Bättre vård mindre tvång

Transkript

1 Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 103 Deltagande avdelning och teamdeltagare Avdelning 81, affektiva 2 SU Sahlgrenska Diana Faraj, Kurator Irma Guzman, Specialistsjuksköterska i psykiatri Mihaela Golic, ST-Läkare Peter Jansson, Mentalskötare Liselott Westberg, Enhetschef Max Rindby, Sjuksköterska Sammanfattning Bakgrund: Kartläggningen som gjordes i innan projektet startade visade att vi genomförde få formella tvångsåtgärder men att patienter blir utsatta för informellt tvång. De patientintervjuer vi genomförde visade på känslor av maktlöshet, uppgivenhet och oro. Vi såg även luckor i personalens kunskaper följsamhet kring riktlinjerna för tvångsåtgärder och tvångsvård. Syfte: Vi ville genom att delta i projektet öka patienternas möjlighet, vilja och upplevelse att vara delaktig i sin egen vård. Vi vill bevara de låga antal tvångsåtgärder vi genomför. Vi ville skapa en mer innehållsrik tid på avdelningen och öka patienternas nöjdhet med vårdtillfället. Till sist ville vi att personalen skulle bli ha bättre kunskaper och följsamhet kring klinikens riktlinjer för tvångsåtgärder och tvångsvård. Metod: För att få till stånd en förändring genomförde vi totalt 8 olika tester som alla syftade till att öka patientens delaktighet och förståelse samt till att skapa en mer innehållsrik vård. Sedan gjorde vi kontinuerliga mätningar för att se om våra tester innebar att vi närmade oss de mål vi satt upp utifrån den problembakgrund som förelåg. Resultat: Vi såg att både nöjdhet och delaktighet ökade under projektets första period men föll tillbaka en del under sommarmånaderna. En liknande trend visade resultatet gällande personalens kunskaper och följsamhet kring riktlinjerna för tvångsåtgärder och tvångsvård. Dock visade resultatet på en mer hållbar positiv trend gällande personalens attityder och möjlighet till dialog i förhållande till tvångsvård och tvångsåtgärder. Diskussion: Vi kan konstatera att vi inte har nått upp till de mål vi satt upp. Emellertid kunde vi se en positiv trend i början av projektet som sedan stannade av under semestertiderna. Vi har förhoppningar att under hösten kunna återuppta arbetet med att förändra vården och på sikt uppnå våra mål. Lärdomar: Vi har fått värdefulla erfarenheter av förbättringsarbete och vi känner att vi skapat en annan kultur på avdelningen. Numera har vi ett mer öppet och lyhört förhållningssätt till våra patienter och vi reflekterar och diskuterar hur våra arbetssätt påverkar patientens möjlighet till delaktighet. 1

