Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2. Team 139. Projektets övergripande mål. Sammanfattning

Transkript

1 1 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 139 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Medlemmar i teamet Lennart Barvhed Elenor Jakobsson- för mer information Björn Larsson Marcus Johansson Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder 4. Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patientens liv/värld för att minska andelen inläggningar på tvångsvård. Sammanfattning Team 139 har hittills i genombrottsprojektet jobbat med förbättringsidéer som berör: o Gemensamhetskänslan bland patienterna o Kunskapen hos personalen kring lagstiftningarna som styr vårt dagliga arbete o Tillgängligheten av information kring öppenvårdsärenden o Arbetsordningen vid utslussningen till öppenvård o Känslan av delaktighet bland anhöriga/närstående Vi har på de flesta punkter nått upp till målet vi satte vid projektets början. Problemområden vi hade då både kvarstår och har förändrats, men teamet anser ändå att det vi jobbat med har varit givande och gynnande för verksamheten, patienterna och närstående. I och med att vi flyttar till nya lokaler våren 2014 har vi varit begränsade i genomförande av våra interventioner. Men våra idéer är sparade och förhoppningarna att rättspsykiatrin i Värmland ska få vara med i genombrottsprojektet igen är höga. Arbetssättet med PDSA som modell, har varit ett bra sätt att prova idéer på, verksamheten har dessutom fått upp ögonen för modellen via det som kallas stor- APT, arbetsplatsträff som är gemensam för samtlig personal som jobbar inom verksamheten. Även om vår projekttid lider mot sitt slut, är rättspsykiatrin i början av en stor förändring som har mycket goda förutsättningar att bli till det bättre.

2 2 Bakgrund Upptagningsområdet är Värmland, med en population på cirka invånare. Vi är fördelade på fyra avdelningar, en intagningsavdelning, två rehabiliteringsavdelningar och en habiliteringsavdelning. I samband med flytt till nya lokaler blir det en rehabiliteringsavdelning, dvs. fyra avdelningar blir tre. Hur öppenvården ska utformas är för medlemmarna i teamet oklart, men vid projektets början formulerade vi mål utefter de problem vi upplevde då. Beträffande tvångsåtgärder är de få till antalet, nästintill obefintliga. På grund av nedläggning av det öppenvårdteam som fanns tidigare har det uppstått oklarheter i kommunikationen mellan vårdgivare. Flera vårdgivare inom kliniken har blivit direkt eller indirekt involverade i ärenden kring patienter i öppenvård och saknat kunskap och vetskap i förfarandet. Arbetsmiljön påverkas negativt på grund av att man inte känner till vad som är den enskildes ansvar i det aktuella ärendet. Patientsäkerheten i detta ostrukturerade arbetssätt bedöms som mycket låg. All personal har inte kännedom om hur många patienter som finns i öppenvård, samt var man finner aktuell information om dessa. Det är oklart vem som är ansvarig för vad när avvikelser sker från patientens samordnade vårdplan. Boende (eller liknande) där patienten vistas har inte kännedom om vart de ska vända sig vid avvikelser från vårdplan. Inte heller vad de själva ska göra innan åtgärd från landstinget blir aktuellt. Eftersom rättspsykiatrin har oerhört få tvångsåtgärder, vilket vi är glada och stolta över vill vi jobba för att bevara lugnet på våra avdelningar. Mål Målområde 1: Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 80 % av de inneliggande patienterna ska känna sig trygga på avdelningen Målområde 2: Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder Vi har för få tvångsåtgärder för att det ska vara meningsfullt att ha några mål under denna punkt. Målområde 3: Att utveckla kunskapen och förbättra kvalitén vid användandet av tvångsåtgärder Vi har för få tvångsåtgärder för att det ska vara meningsfullt att ha några mål under denna punkt.

