VÄXJÖ 10:15 m fl. Södra Stationsområdet, Centrum i Växjö

Handäggare Djana Micanovic Panchef 0470-436 22 Laga kraftbevis Datum 2014-03-11 Dnr 2012BN0510 Dp 214 Kommunfumäktige KF) i Växjö antog 2013-10-15 206 detajpan för de av VÄXÖ 10:15 m f. Södra Stationsområdet, Centrum i Växjö Besutet överkagades ti Länsstyresen Länsstyresen avsog överkagan 2014-01-27 Länsstyresen besutade också 2013-10-23 enigt 12 kap 2 Pan- och Byggagen PBL) att inte pröva kommunens besut såvitt avser prövning enigt 12 kap 1 PBL. Besutet har vunnit aga kraft 2014-01-27 Marie Svensson Förvatningssekreterare För kännedom ti: Lantmäterimyndigheten i Växjö kommun Länsstyresen, samhäsutveckingsenheten

UTLÅTANDE Dnr 2012BN0510 Dp 214 DETALPLAN VÄXÖ 10:15 m f. Södra Stationsområdet, Centrum i Växjö Byggnadsnämnden godkände försag ti detajpan för Växjö 10:15 m.f. Södra stationsområdet) 2011-10-19 175 i sin hehet och enigt biden nedan. Kommunfumäktige antog samma detajpan 2012 04 17 93 Laga kraft 2012 05 15) med två västigaste kvarter undantagna enigt biden nedan. Anedningen ti att panen ändrades av kommunfumäktige, efter att den godkänts i byggnadsnämnden, var att förutsättningar för expoateringsavta för panens genomförande inte var uppfyda. Nu är en uppgörese om ekonomi med underskrivet expoateringsavta kar mean kommunen och berörd fastighetsägare/byggherre Peab) och resterande dear av panen föresås nu därmed antas av kommunfumäktige. En ny pankarta har tagits fram som gäer de berörda kvarteren. I övrigt sker inga ändringar av panförsaget.

Handingar Panhandingar nedan tihör detajpanen: Utåtande 2013-07-23 Pankarta 2013-07-23 innehåer endast de tidigare undantagna kvarteren) Panbeskrivning Växjö 10:15 m.f. Upprättad 2011-05-30; Rev. 2011-09-15) Genomförandebeskrivning Upprättad 2011-05-30; Rev. 2011-09-15) Gestatningsprinciper för Södra Stationsområdet 2011-05-30 MKB för Växjö Stationsområdet 2011-10-05 ink. särskid sammanstäning 2012 04 26 Kvarstående synpunkter Sakägare nedan har yttrat sig tidigare i ärendet samråd/utstäning) och har kvarstående erinringar mot panförsaget som ger rätt att överkaga ett besut om panens antagande: - Ägare ti Vukan 8 BRF Vukan 8) - Ägare ti Eko 1 Växjöhem) - Ägare ti Eko 3 privat) - Ägare ti Argus 1 Hennings fastighetsförvatning AB) - Ägare Växjö 10:26 Växjö Kyrkiga Samfäighet) Kvarstående synpunkter efter programskedet - Britt Nordström, S. ärnvägsgatan 23 b - Oof Cronberg, S. ärnvägsgatan 21 a Försag ti besut Med hänvisning ti utåtande 2013-07-23 antas de berörda dearna av detajpanen för Södra stationsområdet som genom kommunfumäktiges besut 2012-04-17 93 undantogs från antagandet, enigt 5 kap 29 PBL STADSBYGGNADSKONTORET 2013-07-23 Djana Micanovic Panchef Lars Wennerstå Stadsbyggnadschef 2

ANTAGANDEHANDLING Dnr 2003BN0593 Dp 214 DETALPLAN / Beskrivning VÄXÖ 10:15 m. f. Södra Stationsområdet, Centrum i Växjö Syfte Syftet med detajpanen är att utvecka stadens mest centraa mark b.a. genom att uppföra en tät och bandad stadsbebyggese, ti form och innehå. Marken har ett strategiskt äge i staden och är viktig för Växjös framtida utvecking. Detajpanen avgränsas med hänsyn ti järnvägens framtida behov av mark för bangårdsområde. Syftet med bebyggesen är att också ge möjighet för fer människor att kunna bo och arbeta i stadens centrum. Fer boende och verksamma i centrum gör stadskärnan mer evande. Tryggheten ökar också när det är fer som bor och rör sig i stadsmijön under oika timmar på dygnet. Stadens utbud av service, kutur, nöje mm får också bättre kundunderag. Cirka 700 parkeringspatser i p-garage kommer att skapas inom panområdet. Fördening mean amänna p-patser och boende-/verksamhetsparkering regeras genom expoateringsavta mean oika aktörer i området. Måsättning är också att kunna erbjuda parkeringspatser för cykar vid ingångar ti gång-/ och cykebroar samt vid entréer ti bostäder, okaer mm. Koppingen mean centrum och Söder förstärks och underättas genom en ny gång-/ och cykebro över järnvägen i Vagatans förängning. Etabering av Word Trade Center WTC) i en byggnad upp ti 9 våningar samt en ny angöringspats från Söder ti bangårdsområdet och resecentrum kommer också att prövas i detajpanen. kyrkogården Panområde Linnéparken Växjösjön

Bakgrund Mark inom och runt järnvägsområdet har sedan änge betraktats som en viktig resurs för stadens framtida utvecking. Detta har fera dokument i kommunen sagit fast fördjupad översiktspan för Växjö centrum -1992; översiktspan för Växjö kommun/växjö stad - 2005). Panering av området söder om järnvägen påbörjades 2004 när ett samarbetsavta skrevs mean Växjö kommun och fastighetsägare i syftet att gemensamt undersöka områdets möjigheter för expoatering. Kontakt togs också tidigt med Banverket numera Trafikverket) om järnvägens framtid i Växjö. En bangårdsutredning från 2007 redovisar en principösning för bangårdsområdet och nya ösningar för godshanteringen togs upp för diskussion med Banverket. Samtidigt som samrådsförsaget ti detajpan söder om järnvägen togs fram 2008) påbörjades panering av marken norr om järnvägen med fer stadskvarter, ny bussterminaösning, nytt resecentrum och en etabering av Word Trade Center WTC). Detajpaneäggning för Södra stationsområdet fick vänta på en detajerad avgränsning av bangårdsområdet s.k. systemhandingar) samt att programskedet för hea stationsområdet ink. WTC, busstermina, resecentrum avsutas. Under våren 2010 har Kärnhem, som byggherre för WTC, framfört önskemå om att detajpan för Södra stationsområdet ska utformas med möjighet att uppföra WTC med 14 våningar. Kommunstyresen godkände byggherrens önskemå KS 2010 08 17 218) med föjande besut: Kommunstyresen uppdrar åt byggnadsnämnden att i pågående detajpanering pröva byggrätt omfattande 14 våningar för en Word Trade Center-byggnad inom Södra stationsområdet. Byggnadsnämnden besutade 2010 08 25 153 att ge stadsbyggnadskontoret uppdrag att upprätta försag ti detajpan för Södra stationsområdet med en ny större angöringspats ti framtida resecentrum utan Vita vian. Detajpanen ska även pröva byggrätt omfattande 14 våningar för en Word Trade Center-byggnad. Panområde och markägare Föjande fastigheter ingår i detajpanen: Växjö 10:46 ägs av Peab Fastigheter i Växjö AB) De av Växjö 10:15 och Växjö 10:41 ägs av Växjö kommun) De av Växjö 14:2 ägs av Trafikverket) De av Växjö 10:44 ägs av ernhusen stationer AB) Avgränsning - panområdet omfattar mark mean Liedbergsgatan i väst, Småands museum i öst, järnvägen i norr och Södra ärnvägsgatan i söder. Area panområdet omfattar en yta på ca 3,4 hektar Handingar Detajpanen består av pankarta med panbestämmeser, genomförandebeskrivning, gestatningsprinciper, mijökonsekvensbeskrivning MKB) som en särskid handing samt denna beskrivning. Tidigare stäningstaganden Fördjupad översiktspan FÖP) för riksintresset rutnätsstaden med Östrabo och Biskopsgärdet antagen av KF 1992 03 26 27) Översiktspan ÖP) för Växjö kommun antagen av KF 2005 10 20 206) Panprogram för Södra Stationsområdet antaget i KS 2006 02 02 39) Panprogram för stationsområdet antaget i KS 2009 11 03 339 med föjande besut citat punkt 5): kommunstyresen uttaar att patsen vid Småands museum ska utformas utan Vita vian. 2