2 Bakgrund / problembeskrivning Avdelning 81 är en allmän psykiatrisk avdelning med 12 vårdplatser. De flesta av våra patienter vårdas enligt HSL. Uppskattningsvis vårdas mellan 30 och 40 % enligt LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård). I början på projektet gjorde vi en kartläggning över hur situationen på avdelningen såg ut. Efter granskning av registrerade tvångsåtgärder insåg vi att vi den senaste tiden hade genomfört mycket få formella tvångsåtgärder, endast två de senaste tre månaderna och endast ett tiotal de senaste två åren, vilket återspeglas i målområde nr ett. Däremot fann vi efter de patientintervjuer vi genomförde i samband med förberedelsearbetet innan Lärande Seminariet I, att patienter som vårdas under LPT upplevde maktlöshet, uppgivenhet och oro i relation till vård och behandling. Patienterna beskrev även känslor av att inte bli sedda eller lyssnade på. Dessa upplevelser och känslor kan leda till irritation och aggressivitet och orsaka ett ökat lidande för patienten. Vidare visade samtalen med patienterna att de önskade en mer innehållsrik dag på avdelningen med fler aktiviteter. Denna bild återspeglades även när vi hade diskussioner i personalgruppen. Å ena sidan fanns det en frustration i personalgruppen över att det fanns brister i arbetet med patienternas delaktighet och upplevelse av nöjdhet och tillfredställelse. Å andra sidan innebar denna frustration att det också fanns en vilja att förändra vården för våra patienter och öka deras upplevelse av delaktighet, tillfredställelse och nöjdhet. Även om kartläggningen visade på få formella tvångsåtgärder upplevde personalen att det förekom informellt tvång i varierande utsträckning. Ofta handlade det om hot om tvång eller restriktioner av olika slag. Till sist pekade kartläggningen på att det fanns brister i personalens följsamhet och kunskaper kring klinikens riktlinjer gällande tvångsåtgärder och tvångsvård. Mot denna bakgrund valde vi att arbeta inom tre områden där patienten hela tiden skall vara i fokus. Dels ville vi arbeta med patienters upplevelser av maktlöshet och att inte känna sig bekräftad och lyssnad på. Vi vill öka patientens känsla och vilja att vara delaktig till sin egen vård och behandling. Vi vill arbeta mer patientcentrerat och vara duktiga på att etablera och vidmakthålla goda vårdrelationer med våra patienter. I Mari Johanssons litteraturöversikt (1) kring patientdelaktighet framkommer det att en god vårdrelation mellan patienten och personalen är av stor betydelse för patientens upplevelse och vilja att vara delaktig. Detta stöds även i Inga Larssons avhandling (2). Samtidigt framhäver Larsson att en korrekt given information och att patienten ges möjlighet att vara väl förberedd är andra viktiga faktorer som ökar patientens känsla och vilja att vara delaktig (2). Vi vill arbeta med att öka patienternas förståelse för den vård och behandling de får oavsett vårdform. Genom att bedriva vård som möjliggör att patienten känner sig delaktig i sin egen vård och behandling tror vi att vi kan minska upplevelserna av informellt tvång och bibehålla samma låga nivå av formella tvångsåtgärder. Vidare vill vi bedriva en vård som gör att patienterna känner sig nöjda och tillfredsställda efter sin vistelse hos oss. Vi vill skapa en mer innehållsrik vardag för våra patienter med god struktur och planering. Till sist vill vi arbeta med att förbättra personalens kunskaper och följsamhet kring klinikens riktlinjer för tvångsåtgärder och tvångsvård. Vi tror att patienternas upplevelser av tvångsvård och 2

3 eventuella tvångsåtgärder kommer att förbättras. Syfte Syfte med projektet är att: Öka patientens upplevelse av delaktighet Öka patientens upplevelse av nöjdhet och tillfredsställelse Öka personalens kunskaper och följsamhet kring klinikens riktlinjer för tvångsåtgärder Våra mål, mätningar och resultat Övergripande mål: Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Mätbart mål 1: 1a: Minst 90 % av våra patienter skall skatta 4 eller mer av 5 på en 5 gradig skattningsskala om hur delaktiga de har känt sig under vårdtiden 1b: Vi vill ha färre än 10 tvångsåtgärder per år. Mätning 1: 1a: Senast två dagar innan patienternas planerade utskrivning får de ett självskattningsformulär där de får skatta sin subjektiva upplevelse kring delaktighet i vården. Detta sker med en femgradig skala. Varje månad sammanställs de utvärderingar vi fått in och förs in i en tabell för att se hur de förändringar vi gör påverkad patientens upplevelse av delaktighet. 1b: Vi ska mäta antalet formella tvångsåtgärder varje månad som vi har på avdelningen vilka registreras i ett särskilt register. 3

4 Resultat med förklaring och kommentarer: 1A 1B 4

5 Övergripande mål: Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder Mätbart mål 2: Minst 90 % av våra patienter skall skatta 4 eller mer av 5 på en femgradig skala om hur nöjda de har varit med vistelsen på avdelningen. Mätning 2: Senast två dagar innan patienternas planerade utskrivning får de ett självskattningsformulär där de får skatta sin subjektiva upplevelse av nöjdhet av vården. Detta sker med en femgradig skala. Varje månad sammanställs de utvärderingar vi fått in och förs in i en tabell för att se hur de förändringar vi gör har påverkat patientens upplevelse av nöjdhet. Resultat med förklaring och kommentarer: Övergripande mål: Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Mätbart mål 3: 3a: 90 % av personalen ska uppleva att de har bra kunskap om och känner sig förtrogna med klinikens riktlinjer kring tvångsåtgärder 3b: Vi strävar efter att minst 90 % av personalen ska skatta minst 70 % på kunskapstestet om klinikens rutiner kring tvångsåtgärder. 5

6 Mätning 3: 3a: En gång i månaden får personal fylla i ett självskattningsformulär med avseende på förtrogenhet samt följsamhet kring riktlinjer för tvångsåtgärder. 3b: Två gånger under våren kommer en direkt mätning att göras av personalens kunskaper och följsamhet kring tvångsåtgärder. Resultat med förklaring och kommentarer: 3a Andel av personal som känner till klinikens riktlinjer kring tvångsåtgärder 6

