Vad är kvalitet i APU/APL?

Vad är kvalitet i APU/APL? IPK:sYrkesutbildningsdagar december 2011

Gymnasial lärlingsutbildning med fokus på kvalitet Slutbetänkande SOU 2011:72 Hur höjer vi kvaliteten i gymnasial lärlingsutbildning? Erfarenheter av tre års försöksverksamhet med förslag och en blick framåt!

Lärlingsutbildning som utbildningsmodell Ur-modellen för all utbildning! Svag lärlingstradition i Sverige Många länder i Europa har partsöverenskommelser och lagstiftning som förutsättning för det duala systemet (växelvis yrkesskola o arbetsplats) Företagens inflytande ger incitament till engagemang Flertalet lärlingsländer har lärlingar som anställda Lärlingsutbildning kan ge eleverna bättre förutsättningar att välja inför yrkesvalet samt att underlätta övergången till arbetslivet och minska ungdomsarbetslösheten Ungdomar i Sverige och Finland har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden (än Dk o. No) enligt Nordisk rapport.

Arbetsplatsen som utbildningsmiljö + Verklighetsnära och realistisk miljö ( på riktigt! ) + Tillgång på moderna, tekniskt avancerade utrust-ningar och produktionsmetoder. + Resurser i form av skickliga yrkesarbetare. + Erbjuder utbildning inom små yrken - Högt produktionsnära tempo. - Brist på handledare. - Bristande utbildningskompetens. - Ensidig produktion kan ge begränsat yrkeskunnande.

Behovet av Arbetslivskontakter PRAO, praktisk arbetslivsorientering, Grundskola år 8 o 9. Arbetsplatsförlagt lärande (APU/APL)- yrkesprogram, minst 15 veckor Gymnasial lärlingutbildning, minst 50 veckor Traditionell avtalsreglerad lärlingsutbildning IV-lärling (1994-2010) Yrkesintroduktion (2011-) Yrkesvux, Komvux. inkl. vuxenlärling Yrkeshögskolan Kvalificerad Yrkesutbildning (KY)-LIA SFI, komplettering Arbetsförmedlingens olika åtgärdsprogram Industriskolor, renässans som friskolor College, Teknik, Vård och Omsorg, Service

Uppföljningar av den arbetsplatsförlagda utbildningen 1995 Kommunförbundet (nu SKL) 1998 Skolverket 2006 Yrkesdelegationen och MSU 2011 Skolinspektionen Stora skillnader mellan de olika programmen (1998) Omvårdnadsprogrammet 88% 93% Barn- & fritidsprogrammet 88 % 88% Naturbruksprogrammet 85 % Snitt 63% 68% Mediaprogrammet 29 % 26% Elprogrammet 21 % 41%

Skolinspektionens kvalitetsgranskning av gymnasieskolans yrkesutbildningar 2011 Skolinspektionen har granskat kvaliteten i gymnasie-skolans yrkesutbildningar vid 39 skolor, kommunala och fristående. Fokus har legat på elevernas arbetsplats-förlagda utbildning samt hur skolorna samverkar med arbetslivet. Granskningen visar att flertalet av de granskade skolorna inte samverkar med arbetslivet i tillräcklig utsträckning för att anpassa utbildningen till arbetslivets behov samt att många av skolorna har problem att ge eleverna en arbetsplatsförlagd utbildning av god kvalitet. Granskningen har inte funnit några systematiska skillna-der mellan kommunala och fristående skolor.

Låg kvalitet i den arbetsplats förlagda utbildningen Bara var femte skola i granskningen klarar av att ge APU med den kvalitet som krävs. Det förekommer också kvalitetsskillnader mellan olika program på en och samma skola. På många skolor är ambitionerna för låga, och man nöjer sig med att få ut eleverna. Många elever får enbart vara med på en arbetsplats, se hur det går till och prova på att jobba. Eleverna får praktik, men utbildningskraven uppfylls inte.

