Relationen mellan universitetsstudenters alkoholkonsumtion, personlighet och boendesituation.

Relationen mellan universitetsstudenters alkoholkonsumtion, personlighet och boendesituation. - en studie om universitetsstudenters alkoholkonsumtion och relationen till neuroticism, extraversion, samvetsgrannhet samt boendesituation. G3 Uppsats i psykologi, pedagogik och idrottsvetenskap Allmän inriktning Handledare: Mikael Rennemark Examinatior: Yvonne Terjestam

ABSTRACT It is important to identify the consequences of alcohol consumption among university students since over-consumption can lead to health problems and poorer academic performance. The following personality factors, neuroticism, conscientiousness and extraversion, have in previous studies shown to be related to alcohol consumption and shown to be associated with the university students' alcohol use and living arrangements. This study examines the following question; Is there a link between university students' alcohol consumption, and; 1) the personality factors neuroticism, conscientiousness, extraversion? 2) their living situation? 3) personality factors and living situation together? Participating in this survey was one hundred university students with a mean age of 23.4 years (SD = 2.6). To examine participants' personality, alcohol consumption and living arrangements, the NEO Five-Factor Inventory (Costa, McCrae, 2003) questionnaire was used and the questionnaire also contained self-constructed questions about drinking habits, living arrangements and demographic questions. This study's results indicate that neuroticism, conscientiousness, living situation and extraversion predicts alcohol consumption (R2 =.354, p <.001). Thus, students who have these personality traits and circumstances one by one or together have a increased risk for alcohol over-consumption. Keywords: alcohol consumption, university students, neuroticism, extraversion, conscientiousness, living arrangements. 2

SAMMANFATTNING Alkoholkonsumtion bland universitetsstudenter är viktig att kartlägga då konsekvenser av överkonsumtion kan ge upphov till hälsoproblem och sämre studieresultat. Boendesituation samt personlighetsfaktorerna neuroticism, samvetsgrannhet och extraversion har i tidigare studier visats ha ett samband med universitetsstudenters alkoholkonsumtion. Frågeställningen i denna studie är; Finns det ett samband mellan universitetsstudenters alkoholkonsumtion och; 1) dels personlighetsfaktorerna neuroticism, samvetsgrannhet, extraversion? 2) dels boendesituationen? 3) dels personlighetsfaktorer och boendesituation tillsammans? Deltagande i undersökningen var etthundra universitetsstudenter med en medelålder på 23,4 år (SD= 2,6). För att undersöka deltagarnas personlighetsfaktorer, alkoholkonsumtion och boendesituation användes en enkät innehållande NEO Five-Factor Inventory (Costa, McCrae, 2003), egenkonstruerade frågor om alkoholvanor och boendesituation samt demografiska frågor. Studiens resultat visar att neuroticism, samvetsgrannhet, boendesituation och extraversion predicerar alkoholkonsumtion (R 2 =.354, p<.001). Således, studenter som har dessa personlighetsdrag och omständigheter kring deras boende en i taget eller tillsammans har en ökad risk för överkonsumtion av alkohol. Nyckelord: alkoholkonsumtion, universitetsstudenter, neuroticism, extraversion, samvetsgrannhet, boendesituation. 3