7 Andel av personal som följer klinikens riktlinjer kring tvångsåtgärder Andel personal som känner en möljighet till dialog kring användandet av tvångsåtgärder 7

8 3b Vi har inget resultat att redovisa för delmål 3b då vi inte lyckats genomföra mätningarna. Våra genomförda tester / förändringar För att nå de uppsatta målen och för att få till stånd en förändring genomförde vi en rad olika tester och aktiviteter. Gemensamt för alla förändringar är att de syftar till att skapa en mer innehållsrik icke-medicinsk behandling och att främja patientens delaktighet och förståelse. Med andra ord syftar testerna och förändringarna till att uppnå våra uppsatta mål. Alla tester utgår från PDSA modellen som är ett redskap för att uppnå ett fungerande förändringsarbete. För att engagera och motivera alla medarbetar i förändringsarbetet delade vi upp alla medarbetare i olika lag. Varje lag ansvarade för ett test/förändring vilket ledde till att alla kände sig delaktiga och det blev ett stimulerande arbetsklimat. Under perioden för projektet var alla medarbetare överens om vikten att mäta och följa upp de förändringsprocesser som var igång. Vi har använt oss av Anna Björkdals 9D triangel som är teoretisk referens i arbetet med våldsprevention (mindre tvång) och förändringsarbetet (3). Björkdal har i sin tur utgått från Bowers working model där han i sin forskning visar på vilka faktorer hos personal som påverkar uppkomsten av våld. Björkdal har sedan kombinerat WHO:s folkhälsoperspektiv med Bowers working model och tagit fram en triangel med nio dimensioner som visualiserar arbetet med våldsprevention, se figur. Triangelns bas symboliserar den primära nivån där förebyggande åtgärder finns och ska ges mest utrymme. Det är också på den primära nivån vi valt att fokusera vårt förändringsarbete och det tester vi genomfört. Vi ville bland annat lyfta fram den vårdande relationen och skapa en förståelse mellan vårdare och patient. 8

9 Test Ankomstsamtal Vi vill att alla patienter som kommer till oss ska ha ett strukturerat samtal med personal så snart som möjligt efter det att de kommer till avdelningen. Samtalet skall syfta till att skapa en vårdande relation mellan patienten och personal och ge patienten en känsla av trygghet och bekräftelse. Detta utvärderas i utvärderingssamtalet vid utskrivning. Samtalet skall utgå från den unika människans behov och önskemål vilka ligger till grund för den vård som ges. Många av våra patienter upplever det som mycket ansträngande och påfrestande att vara inlagd och dessa känslor kan diskuteras och ventileras genom detta samtal. Genom att diskutera patientens förväntningar i förhållande till den vård vi kan erbjuda kan samtalet också bidra med att skapa en förståelse vilket leder till mindre frustration och lidande. Inledningsvis var det svårt att genomföra denna förändring då personal inte var riktigt bekant med ett sådant samtal och många kände sig aningen vilsna och obekväma. Vi pratade om detta i gruppen och bestämde oss för att ge alla tid att anpassa sig och vi diskuterade ofta hur ett sådant samtal kan gå till. Vi bestämde också att inte ha någon tidsangivelse när samtalet skulle ske utan all personal skulle ta ett individuellt ansvar för att bedöma när det är lämpligt utifrån patientens tillstånd och förmåga. Med tiden har denna förändring blivit mer och mer förankrad men behöver följas upp kontinuerligt. Denna uppföljning ansvarar de personer som genomförde testcykeln. Test Anhörigdelaktighet För människor med psykisk ohälsa är anhöriga och/eller andra betydelsefulla personer ofta ett stort stöd för den sjuke. Vi vill därför skapa goda möjligheter att involvera anhöriga och/eller andra betydelsefulla personer i vården kring våra patienter och göra dem delaktiga i så stor utsträckning som patienten vill. Testet innebar att vi vid ankomst till avdelningen frågade patienten om han/hon har kontaktat anhöriga eller om han/hon vill ha hjälp med detta. Vi frågar också om patienten vill att anhöriga skall vara involverade i vården och i vilken utsträckning. Testet innebar även att vi erbjuder alla våra patienter samtal med läkare, kurator eller kontaktpersoner tillsammans med anhöriga. I de fall där patienten hade konflikter eller en spänd relation till sina anhöriga, samtalade kontaktpersonerna om detta med syfte att stärka relationen och möjliggöra en dialog med anhöriga. Efter utvärdering och diskussion med både personal och patienter upplever vi att detta är något som uppskattas och har lett till positiva effekter för patienterna. Testet har fungerat bra och vi märker att anhöriga oftare kommer på läkarsamtal och är mer delaktiga i vården kring patienten. Under den första testperioden märkte vi att det fanns ett motstånd från patienten att ha kontakt med anhöriga. Relationen med anhöriga kunde vara problematisk och fylld med en del konflikter. Vi ansåg då att vi i fortsättning skulle försöka att möta detta motstånd och sträva efter att stärka relationen med anhöriga. Test Vårdplan Alla patienter som vårdas hos oss har en individuell vårdplan där problemområde och mål 9

