AKK Johnny Andersson
Lyssna fem gånger, tänk tio gånger och tala en gång
När en talar lyssnar alla, men om alla talar, vem lyssnar då?
Om du förstod allt som jag sa, så skulle du vara jag
Det värdefullaste i ett tal är pauserna
Du står inte bara i ansvar för vad du säger utan också för vad du låter bli att säga
Det är skrämmande hur lätt det går att delta i ett samtal utan att nämnvärt lyssna på vad de andra säger
Tala är silver,,ga är guld? Motsatsen,ll a5 tala är inte a5,ga. Motsatsen,ll a5 tala är a5 vänta En person som inte får information kan inte ta ansvar. En person som får information kan inte låta bli att ta ansvar.
Vad är kommunika4on? Tänk Mul4modalt Tal, ljud, gester, miniatyrer, ansiktsu5ryck, kroppsspråk, GAKK, teckenspråk, talapparater, symboler, kontaktböcker, bokstäver, musik, konst, media, bilder, saker, TAKK, smak, hörsel, känsel, förfly5ning Sä5et a5 kommunicera är situa,onsbundet och beroende på avsikten med budskapet och de inblandade
Varför kommunicerar vi? för a5 få konkreta behov uppfyllda för a5 känna gemenskap och vara delak,ga för a5 ge, få och förstå informa,on för a5 lära oss och utvecklas för a5 vi har den förmågan
Alla har rä> 4ll en god kommunika4on! fråga välja säga nej ropa på och inleda samspel veta vad som händer insatser för a5 utveckla kommunika,on bekrähelse och svar andra kommunika,onsvägar än tal god kommunika,v miljö,lltalas värdigt ta del av samtal föra meningsfulla samtal Na#onal Joint Commi-ee for the Communica#ve Needs of Persons with Severe Disabili#es. Guidelines for mee#ng the communica#on needs of persons with severe disabili#es. (1992). ASHA 34, (suppl. 7): 1-8.
Barnet Barnet/den vuxne Redskapen Omgivningen som behöver som behövs för runt barnet/ AKK a> u>rycka eller förstå: den vuxne symboler, tecken, hjälpmedel AKK ersä>er och/eller komple>erar e> bristande tal/språk i kommunika4onen mellan människor en BRO (Heister Trygg, Andersson, Hardenstedt, Sigurd Pilesjö, 1998; Vad är Alterna#v och komple-erande kommunika#on? 2001).
Barnet/Eleven Målgruppen för AKK
Barnet/Eleven AKK som u>rycksmedel förstår mer än man kan u5rycka god språkförståelse behovet av AKK finns hela livet man kan lära sig AKK som man lär sig andraspråk AKK som komplement nedsa5 språkförståelse behovet av AKK är ibland övergående: på väg mot tal ibland behövs AKK bara i en viss situa,on man måste lära sig AKK som man lär sig förstaspråk AKK som alterna4v nedsa5 språkförståelse behov av AKK finns hela livet man måste lära sig AKK som man lär sig förstaspråk (von Tetzchner (1996), fri5 översa5)
Barnet/Eleven Vilka svårigheter har Hur mycket förstår Hur u5rycker sig Vad u5rycker. Om vad u5rycker sig.. Vilka fysiska möjligheter har han/hon?
Barnet/Eleven Tidsperspek,vet År 0-1-2-3-4-5-6-7-8-9-10-11-12-13-14-15-16-17-18-19-20-21-22-23-24-25.
Barnet/Eleven Tidsperspek,vet
Tecken som Alterna4v och Komple>erande Kommunika4on TAKK Hjälpmedelsoberoende Används,llsammans med tal Endast huvudord tecknas Används både som u5ryckssä5 och stöd för förståelse Fördelar: enklare än tal, tydliggör, dämpar den vuxnes talflöde, har man all,d med sig, mm Nackdelar: fungerar bara med de som kan TAKK, svårt om man har stora handmotoriska svårigheter, mm
TAKK Naturliga reak,oner Signaler Gester Tecken
Grafisk Alterna4v och Komple>erande Kommunika4on GAKK Hjälpmedelsberoende Föremål, saker Foton Symboler
Symboler
Är de5a en stol?
