Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Transkript

1 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 143 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Team medlemmar Samordnare, Tony Lindstein, tony.lindstein@lvn.se Enhetschef, Kristine Lokrantz Specialistläkare, Gunnar Silfors Psykolog, Anita Hansson Ssk, Veronica Larsson Skötare, Roland Pettersson Skötare, Mikael Balkerud Skötare, Inger Persson Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder 4. Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patientens liv/värld för att minska andelen inläggningar på tvångsvård. Sammanfattning Genombrottsprojektet påbörjades 9e April för avd. 95. Teamet började med att formulera mål och utarbetade material inför blivande PDSA. Vi fördelade arbetet, gällande aktiviteter i syfte till förbättringar. Vi involverade all personal via APT, temadagar och löpande på avdelningen. Patienterna fick information om projektet via projekttavla och patientmöten. De fick delge idéer och ge förslag på förändringar. Under sommaren stannade arbetet upp något p.g.a. sommarsemester, vi följde endast upp de påbörjade PDSA-cyklarna. Efter sommaren fortsatte vi utveckla förbättringsarbetet och vi satte in många utbildningsinsatser för personalen. Patienterna fick under projektets gång ge synpunkter på miljön, där patienterna bland annat fick möjlighet till mer interaktion på avdelningen. De fick också fler träningsmöjligheter vilket önskats samt ge synpunkter på hantering av tvångsåtgärder. Patienterna hade mycket olika respons på projektet, där en del var mycket positivt inställd och andra generellt negativa. Överlag upplever dock personalen att patienterna fått mycket utav projektet då det varit mindre tvångsåtgärder än tidigare och fler patienter umgås ute på avdelningen. 1

2 Bakgrund Rättspsykiatriska regionkliniken (RPK) i Sundsvall är inriktad på att bedriva vård och behandling av lagöverträdare som bedöms psykiskt störda enligt lagen om rättspsykiatrisk tvångsvård (LRV) samt patienter som vårdas enligt lagen om psykiatriskt tvångsvård (LPT) som är särskilt vårdkrävande. I RPK s uppdrag ingår det också att vårda klienter från kriminalvården som bedöms ha ett psykiatriskt vårdbehov. Sedan februari 2011 är kliniken ISO-certifierad enligt ISO 9001:2008. RPK har sammanlagt 99 vårdplatser fördelade på 8 avdelningar som är uppdelad och belägen i SYD och NORD. Det som benämns SYD är kliniken och där finns 5 avdelningar, avdelning och på NORD finns de tre andra avdelningarna och dessa finns på Sundsvalls sjukhus. Avdelning 95 har 12 vårdplatser som är uppdelat på två sidor en A och B-sida med 6 rum vardera. Avdelningen är byggd som en V-form med en expedition i mitten och då finns möjligheten att låsa emellan sidorna om detta skulle behövas. Det jobbar 21 stycken totalt på avdelningen uppdelad på 1 enhetschef, 1 samordnare, 6 sjuksköterskor och 13 skötare. Vi ansökte att komma med i projektet då vi vill utveckla oss inom vår inriktning på avdelningen. Vi ville inrikta oss på bemötande, förhållningssätt och kompetenshöjning för att på ett bättre sätt jobba med neuropsykiatriska funktionshinder. Detta ska i sin tur reducera eventuella tvångsåtgärder. Mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Att 100% av patienterna skall känna sig delaktig i vården. 2. Att förbättra patienternas upplevelser av tvångsåtgärder Att patienterna skall skatta sin upplevelse av hur tvångsåtgärder hanteras till ett medelvärde på 7 eller högre där skalan är Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsmedel. Att 100% av personalen skall tycka att föreläsning gällande tvångsåtgärder är givande. 4. Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patientens liv/värld för att minska andelen inläggningar på tvångsvård. Att 100% av patienterna skall bli erbjuden att få närståendebroschyr skickad till sina närstående. 2