Kursplanerna används inte, det är yrket som gäller Vid 31 av 39 skolor inriktas inte den arbetsplatsförlagda utbildningen mot målen i läroplanen, programmålen och kursplanerna. Som förklaring till detta uppger en del lärare att det är yrket som gäller, att verkligheten är viktigare än kursplanerna och att arbetsplatserna inte kan anpassa sig efter skolans kursplaner. Flera handledare uppger dock att de vill veta vad det är tänkt att eleverna ska lära sig. Några handledare menar också att arbetsplatsen visserligen inte kan anpassa sin verksamhet efter skolan, men att det ändå är möjligt att ge en elev olika arbetsuppgifter utifrån vad de ska lära sig enligt kursplanerna.

Lärare ges inte möjlighet att följa elevernas under APU:n Läraren finns inte tillhands när eleven är på APU. Läraren har ansvar för att planera undervisningen och arbetet tillsammans med eleverna. Det finns elever som inte har fått något besök av läraren på arbetsplatsen. Läraren ska följa elevernas lärande, stötta och ge återkoppling samt bedöma elevernas prestationer och kunskaper. Några elever har inte heller hört något från läraren via telefon eller mejl under sin APU-tid. Andra uppger att de fått besök, men att besöken har varit korta och ofta handlat om hur eleven trivs. I granskningen finns också handledare som uppger att skolan inte hört av sig sedan de fick klartecken att skicka ut en elev till arbetsplatsen.

Bedömning och betyg sker på oklara grunder 15 veckor på en arbetsplats innebär att motsvarande två till fyra, eller i extremfallet ända upp till sju, olika kurs-betyg baseras på bedömningar av elevens lärande på arbetsplatsen. Några vanliga brister är följande: Fel saker bedöms, ofta bedöms elevens personliga egenskaper och beteenden snarare än kursplanernas yrkeskunskaper. Ibland bedöms APU:n inte alls, vilket medför att den elev som har lättare att lära på en arbetsplats än i skolan kommer att missgynnas. Några skolor har dock bra rutiner kring betygssättning. Innan eleverna går ut på sin APU vet de vad de ska få lära sig. I trepartssamtal mellan lärare, handledare och elev diskuteras dessa moment och hur elevens prestationer motsvarar kursplanernas krav.

Arbetslivet ska få större inflytande över yrkesprogrammen Nationella och lokala samverkansorgan i form av programråd ska skapas Bred representation: branscher, fack och myndigheter De nationella råden ska säkerställa kvaliteten på yrkesprogrammen och visa på näringslivets utbildningsbehov och hjälpa Skolverket att ta fram styrdokument De lokala råden ska fungera som samverkansorgan mellan kommunen och avnämarna.

Organisation av Lokala Programråd : Lokala Programråd blir obligatoriska från 2011/12. Det finns inga riktlinjer för hur verksamheten ska bedrivas. Huvudmän och skolor ges betydande frihets-grader. Programråd som spänner över flera branschområden kan få problem med att etablera ett tillräckligt starkt yrkes-fokus. I dag finns inget utvecklat system för att utse arbetslivs-företrädare i lärlingsråden. Detta kan föranleda godtycke ur representations- och inflytandeperspektiv. Det skapar dessutom oklarheter gällande lärlingsrådens och leda-möternas mandat.

Tänkbara Uppgifter för Programråd : Inventering av möjliga APL-företag Frågor om avtal med företag utbildningskontrakt, försäk-rings- och arbetsmilöfrågor Anskaffning och godkännande (certifiering) av APL- platser; Konkretisering av yrkeskurser- och ämnesplaner; Elevfrågor, uppföljnings- och trepartssamtal; Handledarutbildning Medelsfördelning/resursfrågor.

Företagsundersökning, 1162 företag Motiv till att delta/ta emot lärlingar? rekryteringsbehov anpassning till arbetslivets kompetenskrav lokalt samhällsengagemang Hur det har fungerat? Nio av tio företag som har tagit emot lärlingar är positiva Kommentarer! Efterfrågan på större intresse från skolans sida, mer dialog och kommunikation och en tydligare beställning av uppdraget Skolan i tacksamhetsskuld till företaget, passivt förhållningssätt Mer fokus på det sociala ansvaret när eleverna kommer ut på arbetsplatsen, ny vuxenmiljö och andra krav än i skolan Osäkerhet om vilken typ av APL