10 med behandlingen framgår. Vi vill att patienten skall bli mer delaktig i framtagandet och det fortsatta arbetet med vårdplanen. Testet innebar att vid patientens första läkarsamtal dokumenterade kontaktpersonen anledning om varför patienten är hos oss och vilka problem som finns i patientens situation. Efter det samtalar patientens kontaktperson med patienten och tar tillsammans fram en vårdplan med mätbara mål utifrån den problembakgrund som föreligger och vad som är viktigt för patienten. Vi lade stor vikt på att alla professioner som finns tillgängliga på avdelningen var delaktiga i vårdplanen så att en helhetssyn kring patientens hälsa kunde säkerställas. Vidare gick kontaktpersonerna en gång i veckan igenom vårdplanen med patienten och utvärderade och reviderade de uppsatta målen. Utvärderingen av testet visade att i de fall där det genomfördes enligt ovanstående gav det patienten en känsla av delaktighet och förståelse för sin vård och behandling. Detta stämmer överens både med de resultat som framkom i Johanssons litteraturöversikt och Larsons avhandling (1,2) om patientdelaktighet. Dock visade utvärderingen att förändringen i arbetet med vårdplaner är tidskrävande, kräver en god kommunikation mellan oss som arbetar kring patienten samt en kontinuitet i kontakten med patienten. Vi anser att dessa faktorer gjort att arbetet med att göra patienten mer delaktig i vårdplanen inte har varit framgångsrikt så som vi hade hoppats. Test Avslappningsövningar Varje dag efter 18 erbjuds alla patienter att vara med på en avslappningsstund med olika teman. Testet innebar att patienterna vid inskrivning fick information om att vi varje dag hade en frivillig avslappningsstund i syfte att minska ångest och stress. Sedan fick patienterna skriva upp sig på en deltagarlista. Själva avslappningen varade mellan 15 min upp till en halvtimma beroende på vilket program som valdes. Avdelningen hade då förskaffat sig tre olika cd skivor med avslappningsövningar. I det första testet blandande vi olika program och olika längd. Efter utvärdering och feedback från patienterna reviderade vi testplanen och använde program som inte var längre än 20 min då många upplevde det jobbigt att koncentrera sig längre. Vi valde även att använda neutrala program som ofta innebar att bara bli medveten om sin kropp och sin andning för att minska stress och ångest. Test Omvårdnadssamtal/stödjande samtal Alla patienter skulle två gånger i veckan ha tidsbestämda samtal med en av sina kontaktpersoner. Samtalet skulle syfta till att utvärdera vårdplanen samt att stödja eller informera patienten utifrån dennes behov. Tidigare hade dessa samtal mer kommit spontant och efter att ett mer akut behov hade uppstått. Detta samtal skulle utgå från patientens upplevelser och funderingar i relation till vård och behandling. Detta gav ett tillfälle för kontaktpersonerna att få en förståelse för patientens situation samtidigt som kontaktpersonerna kunde ge information och stödja patienten i deras upplevelser. Grundtanken med samtalet var att det skulle vara ett öppet samtal som utgick från patientens önskningar och var den befann sig i sin förståelse för sin situation. Således lades stort ansvar på kontaktpersonerna att göra denna bedömning. Efter första testperioden gjordes en utvärdering och en reflektion hur det hade gått. Personalen upplevde att det stundtals var svårt att tidsbestämma dessa samtal och kände att det inte alltid gick att genomföra dem så som var bestämt. Samtidigt var det utmanande och 10