INTRODUKTION Tidigare studier visar att studenters alkoholkonsumtion är ohälsosamt hög och detta tillsammans med stress kan leda till depression, ångest, tidigt avbrott i studierna samt att risken för att utveckla ett alkoholberoende ökar (Andersson, Johnsson, Berglund m.fl. 2009). Depression och ångest kan kopplas till personer med hög grad av neuroticism (Costa, McCrae, 1992). Hög grad av neuroticism har tillsammans med låg grad av samvetsgrannhet visats i tidigare studier ha ett samband till hög alkoholkonsumtion (Rush, Becker, Curry, 2009). Likaså har personlighetsfaktorn extraversion visat sig kunna kopplas till hög alkoholkonsumtion liksom studenters boendesituation. Studenter som bor på campus konsumerar alkohol i större mängd och mer frekvent än för de studenter som inte bor på campus (Cross, Zimmerman, O Grady, 2009). Då forskning om sambandet mellan boendesituation och alkoholkonsumtion hos studenter är begränsad har vi i denna studie valt att undersöka detta närmare tillsammans med tre olika personlighetsfaktorer; neuroticism, samvetsgrannhet och extraversion. Personlighetsteorin denna studie utgår ifrån är Femfaktor-teorin, även kallad Big Fiveteorin. Teorin beskriver hur personlighet består av olika faktorer som är urskiljbara och inte påverkas av kulturella eller situationsberoende omständigheter. Femfaktor-teorin hävdar att de fem främsta personlighetsfaktorerna är mer än bara beskrivningar av olika sätt som människor skiljer sig på. Faktorerna betraktas som något som verkligen existerar, varje faktor ses som en psykologisk struktur som varje person har i en varierande grad (Costa, McCrae, 2008). De fem olika faktorer teorin baseras på är; öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, vänlighet och neuroticism (Whiteside, Lynam, 2000). Dessa fem faktorer har visat sig ha reliabilitet och validitet att förbli relativt stabila under hela vuxenlivet (Costa m.fl., 2008). Vi kommer vidare att definiera tre av dessa faktorer då det i tidigare forskning har framkommit ett signifikant samband mellan samvetsgrannhet, neuroticism och alkoholkonsumtion och en tendens till samband gällande extraversion och alkoholkonsumtion (Kuntsche, Fischer, Gmel, 2008). Neuroticism innefattar personens emotionella stabilitet/instabilitet. Låg grad av neuroticism innebär att personen är emotionellt stabil. Emotionell stabilitet i sin tur innebär att personen är lugn, avslappnad och nöjd med sig själv. Personer med hög grad av neuroticism har tendens att lättare uppleva obehagliga känslor, så kallad emotionell instabilitet, så som ilska, ångest, psykisk stress och depression (Costa, m.fl., 1992). 4

Samvetsgrannhet syftar till hur målinriktad, ihärdig och organiserad man som person är. Låg grad av samvetsgrannhet innebär att personen har en tendens att vara mer orealistisk, lat, slarvig, obetänksam, utan direkta mål samt en lägre grad av självdisciplin. Personer med hög grad av samvetsgrannhet har framförhållning och arbetar hårt, håller rent omkring sig, är ambitiösa, organiserade, självdisciplinerade, pålitliga och punktliga (Costa m.fl., 1992). Extraversion syftar till intensitet och kvantitet av personlig interaktion, förmåga att känna glädje och en hög aktivitetsnivå. Låg grad av extraversion innebär att personen har en tendens att vara mer tystlåten, tillbakadragen, lugn, reserverad och hålla andra människor på avstånd medan hög grad av extraversion innebär att personen har en tendens att vara mer öppen, optimistisk, social, självsäker, känslosvallande, spänningssökande och tycker om att befinna sig i andras sällskap (Costa m.fl., 1992, Whiteside m.fl., 2000). Studier som tidigare genomförts har visat samband mellan personlighetsfaktorer och alkoholvanor (Kuntsche m.fl. 2008). De personlighetsfaktorer som man främst har kunnat koppla till alkoholkonsumtion är extraversion, samvetsgrannhet och neuroticism och studier som behandlar dessa faktorer presenteras nedan. I en studie av Kuntsche m.fl. (2008) undersöks studenters alkoholvanor, personlighetsfaktorerna neuroticism, extraversion och samvetsgrannhet, samt motiv till varför studenter konsumerar alkohol. I undersökningen besvarade deltagarna frågor gällande hur stor mängd alkoholhaltiga drycker de vid varje tillfälle konsumerar samt under vilka omständigheter de konsumerar alkohol, det vill säga om de konsumerar vid sociala sammanhang för att ha roligt och uppleva ett rus eller om de konsumerar alkohol för att slippa oro över problem. Deltagarnas uppgifter om hur många drinkar per tillfälle samt hur många gånger de per månad konsumerar valde forskarna att dela upp över en månad för att kunna få fram hur mycket en student i snitt konsumerar per dag. Utöver frågor om alkoholvanor ombads deltagarna även att besvara frågor om olika personlighetsfaktorer. Dessa frågor var tagna från NEO Five-Factor Inventory personlighetstest. I undersökningen valde de att ha med frågor som beskriver hur extrovert, neurotisk samt hur samvetsgrann personlighet man har. Medelåldern var 23.5 (SD= 2.9) och antalet deltagande var 2217, varav 35.9 % var män och 64.1 % kvinnor. Resultaten visar att de kvinnliga studenterna konsumerar i snitt 0.64 drinkar per dag (SD= 0.94) och manliga studenter 1.34 drinkar per dag (SD= 1.55). Resultaten visade även att 38.9 % av tillfällena då deltagarna konsumerade alkohol var för att glömma bort problem och slippa oro. Det visade att samvetsgrannhet korrelerade negativt 5