3 Medelvärde VAS-skala. Patientantal i procent Förändringar som testats 1. Att 100% av patienterna skall känna sig delaktig i vården. Rond 6.0. När det gäller ronder så har vi testat att alla patienter blir tillfrågade om dom vill ha samtal med behandlande läkare och resultatet efter tre PDSA-cyklar blev att 100% vill och fick samtal. Vi har avslutat denna PDSA-cykel och implementerat detta på avdelning. Resultatet gick från 60% till 90% till slutligen 100%. Se diagram nedan. Patientdeltagande i rond 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 100% 90% 60% Rondtillfälle Rastgård 5.0. När det gäller rastgårdstider så har vi börjat med några förändringar t.ex. uppmärksamma för personalen om problemet med att hålla rastgårdstider och vi försöker även att avsluta förmiddagsrapporteringen i tid för att inte dra över på rastgårdstiden. Se diagram nedan. Nöjdhet 0-10 av rastgårdens följsamhet ,1 7,2 6 6, Resp. mätningsperiod. Nöjdhet 0-10 av rastgårdens följsamhet. Rastgård 5.1. Förbättring skall göras av rastgårdens estetik. Vi mäter trivsel på rastgården. VAS-skala (0-10 där 0 är att den inte alls är bra och 10 är att den är bästa tänkbara). Mätning 10-16/5: 11 patienter av 12 deltog. Medelvärdet blev 5.8 vilket visar på att trivseln på rastgården inte är optimal. Vi gjorde förändringar i form av att köpa nya möbler och ställa fram dem på rastgården. Medelvärdet höjdes till 5,9. Avslappningsrum 1.0. Vi frågar patienterna hur trivseln och den nuvarande inredningen i nuvarande besökrum upplevs. VAS-skalan används (0-10 där 1 = mycket otrivsamt och 10 = mycket trivsamt. 11 av 12 patienter deltog. Medelvärde = 4,3. Patienterna fick också ge 3 förslag på förbättringar. Ny mätning i septemeber. Kostnaderna för denna förändring samt säkerhetsriskerna blev för stora, släpper denna ide. Så vi kommer att ändra inriktning på detta rum till besöks/samtalsrum, en ny PDSA på detta görs.

4 Resultat Mål 1. Att 100% av patienterna skall känna sig delaktig i vården. Delaktigheten mäts genom patientenkäten Bättre vård mindre tvång del 2. Delmål resultat. Fråga: Känner du dig delaktig i din vård? Innan förändringar (baseline): 6st Ja och 3st Nej Efter förändringar: 7st Ja och 2st Nej Kommentarer Innan förändringar (baseline): Så delaktig man kan vara. Att vara delaktig handlar ju inte om att bestämma saker Jag känner inte delaktighet Beroende på att jag ej vet om jag skall tillbaka till malmö Efter förändringar: Har bra kontakt med min läkare och kontaktpersonerna Det finns inte mycket att välja på. Det är inte genomtänkt. Även om det vore genomtänkt så är svaret nej. Vet lite om vad planerna är, om jag har ändrats något etc. Vill veta mer om min hälsa och om jag ändrats något Måluppfyllelse: Patientens känsla av delaktighet i vården Antal patienter i procent som känner delaktighet i förhållande till mål 100% 90% 100% 80% 70% 60% 50% 40% 78% 30% 20% 10% 0% 1 Resultat Målet 4

