Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL

Transkript

1 Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL

2 Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL MATERIALET ÄR FRAMTAGET AV: Arbetsgruppen för handledning, huvudansvarig Richard Börjesson, AT-läkare, Caterina Finizia, sjukhusgemensam studierektor för AT och Ulla Strandman, AT-ansvarig personalsekreterare. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION: Maria Nordberg, Informationsavdelningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset juni 2004

3 DU har fått förmånen att lotsa en blivande kollega genom en del av dennes viktiga och spännande allmäntjänstgöring.

4 DEFINITIONER HANDLEDAREN har ansvar för att skapa en trivsam och tillåtande arbetsmiljö som ger AT-läkaren förutsättningar att uppnå målbeskrivningen. INSTRUKTÖRER är alla de läkare och andra medarbetare som till vardags hjälper, undervisar och instruerar AT-läkaren kliniskt.

5 FÖRSTA MÖTET Datum... Tid... Plats... Du har förmånen att handleda... DU HAR: presenterat övriga kollegor gemensamt med AT-läkaren gått igenom målbeskrivningen introducerat rutiner och arbetsvecka pratat om personliga målsättningar med AT-läkaren och om dennes förväntningar bestämt upplägg för regelbundna handledarträffar (förslagsvis cirka 1/2 timme per vecka) BOKA TID FÖR: Halvtidskontroll Sit-ins Målkontroll (efter cirka två tredjedelar av tiden) Avslutningssamtal

6 AT-läkarens uppgifter för en FUNGERANDE HANDLEDNING INFÖR FÖRSTA MÖTET Läs igenom målbeskrivningen. Reflektera över egna mål och förväntningar inför placeringen. Fundera över egna förväntningar på handledningen och din handledare.. UNDER FÖRSTA MÖTET Se till att tider för återstående träffar, halvtidskontroll, avslutningsträff och sit-in planeras. INFÖR HALVTIDSKONTROLLEN Gå igenom målbeskrivningen samt de eventuella mål du/ni satt upp och i vilken mån dessa uppfyllts. INFÖR AVSLUTNINGSSAMTALET Tänk igenom hur du upplevt din placering och i vilken mån dina mål och förväntningar inför placeringen uppnåtts. Tänk igenom hur du upplevt din handledning. UNDER HELA PLACERINGEN Diskutera alltid med din handledare/verksamhetens studierektor om du inte är nöjd med din placering eller handledning!

7 Att ge FEEDBACK När feedback ges är det viktigt att fokusera på vad våra sinnen uppfattat av händelsen och att undvika gissningar och tolkningar. Motiverande feedback måste ge önskad och användbar hjälp till förbättring. VIKTIGA SYNPUNKTER Feedback bör ges i rätt sammanhang, vid rätt tidpunkt och tidsmässigt nära aktuell händelse. Feedback ska vara specifik och konkret för att mottagaren ska kunna ha nytta av den. Feedback bör helst innehålla något positivt som ger möjligheter inför framtiden. Feedback ger förslag till alternativ. Feedback är subjektiv och ska utgå ifrån den person som ger feedback. (Jag ser... och så vidare.) God konstruktiv feedback motiverar och utvecklar människor, medan dåligt framförd kritik eller avsaknad av feedback ofta har motsatt verkan.

8 Att REFLEKTERA över som handledare Hur fungerade introduktionen för AT-läkaren? Blev AT-läkaren väl omhändertagen? Har det funnits tid för regelbundna möten? Har målbeskrivningen uppfyllts? Har du planerat och genomfört sit-in? Har ni haft ett strukturerat avslutningssamtal med feedback? Är du nöjd med din insats som handledare? Vad kan göras bättre? Känner du att du utvecklas själv? TACK FÖR DITT ENGAGEMANG I EN NY KOLLEGA!