och neuroticism korrelerade positivt med båda mätningarna av alkoholkonsumtion. Extraversion visade däremot inte någon signifikant koppling till alkoholkonsumtion. Dock visades en tendens till att mer extroverta personligheter konsumerade större mängd alkohol än personer med låg grad av extraversion i sociala sammanhang, men extroverta personer använde inte alkohol som en copingstrategi, till skillnad från personer med hög grad av neuroticism. Även Rush m.fl. (2009) undersöker om alkoholkonsumtion påverkas av graden av de olika personlighetsfaktorerna; öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, vänlighet och neuroticism. Samplet i studien var 208 psykologistudenter vid ett universitet i USA. Med en medelålder på 18.54 år (SD= 0.98). Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter som behandlade alkoholrelaterade frågor. Rush m.fl. (2009) beskriver hur neuroticism och samvetsgrannhet har ett signifikant samband med alkoholvanor hos studenter på det undersökta universitetet. De studenter med hög grad av neuroticism och låg samvetsgrannhet visar på en låg impulskontroll som bidrar till en intensiv konsumtion av alkohol. En intensiv konsumtion av alkohol kan leda till olika alkoholrelaterade problem så som stress och ångestsensitivitet (Hoiser, Cox, 2010). Stewart och Zeitlin (1995) beskriver hur ångestsensitivitet och alkohol är sammankopplade. Ångestsensitivitet syftar till ett tillstånd där en person känner en rädsla inför upphetsning i samband med kroppsliga upplevelser i form av hjärtklappning, ökad andning och yrsel. Personer som har en hög ångestsensitivitet upplever dessa kroppsliga upplevelser som ett tecken på en social, psykologisk eller fysisk katastrof, exempelvis generande sociala situationer, brist på kontroll eller livshotande sjukdomar. Ångestsensitivitet anses vara en stark drivkraft för ett undvikande beteende och en hög ångestsensitivitet är nära sammankopplat med större mängder av alkoholförtäring. Hosier m.fl. (2010) beskriver hur individuella faktorer påverkar universitetsstudenters alkoholvanor och hur dessa vanor kan utvecklas till alkoholrelaterade problem. Dessa individuella faktorer samverkar med varandra och att besitta flera av de faktorer som Hosier m.fl. (2010) beskriver som riskfaktorer kan bidra till att en person är mer benägen att utveckla alkoholrelaterade problem. De individuella faktorer i personligheten som enligt Hosier m.fl. (2010) bidrar till att en människa befinner sig i riskzonen för alkoholrelaterade problem är individualitet, impulsivitet, hyperaktivitet och ett antisocialt beteende. Studien avser att undersöka om personlighetsfaktorer har något samband med studenters alkoholvanor och alkoholrelaterade problem. Samplet på 111 studenter bestod av 56,8% kvinnor och 43.2% män med en medelålder på 19.9år (SD= 2.5). Studien genomfördes med hjälp av en 6