3 Målområde 4: Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patientens liv/värld för att minska andelen inläggningar med tvång 100 % av medarbetarna ska känna sig kunniga inom de lagstiftningarna som styr vårt dagliga arbete. På en skala 1-10, skatta sig själva sju eller högre. 100 % av medarbetarna ska känna till och känna sig trygga i arbetsordningen, kring utslussning från slutenvård till öppenvård. På en skala 1-10, skatta sju eller högre. 100 % av medarbetarna ska känna till antalet öppenvårdspatienter, dess ansvariga sjuksköterska och kunna vara behjälplig gentemot samverkanspartners. På en skala 1-10, skatta åtta eller högre. 100 % av närstående ska känna sig delaktiga i sin närståendes vård. På en skala 1-10, skatta sju eller högre. 3 Förändringar som testats PDSA Gemenskap För att fortsättningsvis behålla den låga frekvensen tvångsåtgärder ville vi undersöka hur man behåller lugnet på våra avdelningar. Enkät gick ut med frågan känner du dig trygg på avdelningen, ja eller nej, med möjlighet att lämna motivering samt förslag på hur känslan av trygghet kunde öka. Där framkom att ökad gemenskap ger ökad trygghet. PDSA Kunskap Idén var att genom föreläsningar öka kunskapen kring lagstiftningarna som styr vårt dagliga arbete, HSL, LPT och LRV. Vår tes är att patientsäkerheten ökar med en ökad kunskap inom dessa områden. Testet började i liten skala, med en föreläsning av vår chefsöverläkare för en liten skara på 12 personer. Vi gick vidare i stor skala och testade med tre öppna föreläsningar där 53 stycken lyssnade. Efter föreläsningen fick man svara på frågan hur kunnig känner du dig i lagstiftningarna som styr vårt dagliga arbete?. PDSA RPÖ pärm För att personal ska känna till antalet patienter i rättspsykiatrisk öppenvård samt hitta aktuell information snabbt och även känna till tillvägagångssättet vid avvikelse från den samordnade vårdplanen är vår idé att etablera en s.k. RPÖ pärm, rättspsykiatrisk öppenvårdspärm. I den finns aktuell information om varje patient tillsammans med den samordnade vårdplanen och verksamhetens aktuella rutiner. Vi skapade en pärm, samma som den som finns på avdelning 81, dvs. den avdelning som har huvudansvar för öppenvårdsärenden. Denna visades på grannavdelningen som därefter fick svara på enkätfråga hur de skattade tydligheten i arbetet. Pärmen fick även gås igenom muntigt av deltagare ur projektet vid en tredje mätning. PDSA Checklista Idén var att utforma en checklista för personalen som inkluderar alla steg i en utslussning inklusive kontakt med närstående för att arbetsordningen ska bli enhetlig och förenklad, vilket resulterar i vård av hög kvalité. Genom detta kvalitetssäkras arbetet obetydande av vilken avdelning man jobbar på. Checklistan utformades och testades i liten skala, där man sedan fick svara på hur man upplevde arbetsordningen samt lämna kommentarer. Därefter reviderades checklistan med hjälp av kommentarerna som framkom och testades på nytt.

4 PDSA Anhörigträff Närstående ska känna sig delaktiga i sin närståendes vård. Idén bygger på att bli mer aktiva i att bjuda in närstående till dem två anhörigträffarna som anordnas. Vi tror starkt på att det gynnar patienten om anhöriga och närstående är delaktiga i vården. Vi har frågat närstående om vad som skulle underlätta för dem och då framkom dels att inbjudningarna skulle gå ut i mer god tid, samt att avståndet till Kristinehamn var för långt. 4 Resultat PDSA Gemenskap Det vi testade, som framkom i kommentarerna var önskemål om återkommande filmkvällar, där man byter ut det traditionella kvällsfikat till korv med bröd samt lite snacks till en film som personal och patienten tittar på gemensamt. 92% 90% 88% 86% 84% 82% 80% 78% 76% 74% Första frågetillfället (baslinjemätning) Andra frågetillfället Gemenskap Mål Målet var att 80 % av patienterna skulle känna sig trygga på avdelningen, vilket var uppnått redan vid en första tillfrågning (88 % kände sig trygga). När interventionen var genomförd och frågan gick ut igen, blev gensvaret ännu bättre. 90 % av patienterna känner sig trygga! Ju mer vi är tillsammans, desto gladare vi blir.

5 5 PDSA Kunskap Syftet med testet har satts i relation till att patientsäkerheten ökar i takt med personalens faktiska kunnande Baslinje mätning Första föreläsningen Andra föreläsningen Kunskapen Mål Målet var att skatta sju eller högre, vilket är uppnått. Efter första föreläsningen var medelvärdet 7,9 och efter andra 7,1. Utgångsvärdet var 4,5, så behovet av ökad kunskap var det inget tvivel på. Dessa föreläsningar hoppas vi kunna fortsätta med även när vi flyttar till nya lokaler. Teamet anser också att det är viktigt att hålla sig uppdaterad i lagarna som styr vårt dagliga arbete, oavsett antal verksamma år i jobbet. PDSA RPÖ pärm Pärmen som skapades uppskattades mycket av personalen. Syftet svarade upp bra gentemot det upplevda behovet. Till det tredje frågetillfället fick dock mer och tydligare information gå ut, vilket förklarar den stora skillnaden mellan mätning två och tre, dock i positiv riktning. RPÖ pärmen RPÖ pärm Mål baslinje andra frågetilfället tredje frågetillfället Målet att skatta åtta eller högre på en skala 1-10, är uppnått och vi väntar bara på svar från ledningsgruppen beträffande införande av pärmen.