5 Fråga: Har en individuell vårdplan upprättats för dig? Innan förändringar (baseline): 7st Ja och 2st Nej Efter förändring: 7st Ja och 2st Nej Fråga: har en individuell omvårdnadsplan upprättats för dig? Innan förändringar (baseline): 3st Vet ej, 1st Nej, 5st Ja Innan förändringar (baseline): Så vitt jag förstår, saken är det så. Jag upplever att jag och många patienter med mig är dåligt insatta i skillnaden mellan omvårdnadsplan och vårdplan. Många var tvungna att fråga när vi gjorde denna enkät., Tillräckligt delaktig. Jag får träffa läkaren och övriga inblandade för att uttrycka min sikt. Om vi håller med varandra är en annan sak men jag är alltid delaktig På psyk i armén men inte här. Jag är nykommen mycket delaktig, 1-10 totalt 8 inte så mycket som önskas tillräckligt (delaktig) Efter förändring: Beroende på att jag ej vet om jag skall tillbaka till Malmö Kommentarer: Innan förändringar (baseline): Tycker inte personalen följer omvårdnadsplanen, inte alls, mindre delaktig. Fram tills idag kände jag inte till skillnaden mellan individuell vårdplan och omvårdnadsplan. Jag känner dock inget större behov av delaktighet i omvårdnadsplanen eftersom den främst gäller den dagliga vården av mig. Den är inte bra eftersom att man inte kan se vad man tar först och sist. Då i det här fallet misslyckas man på grund av det. Det finns så många uppenbara brister här. inte alls (delaktig) Efter förändring: 2st Vet ej, 3st Nej, 4st Ja Efter förändring: Inte vad jag vet Nej, beroende på att jag ej vet om jag skall tillbaka till Malmö Jag vet inte om omvårdnadsplan gjorts för mig 5

6 Mål 2. Att patienterna skall skatta sin upplevelse av hur tvångsåtgärder hanteras till ett medelvärde på 7 eller högre där skalan är Målet mäts genom enkät där patienterna får skatta hur de tycker tvångsåtgärder hanteras på avdelningen. Skala 0-10 där 0 är inte alls bra och 10 är väldigt bra Innan förändringar (baseline): 9 patienter deltog plus två som endast skrev kommentar: Medelvärde: 4,7. Efter förändringar: 9 patienter deltog Medelvärde: 5,3 Kommentarer: Innan förändringar (baseline): Jag har inte sett så mycket på närmare håll eftersom jag brukar försöka att undvika att gå i närheten av sådana situationer men från egen erfarenhet så kan jag säga att det känns lite förnedrande att få injektioner på det egna rummet, då är det bättre om det utförs i medicinrummet. Uppfattningarna i denna fråga kan dock säkert variera från patient till patient. De görs när det behövs Jag vill inte att någon hamnar på avd. 93 p.g.a litet bråk. Obehagligt med tvång för spruta eller ta medicin. Bara att man använder det så som man skulle göra mot en anhörig pga av då agerar man varsamt och ej kränkande samt endast då ingen annan lösning finnes!!! Så lite som möjligt Efter förändringar: Kunna göras mycket bättre Sköts enligt min mening ganska bra. Jag har aldrig sett det (nästan), dock så pratar ofta personalen så att vi hör saker samt att det ibland sägs tråkiga saker i affekt. Måluppfyllelse: Upplevelse av hur tvångsåtgärder hanteras Medelvärde i förhållande till mål 7 5,3 Resultat Målet 6

7 Mål 3. Att 100% av personalen skall tycka att föreläsning gällande tvångsåtgärder är givande. Vi mäter detta genom muntlig förfrågan av all personal. Vi mäter också de olika utbildningsområdena för sig genom självskattning. Detta för att få en överblick över andra utbildningsområden. Tvångsåtgärd. 100% av personalen tyckte att föreläsning gällande tvångsåtgärder är givande. Måluppfyllelse: 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Utbildning tvångsåtgärder Behållning av föreläsning i förhållning till mål 100% 100% Omvårdnadsplanering. Neuropsykiatriska funktionshinder. 0% Resultat Mål Baseline visade att 10st kände sig trygg i sin kunskap hur och när en omvårdnadsplanering upprättas medan 9st svarade att de inte gjorde det. Vid mätning efter insatser svarade 19st att de kände sig trygg i sin kunskap hur och när en omvårdnadsplanering upprättas. Vikarier (8st vikarierad personal deltog) : Baseline visade ett medel på 5,4 (VAS (1-10) 1= mycket låg, 10= mycket hög). Ordinarie personal: Gunilla Gerland föreläste för avdelningens personal. Fokus låg på hur en personalgrupp kan förhålla sig på ett professionellt sätt till patienter som varit svåra för personalgruppen att hantera. Personalen självskattar med hjälp av VAS-skala (0-10 där 10 är mest) sitt intresse för och kunskap om personer som tänker och fungerar annorlunda. Höga medelvärden runt 8 indikerar att personalen fått ökad kunskap kring hur autistiska personer tänker, känner och fungerar samt deras behov. Detta kan på sikt minska risken för tvångsåtgärder. Föreläsning av före detta patient. Hypotesen var att ge personalen patientperspektiv som kommer att leda till ökad förståelse och bättre anpassat bemötandet och därmed minska risken för tvångsåtgärder. Höga medelvärden tyder på att föreläsningen ökade kunskapen om rättspsykiatriska patienters upplevelse av tvångsvård samt att personalen är intresserad av ytterligare kunskap 7