enkät som behandlade alkoholrelaterade och personlighetsfrågor. Resultaten visar att studenterna konsumerade i genomsnitt 45.67 (SD= 19.52) units alkohol per vecka. En unit motsvarar en centiliter ren alkohol. De studenterna med höga poäng gällande spänningssökande personlighetsdrag hade 2.13 gånger så stor risk att uppleva alkoholrelaterade problem än de studenterna med låga poäng gällande spänningssökande personlighetsdrag. Studenter med höga svarspoäng gällande maladaptiva personlighetsdrag löpte 2.31 gånger så stor risk att uppleva alkoholrelaterade problem jämfört de studenterna med låga poäng. Studenter med spänningssökande personlighetsdrag karakteriseras av impulsivitet, risktagande och förekomst av negativa konsekvenser från deras beteende. Jämfört med andra studenter var spänningssökande studenter de som upplevde mest alkoholrelaterade problem än vad som förväntades från den mängd alkohol de konsumerat. De har enligt Hosier m.fl. (2010) svårare än andra att förutse konsekvenser av sitt beteende och de söker den spänning som alkoholen erbjuder dem. De studenterna med maladaptiva personlighetsdrag saknar motiverande resurser för att lösa deras problem och uppnår inte sina mål på grund av sin oförmåga att lösa viktiga orosmoment. Alkohol kan bli en primär källa till en känslomässig tillfredsställelse, därför är denna grupp de som är mest utsatta för alkoholrelaterade problem. Hos de studenter som både var spänningssökande och hade maladaptiva personlighetsdrag fanns en signifikant högre grad av problem gällande alkohol oavsett mängden alkohol som konsumerades. Som tidigare nämnts har stress visats sig ha ett samband med hög alkoholkonsumtion. Andersson m.fl. (2009) har genomfört en studie som undersöker övergången till universitet för förstaårselever och Andersson m.fl. (2009) refererar till tidigare studier (Martinez, Sher, Wood, 2008) som hittat att en kraftig ökning av stress och alkoholkonsumtion kan leda till ett tidigt avhopp från utbildningen. Undersökningen utfördes vid två olika universitet i Sverige med hjälp av ett formulär som behandlade frågor om stress och alkoholkonsumtion. Det ena universitetet som undersöktes ligger i norra Sverige och det andra i södra Sverige. Under första veckan av förstaårselevernas tid på universitetet fick eleverna fylla i formuläret. Resultaten visade att under de första tolv månaderna på universitetet, avbröt sammanlagt 517 elever av sina studier och detta motsvarar 25 % av alla som började på universitetet samma år. Resultaten från båda universiteten visar att de studenter som avbröt sina studier hade högre grad av stress än de studenter som fortsatte sina studier efter första året på universitetet. I denna studie förekom inget signifikant samband mellan ångestsensitivitet och riskfylld alkoholkonsumtion eller symptom på depression med tidigare avbrott i studierna. Andersson m.fl. (2009) som är författare till denna studie ser detta som 7

ett oväntat fynd eftersom fynd från tidigare studier visar motsatsen. En faktor som bidrar till en ökad alkoholkonsumtion är studenternas boendesituation. Studenter boende på campus konsumerar alkohol mer frekvent och i större mängder än de studenter som bor utanför campusområdet (Cross m.fl., 2009). Universitetsstudenters alkoholvanor och korridorboende på campus har studerats av Cross m.fl. (2009). I studien deltog 1000 universitetsstudenter som alla var boende i korridor på det undersökta campusområdet. Cross m.fl.(2009) refererar till en studie gjord av Capone, Wood, Borsari m.fl. (2007) där resultatet visar att boendesituation har ett signifikant samband med alkoholkonsumtion bland universitetsstudenter och att studenter boende i studentkorridor konsumerar alkohol mer frekvent och större mängder än studenter som bor utanför campus. Resultaten i Cross m.fl. (2009) studie visar att universitetsstudenters boende i korridor på campus konsumerar alkohol mer frekvent, konsumerar mer vid sociala sammanhang, har periodvis en hög alkoholkonsumtion och alkoholkonsumtionen sker oftare i deras korridorer. Gemensamma resultat i studierna som presenteras ovan visar att studenter med en hög grad av neuroticism har ett signifikant samband med hög alkoholkonsumtion. En låg grad av samvetsgrannhet i samband med hög grad av neuroticism ökar riskerna för alkoholrelaterade problem (Rush, m.fl. 2009). Gemensamt för flera av studierna är att studenter konsumerar alkohol som copingstrategi för att glömma problem, oro och hantera stress (Kuntsche m.fl., 2008, Andersson m.fl., 2009). Begränsat antal studier relaterat till alkoholkonsumtion och personlighet bland studenter har genomförts med boendesituation som en variabel. I Cross m.fl. (2009) studie finner de ett samband mellan hög alkoholkonsumtion och studenter som bor i studentkorridor på campus. Utifrån detta har en frågeställning formulerats som kommer att undersökas i denna studie; Finns det ett samband mellan universitetsstudenters alkoholkonsumtion och; 1) dels personlighetsfaktorerna neuroticism, samvetsgrannhet, extraversion? 2) dels boendesituationen? 3) dels personlighetsfaktorer och boendesituation tillsammans? Syftet med denna undersökning är att finna ett eventuellt samband mellan alkoholkonsumtion och personlighetsdrag hos universitetsstudenter samt att undersöka om det finns ett samband mellan boendesituation och alkoholkonsumtion. METOD 8

