2011-12-16 RTN 2008-0291. Innehåll



Relevanta dokument
Svarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar Gemensamma prioriteringar i Arlandaregionen Ökad kapacitet på Ostkustbanan

Åtgärdsval Arlanda SATSA stärkt kollektivtrafik i korridoren Stockholm-Arlanda- Uppsala

ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län

Åtgärdsval Arlanda SATSA stärkt kollektivtrafik i korridoren Stockholm-Arlanda- Uppsala

Föredragande borgarråden Sten Nordin och Per Ankersjö anför följande.

Motion 35, Bygga ut Arlanda förslag. Ev. reservation. Bifall till DS förslag. Bifall. Distriktsstyrelsens förslag till beslut:

Yttrande till länsstyrelsen gällande Handlingsplan för minskade utsläpp till luft, Stockholm Arlanda Airport,

Förstudie av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Yttrande över förslag till handlingsprogram för regionala stadskärnor mellan Arlandakommunerna KS-2013/53

Tvärförbindelse Roslagsbanan - Arlanda.

Peter Huledal. Hur möter vi utmaningarna? - trafikeringsstrategi och infrastrukturbehov

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2012

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län Remissvar från Stockholm Nordost

Utredning om Upplandspendeln Remiss från Upplands Lokaltrafik (UL) och Storstockholms Lokaltrafik (SL) Remisstid 15 september 2004

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36)

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Stockholm Arlanda Airport

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2013

Förslag om förändringar i pendeltågstrafiken i T13, Ny pendeltågstrafik till Uppsala och övriga förändringar

Regionala och lokala mål och strategier

Remissvar på nationell plan för transportsystemet KS-2013/634

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17)

Utökad pendeltågstrafik Gunilla Glantz, planeringschef SL

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

Letter of Intent: Uppföljningsrapport oktober 2011 LS

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M enligt kansliets förslag.

Totalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?.

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Jk Trafikfönfaltningen

Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015

Yttrande över förslag till handlingsprogram för regionala stadskärnor

Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Emelie Claesson Datum KS-2016/784 Samhällsplanerare rev

Ny pendeltågslinje mellan Uppsala och Älvsjö. Giltighetstid Gäller från 9 december 2012 med reservation för eventuella förändringar

Förslag till nationell plan för transportsystemet

Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken

Avsiktsförklaring objekt Mötesspår Ramnäs-Brattheden

Yttrande över remiss - Trafikutredning avseende pendeloch regionaltåg, Trafikförvaltningen, Stockholms Läns Landsting

Förstudie hållbart resande

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Motion 36 - Upphandlad och kommersiell trafik

Förstudie för Spårväg syd

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (25)

SYNPUNKTER PÅ RAPPORTEN TRAFIKERINGS- STRATEGI FÖR ARLANDAKORRIDOREN

Arlandaregionen. Hållbarhet. Infrastruktur. Bostäder. Näringsliv. Social, ekologisk och ekonomisk. Utvecklingskraft mitt i storstadsregionen

Kapacitetsbrister - fyra trafikslag. Lennart Lennefors Einar Tufvesson

Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken?

Projektet Väsby Entré/Stationsområdet Anne-Sophie Arbegard, projektledare Väsby Entré Kontoret för samhällsbyggnad.

Avtal om medfinansiering av väg- och spårsatsningar m m i Stockholmsregionen- Stockholmsförhandlingen

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan

Remiss av förstudie kring tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda

Bedömd kapacitet för ny terminalutformning, Upplands Väsby station

Trafikförändringar i SL-trafiken svar på remiss från trafikförvaltningen Stockholms läns landsting

En Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet

Remiss teknisk justering länsplan för regional transportinfrastruktur

Arlandarådet Arlandas framtida utveckling Anders Svensson, Näringsdepartementet

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN

Nationell plan för transportsystemet Remissvar från Stockholm Nordost

Framtidens Kollektivtrafik i Stockholm -Mälarregionen

Åtgärdsvalsstudie Västra Stambanan - genom Västra Götaland. Hur ska landskapet hanteras?

Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg

I remissen önskar Trafikverket i första hand få svar på följande:

Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015

Vändspår Floda/Lerum. Samrådsmöte Järnvägsplan, JP TRV 2017/43687

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län Remiss från Trafiknämnden i Stockholms läns landsting

4 Mälarstäder

Flygtrafiktjänsten och flygvägssystemet Stockholm Arlanda Airport

Regeringens skrivelse 2011/12:93

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Effektredovisning för BVSt_024 Märsta Bangårdsombyggnad

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg Hamra

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

SATSA II Regional cykelstrategi

4 Kollektivtrafik, trafiksäkerhet och omledningsvägnät

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden

Österåkers Kommuns remissvar inför trafikförändringar i SL trafiken 2015/2016

Caroline Quistberg, RFUL 2011/162 TRV2011/17304

Kundundersökning mars Trafikslag:

4 Kollektivtrafik, trafiksäkerhet och omledningsvägnät

Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen

Tjänsteutlåtande. Sollentuna kommun överlämnar bilaga 1 till tjänsteutlåtande som svar på remiss av stomnätsstrategin, etapp 2.

56 Remissyttrande över förslag till Handlingsprogram Reg onala stadskärnor

Yttrande över betänkandet Framtidens flygplatser - utveckling. av det framtida flygplatssystemet (SOU 2007:70)

Sommarens förändringar i pendeltågstrafiken

Gemensamt yttrande Arlandaregionen Nationell plan för transportsystemet KS-2017/743

Regional cykelstrategi

Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95)

Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År. Sökt trafikvolym ca ca Tillståndsgiven trafikvolym ca

En sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18)

Kommersiell kollektivtrafik i Skåne. Ett samlat erbjudande

Arlandabanan Infrastructure AB

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen

Transkript:

Innehåll 2011-12-16 RTN 2008-0291 Bakgrund och problembeskrivning... 3 Åtgärder och fortsatt arbete... 3 Bättre kommunikationer inom Arlandaområdet... 5 Förbättra tillgängligheten med buss till Arlanda... 6 2 (10)

Bakgrund och problembeskrivning 2011-12-16 RTN 2008-0291 Resandet till/från Arlanda i Sigtuna kommun har ökat de senaste 10 åren. Arlanda är både en växande arbetsmarknad och Sveriges största internationella flygplats. Arlanda-Märsta pekas ut i Stockholmsregionen (RUFS 2010) som en regional kärna i Storstockholm och det lyfts att tillgängligheten till Arlanda är mycket viktig för regionens internationella konkurrenskraft. Samtidigt som resandet ökar finns det hårda miljökrav på Arlanda som syftar till att begränsa utsläppen på flygplatsen. Dessa utsläpp inkluderar inte bara flygtrafiken och den egna verksamheten utan även marktransporter till och från Arlanda. I syfte att stärka kollektivtrafiken för Arlanda genomfördes en åtgärdsvalsprocess under 2011. Där formulerade deltagande parter tillsammans vilka problem som är önskvärda att lösa och vilka åtgärder som ansågs lämpliga. Berörda parter träffades under fyra workshopar för att diskutera och komma överens om mål, hinder och åtgärder. Mellan workshoparna bedrevs utredningsarbeten av Vectura i syfte att ta fram diskussions- och beslutsmaterial. Åtgärder och fortsatt arbete I åtgärdsvalsprocessen har ett antal åtgärder identifierats. Dessa åtgärder har grupperats i tre åtgärdspaket där olika aktörer kommer att arbeta för att genomföra åtgärderna. Nedan beskrivs åtgärdspaketen och åtgärderna och vilka aktiviteter som identifierats för att genomföra åtgärderna. Vilka aktörer som kommer att genomföra åtgärderna beskrivas också. Parterna som deltagit i åtgärdsvalsprocessen kommer att ingå en avsiktsförklaring för att gemensamt verka för ett fortsatt arbete för att stärka kollektivtrafiken i stråket Stockholm Arlanda/Märsta Uppsala samt förbättrad tillgänglighet till Arlanda. Aktörerna ska bland annat inom och utanför den egna organisationen förmedla informationen kring resultatet av projektet enligt den kommunikationsplan som upprättats. För de tre åtgärdspaketen kommer en överenskommelse att upprättas för respektive paket mellan de aktörer som kommer att arbeta för att genomföra åtgärderna. 3 (10)