6 PDSA Checklista Eftersom vi har få patienter i vår verksamhet är också antalet utslussningar få, men utifrån ett tänkt scenario- att checklistan finns, löpte testet väl ut. De som besvarade enkäten tyckte att det var ett användbart och bra redskap att använda vid utslussning, som förenklade förfarandet för inblandade parter Checklistan Mål Baslinje mätning Första frågetillfället Andra frågetillfället Tredje frågetillfället Målet var att de svarande skulle skatta sju eller högre på en skala 1-10 på hur tydlig arbetsordningen var vid utslussning till öppenvård. Baslinjemätningen gav ett medelvärde på 6,3 så visst fanns det behov av förbättring här. Vid första frågetillfället fick sex sjuksköterskor titta på checklistan och lämna kommentarer, sedan reviderades listan och samma sjuksköterskor svara igen. Sedan gick vi vidare i stor skala och lät samtliga sjuksköterskor på kliniken svara och bedöma tydligheten i arbetsordningen. Vid tredje frågetillfället var medelvärdet 9,2. Nu väntar vi bara på att ledningsgruppen ska fatta beslut om huruvida vi kan införa checklistan i verksamheten eller inte. Se bilaga 1. PDSA Anhörigträff Att det anses långt till Kristinehamn är ju omöjligt att ändra, men fullt möjligt är att skicka ut inbjudningar i bättre tid. Att dessutom locka med föreläsare från t.ex. Hjärnkoll, bjuda in i större skala eller en broschyr med information om den rättspsykiatriska vården tror teamet skulle ge god jord. Dessa idéer har dryftats med anhöriggruppen, men det nekande svaret sätts i relation till att vi ska flytta till nya lokaler och satsar i större skala då. En baslinjetestning gjordes som resulterade i medelvärde 5,5, på en skala 1-10 hur delaktig man kände sig. Nästa mätning sker i samband med nästa anhörigträff som äger rum 16/11. Tvångsåtgärder Rättspsykiatrin har endast två tvångsåtgärder att rapportera, en injektion i samband med bältesläggning ägde rum under hösten och det var samma patient det handlade om.

7 7 Medarbetarenkät Varje månad har personal under en vecka fått besvara en medarbetarenkät bestående av tio frågor. Sammanställer man frågorna i ett diagram ser det ut som nedan. Medarbetarenkäten medelvärde under projekttiden 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 fråga 1 fråga 2 fråga 3 fråga 4 fråga 5 fråga 6 fråga 7 fråga 8 fråga 9 Frågorna som skulle skattas mellan 1-5 var: (medelvärde inom parentes). 1. Jag känner mig betydelsefull på jobbet (3,7). 2. Under den gångna veckan har jag ej upplevt olustig stress (3,2) 3. Jag har kontroll över min arbetssituation (3,9). 4. Det finns behov att förbättra/utveckla arbetssätten på min arbetsplats (3,4). 5. Om jag kommer med en idé så tas den till vara på ett sätt så att jag gärna bidrar med fler (3,5). 6. Jag har möjlighet att föra dialog och få information om pågående förbättringsarbeten (3,8). 7. Jag skulle rekommendera en vän eller bekant att börja arbeta på min arbetsplats (3,6). 8. Jag är nöjd med min totala arbetssituation/arbetsmiljö (3,7). 9. Samarbetsförmågan på min arbetsplats är mycket god (3,7). Fråga nummer tio handlade om hur engagerad man känner sig i projektet, de valbara alternativen var djupt involverad (man är med i teamet), engagerad, perifert engagerad samt jag känner inte till att vi är med i projektet. Svaren föll ut, som framgår i cirkeldiagrammet nedan. Hur involverad känner jag mig i genombrottsprojektet Djupt engagerad Engagerad Perifert engagerad Känner inte till 4% 7% 35% 54%