Deltagare Undersökningens deltagare var universitetsstudenter (n=100) på ett medelstort universitet i en medelstor stad i Sverige. Deltagarna i undersökningen valdes ut slumpmässigt. Spridningen på deltagarnas ålder var 19 till 31 år (m=23,4 SD= 2,6). I undersökningen deltog 32 män och 68 kvinnor. Instrument För att genomföra undersökningen valdes en kvantitativ metod och med hjälp av en enkät samlades data in. Det test som användes för att mäta personlighetsfaktorerna var hämtat från NEO Five-Factor Inventory (Costa m.fl. 2003). Tre av skalans fem faktorer användes (neuroticism, samvetsgrannhet, extraversion) och bestod av 36 frågor med en femgradig Likert-skala där svarsalternativen var Instämmer inte alls, Instämmer inte, Varken eller, Instämmer och Instämmer helt och hållet. Poängen från varje påstående adderas och summan av dessa indikerar en hög eller låg grad av respektive personlighetsfaktor. Cronbachs alpha för de olika faktorerna i enkäten var neuroticism =s.79, extraversion =.79 och samvetsgrannhet =.83. Även två frågor gällande alkoholvanor konstruerades. Frågorna om alkoholvanorna var: I genomsnitt, hur många gånger i månaden dricker du alkohol? och Hur stor mängd alkohol dricker du i genomsnitt vid varje tillfälle?, där ett glas alkohol motsvarar trettiotre centiliter vin, öl eller fyra centiliter starksprit. Även en fråga om deltagarnas boendesituation konstruerades: Hur ser din boendesituation ut? med svarsalternativ: bor på campus, bor i närheten av campus, bor i en annan del av staden och bor på annan ort. Procedur Efter att mätinstrumentet konstruerats bestämdes tidpunkt för insamling av data. Deltagarna tillfrågades på campusområdet, vilket innefattar Universitetets bibliotek, cafeteria samt utanför studentlägenheterna på campusområdet. Enkäterna delades ut vid två tillfällen och vid dessa tillfällen samlades sammanlagt etthundra enkäter in. Enkäten tog uppskattningsvis fyra minuter att fylla i och för att undvika internt bortfall kontrollerades enkäterna efter de blivit ifyllda så att alla frågor besvarats korrekt. 9

Statistisk bearbetning När data samlats in sammanställdes det i programmet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) där relevanta testings utfördes. Tolv frågor inverterades för att möjliggöra korrekt summering av svarspoängen. Cronbachs alfa för personlighetstestet var.669. För att få fram hur mycket en student konsumerar dagligen multiplicerades antal glas (m= 7,35) med antal tillfällen alkohol konsumeras i månaden (m= 4,55), detta dividerades med antalet dagar på en månad, trettio. Metoden som användes för att analysera multipla samband mellan de tre olika personlighetsfaktorerna var en multipel regressionsanalys och för att analysera boendesituationen användes Mann-Whitney U. Personlighetsfaktorerna delades upp i tre separata prediktorer; neuroticism, extraversion och samvetsgrannhet. Även boendesituation var en prediktor och X- variabeln var alkoholmängden som konsumeras per dag. Tre av svarsalternativen för boende, Bor i närheten av campus, Bor i en annan del av staden samt Bor på annan ort omkodades till Boende utanför campus och det fjärde alternativet Boende på campus behölls. 10