Åtgärdspaket 1 - förbättra kollektivtrafik, gångoch cykelnät till/från Arlanda och inom Arlanda Aktörer Trafikverket, Swedavia, Sigtuna Kommun, Storstockholms Lokaltrafik, Upplands Lokaltrafik Åtgärder Aktörerna inom detta åtgärdspaket har för avsikt att arbeta för att genomföra åtgärderna nedan. LTPN för arbetsresor till/från Arlanda Utveckla ett nätverk som uppmuntrar arbetspendlare att resa mer miljövänligt. Antingen genom att skapa ett nytt nätverk eller utöka det som redan finns idag så att det inkluderar samtliga anställda på Arlanda. Ett antal aktiviteter har identifierats för att genomföra en LTPN plan: Anpassa tidtabeller till arbetsschema Öka utbudet av kollektivtrafik Dialog med arbetsgivare Identifiera morot/piska Information/kommunikation Privatleasing av bil för flygplatsanställda Samåkning Travel Plan Plus Stöd och råd kring LTPN Subventionering av kollektivtrafik för personal Rabatt för samtlig personal hos transportörer Incitament för att minska antalet bilar Swedavia har redan påbörjat åtgärder som syftar till att minska antalet bilar de exempelvis tagit bort närliggande parkeringsplatser för de anställda, gjort parkeringen dyrare och på olika sätt styr mot miljövänliga bilar. Ett antal aktiviteter har identifierats för att minska antalet bilar: Kunskapsinhämtning: samråda med Öresundsbron Samla aktörer på arlanda Utveckling av direktlinje 579 från Sigtuna Utveckling av infrastruktur för busstrafik Serviceavgift för bussar Cykelplan för kommunen Prisdifferentiering på parkering efter miljöpåverkan Utökad tågtrafik Klimatavgift 4 (10)

Bättre kommunikationer inom Arlandaområdet Swedavia har ett antal åtgärder som de planerar att genomföra för att förbättra kommunikationerna inom Arlandaområdet. Bland annat samverkan med SL och införa realtidsinfo i mobilen. Dialog med UL för att Cargo city ska kunna åka på SL och UL bussar till terminalen. Pröva lånecyklar Arlanda för de som arbetar på där. De planerar även att göra en förstudie på förarlösa tåg som ska vara klar 2012. Ett antal aktiviteter har identifierats för att förbättra kommunikationerna inom Arlandaområdet: Översyn GPS-styrning interna bussar Realtidsinfo för intern busstrafik Biljetter/kostnad (samordning SL UL kopplat till pendeltågsprojektet) Lånecyklar för personal Förstudie förarlöst tåg Översyn infrastruktur intern trafik Bro Cargo City Flight Academy Gemensamt biljett- och informationssystem Åtgärden syftar till att förenkla för resenärerna så att de får information om resandealternativ och priser resor samt kan köpa biljett enklare. Ett antal aktiviteter har identifierats för att genomföra ett gemensamt biljett- och informationssystem: Identifiera behov av områden med samordnade taxor Samsyn/standard av regelverk Pilotprojekt för gemensamt biljett- och informationssystem tillsammans med Samtrafiken Modell för exponering av realtidsinformation marktransporter Infokioskprojekt, steg 2 Förbättrad tillgänglighet till Arlanda via Märsta Syftar till att förbättra Märsta station som bytespunkt och förbindelserna mellan Arlanda och Märsta. Ett antal aktiviteter har identifierats för att förbättrad tillgänglighet till Arlanda via Märsta: Starta upp en arbetsgrupp. Identifiera vilka utredningar som pågår i dagsläget eller ska startas, samt samband mellan dessa (exempelvis: Förstudie Roslagsbanan koppling till Arlanda, Stomnätsstrategin, kollektivtrafikstråket, kommunala, regionala och nationella cykelplaner) 5 (10)

