevelse av att vårdas inom BUP Kalmar län. När en patient skrivs ut från avdelningen har de och deras närstående fått fylla i en utvärdering om vårdtiden. Ett instrument som har gett många förslag på vad vi kan förbättra men lika mycket gett respons på det som är bra och som vi ska hålla fast vid. På slutenvårdsavdelningen har vi nu en digital inspiration/informationstavla i avdelningsmiljön där inneliggande patienter och deras närstående kan följa projektet. I slutenvården har ungdomarna varit aktiva i att välja tapet och färger till lugna rummet samt varit med och kommit med idéer till väggmålningar för att göra avdelningen mer trivsam. I de vardagliga spontana samtalen med patienter/närstående har vi aktivt valt att berätta om projektet samt gett utrymme för tankar kring vårdtid och förbättringsidéer. I mål 4 som gäller samverkan har vi genom telefonintervjuer pratat med närstående och deras barn kring hur övergången mellan öppenvård och slutenvård har fungerat. Många ungdomar tycker att det är roligt att få vara delaktiga och påverka den fysiska miljön och de anser den vara väldigt viktig. Sammanfattning av projekt tiden så här långt På LS1 fick vi i projektgruppen dels lära känna varandra då vi inte arbetar på samma arbetsplats. Anna Björkdahls föreläsning la grunden för hur vi kom att planera vårt förbättringsarbete. Fyllda med inspiration började vi sedan vår resa. Attitydambassadörernas kunskaper och engagemang hjälpte oss hålla patientfokus. Väl på hemmaplan startades arbetet med 100 procent engagemang. Det har för det mesta varit lätt att få med övrig personal även om en del med tiden blev enkättrötta. Flera av kollegorna har engagerat sig i förbättringsområden vilket har varit till stor hjälp för oss i projektgruppen. Det har naturligtvis också gjort att det blivit ALLAS projekt, inte bara vårt. Det har varit positivt 10

11 för samverkan i personalgruppen. Ledarskapsparet har uppmuntrat oss samt sett till att vi har tid att arbeta med projektet. Våra patienter och närstående har gett oss många idéer och tankar och hela tiden varit engagerade i olika förbättringsdiskussioner. Vi i projektgruppen har vid LS1 och LS2 passat på att göra studiebesök på BUP Stockholm och Asbergercenter, detta har inspirerat oss ytterligare i vårt arbete. Övriga kommentarer Vi har nu efter att deltagit en andra gång i projektet fått mer kunskap och förståelse för hur man arbetar utifrån PDSA vilket kommer hjälpa oss i våra framtida förbättringsarbeten. Projektet har genererat positiva bieffekter så som ökad kunskap om psykiatrivården och BUP:s verksamheter i Kalmar län. Vi vill även passa på att tacka studenterna på Jenny Nyströms skola som hjälpt oss med den virtuella presentationen. Varje dag lite bättre som vi säger i Kalmar läns landsting. 11