8 8 Diskussion PDSA gemenskap. Bland de tio procent som inte känner sig trygga, har förslag på hur de skulle känna sig tryggare varit bl.a. se till att de andra patienterna inte kommer in i min hjärna, jag känner mig bara trygg när X jobbar (en nattjänstgörande sjuksköterska) samt proppa patienterna som gapar och skriker fulla med piller. Teamet har satt det i relation till psykossjukdom i akut fas och därför sett resultatet som bra. Att känna sig otrygg när man lider av paranoida vanföreställningar, tror teamet är ofrånkomligt och svårt att bemöta. Vid opponering framkom behov av att förtydliga förhållandet mellan trygghet och gemenskap. Det var så att vi först frågade patienterna om och hur trygga de kände sig på sin avdelning. När de sedan fick ge förslag på hur de skulle kunna känna sig ännu tryggare framkom att ökad gemenskap var svaret. Det vi testade var en gemensamhetsaktivietet, varför rubriken är just gemenskap. PDSA Kunskap Resultatet visar att målet är uppnått. Det har även kommit kommentarer som belyser vikten av att sådana här forum finns, för att man ska träffas över avdelningsgränserna och våga fråga vid behov. Teamet tror att det är nyttigt att de som är relativt nyanställda och nyutbildade respektive de som har jobbat och utbildat sig för länge sedan drar nytta av varandras kunskaper och erfarenheter. PDSA RPÖ pärm Behovet som fanns vid projektets start som låg till grund för denna test är i dagsläget annorlunda. Idag utgår öppenvårdspatienterna från rätt avdelning, vilket alltså inte var fallet vid tiden för projektstart. Teamet anser dock att det är en god idé att ha upprättat dessa pärmar, med motivering att det kan hända igen att fel avdelning slussar ut i öppenvård. Anhöriga kan ringa till fel avdelning och då kan det vara bra att ha lätt och överskådlig information att lämna vidare, såsom vem ansvarig sjuksköterska är. PDSA Checklista Resultatet visar att detta är ett bra verktyg. Givetvis kan man tänka att om all utslussning sker från en och samma avdelning blir personalen kunniga på det och att det då inte behövs någon checklista för det ändamålet. Teamet tänker ändå att det kan vara vettigt att ha denna som rutin att med fördel använda som stöd för nyanställda. Dessutom med bakgrund från stycket ovan, kan det ju vara så att man slussar ut patienten från fel avdelning och då kan en checklista vara behövlig. Checklistan är testad ur personal synpunkt, men beakta dock att anhörig kontakt är med som rutin. Teamet anser att inte bara att arbetsmiljön blir bättre med användandet av en checklista, utan även patientsäkerheten och känsla av delaktighet för de närstående. Detta har vi inte kunnat testa eftersom vi inte har infört listan i verksamheten ännu. PDSA Anhörigträff Teamet har många idéer för att öka delaktigheten för de närstående. Tankar har funnits angående de två anhörigträffar som verksamheten anordnar men också haft tankar på fler forum för närstående att finna en gemenskap i andra som befinner sig i liknande situation. Slutsatsen vi drar och det vi hoppas på är att det kommer ske mycket berörande anhörigarbetet när vi flyttar till nya lokaler. Då kommer vi få lokaler som passar väl för att ta emot anhöriga, kanske starta upp studiecirklar eller prata av sig stunder. Vem vet vad framtiden har i sitt sköte?