Främst,ll personer på,dig utvecklingsnivå och/eller synskada T ex för a5 förstå vad som ska hända I den mån det går rik,ga föremål och inte miniatyrföremål Svårt a5 bära med sig begränsat i längden Föremål
Exempel på grafiska system BLISS PCS PICTOGRAM REBUS
Redskap Kommunika,onspass Underlä5ar mötet mellan omgivning/nya personer Leder,ll a5 andra vågar ta kontakt Beskriver kommunika,onen Läjllgängligt och läkörståeligt I jag- form Bilder, text, foton
Redskap PECS Picture Exchange Communica,on System Bilder eher föremål och ak,viteter barnet tycker om Bilden i utbyte mot föremålet som hör ihop Lär sig a5 avsiktlig kommunika,on kan ge snabb och konkret, omedelbar respons Lär hur barnet ska vända sig,ll någon annan www.pecs.org.uk
Redskap TEACCH Treatment and Educa,on of Au,s,c and related Communica,on- handicapped Children Bilder eller föremål används för a5 ge stöd för förståelse och minne för a5 skapa struktur i vardagen www.au#sm.se
Redskapen Kartor och pärmar
Redskapen Pratapparater
Redskapen IKT e5 komplement,ll omgivningen och det egna lärandet en del av det mul,modala lärandet e5 stöd för kommunika,on en del av individualisering e5 verktyg för kon,nuitet en del av omgivningen en varia,on med ljud, bild, text, film e5 verktyg för självständighet
Redskapen Clicker In Print By Choice
Redskapen Symwriter SAW
Finger/hand Lampa Ögonpekning Manuell skanning Kontakter Joys,ck Huvudmus Ögonstyrning Redskapen Peksä5 och styrsä5
Vad behöver vi för a> kommunicera med AKK? Någon a5 prata med Något a5 prata om E5 ord- (tecken-, bild/symbol-, fras- ) förråd som passar (personen och ämnet) Kännedom om vad som finns i ordförrådet Kunskap om hur man frågar, svarar, berä5ar, kommenterar med hjälp av de5a ordförråd Möjlighet a5 prak,skt hantera ordförrådet
Omgivningen/Socialt nätverk
Omgivning/Kartläggning
Omgivningen/Kartläggning Observa,oner ex Marte Meo Öppna samtal Handlingsplan för kommunika4on Vilka insatser ska göras? Hur ska de göras? Vem ska göra dem?
Miljöns betydelse Enkelt och välbekant Omgivning/Kartäggning Ru,ner för a5 underlä5a men inte så den blir förutsägbar eller tråkig Förbered förändringar som s,mulerar ak,vitetsnivån och även mo,va,onen Boel Heister Trygg 2008
Omgivningen Framgångsfaktorer Tålamod Försök a5 förstå/tolka tecken, gester Stressas inte av pauser Repetera och bekräha budskapet Erkänn när du inte förstår Mo,va,on Intresse Blackstone 1999
Omgivningen Hinder Endast Ja och Nej frågor Dominera Avbryta Fokus på teknologi istället för på person och budskap Ingen bekrähelse Fullföljer tankar Göra andra saker Underska5ning av förmågan Överdriven ar,kula,on
Omgivningen Policy Praxis Ajtyder Kunskap Färdigheter Beukelman & Mirenda (1998)
Omgivningen För a- barn och ungdomar med stora kommunika#onssvårigheter ska kunna utveckla sin kommunika#on och si- språk, krävs a- de som finns i det sociala nätverket är lyhörda för budskap som u-rycks och har nödvändiga och #llräckliga kunskaper om, och färdigheter i de kommunika#onssä- som används och skapar förutsä-ningar för e- fortsa- lärande Vi lär oss Blackstone tala någon & gång Hunt, i ettårsåldern 2003 långt senare lär sig också ett fåtal att lyssna
Kommunika,on i en inkluderad undervisning Samarbetsinriktad undervisning Stöd och samarbete med kollegor/yrkesgrupper inom och utanför skolan Samarbetsinriktat lärande Elever som hjälper varandra i genomtänkta grupperingar. Kamratsamarbete Gemensam problemlösning Tydliga överenskommelser som alla är överens om Heterogena grupper För mångfalden i klassrummet Strukturerad undervisning Kartläggning, vägledning, utvärdering, förväntningar. Individuell undervisningsplan
Kommunika,on i en inkluderad Hemvister undervisning Begränsat område. Mindre arbetslag med kunskap Alterna,va lärstrategier Modeller för inlärning. Ge barnet större ansvar. Bidra,ll en framgångsrik inkludering Fri- från European Agency for Development in Special Needs Educa#on 2005
Hur bra kommunika#onen blir beror på omgivningens synsä-, värderingar och förväntningar!