BEHOVSBEDÖMNING Panprogram för Södra Stationsområdet innehåer behovsbedömning för panområdet daterad november 2005). Behovsbedömningen i programskedet har kommit fram ti att ett stäningstagande om betydande mijöpåverkan ska göras i efterföjande detajpan. Ett tidigt samråd om betydande mijöpåverkan och avgränsningen av mijökonsekvensbeskrivningen MKB) hös med änsstyresen den 5 juni 2007. Panens genomförande antas medföra risk för betydande mijöpåverkan. En MKB togs fram redan i samrådsskedet 2008 och den har uppdaterats efter nya förutsättningar i ärendet, b.a. ny bebyggese norr om järnvägen. MKB uppdaterad maj och september 2011) redovisar nu mijöpåverkan för hea stationsområdet med bangård och panerad bebyggese söder och norr om järnvägen. Gäande paner inom panområdet 1 Försag ti stadspan för Växjö, faststäd 1912 04 18 115 Försag ti ändring av stadspan, faststäd 1955 07 22 247 Försag ti ändring av stadspan, faststäd 1964 10 27 Gäande paner utanför panområdet P127 Detajpan för kv. Vasa, faststäd 1992 01 10 P03/26 Detajpan för Mejeriet, faststäd 2003 09 24 P06/21 Detajpan för stationshuset, faststäd 2006 10 11 BEFINTLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR Riksintresse Centrum - Panområdet igger inom riksintresset för kuturmijö som närmare beskrivs i Fördjupad översiktspan för riksintresset rutnätsstaden med Östrabo och Biskopsgärdet antagen av KF 1992 03 26 27). Riksintresse ärnväg - ärnvägen som riksintresse för kommunikation påverkas av panförsaget. Bangårdsområdet har avgränsats efter underag från systemhandingar för bangårdsområdet Tyrens). Godshantering Växjö och Avesta kommun har träffat en överenskommese om att bygga en gemensam kombitermina i Avesta. Kvarstående behov av en mindre anäggning för godshantering i närheten av Växjö stad kan ösas genom att nuvarande spåranäggning i Räppe kompetteras. Befintig bebyggese inom panområdet Vita vian igger i panområdets sydöstra de och ägs av kommunen) är byggd 1912 och uppfördes som bostad för trafikdirektören för Karskrona-Wexiö m.f. jernvägar. Huset har grund av huggen sten, träkonstruktion och vit revetering som fasad. En de av okstaarna finns också inom spårområdet. Båda byggnaderna berörs av ny bebyggese och avses rivas. Fornämningar - Området innehåer inte några arkeoogiska ämningar. Natur - Vacker natur med stora träd finns runt/väster om Vita vian. En de av naturmarken regeras som parkmark i detajpanen. Geotekniska förhåanden Ett ferta markundersökningar har utförts i området: VBB Viak 2001; Goder Associates 2004; Norconsut 2010; Tyrens 2010. Markundersökningar redovisar b.a. ämpig grundäggningsteknik för bebyggesen. Påning rekommenderas för den ågänta deen av området. ordagren inom området består generet från markytan och ned av fyning föjt av torv. Grundvattennivån har mätts i tre punkter och har påträffats nära markytan 0,5 ti 1,5 m djup under marken). Förorenad mark markföroreningar finns inom dear av området. Resutaten från provtagningspunkterna i mijötekniska undersökningar visar att hater av cancerogena PAH överskrider gränsvärdet för känsig markanvändning. Föroreningen är dock begränsad i djup och 3

bredd, varför det ätt kan schaktas bort. Marken åtgärdas under genomförandeskedet/byggandet. Beroende på föroreningens art och framtida användning avgörs om förorenad jord ska schaktas eer täcks över med hårdgjord yta/ren jord. Krav stäs under byggovskedet om hur markföroreningarna ska hanteras. Detajpanen, genom b.a. panbestämmese, stäer krav på marksanering inom området i samband med byggnation. Radon Panområdet igger inom ågriskområde för radon. Panprogram Enigt programmet för Södra stationsområdet antaget av KS 2006 02 02 39) ska paneringen av området utgå från föjande punkter citat): Rutnätsstaden Området ska paneras för stadsmässig centrumbebyggese med förutsättningar för bostäder med butiker, restauranger, affärer, kutur och nöje i gatupan och där rutnätsstadens stadsmässighet, täthet och innehåsmässiga fexibiitet utgör en viktig beståndsde Parkmark Bäckasövsvisionens grundtanke om ett öst-västigt kommunikations- och grönstråk ska beaktas. Grönytan på de av fastigheten Växjö 10:15 är därför en viktig komponent i området Avvikese från panprogram b.a. genom KS besut 2009 11 03 339 och nya förutsättningar för hea stationsområdet Panprogram för stationsområdet) avviker detajpaneförsag från panprogrammets intentioner om storeken på parkytan som har minskats i detta panförsag. Gestatning Stor vikt ska äggas på byggnadernas gestatning så att de nya kvarterens spännande arkitektur skapar ett attraktivt intryck och tydig entré ti området från både Södra ärnvägsgatan och spårområdet Parkering Området ska des tigodose dear av stadens behov av centrumnära parkeringspatser och des parkering för bostäder. Parkering ti bostäder öses inom fastigheten. Trafik Området trafikansuts via ut- och infart mot Södra ärnvägsgatan. Koppingen ti centrum för gående sker via attraktiva och säkra passager vid befintig järnvägsbro samt en ny gång- /cykebro i Vagatans förängning. Kommunstyresen har dessutom besutat 2006 09 07 222) att förtydiga detajpanuppdraget med föjande: - Södra stationsområdet panäggs i en detajpan - Panarbetet bör utgå från att spår 101-105 används för järnvägsändamå - Panarbetet bör pröva en parkeringsösning i 1-2 pan viken inkuderar både parkeringspatser för bostäder och för amän parkering - Panarbetet bör pröva ytterigare övergång över järnvägsspåren, försagsvis i Vagatans förängning norrut - Panen bör utgå från en samstämmig skaa ängs med Södra ärnvägsgatan men pröva högre bebyggese närmare spåret, samt markant högre i hörn och fondägen - Panarbetet bör pröva ämpigt äge och tifart ti amänt parkeringshus, främst i områdets östra de - Panarbetet ska i övrigt grunda sig på antaget panprogram 4

PLANFÖRSLAG Panens syfte - Bandad användning för ny bebyggese Detajpanen medger en tät stadsbebyggese med varierad byggnadshöjd i kvartersform. Detajpanen styr kvartersindeningen som dock ger möjighet ti en fexibe användning centrumändamå med butiker, restauranger, hote, kontor, bostäder, garage mm). Ti verksamheter som igger centrat och ska kunna nås av många människor tihör även skoa/förskoa/utbidning/vårdverksamhet som vårdcentra/tandvård och dy). Sutig prövning/ ämpighet av okaer, funktioner mm för oika verksamheter inom området prövas i byggov. Panens syfte Varierade byggrätter i höjd och voym Ny bebyggese ängs med Södra ärnvägsgatan begränsas i höjd ti 4 våningar med möjighet ti en indragen takvåning. Västigaste kvarteret medges ägsta höjd ti 3 våningar med hänsyn ti kvarterets förutsättningar för en suten bebyggese och jusförhåande på innegården. Bebyggese mot järnvägen medges en varierad höjd/voym med en högsta höjd på 9 våningar exkusive takvåning som medges också. Garage ovan mark ska räknas in i den högsta byggnadshöjden se sektioner som förtydigar byggnadshöjd i oika dear av området). Uppskattad expoatering inom panområdet: Anta bostäder: ca 400 ägenheter Anta p-patser för biar i garage: ca 700 för verksamheter/boende/amänhet) Ny cykeparkering vid befintig g/c-bro 150-200 cykepatser) Cirka 12 000 m2 för kontor/verksamheter ink. byggrätt för WTC byggnad). Det finns goda förutsättningar att skapa en bra mix av boende och arbetspatser inom området med goda kommunikationer och parkeringsmöjigheter, både ti pendare med koektiva transporter tåg/buss) eer besökande ti området/växjö centrum. WTC ny angöring ny bebyggese Iustration Arkitekt: Pan och byggnadskonst, Lund voymskiss utan WTC med 9 våningar) 5

Ny angöring ti bangårdsområdet och resecentrum Ny angöringspats från Söder ti resecentrum och bangårdsområdet är ett nytt och viktigt insag för bättre och smidigare koektivtrafik. Angöringspatsen på Söder kommer att bi ika viktig som angöringen på norra sidan av bangården. Den ska ge pats för biar vid ämning/hämtning, kortare parkering, bussar/taxi samt cykar/cykeparkering. Under byggandet av nytt resecentrum kommer den att bi huvudangöring ti bangårdsområdet under en ängre tid. Detajpaneförsag säkerstäer den pats framtida angöring behöver markerad som TORG pats på pankartan) med en yta på ca 2 600 m2. Angöringspatsen ska anäggas/utformas fexibet som en torgyta mean befintiga och nya hus) för att ge oika möjigheter ti trafikföring. Iustration Landskapsarkitekt: Göran Svantesson Växjö kommun 6

Sektioner A, C och E) genom föresagen bebyggese Ny gång-/cykebro S. ärnvägsg. huvud - entré torg Ny angöring TORG Lämpiga ägen för verksamhetsokaer Iustration - Översikt Arkitekt: Pan och byggnadskonst, Lund Sektion A - västra deen av området Ny bebyggese: i markpan 4-5 våningar mot S.ärnvägsgatan + och torgytan) takvåning Ny bebyggese: 3-4 våningar + takvåning Markhöjd mot järnvägen Garagepan Garagepan Markhöjd S. ärnvägsgatan Garagepan är ti häften nedgrävd mot Södra ärnvägsgatan och ännu mer mot järnvägen. 7

Sektion C - öster om huvudentrén ti området Ny bebyggese: 9 våningar + takvåning Ny bebyggese: 4 våningar + takvåning Markhöjd mot järnvägen Garagepan Garagepan Markhöjd S. ärnvägsgatan Garage takkonstruktion) är nästan i samma höjd som Södra ärnvägsgatan och devis nedgrävd mot järnvägen. Lämpigt äge för verksamheter i bottenpan utmed S.ärnvägsgatan Sektion E - östra deen av området Ny bebyggese: 9 våningar + takvåning Ny bebyggese: 4 våningar + takvåning Markhöjd mot järnvägen Garagepan Garagepan Garagepan Garagepan Markhöjd S. ärnvägsgatan Garage är i två våningar under marken mot Södra ärnvägsgatan. Mot järnvägen är det nästan 2 fua garagepan ovan marknivån 8