11 skapade en mer stimulerande arbetssituation då samtalen ofta blev bra och patienten kände sig sedda och bekräftade och var nöjda efteråt. Omvårdnadssamtalen bidrog också till en ökad känsla av delaktighet hos patienten då samtalet även syftade till att utvärdera vårdplanen. Test Promenader Vi vill att de flesta av våra patienter skall komma ut och promenera minst en gång varje dag som en del i behandlingen. Vi genomförde en del aktiviteter för att få till stånd denna förändring och utsåg en personal varje dag som ansvarar för promenader. Denna person går runt vid frukost och stämmer av med alla patienter och motiverar dem att följa med på någon av de två tiderna som erbjuds varje dag. Till en början var det svårt att få med all personal i denna förändring och promenaden blev ofta bortprioriterad och hängande i luften. Då gjorde vi en del justeringar och utformade en ny testplan. Vi diskuterade eventuella för- och nackdelar med att gå ut och bestämde oss för att pröva igen. Idag har vi nått en hållbar förändring där motion och aktivitet är något som vi värderar högt på avdelningen och de flesta patienterna är ute i stort sett varje dag, antingen på egen hand eller i promenadgruppen. Test Utvärdering och utvärderingssamtal Testet innebar att varje patient en eller ett par dagar innan utskrivning fick fylla i en utvärderingsenkät med fem olika frågeställningar. Patienten fick då information om syftet med utvärderingen och att deras synpunkter och kunskaper är till stor nytta för oss i vår strävan att bli bättre. Patienten fick i samband med detta även information om att han/hon tillsammans med en personal skulle ha ett utvärderingssamtal i anknytning till utskrivningen. Detta samtal syftar dels till att fånga upp det som varit till nytta för patienten under vårdtiden och lett till en förändring i patientens mående. Dels ville vi få fram kritik och synpunkter på saker som vi behöver förbättra. Det kan handla om arbetssätt eller situationer som gör att patienten känt sig frustrerad, ledsen, inte lyssnad på eller kränkt. Efter utvärdering av testet visade det sig att det hade fungerat bra och vi fick positiv kritik från patienterna gällande denna förändring och många upplevde att det kändes bra att bidra med sina synpunkter och erfarenheter. Vi reflekterade över det faktum att utvärderingen inte var anonym och vilken effekt det hade på svaren. Vi kom överens om att det var viktigt att patienterna kände tillit till oss så att de kände sig trygga att berätta om sina tankar och erfarenheter, i synnerhet den kritik de hade. Vi var noga med att poängtera att kritik är viktigt för att vi ska bli bättre och kunna utvecklas. Eftersom utvärderingen ligger till grund för resultatmätningarna har i stort sett alla som vårdats sedan mars besvarat utvärderingsenkäten med ett litet undantag under sommarmånaderna. Det har då på grund av semestrar och bristande kontinuitet blivit en del patienter som inte svarat på enkäten. Test Följsamhet kring tvångsåtgärder Testet innebar att vi till en början gick ut med information till alla medarbetare att vi framöver skulle mäta följsamhet och kunskap kring riktlinjerna gällande tvångsåtgärder. Därefter skickade vi ut kopior på klinikens riktlinjer till alla medarbetare samt genomförde två stycken föreläsningar med syfte att förbättra kunskaper kring LPT-lagarna och klinikens riktlinjer vid tvångsåtgärder. Vi hade även ett tillfälle för diskussion kring ämnet. Vidare har vi under våren och sommaren gjort mätningar över personalens följsamhet och 11

12 kunskaper kring tvångsåtgärder en gång i månaden. Våra genomförda aktiviteter För att kunna genomföra de ovan nämnda förändringar har vi gjort följande aktiviteter: Ankomstsamtal Tagit fram och reviderat en mall och rutin för ankomstsamtal, bilaga 1 Reflektioner och avstämning med personal kontinuerligt om hur förändringen går Anhörigdelaktighet Tagit fram en mall med frågor till patienten angående anhörigmedverkan, bilaga 2 Diskussioner inom personalgruppen om vikten av anhörigstöd Avslappning Köpt in CD-skivor med avslappningsövningar Köpt in liggunderlag till avslappningsövningarna Skrivit ett schema över vilka avslappningsövningar som sker vilken dag Promenader Köpt in årskort till Botaniska trädgården Vi har utsett en person som är promenadansvarig varje dag Köpt i paraplyer mot regn Omvårdnadssamtal Information till all personal att detta ingår i kontaktpersonsuppdraget och hur detta skall dokumenteras Information till all personal med syftet med samtalet Vårdplaner Köpt en laptop att ha med på ronden för att dokumentera i vårdplanen Vi går igenom alla vårdplaner två gånger i veckan på ronden. Utvärderingssamtal och enkät Tagit fram och reviderat ett utvärderingsinstrument för mätningar av upplevelse av delaktighet och nöjdhet samt skapat en rutin för det. Bilaga 3 Tagit fram en mall för utvärderingssamtal och skapat en rutin för det. Bilaga 4 Följsamhet och kunskap kring tvångsåtgärder Vi har förberett föreläsning utifrån riktlinjerna kring tvångsåtgärder Vi har genomfört föreläsning med dagpersonalen (två utbildningssessioner a ca 90 minuter varje). Vi har lusläst klinikens rutiner kring tvångsåtgärder 12