Bevaka pågående utredningar som påverkar tillgängligheten till Arlanda Identifiera behoven och bristerna (med utgångspunkt från SLs förslag) Ta fram förslag på åtgärder på kort och lång sikt för diskussion kring genomförande Samordning mellan Swedavias och SLs bussar på Arlanda Diskutera kring hur marknadsföring och information kring det utbud som finns idag ska förmedlas till resenärerna (exempelvis skyltning till kollektivtrafiken, stationsnamn, marknadsföringskampanj för buss 579) Marknadsföra cykel (cykeldag, cykelkarta) Lånecyklar för personalen på Arlanda Cykelplan Sigtuna Utredning kring hållbara kollektivresor i kollektivtrafikstråket Förbättra tillgängligheten med buss till Arlanda Åtgärden syftar till att skapa fler direktförbindelser med buss till Arlanda till de resanderelationerna som inte har bra spårbunden kollektivtrafik till Arlanda. SL arbetar med en stomnätsstrategi för hela länet som ska vara klar i december 2012. Resultatet av det arbetet kan fungera som underlag för stombussar men kan även visa var andra bussar kan behöva förstärkas, även om det inte är med stombussar. Snabbuss Bålsta Sigtuna Märsta Arlanda. Går att göra om så det blir mer effektivt. Busskörfält och flytta ut bussen till väg 579 samt ha bättre turtäthet. SL har identifierat ett antal åtgärder som skulle kunna förbättra busstrafiken till och från Arlanda. Bland annat kring trafikplats Rosersberg där SL vill köra buss på de befintliga ramperna, förbättra tillgängligheten med buss på Stockholmsvägen i Upplands väsby där det ofta är köer, förbättra tillgängligheten med buss till flygskolan vid Arlanda. Det krävs en del punktåtgärder för att förbättra infrastrukturnätet. SL och Swedavia behöver även samordna sina Infrastrukturer behöver åtgärdas så att bussarna kan nå målpunkter utan att få onödigt långa körtider men samtidigt samla många resenärer på bussen. Aktiviteter som har identifierats för att förbättra tillgängligheten med buss till Arlanda är de samma som för Förbättrad tillgänglighet till Arlanda via Märsta. 6 (10)

Åtgärdspaket 2 - effektivisera utnyttjandet av spårinfrastrukturen och åtgärder för att förbättra befintliga infrastrukturens funktion Aktörer Trafikverket och A-train Åtgärder Aktörerna inom detta åtgärdspaket har för avsikt att arbeta för att genomföra åtgärderna nedan. Incitament för att förbättra kapaciteten på tåg som går i Peak-tid Påverka operatörerna så att de kör med tåg som rymmer många passagerare under peak-tid till och från Arlanda. Prioriteringskriterierna skiljer sig idag åt mellan Trafikverket och A-train. Trafikverket använder sig av samhällsekonomi och A-train baserar sin prioritering av tåglägen utifrån den tåg som har flest resenärer på tågen. Trafikverket och A-train kommer att se över detta. År 2012 kommer kvalitetsavgifter, det vill säga differentierande banavgifter, att införas som incitament för att tågen ska gå i tid och att infrastrukturen ska fungera. Bättre drift och underhåll av järnvägen För att järnvägen ska bibehålla den kapaciteten som banan är avsedd för krävs drift och underhåll, samt uppgradering av järnvägsanläggningen. Trafikverket och A-train ska ta fram program för underhåll och reinvesteringsåtgärder för åren 2013-2015. Mindre fysiska åtgärder för bättre trafikkvalitet (Trimningsåtgärder) Åtgärden innebär att mindre åtgärder på banan som tex signalsystem, skyltar, blocksträckor som förbättrar trafikkvalitén. Två av aktiviteterna för fortsatt arbete för Trafikverket och A-train är att ha årligt erfarenhetsutbyte och samverkan om trimningsåtgärder. 7 (10)