GESTALTNING se också gestatningsprinciper tihörande handingar) Med tanke på äget i staden ska stor omsorg krävas vid gestatningen av hea området. Höga krav kommer att stäas vid utformningen av både amänna ytor och kvartersmark. Gestatningsprinciper som tihör panhandingar redovisar intentioner för områdets utformning. Pacering och omfattning av högre bebyggese mot järnvägen 4-9 våningar) prövas sutigt i samband med byggovprövning. Södra ärnvägsgatan ska ges förutsättningar för en evande stadsgata med verksamheter/okaer i bottenvåningar. En översyn av gatusektionen för Södra ärnvägsgatan kommer att ske i samband med detta projekt. I övrigt tiämpas gestatningsprinciper. Kvartersgårdar för bostadsbebyggesen ska göras gröna och buerskyddade. Lekmöjigheter för de minsta barnen ska ordnas inom varje gård. Ny park - Detajpanen redovisar ett mindre område väster om framtida angöringspatsen ti resecentrum som parkmark. Ny bebyggese runt parken ska anpassas ti marknivån i parken så mycket som möjigt. Detajerade krav på bebyggesens anpassning mot parken och omgivningen stäs under byggov. Word Trade Center WTC) - Detajpanen anvisar mark strax väster om Småands Museum för en WTC-byggnad upp ti 9 våningar mot järnvägen) viket motsvarar 7 våningar mot S.ärnvägsgatan. Läget är strategiskt med närheten ti centrum, Småands Museum, kommunikationer tåg/buss/taxi). Park Word Trade Center WTC TORG Ny angöring från Söder ti bangårdsområdet och resecentrum Småands Museum Byggnaden igger inom riksintresset för kuturmijön och nära Domkyrkan och dess utformning är av amänt intresse. B.a. genom panbestämmese f stäs det höga krav på dess estetiska utformning och arkitektur. 9

Befintiga träd Det finns en de stora träd inom området där WTC och ny angöring ska byggas. Ambitionen är att spara en de av dem, om det är möjigt, viket avgörs i nästa skede byggov) då detajprojektering och höjdsättning sker. Parkeringsgarage under marken som panen medger kan påverka förutsättningar för trädens överevnad. Korsningen Liedbergsgatan/järnväg kommer även i fortsättningen att regeras med bommar. En översyn av bangårdsområdet kommer att ta upp b.a. signaregeringen så att bommarna kan vara nere under kortare perioder. Kommunen panerar att förbjuda tung trafik på denna sträcka av Liedbergsgatan med tanke på säkerhetsaspekterna utryckningsfordon undantas). Eventue urspårning av godståg i koision med tungtrafik ger större risker i korsningen. Med denna åtgärd minimeras riskerna trots ökad trafik i korsningen. Barnperspektiv - Det finns fera skoor och förskoor i Växjö centrum. Säkerhetsaspekterna kring järnvägen har beaktats genom b.a. krav på hinder/staket mot spårområdet. Panförsaget medger också nya gång-/ och cykestråk som ökar tigängighet ti och från området. Krav på ekytor/ekpatser inom bostadskvarter ska beaktas under byggovet. Tigängighet - Utemijön och byggnader ska uppfya tigängighetskrav för b.a. röresehindrade, synskadade. I kommande byggov stäs mer detajerade krav. Stadsbyggnadskontorets Råd och riktinjer för tigängighet kommer att tiämpas. Teknisk försörjning Dagvatten - de kommunaa dagvattenedningarna utanför området är hårt beastade och därför stäs det krav på dagvattenhanteringen inom panområdet. Även om Södra stationsområdet expoateras och markanvändningen ändras ska det inte säppas mer dagvatten från området ti edningsnätet än vad som kommer därifrån idag. Enigt tidigare beräkningar ska en magasinsvoym för hea området dimensioneras för ca 850 m 3. Husdräneringarna koppas försagsvis inte direkt, utan pumpas ti utjämningsmagasinen för att undvika dämning i dräneringsedningen. Rätt höjdsättning inom området är viktigt så att vattnet inte rinner in i fastigheterna. Frågan ska beaktas under byggov. Kommunens dagvatten som astras på de kommunaa gatorna inom panområdet tar kommunen hand om i de grönytor som finns tigängiga mean gata och bangårdsområdet och det dagvatten som astras inom kvartersmark ska fördröjas och tas om hand inne på kvartersmark eer i dagvattenmagasin som kommer att anäggas inom panområdet. Om at dagvatten fördröjs på ett stäe eer om fera magasin byggs spear ingen ro fördröjningsmässigt utan det bestäms i samband med den interna mark- och va-projekteringen. Hur man tekniskt öser ansutningen ti det kommunaa nätet måste också studeras vidare då det gäer att inte få in vatten från kommunens edningsnät in i magasinen. Utjämningsmagasin kan utformas öppna där vattnet är synigt eer sutna under mark. Ett sutet dagvattenmagasin under mark kan ti exempe vara ett rörmagasin, en betongåda eer bestå av pastbackar avsedda för utjämning av dagvatten som stapas på varandra. Viket eer vika man väjer bestäms i mark- och VA-projekteringen. Hantering av dagvatten är en band fer frågor vars genomförande regeras i expoateringsavta mean berörda parter. Vatten och avopp VA); Renhåning - Förstärkningar i VA-nätet måste göras för att byggnationen ska vara möjig. Utbyggnad av nya edningar regeras i expoateringsavtaet. Lämpiga ösningar för sop-/ och avfashantering ska ske i samråd med tekniska förvatningen. 10

Uppvärmning - Fjärrvärme och fjärrkya från den mijöväniga anäggningen Sandviksverket kan erbjudas i området. Dessutom kan aternativa energikäor prövas också. Detajpanen utgör inget hinder för aternativa energikäor. Trafik Angöring - Tegnérgatan förängs in i området och utgör huvudentrén för bitrafiken. Amänna p-patser ska kunna nås från minst två hå från S.ärnvägsgatan. Mer detajerade studier av ämpiga angöringar görs i byggovskedet. Entré ti området från Tegnérgatan Tegnérgatan Tegnérgatan Iustration Arkitekt: Pan och byggnadskonst, Lund Parkering Panområdet innehåer ca 700 p-patser för biar som ska anäggas i ett garage under bebyggesen. Garaget kommer devis att byggas i två pan. Fördening mean amän-/bostads- /verksamhetsparkering styrs inte genom detajpanen. Expoateringsvtaet med byggherrar inom området regerar denna fråga. Eventuea p-patser för biar i markpan i mån av pats) ska gestatas med stor omsorg. Markbeäggningen ska ta hänsyn ti b.a. dagvatten. Pantering och grönska, som ger ett mjukt och vackert intryck, ska finnas med. Boendeparkering - Områdets centraa äge motiverar ägre parkeringsnorm för bostadsbebyggese. Kommunens nya riktinjer för parkering ska tiämpas. Gäer även cykeparkering. Bipoo kan vara ett bra och mijövänigt aternativ för boende och verksamma inom området men den styrs inte genom detajpan. Amänna p-patser är viktiga för centrums attraktion och tigängighet. Angöring ti amänna p-patser sker via huvudentrén ti området Tegnérgatans förängning) samt via Södra ärnvägsgatan. Läget för In-Utfart från S.ärnvägsgatan är inte faststäd i detajpanen och ska studeras vidare i byggovskedet. Utöver p-behovet för bostäder och verksamheter avses mean 150-200 p-patser skapas för amän parkering. Cykeparkering - Smidig övergång mean cyke/buss/tåg är viktig för att kunna främja koektiva transporter samt cykande. Ambitionen är att kunna erbjuda parkeringspatser för cykar i garage, skyddade och väpacerade vid ingångar ti gång-/ och cykebroar samt bostadsentréer särskit med tanke på ångpendare med buss/tåg. Cykeparkering i markpan ska ha bra pacering och utformning samt tiräckig kapacitet. 11

Pats för en större amän cykeparkering ämnas också vid befintig bro över järnvägen, norr om Småands museum. Cykeparkering regeras devis i expoateringsavtaet genomförande/finansiering) och devis i byggovskedet pacering/utformning). Störningar från trafiken beskrivs utförigt i mijökonsekvensbeskrivningen MKB) Buer Panförsagets genomförande innebär att b.a. fer bostäder byggs i buerpåverkad mijö nära väg och järnväg. Detajpanen regerar dock b.a. genom panbestämmeser hur bostäder ska paneras och byggas så att bra boendemijö kan uppnås. Kompetterande buerutredningar WSP revidering maj 2011) redovisar att det går att bygga suten bebyggese även i det västigaste kvarteret som var svårast att panera och bygga med hänsyn ti krav på tyst/juddämpad sida. Byggnadshöjd måste dock begränsas ti max 3-4 våningar närmast Södra ärnvägsgatan och 4-5 våningar mot järnvägen regeras med panbestämmeser). Bid ovan WSP Trafikbuerberäkning maj 2011 Biaga 14 b) Buerberäkning från vägtrafik 2025) och tågtrafik 2020 dygnsekvivaent judnivå dba) Buernivåer för befintig bebyggese vägtrafik) Nuäge för vägtrafik 2010 Vägtrafiken för nuäget beräknas ge upphov ti judnivåer i intervaet 61-64 dba utanför närmaste husfasad utmed Södra ärnvägsgatan. Noaternativ 2025 ingen ny bebyggese inom stationsområdet men staden utveckas/bebyggs enigt översiktspanen) För vägtrafik enigt noaternativet 2025 beräknas judnivåerna att öka ca 3 dba vid befintig bebyggese utmed Södra ärnvägsgatan jämfört med nuäget 2010. Utbyggnadsaternativet 2025 med ny bebyggese inom stationsområdet) För utbyggnad enigt panförsaget och framtida trafik år 2025 beräknas judnivåerna att öka jämfört med nuäget 2010 upp ti 5 dba vid befintig bebyggese utmed Södra ärnvägsgatan. 12