13 Lärande och information Kontinuerliga reflektionsmöten där vi går igenom genombrottsprojektet och stämmer av hur det har gått sen sist samt vilka svårigheter vi stött på. Vi har haft en informationsgenomgång med alla sommarvikarier så att vi kan fortsätta med de förändringar vi gjort under sommaren. Vi redovisar resultatet på en allmän whiteboardtavla där alla kan följa utvecklingen och där vi också skriver upp de förbättringsförslag vi får in genom våra patienter. Enhetschefen har varit tydlig med att delaktighet i projektet kommer att tas upp i medarbetarsamtalet och spela roll för årets lönesättning. Så här har vi involverat våra patienter och närstående i förbättringsarbetet Sedan starten av Genombrottsprojektet har patienterna fått information kontinuerligt om att vi deltar i projektet. Vid alla nya förändringar som införts har patienterna fått information om att det är en del av det förbättringsarbete som avdelningen arbetar med. Patienterna utvärderar kontinuerligt de förändringar som genomförts tillsammans med personal genom regelbundna samtal. Vi har satt upp den whiteboard affisch vi fått mitt emot expeditionen vilket gör den mycket synlig för både patienter och anhöriga samt lagt fram informationsbroschyrer i dagrummet. Så här går vi vidare Vi vill fortsätta att arbeta med det vi förbättringsarbete vi påbörjat. Till att börja med innebär det att vi under hösten målinriktat och bestämt arbetar med att befästa och stärka de förändringar vi genomfört under projektet. Som vi beskrivit har en del förändringar stannat av eller förlorats under sommaren. Vi anser även att vi behöver fortsätta mäta och följa upp så att vi ser att det vi gör är en förbättring för våra patienter. Vi hoppas att detta arbete kommer att leda till att vi uppnår våra uppsätta mål, vilka vi under projektets gång inte har nått upp till. Som resultatet visade hade antalet tvångsåtgärder ökat under sommarmånaderna och vi behöver följa upp och analysera det för att se om det bara var en engångsföreteelse eller en ihållande trend. Beroende på ena eller andra kan vi komma att behöva revidera våra mål och åtgärder. Vi vill framöver arbeta mer med patienternas upplevelse av informellt tvång och studera om våra förändringar leder till att patienterna upplever informellt tvång i mindre utsträckning. Diskussion Vi kan konstatera att patienternas upplevelser av delaktighet har var konstant högt de första mätningarna men har sedan minskat. Våra reflektioner kring detta är att i början av projektet var alla medarbetar motiverade och vi hade en stabil arbetssituation på avdelningen. Det ledde till att vi på ett konsekvent och engagerat sätt arbetade med de 13