Åtgärdspaket 3 - arbete för gemensam och samordnad planering av ny järnvägsinfrastruktur Aktörer Trafikverket, Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB) Åtgärder Aktörerna inom detta åtgärdspaket har för avsikt att arbeta för att genomföra åtgärderna nedan. Gemensam planering/samplanering En utbyggnad av spårinfrastrukturen är nödvändig på sikt för att tillgängligheten till Arlanda ska förbättras. Utredningar visar att investeringsbehovet är runt 25 miljarder kronor. Behovet av fysiska åtgärder i infrastrukturen på sträckan Stockholm C- Arlanda- Uppsala C har analyserats i förhållande till önskade trafiklösningar och när i tiden dessa är planerade att starta. Respektive trafiklösning och behov av infrastrukturåtgärd har koordinerats och tidsatts. Åtgärderna har översiktligt kostnadsberäknats och fördelats på respektive tidsperiod: före 2017: 3435 Mkr, varav AIAB 1380 Mkr (fler pendeltåg till Arlanda-Ua [20 mintrafik]) 2017-2020: 6550 Mkr, varav AIAB 6550 Mkr (fler tåg från söder vänder på Arlanda) 2020-2025: 4000 Mkr, varav AIAB 0 kr (tågstopp vid Stockholm Nord) 2025-2030: 10980 Mkr, varav AIAB 0 kr (fler tåg från både norr och söder via Arlanda) 2030-2040: 1500 Mkr, varav AIAB 1500 Mkr (fler genomgående tåg via Arlanda) 8 (10)

Trafiklösningar och behov av infrastruktur måste koordineras och åtagandet att genomföra ett visst trafikupplägg bör vara säkrat innan nya infrastrukturåtgärder vidtas. Nya stationer i Bergsbrunna, Alsike, Airport City och Stockholm Nord har mer med markanvändningsplaneringen att göra än att öka kapaciteten på spåren. Behoven av nya stationer bör prövas och alternativ noggrant utvärderas innan beslut om att tillåta nya stopp på ytterspåren/dubbelspåren tillåts. 9 (10)

Det fortsatta arbetet med infrastrukturåtgärderna ska präglas av ett gemensamt arbete som görs tillsammans av parterna. Aktiviteter som identifierats är: 1. Gemensam projektledning: En gemensam projektledning utses av parterna med syfte att hålla ihop aktörerna i alla planeringsprocesser och under hela perioden t.o.m. 2017. En projekt plan utarbetas som är tidsatt och inkluderande alla delprocesser! Den gemensamma projektledningen ser till att parterna har tidiga samråd i alla delprocesser och att alla planer som utarbetas i förväg är förankrade hos parterna. 2. Säkra långsiktighet: Fördjupad Riksintressebeskrivning av Arlandabanan 3. Säkra funktion: Aktivt deltagande i plansamråd 4. Säkra den ekonomiska planeringsprocessen: Resultatet av kapacitetsutredningen + infraprop och uppdateringen av investeringsplanerna. 5. Säkra kalkyler: Gjorda förstudier uppdateras och kompletteras med nya för att ge en säkrare ekonomisk bedömning (Samhällsnytta/kostnad NNK) 6. Säkra fysiska planer: Lägg upp respektive projekt i enlighet med kraven enligt Miljöbalkens och Lagen om byggande av järnväg så att processfel undviks och tidsplanerna kan hållas 7. Säkra spårutrymme: Vid antagande av nya detaljplaner bör utrymme säkras för framtida spårbehov genom att inte tillåta exploatering kloss an till existerande spårområden. 8. Nya Stationer: Utreda kapacitetspåverkan och behov av nya stationer för markexploatering samt alternativa lösningar med annan kollektivtrafik till befintliga stationer istf. nya. 9. Förstudie Skavsta By och Skavsta By Arlanda Nedre 10. Förstudie avseende pendeltågsstation vid Airport City Ambitionen för det gemensamma arbetet är att lyfta behovet av dessa åtgärder både på kort och lång sikt. En gemensam kommunikationsplan ska tas fram. 10 (10)