Buerpåverkan på befintig bebyggese från järnvägen kommer generet att minska med utbyggnadsaternativet 2025. Vibration - Utifrån uppmätta vibrationsmätningar, som understiger riktvärdet för god mijökvaitet och bedömning av komfort, kan området bebyggas. Vid byggnation är dock viktigt ta hänsyn ti konstruktion som inte förstärker vibration, viket beaktas under byggov. Mijökvaitetsnormerna MKN) Luft - Mijökvaitetsnormerna för uft överskrids inte inom panområdet. Vatten - Panbestämmesen och panbeskrivningen styr och förtydigar hur dagvatten ska hanteras samt hur gårdarna ska utformas mer grönska/mindre hårdgjorda ytor). Panens genomförande bedöms inte ska bidra ti att MKN för vattenkvaitet inte uppnås eer att tistånd i en vattenförekomst försämras. Framkomighet för räddningsfordon - Byggnaderna ska vara ätt tigängiga för utryckningsfordon. Fordonen ska kunna framföras åtminstone 50 meter från byggnadernas entréer. Eventuea bommar inom området ska vara öppningsbara för räddningstjänsten mf. Teknikbyggnad Pats för teknik-/servicebyggnad för järnvägens behov ämnas i detajpanen, i ansutning ti befintig gång-/cykebro. Mijökonsekvensbeskrivning MKB) En mijökonsekvensbeskrivning som tihör panhandingar redovisar en samad mijöbedömning för hea stationsområdet med bangård och panerad bebyggese söder och norr om järnvägen. Syftet med mijöbedömningen är att identifiera, beskriva och bedöma positiva och negativa konsekvenser av panförsagen och de aternativ som ingår i mijöbedömningen. Syftet är också att där det är möjigt föreså åtgärder för att reducera eer avhjäpa negativa effekter av panförsagen samt beysa vika frågestäningar som behöver utredas ytterigare. BYGGLOV I samband med byggovprövningen ska föjande särskit beaktas: Arkitektur/utformning av ny bebyggese: Det centraa äget kräver stor omsorg om bebyggesens utformning. Särskida krav stäs ti kvarteret där Word Trade Center byggnad paneras. Eftersom byggnaden kommer att synas från fer hå i staden och därmed utgöra en viktig siuett, viket är av amänt intresse, stäs det höga krav på dess arkitektur. Panbestämmese f betyder b.a. att: - ny bebyggese ska ha smäckra proportioner - en hög, sank och eegant byggnad, som i höjd och voym inte överskrider uppevesen av domkyrktornens dominans - håbara och vackra materia ska användas med särskid hänsyn ti husets yttre och fasadutformning - arkitekturen ska spega modern tid, gärna prägad och inspirerad av smarta tekniska ösningar med åg energiförbrukning och mijöpåverkan Generet för a ny bebyggese kan skuggstudie krävas i byggovskedet för att säkerstäa bra jusförhåande på innegårdar. Säkerhet/risk mot järnvägen: Säkerhetsaspekterna med hänsyn ti närheten ti järnväg och transporter med farigt gods ska särskit beaktas. Föjande riskreducerande åtgärder ska beaktas: 13

- avstängningsbara ventier för hinder mot utsäpp av giftiga gaser; pacering av öppningar för tiuft bör ske mot oexponerad sida, bort från järnvägen, så att spridning av gaser eer rök från järnvägen hindras/avsevärt försvåras - tiuften ska paceras högt upp i bebyggesen. - ventiation ska vara möjig att stänga av både okat och av SOS aarm - möjighet ti utrymning mot innegård med genomgående trapphus - obrännbart materia i fasader som skydd mot värmestråning - pacering av entréer mot järnvägen för trygg och säker utrymning Krav på skyddsanordning mot järnvägen mean järnvägen och okagatan/kvartersmark ska säkerhetshinder uppföras staket/mur och dy.). Inom kvartersmarken med beteckningen P1 ska parkeringsgaraget utföras med en eftergivande konstruktion mot järnvägen aternativt förråd med brandskyddad fasad. Se också utredningen Detajerad riskbedömning för detajpan WSP 2010-03-19, reviderad 2011-05-19. Störningar från trafiken Buer - enkesidiga ägenheter mot buerstörd sida får inte förekomma - minst häften av aa bostadsrum ska vändas mot tyst eer juddämpad sida - inomhus buervärden ska uppfyas inom hea området - kompetterande buerutredningar kan krävas i byggovskedet för att säkerstäa bra ösningar för framtida bostadsbebyggese inom området - varje bostad ska ha tigång ti en utepats, gemensam eer enskid, med god judnivå i ansutning ti bostaden. Maxima judnivå utomhus på utepatsen gemensam eer enskid) är 70 dba frifätsvärde utan hänsyn tagen ti fasadrefektion) i enighet med Boverkets Amänna råd 2008:1 Vibration - Va av konstruktion för ny bebyggese ska inte förstärka vibrationsnivån Föroreningar i marken: Hanteringspan för markföroreningar och schaktarbeten ska upprättas i byggovskedet. Byggov får inte ges förrän det har redovisats hur marken ska saneras där behov finns) från föroreningar på sådant sätt att markens ämpighet för byggande säkerstäts PBL 5kap 8). Övrigt - Amänna p-patser ska kunna nås från minst två hå tex. från järnvägssidan och Södra ärnvägsgatan). Revidering Detajpan har reviderats i föjande dear: - Byggnadshöjd i det östigaste kvarteret inom panområdet med panbeteckning CP minskas och ändras ti 4-9 våningar; BTA minskas från 11 000 m2 ti 8 000 m2 - Genomförandetid går ut 2020 12 31 - Pankarta har kompetterats med uppgifter om att tekniska anäggningar som t.ex. transformatorstation) kan prövas inom gatumark gångfartsgatan) med byggov STADSBYGGNADSKONTORET Upprättad 2011-05-30 Reviderad 2011-09-15 Djana Micanovic Panchef Djana Micanovic Panchef 14

ANTAGANDEHANDLING Dnr 2003BN0593 Dp 214 DETALPLAN / Genomförandebeskrivning VÄXÖ 10:15 m. f. Södra Stationsområdet, Centrum i Växjö ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidpan Detajpanen, som handäggs med normat panförfarande, paneras stäas ut under våren/ sommaren 2011 för att kunna godkännas i byggnadsnämnden under hösten 2011. Antagande av panen sker av kommunfumäktige efter godkännande av byggnadsnämnden. Genomförandetid Enigt 5 kap. 5 PBL Pan och byggagen) ska i detajpanen anges en genomförandetid. Tiden ska bestämmas så att det finns rimiga möjigheter att genomföra panen och vara minst fem och högst femton år. Efter genomförandetidens utgång fortsätter detajpan att gäa tis den ändras eer upphävs. Genomförandetiden för Växjö 10:15 m.f. sutar 2020 12 31. Under denna tid har fastighetsägare rätt att bygga enigt detajpanen. Genomförandetiden är inte densamma som byggtid. Huvudmannaskap för amänna patser Växjö kommun ska vara huvudman för amänna patser inom panområdet. Kommuna projektorganisation För projektet Södra Stationsområdet har en projektgrupp bidats med representanter från kommunedningsförvatningen med projektedning), tekniska förvatningen, mijö- och häsoskyddskontoret samt stadsbyggnadskontoret. Projektgruppen/projektedare har haft öpande diaog med externa intressenter i ärendet som Banverket numera Trafikverket), konsuter som ansvarat för oika utredningar, byggherrar inom området norra och södra sidan av järnvägen) mm. Expoateringssamverkan Växjö kommun har skrivit ett avta med ett anta byggherrar i området genom dess expoateringsboag) om panens genomförande. I expoateringsboaget ingår Peab, Riksbyggen samt Växjöhem. Expoatering av marken som rör Word Trade Center WTC) regeras i avta mean Växjö kommun och Kärnhem som är byggherre ti WTC. För bangårdens ombyggnad tecknas genomförandeavta mean Trafikverket, Regionförbundet och Växjö kommun.

FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbidning Fastighetsbidning/regering ska ske i enighet med detajpanens intentioner. Torgpats som kvartersmark Kvartersmarken med torgpatsen avses tihöra det östigaste kvarteret WTC. Om det uppstår gemensamma funktioner/behov kring torgpatsen kan detta ösas/säkerstäas med en gemensamhetsanäggning g. Växjö kommun förvärvar den mark från Trafikverket de av Växjö 14:2) samt från ernhusen de av Växjö 10:44) som krävs för panens genomförande. Kommunen säjer mark ti respektive expoatör. Detajpanen medger avstyckning av fastigheter för oika ändamå centrum/bostäder/parkering mm). Parkeringsfastighet/er i och under markpan och under amänpatsmark torg och gc-väg) möjiggörs genom avstyckning av 3-dimensionet utrymme som urhokar ovan- och underiggande fastighet. Över järnvägsspåren tiåts att gångbro utgör 3d-utrymme ti kommuna amänpatsmarksfastighet. 3-d fastighetsbidning måste säkerstäa även pats/rättighet för en amän cykeparkering över teknisk anäggning T1 vid befintig gång-/cykebro över järnvägen). Då panen medger bidande av separata fastigheter för centrumändamå, bostäder, parkering genom 3d-fastighetsbidning kan nödvändiga rättigheter behöva säkerstäas genom bidande av gemensamhetsanäggningar eer servitut för exempevis teknisk försörjning, utrymningsvägar mm, på ej specificerade patser. Gemensamhetsanäggning för gemensam torgyta ska inrättas för intiiggande fastigheter. Servitut Befintiga servitut för utfart, väg, parkering och gångväg inom panområdet ska upphävas 0780K-03/8.2-6 samt 0780K-03/8.9.). Inom panområdet befintiga servitut för järnvägsspecifika anordningar 0780K-8929.1 och 0780K-03/8.1) måste utredas ytterigare i viken mån de berörs av panarbetet. Gemensamhetsanäggning Gemensamhetsanäggning bidas vid behov för fördröjningsmagasin, grönområde med tihörande anäggningar inom kvartersmark då fera markägare finns inom kvarteret samt för infart i det fa denna föräggs vid torg centrat i området. Förvatning av gemensamhetsanäggningar kan ske genom deägarförvatning eer samfäighetsförening. Ansökan om fastighetsbidning Berörda fastighetsägare har ansvar att hos Lantmäterimyndigheten i Växjö ansöka om erforderig fastighetsbidning, inrättande av gemensamhetsanäggning eer uppåtese med edningsrätt. TEKNISKA FRÅGOR Utförda tekniska utredningar i ärendet: - Goder Associates Växjö 10:46 och 10:55; apri 2004) mijöteknisk och en geoteknisk undersökning - Norconsut Växjö 10:41 och 10:44) PM Geoteknik och markmijö 10 06 16 - Norconsut Växjö 10:41 och 10:44) PM Markteknisk undersökningsrapport 10 06 16 - Tyrens, Markundersökning 10 07 05 - Tyrens, Trafikutredning WTC/Södra Stationsområdet 2010 06 16 - Tyrens, Växjö bangårdsområdet 2007 12 19 2

- VBB Viak S Fastigheter; Mijögeoteknisk utredning 2001 04 27 - Växjö kommun, Beräkningar uftkvaitet, 2010 09 24 - WSP, Detajerad riskbedömning för detajpan, 2010 03 19, reviderad maj 2011 - WSP Buerutredning 2007 10 16 ; WSP Buerutredning 2010 09 23, reviderad 2011-05-19 - WSP Vibrationsutredning 2010 09 30 - Kuturmijö; Barup & Edström, bedömning av panförsaget och kuturhistoriska riksintresset 2009 11 18 - Barup & Edström; bedömning av signaturbyggnad i förhåande ti riksintresset 2010 05 19 Utbyggnad av amänna anäggningar Panförsaget innebär att föjande amänna anäggningar krävs: - En förängning av Tegnérgatan norrut från Södra ärnvägsgatan och i sväng österut ängs bangårdsområdet samt en tifart från Södra ärnvägsgatan mittför Vagatan - Park och fördröjningsmagasin för dagvatten från amän patsmark - Vatten- och avoppssystem - Ombyggnad av Södra ärnvägsgatan ängs panområdet med parkeringsfickor för korttidsparkering. Trädaén kan påverkas. En trädinventering ska igga som grund för åtgärderna Inom kvartersmark och meaniggande ytor torgpatser) kommer parkeringsanäggningar att uppföras under ny bebyggese. Markföroreningar förekommer stävis inom området. I bygghandingsskedet ska en hanteringspan för markföroreningar upprättas och åtgärderna ska ingå i egenkontroprogram. Framkomighet för ambuans Växjö kommun och andstinget har kommit fram ti föjande vad det gäer framkomighet för ambuanstransporter ti/från asarettet: - Södra ärnvägsgatan är inte ämpig som ambuansutfart - Landstinget fyttar utryckningstrafiken västerut, ti Södra Espanaden - Wennerbergsgatan - Kommunen studerar hur trafikregering kan ske vid ansutning ti V. Mobergs gata och vid korsningen Wennebergsgatan - S. ärnvägsgatan för att ge utryckningstrafiken företräde - Pankorsningen järnväg/wennebergsgatan bibehås men pats finns säkrad om framtida trafiksituation nödvändiggör en panskid korsning för ambuans och gång-/cyketrafik. Tidpunkt för dess genomförande besutas av tekniska nämnden. Växjö kommun tekniska nämnden) har ansvar att föja upp hur utryckningstrafiken fungerar. E-/värmeförsörjning Eförsörjning av området kräver två nya transformatorstationer som kan paceras inom amän patsmark okagata. Den ena kan paceras i områdets östra de vid den nya angöringen ti WTC) och den andra paceras vid huvudinfarten i områdets västra de. Byggnaderna för dessa transformatorstationer har dimensionerna 6,3 x 3,1 x 2,9 m xbxh). Värmeförsörjning kan ske med fjärrvärme/fjärrkya från Växjö Energi AB. Aternativa energikäor som so/vind kan också prövas inom området. 3

Risker vid ev. sprängningar inom panområdet Kontakt med Småands museum ska tas tidigt vid eventuea sprängningar i området så att museums gassamingar kan skyddas. EKONOMISKA FRÅGOR Markavta Marköveråtese mm regeras i köpeavta/expoateringsavta. Kommunen och Statens trafikverk ska träffa avta om marköveråtese vars gräns i norr bir ika med panområdesgräns. Ledningsrätt Erforderiga avta med edningsägare m f ska upprättas. Expoateringsavta Expoateringsavta ska upprättas med de oika expoatörerna inom området och Växjö kommun. Expoateringsavta regerar genomförandefrågor och ekonomiska ersättningar. Aa avta som krävs för panens genomförande ska upprättas och godkännas av både kommunen och berörda parter inom panområdet innan detajpanen antas av kommunfumäktige. Revidering Detajpan har reviderats i föjande dear: - Byggnadshöjd i det östigaste kvarteret inom panområdet med panbeteckning CP minskas och ändras ti 4-9 våningar; BTA minskas från 11 000 m2 ti 8 000 m2 - Genomförandetid går ut 2020 12 31 - Pankarta har kompetterats med uppgifter om att tekniska anäggningar som t.ex. transformatorstation) kan prövas inom gatumark gångfartsgatan) med byggov STADSBYGGNADSKONTORET Upprättad 2011-05-30 Reviderad 2011-09-15 Djana Micanovic Panchef Djana Micanovic Panchef 4

Gestatningspriciper för Södra Stationsområdet, Centrum i Växjö Stadsmijö Det kommer att stäas höga krav på hur hea området ska utformas, både inom kvartersmark hus/gård/torg) och amänpats gator/torg/park). Utöver hur bebyggese ska utformas stäs det krav på dess innehå, framförat på vissa sträckor utmed Södra ärnvägsgatan ska det finnas utrymme för verksamhetsokaer. Tredimensione fastighetsbidning gör det möjigt att dea fastighet på höjden så att oika ägare kan äga/förvata oika dear av hus/fastighet. Det är viktigt hur området med dess gator/park mm koppas med omgivande gatunät och staden i övrigt. Det är ett krav att entréer och fönster ska vända sig mot gatan, gränder och mötespatser så att baksidor undviks. Utemijön i området ska ges hög kvaité - vatten i området kan bi stor tigång som bör prövas t ex i parken eer inti offentig byggnad WTC). Det är viktigt arbeta med omsorg om aa detajer - jussättning, konst inom området, materiava mm. Växjö kommuns Stadsmijöprogram kan igga som grund vid gestatningen/va av materia mm. Det ska finnas öppningar i bebyggesen som på biden nedan) där gårdarna och grönska kan träda fram mot gatan. Het suten fasad/kvarter med hus mot gata bör undvikas om inte störningar från trafiken/buer eer andra säkerhetsaspekter mot järnvägen) kräver annan utformning. bostad bostad bostad bostad Bostad/kontor Kvartersgård ovanpå garage) bostad entré Bostad/kontor Mur garage bakom muren) Verksamheter / butiker Bostadsentré Verksamheter / butiker gata Vid projekteringen och paceringen av bostadsentréer är det viktigt att tänka på eventuea konfikter mean gående och cyketrafiken. Lämpigen kan bostadsentréer dras in för att minska eventuea konfikter med cyketrafiken. Gestatningsprinciperna framtagna av Stadsbyggnadskontoret och Tekniska förvatningen 2011-05-30 1

Gröna gårdar At tätare stadskvarter kräver stor omsorg om utemijön och gårdsrummens utformning. Innegårdar ska i första hand användas som utepatser för boende eer verksamma inom kvarteret. Gröna gårdar utgör en viktig och skyddad mijö i den täta staden. Viktigt är också att i nära ansutning ti entréerna pacera cykeparkeringar. Utemijön ska inte bara vara grön, trevig och tigängig för aa utan också genom utformning och materiava bidra ti att fördröja dagvatten. För att kvartersgårdar ska kunna bi gröna måste det ges rätta förutsättningar för växterna. Referensbider nedan redovisar möjiga ösningar och utformning på innegårdar. Mamö Lijehomstorget; Stockhom. Grön innergård ovanpå parkeringsgarage. Gestatningsprinciperna framtagna av Stadsbyggnadskontoret och Tekniska förvatningen 2011-05-30 2