8 kring detta. De anser att detta gör att det kan ge ett bättre anpassat bemötande för varje enskild patient. Mål 4. Att 100% av patienterna skall bli erbjuden att få närståendebroschyr skickad till sina närstående. Alla patienter tillfrågas att skicka broschyr till närstående. Antal som sedan skickas dokumenteras. Alla närstående där patienten godkänt utskickning har fått en broschyr. Måluppfyllelse: 100% Närståendebroschyr Utskickade broschyrer i förhållande till godkända utskickningar 100% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Resultat Mål Redovisning av tvångsåtgärder som skett under hela genombrottsperioden. Vi har väldigt lite tvångsåtgärder på avdelning 95. Tvångsinjektioner Män: 3 st, Kvinnor: 0 st Avskiljning Män: 3 st, Kvinnor: 4 st Fastspänning Män: 0 st, Kvinnor: 0 st Mätperiod; April Oktober Diskussion Vi ansökte om att vara med i genombrottsprojektet då vi ville förbättra vården på avdelningen genom ett förnyat tänk och mer kunskap. Vår avdelning har förändrats mycket den sista tiden vilket kräver att vi genomför förändringsarbete för att anpassa oss till vårt nya klientel. En stor del av patientgruppen består av individer med neuropsykiatriska funktionshinder samt särskilt vårdkrävande. Detta ville vi utveckla vår kunskap kring. Därför la vi mycket energi på utbildning och upplysning genom både professionella föreläsare samt patienters erfarenheter (både nuvarande och före detta patienter). Detta har gett hela personalstyrkan en större insikt i patienternas livsvärld och gett dem fler verktyg för att förbättra innehållet i heldygnsvården och därmed minskat behovet av inläggning med tvång. Antal tvångsåtgärder under projektets gång har varit betydligt färre än året innan. Detta kan bero på våra åtgärder under projektet 8

9 som te.x. trygghetsformulär, mer möjlighet till motion, bättre kunskap i personalgruppen angående neuropsykiatriska funktionshinder etc. Det kan också bero på att patientklientelet har skiljt sig från året före projektet. Under projektet och förbättringsarbetets gång har vi försökt gjort hela avdelningens personal delaktig. Vi har informerat om förändringar och resultat på bl.a. arbetsplatsträffar löpande, vilket uppskattats. Det har dock tagit tid innan det nya tänket satt sig och accepterats av all personal. De negativa resultat vi fått har ev. påverkats av detta något. Något som vi sett definitivt påverkat resultatet, är patienters inställning till vården samt patienters realitetsuppfattning och psykiska sjukdom. Många patienter har tvångstankar, vanföreställningar eller/och ger stort uttryck om motsättning av vården överlag. Detta har gjort att många av patienterna varit missnöjda oavsett typ och grad av förändring. Diskussion ang. resultat av målen: Mål 1: 77,7% känner känsla av delaktighet i vården, 22,3% gör inte det. Att vistas under tvångsvård antas påverka känslan av delaktighet. Vi fick många nya patienter på avdelningen vilket påverkade resultatet. Vissa han inte få en omvårdnadsplan. Patienternas inställning till vården i sig och personalen påverkar resultatet ang. känsla av delaktighet i stort. Mål 2: Vi märkte att patienternas uppfattning av tvångsåtgärder omfattade även tvångsvården, det kan ha påverkat resultatet som blev 5,3 där målet var 7 i medelvärde. Vi kan tänka oss att patienternas inställning till tvångsåtgärder i stort kan ha påverkat det låga medelvärdet. Mål 3: Målet uppnåddes där personalen ansåg att de fått behållning av föreläsning gällande tvångsåtgärder. Mål 4: Målet uppnåddes där alla patienter som ville att broschyren skulle skickas fick den skickad till sina närstående. Medarbetarenkät Medarbetarna skattade sig något lägre (medelvärde 3,3 istället för 3,65) när det gäller behovet att utveckla arbetssättet vilket kan tyda på att verksamhet blivit något bättre. De anser att deras idéer tas till vara bättre nu än tidigare (medelvärde 3,4, baseline 3,15). Medarbetarna har fått större möjligheter att föra dialog och få information om förbättringsarbetet nu än tidigare (medelvärde 4, baseline 3,15). De är dessutom mer nöjda med sin totala arbetssituation/arbetsmiljö (medelvärde 3,8 istället för 3,4) samt tycker att samarbetsförmågan på arbetsplatsen är bättre (medelvärde 3,8, baseline 3,35). De anser sig vara mer involverade i förändringsarbetet än tidigare vilket ses i denna mätning: Förmätning: Djupt engagerad: 20% Engagerad: 10% Perifiert engagerad: 65% Vet inget: 5% Eftermätning: Djupt engagerad: 21% Engagerad: 42% Perifiert engagerad: 37% Vet inget: 0% 9