RESULTAT Medelvärde och standardavvikelse för alkoholkonsumtion, extraversion, neuroticism och samvetsgrannhet uppdelat i boendekategori (boende på campus, boende utanför campus) presenteras i tabell 1. Av tabell 1 framgår att studenter på campus konsumerar mer alkohol och de är mer neurotiska och mindre samvetsgranna än de studenter som bor utanför campus. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna i extraversion. För att se om det finns samband mellan universitetsstudenters alkoholvanor och personlighetsdrag användes Spearman s rho. Resultatet från Spearman s rho visade ett signifikant samband mellan studenters alkoholkonsumtion och hög grad av neuroticism (r s =.659; N = 100; p <.001, one-tailed) och låg samvetsgrannhet (r s = -.529; N = 100; p <.001, one-tailed). Det framkom inget signifikant samband mellan studenters alkoholkonsumtion och extraversion (r s =.008; N = 100; p =.470, one-tailed, tabell 2). Tabell 1. Sammanställning av svarsalternativ presenterat med medelvärde, standardavvikelse samt resultatet av Mann-Whitney U. Boende på campus Boende utanför campus Mann-Whitney U n=79 n=21 m sd m sd z p Alkoholkonsumtion 1,32,95,61,39-3,81,000 per dag Neuroticism 34,23 9,81 26,38 6,75-3,28,001 Samvetsgrannhet 35,81 8,88 42,38 8,20-2,92,003 Extraversion 37,24 6,60 41,00 7,76-1,86,063 En multipel regressionsanalys genomfördes för att studera hur de oberoende variablerna (neuroticism, samvetsgrannhet och extraversion) påverkar den beroende variabeln alkoholkonsumtion. I resultatet framkom det ett signifikant samband mellan prediktorerna (neuroticism, samvetsgrannhet och extraversion) och den beroende variabeln alkoholkonsumtion (R=.664, p<.001). Den gemensamma variansen i prediktorerna (neuroticism, samvetsgrannhet och extraversion) förklarade 42.4% av variansen i alkoholkonsumtion (R 2 =.424). De variabler som signifikant predicerade alkoholkonsumtion var neuroticism (p<.001) och samvetsgrannhet (p< 11

.001) medan extraversion inte gjorde det (p>.108). Tabell 2. Korrelation mellan de oberoende variablerna. Neuroticism Samvetsgrannhet Extraversion Alkoholkonsumtio n per dag Neuroticism 1 -,70 -,02,64 Samvetsgrannhet 1,11 -,50 Extraversion 1,125 Alkoholkonsumtion per dag 1 DISKUSSION Syftet med vår studie var att undersöka om det finns ett samband mellan studenters alkoholkonsumtion och personlighetsfaktorerna; neuroticism, samvetsgrannhet och extraversion samt studenters boendesituation. I enighet med tidigare studier (Kuntsche m.fl., 2008) visar resultatet i vår studie ett samband mellan hög alkoholkonsumtion och hög grad av neuroticism, då de studenter som, enligt personlighetstestet i vår studie, hade en hög grad av neuroticism även visade sig konsumera en större mängd alkohol samt att de var den grupp bland studenterna som konsumerade alkohol vid flest tillfällen. Hög grad av neuroticism kännetecknas av ångestsensitivitet, psykisk stress, brist på kontroll och emotionell instabilitet (Stewart m.fl., 1995) vilket har kopplats till alkoholberoende och alkoholrelaterade problem (Hosier m.fl., 2010). Resultatet i vår studie visar att graden av neuroticism var högst bland de studenter som var boende på campusområdet och att de studenter boende utanför campusområdet hade en lägre grad av neuroticism. Likaså gällde det för de studenter med låg grad av samvetsgrannhet. De som erhöll en låg grad av samvetsgrannhet var de studenter som var boende på campus medan de som var boende utanför hade en högre grad av samvetsgrannhet. Då studenter ständigt har olika faktorer som kan upplevas som stressande, exempelvis tentor och andra skolförpliktelser i sin tillvaro, löper de studenter med en hög grad av neuroticism större risk för att använda alkohol som en copingstrategi för att hantera stressen än vad studenter med låg grad av neuroticism. Detta eftersom de är mer mottagliga för ångest, depression och psykisk stress. 12