Södra ärnvägsgatan Södra ärnvägsgatan ska ges förutsättningar för en evande stadsgata med verksamheter/okaer i bottenvåningar. Detajpanen stäer krav på verksamhets-/kommersiea okaer ängs med den nya bron över järnvägen och närmast Södra ärnvägsgatan bid: sektion nedan). Om de förutsättningarna inte finns från början bir det svårt att skapa en evande gata. Tredimensione fastighetsbidning kan underätta ägande och förvatning av sådana ytor som är så viktiga för stadsivet och variation i dess utbud. Byggnader i övrigt ska vända sin framsida och entréer mot gatan. Det ska också finnas möjighet för biar att stanna eer parkera kort) på gatan. Detta är en viktig förutsättning för verksamheterna utmed Södra ärnvägsgatan både befintiga och nya). Befintiga träd kan påverkas av ombyggnaden. En trädinventering ska igga som grund för åtgärderna. Försag ti utformning: Befintig sektion behåas med: 3.5 m gång/cyke + 3.5 m grönyta/träd + 7m körbana och 3m gång/cyke. Genom att bibehåa befintig sektion med minst 3.5 m grönremsa kan de befintiga träden sparas eer ersättas med trädart som motsvarar skaan i gaturum och omgivande bebyggese. Angöringsparkering ti verksamheter/service/butiker kan ordnas enigt principen att sama några parkeringspatser på t ex tre avsnitt på sträckan. Parkeringspatser görs 2.5 m breda med 1.0 m betongmarksten mot GC-bana. Angöringspatser ordnas också på Tégnergatan. Lämpiga ägen för verksamhetsokaer Gestatningsprinciperna framtagna av Stadsbyggnadskontoret och Tekniska förvatningen 2011-05-30 3

Arkitektur Bebyggese och utemijö ska visa en representativ och vacker sida både mot Södra ärnvägsgatan och mot järnvägen/stadskärnan. Sidan mot järnvägen är en viktig entré ti staden för b.a. resande med tåg. Hus ska ha en varierad höjd och deas i oika voymer så att en spännande arkitektur och fasad mot centrum och Södra ärnvägsgatan skapas. En stor byggnadsvoym i en enhetig höjd ska undvikas. Bebyggese i varierad höjd/voym mot järnvägen. En vacker framsida mot järnvägen och centrum ska skapas Gångfartsgata ska anäggas med stor omsorg och hög kvaité. Träd/grönska är viktiga eement i gaturummet Spårområdet ska göras säkrare och mer tigängigt för passagerare. Iustration Arkitekt: Pan och byggnadskonst, Lund Liedbergsgatan Mötet med Liedbergsgatan studeras vidare. Eventuet kan förgårdsmark mot Liedbergsgatan utformas hårdgjord med insag av träd och panteringar. Byggrätt föjer bebyggeseinje i befintiga kvarter söderut. Garage Det är viktigt hur garagefasad i en eer fera våningar) mot omgivande gator och järnvägen ska gestatas. Det centraa äget och omgivningen i övrigt stadskärnan/järnvägen) stäer krav på en vacker utformning. Referensbider Parkeringshus Hesingborgs asarett) Gestatningsprinciperna framtagna av Stadsbyggnadskontoret och Tekniska förvatningen 2011-05-30 4

Gångfartsgata Referensbid V Espanaden) Försag ti utformning: Ambitionen är att skapa ett attraktivt och tryggt gaturum. Den ska utformas så att åga hastigheter med god säkerhet uppnås. Tisammans med bebyggesen är detta ett viktigt ansikte mot resecentrum och Växjö centrum. För att få en hehet i gaturummet från fasad ti järnvägsområdet bör gestatningen ta fasta på hehetsintrycket och inte begränsas med kvartersgräns. Gatan ges en enke utformning med karaktär av parkgata, viket innebär strödda trädpanteringar med oika form och storek. Asfat på körbanor och betongmarksten på trottoarer som skijs åt av granitkantsten. Beysning ska passa ti den moderna stadsmijön som skapas. Punktinsatser görs i korsningar och entré som höjer kvaitén och trafiksäkerheten tex. insag med gatsten, granitmurar, panteringar, vatten eer konst). Körbana paceras minst 3 m från järnvägsområdet. Denna yta utformas som en grönremsa och utnyttjas för dagvattenhantering. Avgränsningen mot järnvägen ska utformas så att obehöriga inte kan ta sig in på spårområdet annat än vid anvisad pats ti pattformar. Stängse mot spårområdet kan kombineras med mur och häck. Grenar från träd får inte hänga över på spårområdet. Insag av träd/grönska på gatan kan uppevas positivt både för nya boende/arbetande i området men också sett från resecentrum och järnvägen är det önskvärt att se både grönska och bebyggese. En möjig gatusektion kan innehåa minst 2.0 m trottoar utförd med betongmarksten + parkering ängs med gatan kombinerat med trädpantering på kvartersmark). Gatubredd: 8.0 m körbana i asfat + 3.0m grönyta som tar om hand dagvatten från gatan 11 meter totat ti gångfartsgata); mot järnvägen också åg mur med stängse och häck. Pats för cykeparkering ska finnas. Ett kompement kan vara att uppåta dear av garage ti cykeparkering i ansutning ti gång-/cykebroar. Gestatningsprinciperna framtagna av Stadsbyggnadskontoret och Tekniska förvatningen 2011-05-30 5

Tegnérgatan Referensbid Tégnergatan) Försag ti utformning: Tegnérgatans sektion, förutom mittgång, förängs in i området fram ti järnvägen. Detta är områdets huvudentré och ska få en hög kvaité. Angöringsparkering kan anäggas ängs gatan bid ovan) och mittdeen panteras med dubbe trädaé och ev. pantering. Mot järnvägen ägnas specie omsorg för att få ett bra avsut. Entré ti området från Tegnérgatan Tegnérgatan Tegnérgatan Iustration Arkitekt: Pan och byggnadskonst, Lund Gestatningsprinciperna framtagna av Stadsbyggnadskontoret och Tekniska förvatningen 2011-05-30 6

Parken Referensbid Teaterparken) Ny park Detajpanen säkerstäer att ett mindre område väster om angörings-/torgpatsen vid WTC ska användas och förvatas som parkmark. Den nya parken ska koppas ti Museiparken via torgpatsen vid WTC. Ny bebyggese runt parken ska anpassas ti marknivån i parken så mycket som möjigt. Det är viktigt hur man rör sig ti och genom parken samt hur parken koppas ti övriga stråk i staden. Försag ti utformning: En finpark för aa. Parken ska uppfattas som en offentig pats. Tigängig från aa hå med kopping ti omgivande rutnät och TORG patsen vid WTC. Befintiga kvaitéer tas tivara. Utvada träd ska sparas. Nivåerna ska utnyttjas som tigång, t ex genom berg i dagen, generösa trappor, gräsmoduering och murar med kvaité. Ytorna i parken är i huvudsak kippt gräs med friväxande träd. I knutpunkter och mot bebyggese kan hårdgjorda ytor behövas. Kvaitén höjs genom att bearbetad natursten används t ex gatsten, granithäar och krysshamrade granitmurar. Utformningen av parken ska anpassas ti verksamheterna inti. Referensbid Sofiero Gestatningsprinciperna framtagna av Stadsbyggnadskontoret och Tekniska förvatningen 2011-05-30 7

Angöringspats TORG ti stationsområdet Torgpatsen vid WTC ska uppfya fera viktiga funktioner: den är en viktig angöringspunkt för stationsområdet och resecentrum där oika trafiksag ska samsas biar, bussar, taxi, gående, cykister). Den ska också vara en representativ entrépats ti framtida WTC och utgöra en hehet med Småands Museum, bro över järnvägen mm. En de befintiga stora träd kan förgya hea patsen! Ambitionen ska vara att foga in en de av dem i framtida ösningen och gestatningen av torgpatsen. Via torgpatsen ska också Museiparken koppas med den nya parken och stråken västerut. Broar Östra bron bibehåes i nuvarande äge. Befintig brobana kommer senare att kompetteras med nytt tak och mer transparant sidobekädnad. Västra bron dimensioneras för gång-/ och cyketrafik. Ska också uppföras med tak, vindskydd, beysning. Ansutningar ti torget på södra sidan paneras så att torgytan inte störs av brons höjning. På norra sidan ansuter bron ti angränsande gång-/cykestråk via en ramp eer annan ämpig ösning med hänsyn ti situation på patsen och ny bebyggese som paneras norr om järnvägen. Krav stäs på att broansutningar ska medge bekväm transport av cyke; inget krav att möjiggöra cyking i ansutningar ti brofästen med hänsyn ti det begränsade utrymmet. Gränder ti gångbroar Referensbid Residensparken) Försag ti utformning: Markmateria med hög kvaité ska användas. Grönska är också en viktig de som ska finnas. Panering ska ske utifrån patsens förutsättningar och funktion. Det är också viktigt att ytorna görs tigängiga för aa viktigt med materiava, höjdsättning mm) Gestatningsprinciperna framtagna av Stadsbyggnadskontoret och Tekniska förvatningen 2011-05-30 8