10 Resultatet av medarbetarenkäten när det gäller rutiner för fastspänning visade att personalen skattade lägre på eftermätningen. Detta kan tolkas vara ett resultat av att fler reflekterat över rutinerna. Vi har inte heller fastspänningar på avdelningen vilket gör det svårt för medarbetarna att veta hur rutinerna följs. I förmätningen kan tänkas att man skattade högre då man antog att rutinerna följs. Detta gäller även hur känt rutinerna är av sina medarbetare, eftermätningen visade att personalen trodde att färre känner till rutinerna. Även detta kan tolkas vara ett resultat av att fler reflekterat över rutinerna. På samma sätt skattades avskiljning. När det gäller tvångsinjektioner har dock rutinerna varit lika tydliga enligt medarbetarna och de följs något bättre än tidigare. Medarbetarna tycker vid eftermätning att tvångsåtgärder ej används i rätt situation och i rätt omfattning, i större omfattning än tidigare. Dock anser dem ha större möjlighet att föra dialog och lyfta oklarheter kring tvångsåtgärder samt känner sig mer trygg i hur de skall göra i samband med användandet av tvångsåtgärder. Så här involverade vi patienter och deras närstående Då många av patienterna inte har närstående tillgängliga har möjlighet till att involvera dem varit mycket begränsad. Vi har dock genom broschyren givit mer information om avdelningen där det är lättare att hitta rätt person att vända sig till vid frågor. Vi har kontaktat de närstående som patienterna godkänt och dessa har givit god respons. Vi har dock framtida mål att jobba mer med närstående och ta tillvara på deras kunskap på ett bättre sätt än tidigare. En attitydambassadör, Marcus Sandborg har träffat patienterna och delgivit sin historia och upplevelser som patient. Han har haft en föreläsning samt möjligheter till efterföljande reflektioner genom frågestund. Sammanfattning av projekt tiden så här långt Projektet har gjort att vi vågar prova förändringar samt se vikten av att sedan följa upp dem. Vi har också ett tydligare fokus på att förändringar gällande patienter skall utgöra en förbättring för dem. Vi ser till att vi går till patienterna för att hitta det faktiska resultatet för att bedöma om det varit en förbättring eller inte. Projektet har utvecklat avdelningen genom att det funnits möjlighet att utföra kunskapsutveckling genom föreläsningar. Det upplevs i personalstyrkan att det resulterat i en mer öppen och sympatiskt lagd arbetsgrupp. Övriga kommentarer Tack, SKL för ert engagemang att utveckla psykiatrisk vård och minska tvångsåtgärder! Bifogade dokument: 1. Trygghetsformuläret 2. Närståendebroschyr 10