OECD 2000: Högkvalitativ skolorganiserad arbetsplatsförlagd utbildning karaktäriseras av: 1. Arbetsplatsplaceringar så långa att verklig inlärning sker. 2. Systematisk analys av arbetsplatsens utbildnings-kapacitet, för att se vad arbetsplatsen kan bidra med 3. En formell utbildningsplan, som bestämmer vad som ska läras ut och läras in och som klargör vilka delar som är skol- resp arbetsplatsförlagda 4. Arbetsgivaren medverkar vid placering av elever 5. En utbildad samordnare, som kan skapa kommunikation mellan skola och företag och medla när problem uppstår

6. Använda av kvalificerade högkompetenta medarbetare som handledare eller mentorer. 7. Regelbunden personlig kontakt mellan samordnare och handledare. 8. Kontinuerlig utvärdering av elevens prestation på arbetsplatsen gentemot utbildningsplanen. 9. Omfattande ansträngningar av skolan att relatera det som lärts in på arbetsplatsen till den skolbaserade inlärningen.

OECD har även genomfört en analys av Sverige (2008) : Arbetsgivare tenderar att se sig själva som utanförstående som betjänas av utbildningssektorn, inte som partners och medansvariga som skapar yrkesutbildning Sveriges relativt omfattande separation mellan arbetets värld och den skolbaserade yrkesutbildningens ökar risken att utbildningen inte når upp till arbetslivets krav. Den standard och det kvalifikationssystem som används i gymnasial utbildning tenderar att sakna trovärdighet på arbetsmarknaden. Överhuvudtaget andas rapporten kritik mot att arbetsmarknadens parter har alltför lite inflytande på den Gymnasiala yrkesutbildningen och att samarbetet mellan skola och arbetsliv är otillräckliga.

KVALITETSSÄKRING Kvalitetssäkring, god bedömning och betygssättning är verktyg för att uppnå en bra kvalitet i utbildningen. Konkretisering av utbildningsmål och nedbrytning av kurser till utbildningsmoment på arbetsplats Bedömning och betygsättning av elevens prestation och kunskaper till lämpliga kurser i ämnesplanen Kontinuerlig dokumentation, där skolans betygssystem tillämpas Tillgång till kunniga yrkeslärare och handledare

FRAMGÅNGSFAKTORER APL / GY. LÄRLING Större engagemang från arbetsmarknadens organisationer Resurser för samordnare av APL på skolan Tidigare planering och förberedelser Engagerade programråd Regelbundna besök av yrkeslärare på arbetsplatsen Utbildade handledare med tid för lärande och reflektion System för kvalitetsuppföljning Fortsatt nationellt stöd

1. Förslag till ökad kvalitet Skolans övergripande ansvar för hela utbildningen bör förtydligas En kort och obligatorisk introduktion för handledare inom den gymnasiala lärlingsutbildningen bör utarbetas Nationella föreskrifter om programrådens sammansättning och funktion samt att Skolinspektionen bör följa utvecklingen av formerna för samråd mellan skola och arbetsliv Kommittén vill undersöka om det bör etableras ett nationellt råd för kvalitetssäkring av yrkesutbildning

2. Förslag till ökad kvalitet Skolverket bör ta fram generella anvisningar för kvalitetssäkring och uppföljning av arbetsplatsförlagt lärande och Skolinspektionen bör stärka sin kvalitetsgranskning och inspektion avseende yrkesutbildning och särskilt arbetsplatsförlagt lärande. Skolverket bör jämföra och analysera kostnader för gymnasial lärlingsutbildning i förhållande till skolförlagd yrkesutbildning Skolverket bör ges i uppdrag att slututvärdera lärlingsförsöket efter det tredje året och eleverna kommer ut i arbetslivet och jämföra med elever som följt de mer skolförlagda utbildningarna Insatser behövs för att öka rekryteringen till yrkesutbildning. Det behövs mer informationen om lärlingsutbildning

Kommitténs hemsida: http://www.nationellalarlingskommitten.se peter.holmberg@education.ministry.se 073-377 35 80 alt. peter.holmberg@skolverket.se

Tack för visat intresse!