Då det på ett campus finns fler tillfällen där man konsumerar alkohol och därmed mer lättillgängligt än vad det blir för de studenter som bor utanför campusområdet, ökar risken för alkoholrelaterade problem då resultatet i denna studie visar att boendesituation har ett samband med alkoholkonsumtion. Personer med hög grad av samvetsgrannhet är mer ambitiösa, ordningsamma, har mål som de stävar efter och anses vara pålitliga. Resultaten i vår studie visar ett samband mellan låg samvetsgrannhet och hög alkoholkonsumtion. Då en person med låg samvetsgrannhet är mer indolent och inte har direkta målsättningar och ambitioner är det rimligt att anta att dessa studenter kan komma att undvika sina förpliktelser till skolan och istället lockas till de nöjen som ett campus erbjuder och därigenom öka sin alkoholkonsumtion. Låg grad av samvetsgrannhet tillsammans hög grad av neuroticism hos en student ökar risken för en hög alkoholkonsumtion som i sin tur ökar risken för alkoholberoende signifikant (Rush m.fl. 2009). Att studenter med låg grad av samvetsgrannhet och hög grad av neuroticism har en högre alkoholkonsumtion och löper där med risk för de konsekvenser som hög alkoholkonsumtion bär med sig, är ett resultat som är gemensamt för vår studie och tidigare studier (Hoiser m.fl., 2010). Extraversion har inget signifikant samband med alkoholkonsumtion i vår studie. Detta går i linje med tidigare forskning, dock har Kuntsche m.fl. (2008) funnit en tendens till hög extraversion och hög alkoholkonsumtion i sociala sammanhang. Då det på ett campus alltid finns nöjen som inkluderar alkohol blir det lätt att även de personer med hög grad av extraversion kommer att konsumera mer alkohol om de är bosatta på campus. Att resultatet inte är signifikant ses som förvånande av Kuntsche m.fl. (2008) då personer med hög grad av extraversion kännetecknas som personer med en hög grad av social kompetens och vid sociala sammanhang konsumerar dessa personer en större mängd av alkohol än de personer som är mindre extroverta och utifrån detta är det, enligt Kuntsche m.fl. (2008) rimligt att anta att extraversion har ett signifikant samband med hög alkoholkonsumtion. En rimlig förklaring till varför ingen signifikans fanns kan vara att extroverta personer med låg grad av neuroticism inte använder alkohol som en copingstrategi, till skillnad från personer med hög grad av neuroticism och låg grad av extraversion. Det vill säga att extroverta studenter endast konsumerar alkohol vid sociala tillfällen och inte för att undvika stress och oro, detta i sin tur minskar mängden alkohol som konsumeras. Vårt resultat visade även att studenter som bor på campus konsumerar mer alkohol och vid fler tillfällen än de studenter som inte bor på campus. Detta resultat stämmer överens med tidigare 13