RAPPORT Växjö kommun MKB FÖR VÄXÖ STATIONSOMRÅDE UPPDRAGSNUMMER 1288154000 ANTAGANDE MALMÖ 2011-10-05 Sweco Environment AB Mamö, Mijöanays, Södra regionen Granskad: Maria Liberg Kristiansson Anna Bokenstrand ra04s 2010-01-14 Sweco Vatten & Mijö Hans Michesensgatan 2 Box 286, 201 22 Mamö Teefon 040-16 70 00 Teefax 040-15 43 47 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 säte Stockhom Ingår i Sweco-koncernen Maria Liberg Kristiansson Mijökonsut Teefon direkt 040-16 73 77 Mobi 0730-76 61 85 maria.iberg.kristiansson@sweco.se Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx 1 55)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING 4 2 INLEDNING 6 2.1 BAKGRUND 6 2.2 SYFTE 6 2.3 REVIDERINGAR AV MILÖKONSEKVENSBEDÖMNINGEN 7 3 OMRÅDESBESKRIVNING 7 3.1 ALLMÄNT 7 3.2 NUVARANDE MARKANVÄNDNING 7 3.3 ANGRÄNSANDE MARKANVÄNDNING 8 4 AVGRÄNSNING OCH METODIK 8 4.1 AVGRÄNSNING 8 4.2 BETYDANDE MILÖPÅVERKAN UTIFRÅN BEHOVSBEDÖMNING 9 4.3 BETYDANDE MILÖPÅVERKAN UTIFRÅN PLANSAMRÅD 9 4.4 POSITIVA MILÖEFFEKTER 9 4.5 METODIK 10 5 BEHANDLADE ALTERNATIV 10 5.1 NOLLALTERNATIV 10 5.2 PLANFÖRSLAGEN 10 6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VÄXÖ STATIONSOMRÅDE 11 6.1 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR RIKSINTRESSE KULTURMILÖ 12 6.2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR RIKSINTRESSEN ÄRNVÄG 12 6.3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VÄGTRAFIK 13 6.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UTOMHUSLUFT 13 6.5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BULLER/VIBRATIONER 14 6.6 FÖRUTSÄTTNINGAR BYGGSKEDE 15 6.7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MELLANKOMMUNALA INTRESSEN 15 6.8 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR NATIONELLA/KOMMUNALA MILÖMÅL 15 7 MILÖKONSEKVENSER 16 7.1 MILÖKONSEKVENSER FÖR RIKSINTRESSE KULTURMILÖ 16 7.2 MILÖKONSEKVENSER FÖR RIKSINTRESSE ÄRNVÄG 19 7.3 MILÖKONSEKVENSER FÖR TRAFIK 21 7.4 MILÖKONSEKVENSER FÖR UTOMHUSLUFT 28 7.5 MILÖKONSEKVENSER FÖR BULLER 37 7.6 MILÖKONSEKVENSER FÖR VIBRATIONER 40 7.7 MILÖKONSEKVENSER UNDER BYGGSKEDE MARKMILÖ 41 7.8 KONSEKVENSER MELLANKOMMUNALA INTRESSEN 47 7.9 KOMMUNALA MILÖMÅL 47 2 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 8 NATURRESURSHUSHÅLLNING 48 9 SAMLAD BEDÖMNING 49 9.1 PLANFÖRSLAGENS PÅVERKAN PÅ MILÖN 51 9.2 ÄMFÖRELSE OCH VAL AV ALTERNATIV 52 9.3 BEHOV AV ÅTGÄRDER OCH KOMPLETTERANDE UTREDNINGAR 53 9.4 FÖRSLAG TILL UPPFÖLNING 53 10 REFERENSER 54 Biaga A Panskiss med trafikfödespunkter Biaga B Beräkningar uftkvaitet, Växjö kommun Biaga C Ljudnivåbider från WSPs Buerutredning 2011-05-17,reviderad 2011-09-30 Biaga D Pan med markundersökningspunkter 3 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

1 SAMMANFATTNING Växjö kommuns kommunstyrese antog 2006-02-02 panprogram för Södra stationsområdet, Växjö centrum och 2009-11-03 ett panprogram för Växjö stationsområde som avser de norra dearna av stationsområdet. Panprogrammen bygger på en fytt av järnvägens godstrafikhantering från området som möjiggör en bebyggese söder om järnvägsspåren och en vidare utvecking av resecentrat norr om järnvägen. Mået är att få en naturig utbredning av centrum som ger en äkta fortsättning på stadens historiska rutnätsstruktur och bidrar ti stadens profi som regioncentrum, handes- och utbidningsstad. Den nya bebyggesen ska skapa förutsättningar och fexibiitet för bostäder, restauranger, affärer, kutur och nöjen. Den ska utgöra en attraktiv entré ti staden och stärka utveckingsmöjigheterna för koektivt resande samt öka tigängigheten mean centrum och södra stadsdeen för invånare och besökare. Ytterigare en aspekt har varit att med ett Word Trade Center skapa en mötespats för regionaa och internationea näringsivskontakter och hande. Sammanfattningsvis kan anges att en byggnation av området utan tvive förstärker rutnätstadens uttryck jämfört med noaternativet. Riksintresset för kuturmijö bör tåa att staden utveckas mot högre byggnadshöjder och att karaktär från 2000-taet tiförs. En signaturbyggnad på 14 våningar är förenig med Riksintresset om den utformas vä. Vad gäer riksintresse järnväg kan sägas att nyttjandet av järnvägsanäggningen inte hindras av föresagen pan. Omokaisering av godsbangård medför en tydig utveckingspotentia för gods på järnväg. Panerad bebyggese är genomförbar ur risksynpunkt under förutsättning att de specificerade riskreducerande åtgärderna genomförs. Expoatering av området ökar trafikmängden med ca 10-15% jämfört med noaternativet 2025) på de festa gator i området utom Norra ärnvägsgatan som stängs för bitrafik. Söder om järnvägen paneras för gångfarts- och okagator. Den avskid gång- och cykevägen ängs Södra ärnvägsgatan ska bibehås och en gångcykebro över järnvägen förbättrar GC-förbindeserna mot centrum. Den trafikökning som orsakas av detajpanernas genomförande ger ett itet tiskott av uftföroreningar. De beräknade haterna igger totat sett ångt under nationet fastsagna mijökvaitetsnormer MKN). Detajpanernas genomförande innebär att fer bostäder byggs i en starkt buerpåverkad mijö nära väg och järnväg. Buerdämpande åtgärder kommer att krävas för att god boendemijö ska uppnås. Avseende vibrationer ska, under vedertagna och vä kontroerade grundäggningsprinciper, inga hinder finnas för genomförandet av panen. Mijögeotekniska undersökningar redovisar förekomst av markföroreningar. Inom bangårdsområdet kan detta kräva en saneringsinsats vid markarbeten. I övriga dear bör vedertagen försiktighetsprincip med kontinuerig okuär kontro råda. 4 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

Genomförandet av detajpanen främjar mijön des genom ett ökat underag för resande med koektivtrafik och en ökad tigängighet okat, des genom att omokaisering av befintig godsbangård ger hög utveckingspotentia. Panförsagen medverkar ti ökade möjigheter för nyttjande av koektiva färdmede och cyke, viket igger i inje med mået att stäa om ti ett fossibränsefritt transportsystem. Fjärrvärme och fjärrkya från Sandviksverket kommer att erbjudas i området, viket också medverkar ti måuppfyese. Mark i panområdena kommer att saneras, viket medför positiva effekter på mark och vatten. Panförsagen medför förtätning av staden och ianspråktagande av redan expoaterad mark, viket bedöms medverka ti resurseffektivitet. Ingen jungfruig mark krävs för detajpanernas genomförande och byggnation på höjden är positivt. Uppföjning av trafikökningen och en pan för att hantera den generea trafikökningen i översiktspanen samt uppföjning av innehåande av buerriktvärden och mijökvaitetsnormer i ansutning ti panområdet föresås när byggnation har avsutats. 5 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

2 INLEDNING 2.1 BAKGRUND 2.2 SYFTE Växjö kommuns kommunstyrese antog 2006-02-02 panprogram för Södra stationsområdet, Växjö centrum. Mået var att få en naturig utbredning av centrum som ger en äkta fortsättning på stadens historiska rutnätsstruktur och bidrar ti stadens profi som regioncentrum, handes- och utbidningsstad. 2009-11-03 antog kommunstyresen ett panprogram som behandar den norra deen av stationsområdet, upp ti Norra ärnvägsgatan. Här har fokus egat på att skapa en attraktiv entré ti staden med en vacker ansutning av rutnätsstaden mot järnvägen och stärka utveckingsmöjigheterna för koektivt resande. Ytterigare en aspekt har varit att med ett Word Trade Center skapa en mötespats för regionaa och internationea näringsivskontakter och hande. Den nya bebyggesen ska skapa förutsättningar och fexibiitet för bostäder, restauranger, affärer, kutur och nöjen. Samtidigt ska tigängigheten mean centrum och södra stadsdeen öka för invånare och besökare. Sammantaget ska panområdet bi en evande de av centrum/rutnätstaden med två framsidor. Denna Mijökonsekvensbeskrivning MKB) utgör en samad mijöbedömning för panäggningen av södra och norra deen av Växjö stationsområde, och behandar den betydande mijöpåverkan som kan antas. MKBn utgår från vad som framkommit i Växjö kommuns behovsbedömning som sutfördes 2007-06-05. Mijökonsekvensbeskrivningen och bemötandet av synpunkter på den ska vara tydiga. Stäningstaganden om behov och avgränsning ska tydigt motiveras. Dessutom finns krav på att kommunen vid antagandet av panen i en särskid sammanstäning ska redovisa: 1. hur mijöaspekterna har integrerats i panerna 2. hur mijökonsekvensbeskrivningen och synpunkter från samrådet har beaktats 3. skäen ti att panerna har antagits i stäet för de aternativ som varit föremå för överväganden 4. de åtgärder som avses vidtas för uppföjning och övervakning av den betydande mijöpåverkan som genomförandet av panerna medför. Syftet med mijöbedömningen är att identifiera, beskriva och bedöma positiva och negativa konsekvenser av panförsagen och de aternativ som ingår i mijöbedömningen. Vidare är syftet att där det är möjigt föreså åtgärder för att reducera eer avhjäpa eventuea negativa effekter av panförsagen samt beysa vika frågestäningar som behöver utredas ytterigare. 6 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