9 VERKSAMHETENS riktlinjer, checklistor m m

10 Exempel på RIKTLINJER Vi har som exempel på riktlinjer för AT-handledare tagit med allmänkirurgin. Här behöver varje verksamhet utarbeta sin egen version. RIKTLINJER FÖR AT-HANDLEDARE INOM ALLMÄNKIRURGI SU För en ung blivande kollega innebär AT-tjänstgöringen ofta introduktionen i yrkeslivet som läkare. Det är en självklarhet att AT-läkaren presenteras för kollegorna första tjänstgöringsdagen och att detta är alla kollegors ansvar att så sker. Handledarens uppgift är att tillsammans med studierektor och schemaläggare se till att tjänstgöringen planeras enligt utbildningsplanen för allmänkirurgi inom SU och att målbeskrivningen uppfylls. Handledaren ska även stödja AT-läkaren så att han/hon utvecklas i sitt förhållningssätt gentemot patienter, kollegor och övriga medarbetare. Eget ansvar under handledning har visat sig vara den bästa tjänstgöringsmodellen med det största inlärningsvärdet. AT-läkaren ska således vare sig hamna i superkandidatrollen eller fungera som renodlad arbetskraft. Under avdelningsplaceringen på kirurgisk akutvårdsavdelning skall AT-läkaren därför ha ansvar för "egna" patienter inför överläkaren (ca 5-7 patienter). INTRODUKTIONSTRÄFF Bestäm tid att träffas. Om möjligt några dagar före AT-läkaren börjat tjänstgöringen, annars en av de första dagarna under tjänstgöringen. Gå igenom placeringen. AT-läkarens grundplaceringar är vid akutvårdsavdelning och akutmottagning. Önskar AT-läkaren 2 veckors placering på annan avdelning eller att få auskultera 1-2 veckor inom annan opererande specialitet, ska detta ordnas. Gå igenom Socialstyrelsens utbildningsbok samt Sahlgrenska Universitetssjukhusets målbeskrivning för allmänkirurgi gällande AT-läkarens utbildningsmål. Presentera vilka utbildningsmöten som finns inom verksamheten/sektionen (dessa är obligatoriska). Fråga om det är några problem att diskutera. Bestäm tid för nästa möte (inom 1 månad).

11 FORTSATTA HANDLEDNINGSSAMTAL Handledningssamtal mellan handledaren och AT-läkaren sker vid behov, dock minst en gång per månad. Det åligger AT-läkaren att dokumentera dessa samtal. Be AT-läkaren berätta hur det varit. Fråga hur det går med patienter och arbetskamrater. Problem som ska diskuteras? Gå igenom att momenten i målbeskrivning och checklista genomförs. Planera för sit-in. Diskutera utbildningsmålen för den/de kommande veckorna. Finns det anledning att ta kontakt med studierektor/schemaläggare för att revidera tjänstgöringsplanen. Bestäm tid för nästa möte. SIT-IN AT-läkaren har möjlighet att ersätta det praktiska/muntliga momentet i AT-provet med en medsittning (sit-in). Detta innebär att handledaren följer och iakttar AT-läkaren i mötet med en patient. Handledaren ska då bedöma AT-läkarens förmåga: att ta anamnes och status att föreslå åtgärder och behandling att kommunicera med patient och anhöriga Momentet dokumenteras genom att mall för bedömning av sit-in fylls i. Denna mall finns att hämta från AT-hemsidan. AVSLUTNINGSSAMTAL I slutet av tremånadersperioden håller handledaren ett avslutningssamtal med AT-läkaren för att kunna utvärdera hela tjänstgöringen inom kirurgi. Vad har varit bra? Vad har varit dåligt? Ge AT-läkaren feed-back om hur han/hon fungerat under tjänstgöringen och om det är något som kan förbättras.

12 TILL STUDIEREKTORN CHECKLISTA för mottagande av nya AT-läkare i verksamheten (om vi AT-läkare får önska) Få introduktionsbrev och målbeskrivning hemskickat i god tid innan placeringens början. Få träffa studierektor och eventuellt schemaläggare innan placeringens början för diskussion av upplägg av tjänstgöringen. Träffa handledaren första dagen. Under första dagen få introduktion i verksamhetens rutiner samt praktiska anvisningar till exempel nycklar, postfack, Melior-utbildning, introduktion på akutmottagning med mera. Gärna enligt en, utifrån verksamheten, utarbetad checklista för arbetsplatsintroduktion. Förslagsvis kan detta koordineras av sekreterare. Framförallt under första tjänstgöringsveckan vara placerad med sin handledare därefter så mycket som det är möjligt ur schemateknisk aspekt. Handledaren kan med fördel vara en ST-läkare under senare delen av sin specialistutbildning.

13 AT-läkarens CHECKLISTA för arbetsplatsintroduktion Efter morgonmöte och träff med din handledare sök SEKRETERARE... ANKNYTNING... för att få hjälp med: ADB behörighet (om inte; kontakta...) fungerande passerkort (om inte; kontakta...) mail (och hur den fungerar) omklädningsrum/kod och eventuellt värdeskåp sökare (och instruktion om dess funktion) nycklar och eventuellt rum till förfogande introduktion på akutmottagning (inklusive genomgång av hjärtlarm) INBOKAD KL:... rundvandring på sjukhuset HANDLEDARE:... Meliorutbildning och medicinmodul INBOKAD KL:... Varmt välkommen till vår verksamhet och lycka till!

14 bilagor