Li>eraturlista Alterna,v komple5erande kommunika,on Vad är AKK? (broschyr i pdf- format, 11 sidor) (2001). Stockholm: Hjälpmedelsins,tutet. Heister Trygg, B., Andersson, I., Hardenstedt, L., Sigurd Pilesjö, M. (1998). AKK i teori och prak,k. Vällingby: Hjälpmedelsins,tutet. Andersson, I., Heister Trygg, B. & Sigurd Pilesjö, M. (1999). AKK i prak,ken - e5 studiecirkelmaterial. Stockholm: Hjälpmedelsins,tutet. Granlund, M., Pe5ersson, B., Bergdahl, E., Hallander, M. och Feldtman, K. (2000). Hur skapas en kommunika,v miljö för elever med funk,onshinder i skolan? Rapport nr 186. Stockholm: Hjälpmedelsins,tutet Heister Trygg, B. (2002). Kommunika,on i grupp - för barn och ungdomar med talhandikapp. Stockholm: Hjälpmedelsins,tutet. Heister Trygg, B. (2003). Förslag,ll policy för insatser - Barn med grav tal- och språkstörning och behov av alterna,va kommunika,onsvägar (AKK). Stockholm: Hjälpmedelsins,tutet. Heister Trygg, B. (2005) GAKK Grafisk AKK. Malmö: SÖK- Södra regionens kommunika,onscentrum Heister Trygg, B. (2005) TAKK Tecken som AKK. Malmö: SÖK- Södra regionens kommunika,onscentrum von Tetzchner, S. & Mar,nsen, H. (1991). Språk og funksjonshemning. Oslo: Gyldendals Norsk Forlag. von Tetzchner, S. & Hygum Jensen, M. eds (1996). Augmenta,ve and alterna,ve communica,on. European perspec,ves. London: Whurr Publishers. von Tetzchner, S. & Grove, N. eds (2003). Augmenta,ve and alterna,ve communica,on. Developmental issues. London: Whurr Publishers. AKK - i e5 svenskt perspek,v. (2005). Projektrapporter genomförda vid Kurs i alterna,v och komple5erande kommunika,on, 10 p. Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet. Blackstone, S. & Berg, Hunt M(2007)Socialt nätverk Du pratar så mycket att du går miste om att få höra en massa trevliga saker
Granlund, M. & Olsson, C. (1988). Kommunicera mera - e5 kursmaterial. Stockholm: ALA- s,helsen. Nyhetsbladet för AKK. (1995- ). SÖK. Referat, ar,klar kring AKK. Utges fyra ggr/år. 200 års erfarenhet av AKK. Examina,onsuppgiHer (2000). Kurs i alterna,v och komple5erande kommunika,on 6-10 p. Ins,tu,onen för logopedi och foniatri. Lunds universitet. Sigurd Pilesjö, M., Einarsdojr, G. & Lindbladh, L. (2004). A5 utveckla AKK och självbestämmande hos elever med flerfunk,onshinder. Malmö: Team Munkhä5an. Samtala och tolka. (1998). Beställes från SÖK. Winlund G & Rosenström Bennhagen S (2004) Se mig! Hör mig! Förstå mig!. Stockholm: ala s,helsen FUB:s forskningss,helse Sigurd Pilesjö, M (2004) Hur kommer vi igång med kommunika,onskartan? Specialpedagogiska skolmyndighetens Gemensam problemlösning vid alterna,v och komple5erande kommunika,on, DARTs hemsida. www.dart- gbg.org www.european- agency.org. Special needs educa,on Ordspråken från www.livet.se 20090611 En del människor kan prata väldigt länge om väldigt lite