9 Medarbetarenkät Då det förekommer medarbetarenkäter även från landstingets sida, har detta inte alltid varit ett uppskattat moment. Dessutom ingår Värmlands läns landsting i ett forskningsprojekt tillsammans med Örebro läns landsting, så det blir en del enkäter periodvis. Vi vill ändå framföra ett tack till våra kollegor som tagit sig tiden att fylla i enkäterna. 9 Så här involverade vi patienter och deras närstående Vi pratade med patienterna om att vi var med i projektet, vad vi hade för mål och idéer. De har haft en del idéer om förbättringar, även om det oftast handlat om saker utanför projektets ramar har det varit roliga samtal, som inte sällan lett till en djupare relation med patienten. Idéerna har handlat om speciella vård rum som alternativ till avskiljning och bältesläggning, utökade förslag på aktiviteter, ökad möjlighet för patienter som återinsjuknar att byta avdelning under en kort period. Patienterna önskar mer kontakt med personal, trots att vi ser att patienterna uppehåller sig mycket på sina rum och verkar vilja vara ifred vill de att personal knackar på och frågar efter hur de mår, men de efterfrågar, vad det verkar en ökad alldaglig kontakt, någon form av kompisrelation. Eftersom vi varit beroende av att ha patientens godkännande innan vi tar kontakt med närstående, har det haltat lite. I några fall finns det inga närstående till patienten, de står helt själva och har endast juridisk stödperson vid sin sida, i några fall har närstående egna problem eller psykisk ohälsa som i sig utgör ett hinder. Dessa vill inte ha kontakt med varken sin närstående eller en ytterligare vårdinstans. Vi har haft diskussioner om skillnaden på anhöriga och närstående. De som bjuds in till anhörigträffen i dagsläget är av patienten godkända anhöriga. Teamet menar att man borde se detta i ett vidare perspektiv och bjuda in närstående till en informationsträff för att möjliggöra en kontakt med rättspsykiatrin, vilket också skulle kunna göra det lättare för individer i samhället att knyta nya kontakter med personer som har liknande situationer. Vi har i alla fall gjort det vi kunnat, via muntlig kontakt, telefon och brev. Sammanfattning av projekttiden så här långt Under projekttiden har arbetssättet och metoden kring PDSA satt sig mer och mer. Det var riktigt slitigt i början av projektet innan vi greppade sättet att tänka och arbeta. Vi har involverat övrig personal dels via inspirationsytan, vilken vi skapat i datamiljö och skickat ut via mejl, dels genom att vi på s.k. stor APT har berättat om vårt projekt och om modellen PDSA. Teamet har flera idéer i huvudet, som vi skickar med till nästkommande genombrottsdeltagare. Dessa idéer har bromsats relaterat till att vi ska flytta till nya lokaler inom kort, våren 2014 närmare bestämt.

10 10 Övriga kommentarer Genombrottsprojektet är verkligen en bra väg att gå om man vill förbättra kvalitén i vården och bibehålla låg frekvens av tvångsåtgärder. I en framtid kanske landstinget i Värmland och rättspsykiatrin skulle gynnas ännu mer av att vara med i projektet eftersom vi kommer att få bättre anpassade lokaler. Hårdvaran vet vi förbättras, genombrottsprojektet skulle vara till stor hjälp för att fortsätta förbättra mjukvaran. Teamet hade som eget mål att förändringarna skulle vara relevanta och lätta att ta på. Vi ville att det vi jobbade med i projektet skulle kännetecknas av tydlighet och nytta i det dagliga arbetet. Nytta för såväl verksamhet, patient och närstående.

11 11 Bilaga 1 CHECKLISTA- utslussning av patient i rättspsykiatrisk öppenvård. Att göra 1. Har läkare ansökt om öppenvård till förvaltningsrätten? Förutsätter att patienten har haft fungerande permissioner och att man på rond tagit upp detta. Fyll i datum för ansökan/samt datum när det börjar gälla. 2. Är tid för nätverksmöte bokat? Signera att tid för möte är bokat. Fyll sedan i datum för mötet. 3. Är närstående inbjudna till nätverksmöte? Närstående kan vara släkt eller t.ex. förvaltare/stöd person, eller annan person som är viktig för patienten. Signera att inbjudan gått ut och i stället för datum en siffra som anger antalet närstående som kommer. 4. Är berörda parter inbjudna till nätverksmöte? Berörda parter avser kommunrepresentanter. Signera att inbjudan gått ut. Istället för datum, en siffra som anger antal som kommer/inbjudna. 5. Har patienten en gällande individuell vårdplan? Signera att vårdplanen är gällande och från vilket datum. 6. Har patienten en gällande samordnad vårdplan? Signera att vårdplanen är gällande och från vilket datum. 7. Finns en aktuell läkemedelslista överförd till E-dos? Signera att läkemedelsfrågan är löst, istället för datum skriver du aktuell info. 8. Finns uppgifter på närstående? Signera och ange datum då detta kontrollerats i patientkortet. Behöver det uppdateras? Gör det i så fall innan du signerar. 9. Har vi informerat närstående om tänkt planering? Signera när detta är utfört. 10. Finns uppgifter om berörda parter i kommunen? Signera när det för patientens, berörda parter finns kontaktuppgifter. 11. Har vi informerat patienten om gällande villkor för öppenvård? Signera med datum, då patienten fått information om gällande villkor. 12. Känner patienten till tänkt planering? Signera med datum, då du vet att patienten tagit till sig gällande villkor. 13. Känner närstående till tänkt planering? Signera med datum, då du haft kontakt med närstående och ingen mer kontakt med slutenvården finns planerad. Sign Datum