studier om hur sambandet ser ut mellan alkoholkonsumtion och boendesituation bland studenter (Andersson m.fl. 2009). En rimlig förklaring är att det finns ett flertal faktorer som samverkar och därigenom framkommer detta resultat. Vi anser att boendefaktorn är en av de faktorer som har en betydande inverkan på resultaten, då det i vår studie framkommit ett samband mellan hög alkoholkonsumtion och boende på campus. I tidigare studier där samma resultat angående boendesituation framkommit har det föreslagits att en orsak till resultatet kan vara att studenter behöver en copingstrategi för att hantera stress och ångest och att detta leder till en ökad alkoholkonsumtion (Kuntsche m.fl., 2008). Eftersom det konsumeras mer alkohol bland studenter på campusområdet än vad de gör utanför campusområdet är det rimligt att anta att den ökade alkoholkonsumtionen möjliggörs då det finns ett brett utbud av alkoholrelaterade nöjen på campusområdet och de studenter med hög grad av neuroticism och låg grad av samvetsgrannhet då använder detta som en copingstrategi. Sammanfattande resultat i vår studie är att de studenter som bor på campusområdet konsumerar mer alkohol än de studenter som bor utanför campusområdet. Det visade också att studenter som bor på campus har en högre grad av neuroticism och lägre grad av samvetsgrannhet än det studenter som bor utanför campus. Resultatet visade inget samband mellan extraversion och studenter boendesituation. Dessa resultat bekräftas av resultat från tidigare forskning (Andersson m.fl., 2009; Kuntsche m.fl., 2008; Cross m.fl., 2009; Rush m.fl., 2009; Costa m.fl., 2003). Eftersom vårt resultat visar att studenter som bor på campus konsumerar mer alkohol än studenter som bor utanför campus eller på annan ort och att det endast föreslås en orsak till detta så föreslår vi vidare forskning om orsaker till detta. Det är relevant att kartlägga i vilka sammanhang studenter på campus dricker alkohol och vad som gör att alkoholkonsumtionen på campus är mer frekvent än vad den är utanför campus. Ett annat förslag till vidare forskning är att utreda sambandet mellan studenter och neuroticism, då tidigare studier fått samband mellan studenter och hög grad av neuroticism. Eftersom personlighetsfaktorer, neuroticism inkluderat, anses vara relativt konstanta över tid bör sambandet utredas och ställas i jämförelse till andra samhällsgrupper. Det skulle även vara av intresse att göra en longitudinell studie där de olika personlighetsfaktorerna tillsammans med alkoholkonsumtion studeras, för att få en bättre bild av hur boendesituation under studieperioden påverkar unga universitetsstudenters utveckling av personlighetsfaktorerna. 14

REFERENSLISTA Andersson, C., Johnsson, K.O., Berglund, M. & Öjehagen, A. (2009). Stress and hazardous alcohol use: Associations with early dropout from university. Scandinavian Journal of Public Health, 37, 713-719. doi: 10.1177/1403494809344359. Costa, P.T. & McCrae, R.R. (1992). Normal personality assessment in clinical practice: The NEO personality inventory. Personality Assessment, 4(1), 5-13. Costa, P.T. & McCrae, R.R. (2003). A contemplated revision of the NEO Five-Factor Inventory. Personality and Individual Differences, 36, (2004) 587 596. Costa, P.T. & McCrae, R.R. (2008). The five-factor theory of personality. Handbook of Personality: Theory and Research, 139-153. Cross, J.E., Zimmerman, D. & O Grady, M.A. (2009). Residence hall room type and alcohol use among college students living on campus. Environment and Behavior, 41(4), 583-603. doi:10.1177/0013916508328169. DeMartini, K.S. & Carey, K.B. (2010). The role of anxiety sensitivity and drinking motives in predicting alcohol use: A critical review. Clinical Psychology Review, 31, 169-177. doi:10.1016/j.cpr.2010.10.001. Hosier, S.G. & Cox, W.M. (2010). Personality and motivational correlates of alcohol consumption and alcohol-related problems among exessive drinking university students. Addictive Behaviors, 36, 87-94. Kuntsche, E., Fischer, M., Gmel, G. (2008). Personality factors and alcohol use: A mediator analysis of drinking motives. Personality and Individual Differences, 45, 796 800. Rush, C.C. & Curry, J.F. (2009). Personality factors and styles among college students who binge 15

eat and drink. Psychology of Addictive Behaviors, 23 (1), 140-145. Stewart, S.H. & Devine, H. (1999). Relations between personality and drinking motives in young adults. Personality and Individual Differences, 29, 495-511. Stewart, S.H. & Zeitlin, S.B. (1995). Anxiety sensitivity and alcohol use motives. Journal of Anxiety Disorders, 9(3), 229-240. Whiteside, S.P. & Lynam, D.R. (2000). The five factor model and impulsivity: using a structural model of personality to understand impulsivity. Personality and Individual Differences, 30, 669-689. Williams, A. & Clark, D. (1998). Alcohol consumption in university students: The role of reasons for drinking, coping strategies, expectancies, and personality traits. Addictive Behaviors, 23(3), 371-378. 16