11 TRYGGHETSFORMULÄR / BEMÖTANDEFORMULÄR Sätt ett X för det som stämmer. När jag är arg vill jag: Vara ensam Sätt ett X för det som stämmer. När jag är ledsen vill jag: Vara ensam Vara tillsammans med personal Gå och röka Vara tillsammans med personal Gå och röka Gå och lägga mig Gå och lägga mig Lyssna på musik Lyssna på musik Titta på TV Titta på TV Syssla med datorn Syssla med datorn Ringa en vän/anhörig Ringa en vän/anhörig Övrigt: Övrigt: Sätt ett X för det som stämmer. Övrigt: När jag känner oro/ångest vill jag: Vara ensam Vara tillsammans med personal Gå och röka Gå och lägga mig Lyssna på musik Titta på TV Syssla med datorn Ringa en vän/anhörig Andra önskemål: Datum: Namn: 11

12 Rättspsykiatriska regionkliniken Postadress: Mejselvägen 29, Box Sundsvall E-post: Telefon: Fax: Avdelning 95: Patienttelefon inkommande: A-sidan: B-sidan: Förvaltningsrätten Härnösand Postadress: Box 314, Härnösand Besöksadress: Backgränd 9, Härnösand Tel: Fax: E-post: Patientnämnden Postadress: Patientnämnden, Härnösand Telefon: , , E-post: Socialstyrelsen Postadress: Socialstyrelsen, Box 34, Umeå Besöksadress: Nygatan 18-20, Umeå Tel: Fax: E-post: Närståendebroschyr Avdelning 95 RÄTTSPSYKIATRISKA REGIONKLINIKEN SUNDSVALL

13 Hej! Din/Er närstående vistas på RPK, avd. 95. Här kommer lite information kring vården och om vart Du/Ni kan vända Er för ytterligare frågor. / Kontaktpersonerna till är Kontaktpersoner På avdelning 95 så tilldelas man 2-3 kontaktpersoner. Kontaktpersonen ingår tillsammans med patienten i ett vårdteam och medverkar i planering, genomförande och utvärdering av de behandlingsinsatser som genomförs. Behandlande läkare Det övergripande ansvaret för patientens vård har den behandlande läkaren. Vid rond diskuteras vårdens innehåll, mediciner, ev. friförmåner och diagnoser. Patientnämnden-Etiska nämnden Den ska hjälpa enskilda patienter med råd och stöd samt bidra till kvalitetsutvecklingen i hälso- och sjukvården. Kopplat till nämnden finns ett etiskt råd. Nämnden ska låta ansvariga i vården få veta vilka iakttagelser och avvikelser som är av betydelse för patienternas vård och trygghet. Synpunkter eller klagomål kan på så sätt komma även andra till godo och förbättra kvaliteten inom vården. Stöd Om du som närstående behöver någon att prata med finns nationella hjälplinjen. Ring Öppet alla dagar. Sundsvalls kommuns anhörigcenter har bl a anhöriggrupper för råd och stöd och telefon dagtid. Telefon Skeppargatan 5B, Sundsvall. Enhetschef Enhetschefen på avdelningen heter Kristine Lokrantz, till henne kan du vända dig vid frågor som gäller avdelningen. Telefon: Kontakt E-post kan skickas till vederbörandes behandlande överläkare. Då skall Du adressera e-posten till funktionsbrevlådan vid RPK och skriva i mejlet vilken läkare som skall ha e-posten. E-postadressen är: rpk.sundsvall@lvn.se Övriga adresser finns på folderns baksida ansvarige läkare är 13