14 förändringar vi bestämt oss för. Med semestrarnas intåg i kombination med att en avdelning hade semesterstängt blev arbetssituationen en annan och vi tappade i kontinuitet och uppföljning kring de förändringar vi försökt genomföra. Detta trots våra ansträngningar att vara så väl förberedda som möjligt. I detta sammanhang bör nämnas att vi under våren hade ett anställningsstopp inom SU som skapade stora problem med rekryteringen för sommaren. Det blev mycket knappt om tid att introducera och lära upp de vikarier som kom under semesterperioden. De förändringar vi gjort för att öka patientens delaktighet såsom arbetet med vårdplaner och omvårdnadssamtal stannade av. Som vi beskrev i testbeskrivningen är arbetet med vårdplaner tidskrävande och när arbetssituationen blir mer ansträngd och tiden knapp blir det svårare att bibehålla patientens möjlighet till delaktighet. Samtidigt har vi under sommaren haft många olika överläkare vilka inte känner till avdelningens arbetssätt och rutiner vilket ytterligare försvårar arbetet med vårdplanerna. Vi anser att det är av stor betydelse att överläkare och läkare är delaktiga i patientens vårdplan vilket vi strävar mot. Efter utvärderingssamtalen vi hade med patienterna såg vi ett samband mellan hur väl patienten blivit informerad gällande framförallt medicinändringar och planerade vårdaktiviteter och upplevelsen av delaktighet. Patienten kände sig mindre delaktig när han/hon inte känt sig välinformerad. Detta samband beskriver även Johansson (1) i sin litteraturöversikt. Resultatet visade däremot inte att patienterna såg delaktighet som en avgörande faktor när de uppskattade hur nöjda de varit. Patienternas upplevelse av nöjdhet låg överlag högre än upplevelsen av delaktighet. Det kan förklaras med att patienten inte är helt ärliga när de skattar nöjdhet med tanke på att de befinner sig i en beroendesituation gentemot oss. Det kan också bero på att patienter skiljer delaktighet och nöjdhet åt och en stark känsla av delaktighet har en annan betydelse än att känna nöjdhet. Vi tänker oss istället att delaktighet bidrar till att patienten kan få en bättre förståelse och insikt kring sin egen situation och problematik. I sådana fall kan det leda till att patienten på sikt löper mindre risk för att återinsjukna och ge en ökad livskvalitet. Till sist kan det också bero på patienternas förväntningar och förhoppningar om den vård de kommer att få. Det är lättare att bli nöjd om ens förväntningar inte är så höga. Resultatet visar trots syftet med projektet att tvångsåtgärderna har ökat sedan projektet startade. Efter granskning av dessa åtgärder menar vi att patientens tillstånd starkt påverkar graden av tvångsåtgärder. En svårt sjuk patient stod för 6 av de 10 tvångsåtgärderna som resultatet visar. Eventuellt kan ökningen av tvångsåtgärder bero på att vi använder mindre informellt tvång, vi kanske väljer att inte övertala eller ställa patienten inför ett ultimatum. Här är det viktigt att fråga sig vad som orsakar minst lidande för patienten och vi behöver mer kunskap om det på vår avdelning. Ser vi på resultatet på målområde tre visar det att personalens kunskaper och följsamhet kring tvångsåtgärder ökade i samband med utbildningssatsningarna vi gjorde i början av projektet. Samtidigt visar det på svårigheten att få en hållbar förändring och att vi misslyckats med att utbilda nyanställd personal. Vi får ta lärdom av detta och fortsätta ha diskussioner och utbildningar kring tvångsåtgärder och tvångsvård inom kliniken. Anledningen till att vi inte genomfört mätningar så som är beskrivet under delmål 3 är att vi inte har haft tid till det då vi under våren haft en ansträngd arbetssituation. 14

15 Det som dock är positivt är att personalens upplevelse av möjlighet till dialog och diskussion kring tvångsvård och tvångsåtgärder har ökat under projektets gång. Vi menar att detta är en mycket viktig faktor som möjliggör framtida förändringar och att arbetsgruppen har en benägenhet och vilja att förändra och förbättra tvångsvården. Detta har vi lärt oss Till att börja med är vi på hela avdelningen överens om att det har varit ett stort engagemang och intresse för förbättringsarbetet vi gjort. Vi har länge haft en vilja och ambition att förändra vården för att bättre möta de människor vi vårdar. Vi har fått väldigt mycket bra respons från kollegor och i synnerhet från våra patienter. Många patienter har uttryckt att det känns stimulerande och bekräftande att vi arbetar aktivt med att förbättra vården för dem. Det har i sin tur gjort att vi känt oss motiverade att fortsätta arbetet. Denna insikt är viktig att ta med; att patienternas upplevelse av en god vård ger oss drivkraft att fortsätta. Vi som arbetat med projektet anser att vi har fått ett mycket gott stöd från ledningen i allmänhet och av vår enhetschef i synnerhet. Vi har fått de resurser som krävs för att orka driva förändringar och ofta fått uppmuntran och inspiration. Detta menar vi är en avgörande faktor i förbättringsarbete. Vidare har vi lärt oss vilket oerhört arbete som ligger bakom förändringar på en arbetsplats. Det har varit stundtals varit mycket svårt och frustrerande att arbeta med förändringar. Det kan ha berott på externa faktorer som vi inte kunnat påverka såsom nedskärningar och omsättning av personal. Dock har vi även insett att det beror på interna faktorer. Skiftande förändringsbenägenhet hos människor, hur vi organiserar och strukturerar vårt arbete, hur vi kommunicerar och samarbetar samt hur och vad vi prioriterar är alla viktiga faktorer i förändringsarbete. Dessa interna faktorer är emellertid något vi kan påverka och gör att det finns möjligheter att bli bättre på att bedriva förändringsarbete vilket ger oss ett gott hopp om framtiden. Många på avdelningen har belyst vikten av en god och tillitsfull relation till patienterna, vilket är en viktig lärdom. Genom att ha ett ankomstsamtal med fokus på just vårdrelationen och att skapa trygghet och bekräftelse för patienten ger det en god grund för vidare behandling och effekt. Slutligen vill vi säga att vi har fått ett annat förhållningssätt till våra patienter och den vård vi bedriver. Detta har skett bland annat genom alla våra diskussioner och reflektioner vi haft och gjort inom personalgruppen. Numera har vi en mer öppen och lyhörd dialog med våra patienter och reflekterar i större utsträckning på hur våra arbetssätt och förhållningssätt påverkar patienten. I kölvattnet av detta har även attityder och bemötande inom arbetsgruppen påverkats till det positiva. Bland annat har vår enhetschef märkt denna förändring i samband med de medarbetarsamtal hon genomfört. För ytterligare information Max Rindby 15