14 Mobiltelefon/Data/Internet Om inte särskilda restriktioner är utformade är det tillåtet att ha data, mobiltelefon samt Internet inom kliniken. Dock är det inte tillåtet att ha någon form av inspelningsfunktion eller kamera på dessa. Personliga tillhörigheter Som patient är det tillåtet att ha personliga tillhörigheter på rummet så länge klinikens säkerhetsrutiner gällande detta följs. Det finns möjlighet att låsa in värdesaker i säkerhetsskåp samt magasinera tillhörigheter i avdelningens förråd, utrymmet till detta är dock begränsat. Tvätt/Städ Avdelningen har en tvättstuga där patienten kan boka tid och tvätta sina privata kläder, samt sängkläder. Patienten ansvarar själv för att städa sitt rum om inget annat är överenskommet med personal, städmaterial finns på avdelningen. Närstående När närstående inbjuds till ett första läkarsamtal, får de resan betald. I undantagsfall kan ytterligare resa betalas av RPK efter beslut av enhetschef. Resa gäller för högst två personer med billigaste färdsätt. Utlägg för bilresa ersätts i efterhand enligt gängse milersättningsregler och efter skriftlig redovisning av antalet körda mil. Utlägg för tåg/buss utbetalas i efterhand mot uppvisande av kvitto. Kliniken betalar även för boende, en natt. Ersättningsyrkanden skickas till administrativ samordnare för utanordning. Avdelning 95 Avdelning 95 är en av fem avdelningar beläget i Nacksta, Sundsvall. Ytterligare tre avdelningar finns belägna på Sundsvalls sjukhus. Totalt har kliniken 101 vårdplatser. Avd. 95 har 12 vårdplatser. Kliniken tar emot särskilt vårdkrävande patienter, häktade, patienter som vårdas enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128), LPT samt patienter som döms enligt Lagen om rättspsykiatrisk vård (1991:1129), LRV. Vård Vården planeras tillsammans med kontaktpersonerna och behandlande läkare. På avdelningen arbetar läkare, sjuksköterskor, skötare samt behandlingsassistenter. Knuten till avdelningen finns också psykolog, arbetsterapeut, sjukgymnast, drogterapeut, socionom, kurator, taktil massör samt pedagogisk personal. Förvaltningsrätt Minst var sjätte månad sker vårdprövning hos förvaltningsrätten. Kallelse skickas till avdelningen via post och förhandlingen hålls sedan på kliniken. Vid överklagande av vården eller vid någon annan ansökan till förvaltningsrätten kan man vända sig till personalen för mer information. Socialstyrelsen Socialstyrelsen är en statlig myndighet som värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. Stödperson Den som tvångsvårdas inom psykiatrin har rätt att få en stödperson, en medmänniska som kan vara ett stöd. Det är patientnämnden i samarbete med patienten och 14

15 vårdpersonalen som utser stödpersonen. Precis som personal inom vården har nämndens politiker och tjänstemän tystnadsplikt. Religion och livsåskådning Det finns ett andaktsrum på kliniken, och genom sjukhuskyrkan finns tillgång till sjukhuspräst. Sjukhuskyrkan kan också förmedla kontakt med företrädare för andra trossamfund och religioner. Pedagogisk verksamhet Kliniken har ett antal sysselsättningar som går under det gemensamma namnet pedagogiska verksamheten. Detta innefattar skola, skolkök, musikverkstad, bildterapi, snickeriverkstad, hantverk, konsthantverk och bilverkstad. Aktiviteterna individanpassas så långt det är möjligt. Entré Säkerhetsentréns syfte är att säkerställa samtliga patienters och personals säkerhet. Det görs inte skillnad på person, rutinerna gäller för alla som inte har giltigt passerkort. Besök Varje avdelning har ett besöksrum där man som patient kan ta emot besök under dagtid. Det är viktigt att den som besöker medtar giltig legitimation då det måste uppvisas vid entrén. Alla besök planeras tillsammans med personal. Promenadgård Promenadgården är öppen minst en timme varje dag. Fysisk aktivitet Patienten har tillgång till klinikens motionshall två gånger per vecka. Där finns möjlighet till bl.a. bollspel samt lättare styrketräning. Utöver detta kan patienten på avdelningen nyttja gåband, motionscykel samt pingisbord. Måltider/Matlagning Måltiderna serveras enligt avdelningens schema, utöver dessa kan man förvara och tillaga privat mat enligt överenskommelse med personal. 15