16 Referenslista 1. Johansson Mari. Patientdelaktighet - faktorer som är av betydelse för patientens delaktighet i den egna vården Larson Inga. Patient och medaktör - Studier av patientdelaktighet och hur sådan stimuleras och hindras Björklund Anna. Föreläsning Våldsprevention i en 9D triangel, Genombrottsprojektet- bättre vård, mindre tvång; Upplands Väsby

17 Bilaga 1 Ankomstsamtal Syfte Vi vill genomföra ett utförligt ankomstsamtal som möjliggör en dialog med patienten. Vi vill så tidigt som möjligt få patienten delaktig och engagerad i sin vård och behandling. Samtidigt tror vi att ett sådant samtal kan minska orosmoment som leder till ett ökat lidande för patienten och istället ge patienten trygghet. Metod Vi har tagit fram en mall för ankomst samtal som syftar till att se varje individ och möjliggöra en individanpassad vård samt ge adekvat information till varje patient. Samtalet skall ske senast så fort patienten är villig och mottaglig för ett sådant samtal. Frågor att ta upp på samtalet: Avdelningens uppbyggnad; vilka jobbar här, vilka yrkeskategorier finns, vilka samarbetar vi med osv Informera om vårdform, vilka friförmåner alternativt restriktioner finns. Motivera och förklara. Vad kan vi erbjuda dig inom slutenvården. Vilka resurser har vi och vilka har vi inte. Informera om kontaktpersonerna och dess funktion. Hur upplever du din nuvarande situation? Hur kan vi som bäst hjälpa dig nu? Hur känns det? Har du tidigare erfarenheter av slutenvård. Finns det något som är extra viktigt att vi vet om dig. Något vi behöver tänka på i vården kring dig? Utgå alltid från patientens situation och behov! 17

18 Bilaga 2 Anhörigas delaktighet - en del av genombrottsprojektet- Frågor att ställa vid inskrivning av ny patient 1. Vet dina anhöriga om att du är här? Ja nej 2. Vill du hjälp med att kontakta anhöriga? Ja nej 3. Om ja, får vi informera om telefonnummer och nummer till patienttelefonen samt om vilka besökstider vi har? Ja nej 4. Vill du att dina anhöriga skall vara delaktiga i vården kring dig? Ja nej 5. Får vi diskutera med/informera dina anhöriga om din situation? Ja nej 18

19 Bilaga 3 Till dig som varit patient på avdelning 81 Hur har du upplevt vården med avseende på: (sätt ett kryss på skalan mellan 1-5 där 1 = inte alls bra och 5= mycket bra Hur delaktig du har varit i din vård och behandling? Hur väl du har blivit informerad av oss kring din vård och behandling? Hur trygg och säker du känt dig hos oss? Hur du har blivit behandlad/bemött av personalen under vårdtiden? Hur nöjd överlag är du med detta vårdtillfälle? Har du några andra synpunkter eller tankar kring din vistelse hos oss? 19

20 Bilaga 4 Mall för utvärderingssamtal Syfte Vi vill kunna utvärdera den vård vi ger skapa underlag för att kunna förbättra vården patienter. Det är viktigt att förklara för patienten anledningen till utvärderingen och att vi behöver deras kunskaper för att vi skall bli bättre. Metod Patienten får en skattningskala senast en dag före planerad utskrivning. Samma dag som patienten skrivs ut har patienten ett utvärderingssamtal tillsammans med PAS/PAK. Under samtalet kan deltagarna prata om vad spm varit till nytta för patienten. Vilka situationer har varit till hjälp, vad har patienten lärt sig, vad har lett till en förändring? 20