2.3 REVIDERINGAR AV MILÖKONSEKVENSBEDÖMNINGEN Denna mijökonsekvensbedömning är utformad och reviderad i enighet med panprocessen i pan- och byggagen. Den ursprungiga MKB:n daterad 2011-01-05 reviderades efter samrådet ti en MKB daterad 2011-05-27 inför utstäningen av detajpanen för Södra stationsområdet. I samband med utstäningen påpekades en feaktighet avseende trafiksiffrorna i tre punkter ängs Norra ärnvägsgatan. I denna version har dessa siffror rättats i enighet med den reviderade trafikutredningen daterad 2011-09-30. Revideringen påverkar trafiksiffrorna ängs Norra ärnvägsgatan i nuäget och ängs Södra ärnvägsgatan och Norra Espanaden i no- respektive panaternativ, förändringarna är av storeksordningen + 5-10% i prognosaternativen. Skinaden mean de två aternativen är dock fortfarande densamma. Som en föjd har även buerpåverkan ängs Södra och Norra ärnvägsgatan reviderats i Rapport TR10136987.01 Växjö stationsområde, Buerutredning reviderad 2011-09-30 i enighet med de reviderade trafiksiffrorna, viket föranett en revidering av MKB:ns biaga C. Förändringarna här är dock så marginea att de inte ett ti någon förändrad bedömning av buersituationen. Buerutredningen av övriga gator har inte reviderats, inte heer har uftkvaitetberäkningarna justerats utan är desamma som i den tidigare versionen av MKB:n som daterats 2011-05-27. 3 OMRÅDESBESKRIVNING 3.1 ALLMÄNT Panområdena gränsar i söder ti Södra ärnvägsgatan i väster mot Liedbergsgatan och Tegnérkyrkogården och i norr mot Norra ärnvägsgatan. I öster gränsar panområdet mot Mössmakare Lindahs gård och Linnéparken. Den de av området som igger norr om järnvägsspåren ingår i det norra området och det söder om ingår i det södra området. 3.2 NUVARANDE MARKANVÄNDNING Inom området har det sedan 1800-taet ti ca 1990 bedrivits verksamhet som kan hänföras ti järnvägstrafik. Södra Stationsområdet består i dagsäget av en grusad parkeringsyta, Trafikverkets godsbangård med okstaar samt i öster en för amänheten avgränsad grönyta runt Vita vian. Godsbangården har tidigare använts för sat- och ojetransporter samt för temporär meanagring av stormvirke och som uppagsområde för järnvägsreaterat materia och gods men används nu inte ängre för detta syfte. I dagsäget finns ca 160 patser på PEABs mark Växjö 10:46). Inom Växjö 10:15 finns ca 140 amänna parkeringspatser, dvs. sammanagt ca 300 patser. Området mean järnvägen och Norra ärnvägsgatan är idag hårdgjord yta som het utnyttjas för buss-, tåg- och taxitrafik. 7 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

3.3 ANGRÄNSANDE MARKANVÄNDNING Stationsområdet igger strategiskt med gångavstånd ti stadens viktiga samhäsfunktioner, kuturutbud, hande och service. Väster om område igger Tegnérkyrkogården med sina praktfua trädrader och en bit österut igger Växjösjön med sitt popuära gångstråk. Längs med Södra ärnvägsgatan finns fera kvarter med bebyggese som är särskit bevarandevärd med hänsyn ti arkitekturen och dess yttre mijö. Museiparken med Småands Museum och Sveriges Gasmuseum är viktiga eement för stadens kuturea iv. Inom Växjö 14:2 igger bangården med sammanagt 11 spår samt en dubbesidig astkaj för godshantering. 4 AVGRÄNSNING OCH METODIK 4.1 AVGRÄNSNING Samråd enigt 6 kap 13 mijöbaken, hös 2007-06-05 med Länsstyresen kring panprogrammet för den södra deen av området och i samrådsyttrandet, 2007-06-27 anges att detajpanen kan antas medföra betydande mijöpåverkan. Det medför att en asidig beysning av de mijömässiga konsekvenserna för de avgränsade aspekterna ska genomföras i MKB. 8 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

4.2 BETYDANDE MILÖPÅVERKAN UTIFRÅN BEHOVSBEDÖMNING Fortöpande har kommunen genomfört mijöbedömningar och sagit fast i behovsbedömningen, daterad 2007-06-05, att föjande aspekter kan antas medföra en betydande mijöpåverkan: Buer pga ökat trafikföde, samt närhet ti järnvägstrafik Luftkvaitén pga ökat trafikföde 4.3 BETYDANDE MILÖPÅVERKAN UTIFRÅN PLANSAMRÅD Länsstyresens samrådsyttrande, daterat 2007-06-27, anger föjande aspekter som kan antas medföra betydande mijöpåverkan: Trafik och trafikbuer trafikmijön och buer avseende vägtrafik samt buer och vibrationsprobematik avseende järnvägstrafik Mijökvaitetsnormen för uft uftmijön i gaturummet Misstänkta föroreningar hantering under byggskedet Riksintresse järnväg kust-ti-kustbanan, risker och säkerhet Riksintresse kuturmijö expoateringsgrad och byggnadshöjd 4.4 POSITIVA MILÖEFFEKTER Under panarbetets gång har det även framkommit ett ferta aspekter som kan antas ha positiv mijöpåverkan ti föjd av panernas genomförande: Attraktivare entré ti staden Mer ättigängigt och rationet resecentrum Spårbunden godshantering fyttar från centrum GC-bro ökar tigängigheten och säkerheten mot järnvägen Panområdena förbinder de centraa dearna med Söder Panområdena medför ökat boende i centrum, viket medför ett bättre underag för hande, service och kutur och koektivtrafik 9 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

4.5 METODIK De aspekter som kan antas medföra betydande mijöpåverkan enigt ovan utreds mer i detaj. I kapitet Mijökonsekvenser görs inedningsvis en nuägesbeskrivning. Därefter beskrivs konsekvenserna för respektive aternativ. Sutigen görs en mijöbedömning och avstämning mot givna förutsättningar för respektive aternativ samt en redovisning av åtgärder för att genomförande av panerna ska vara rimig. 5 BEHANDLADE ALTERNATIV Mijökonsekvensbeskrivningen behandar noaternativ och panförsagen där området utveckas och bebyggs. Någon aternativ okaisering är ej aktue. 5.1 NOLLALTERNATIV Noaternativet utgör befintig markanvändning, grusad parkeringsyta för amänheten, Trafikverkets godsbangård se kap 3, Områdesbeskrivning). Norr om järnvägen kvarstår dagens hårdgjorda ytor för buss- och taxitrafik. 5.2 PLANFÖRSLAGEN Det avsmanade bangårdsområdet ger i panen för den norra deen av området pats för nya byggnader som kan inrymma affärer, arbetspatser och nya bostäder. Detta ger ett mer konkurrenskraftigt centrum med nya jusa och trygga gatu- och torgrum i stadens centrum. Panförsaget för södra deen av området medger tät stadsbebyggese söder om järnvägen. Denna kommer att utformas i kvartersform med bandat innehå, exempevis bostäder, garage, butiker, restauranger och dyikt. I denna de ingår också etabering av Word Trade Center WTC) i en byggnad med 14 våningar inkusive 2 våningar parkeringsgarage och en ny angöring från Söder ti bangårdsområdet för taxi och privatbiar. Tisammans med gång och cykebron över spåren gör detta Södra Stationsområdet ti en tydig de av centrum. Denna medför också att Småands museum hamnar i centrum och ger Lasarettet möjighet ti en ny huvudentré. För att skapa utrymme för angöring och en rymigare torgmijö här rivs den Vita Vian. Panen medger även parkeringspatser för amänhet och boende. I ett tidigare skede har en voymstudie genomförts för tre aternativ på bebyggesevoym i den södra deens tre bostadskvarter med avseende på riksintresset för kuturmijö, intentionerna i panprogrammet och Kommunstyresens förtydigande av detajpanen samt expoateringsekonomi. Sutsatsen av denna studie är att aternativ II med byggnadshöjder mean 4-9 våningar förordas som det aternativ som ger den minsta voym som krävs för att ekonomiskt kara finansiering av de gemensamma anäggningarna samrådshanding 2008-04-14). Enigt genomförd voymstudie bedöms detta försag i stort föja riktinjerna i riksintresset, dvs varierat innehå i bebyggesen, rutnätskvartersstruktur, hus i kvartersinje mot gatan, väavgränsat gaturum, stadens skaa och proportion, öppna kvarter mot Södra ärnvägs- 10 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

gatan m.m. Bebyggesevoym upp ti 9 våningar mot järnvägen avviker från stadskärnan vad gäer byggnadshöjden. Med tanke på större byggnadsvoymer i närheten, exempevis asarettet som också igger inom riksintresset, kan denna bebyggesevoym få bra proportioner och accepteras som ett viktigt steg i stadens håbara utvecking. Byggnadshöjden ängs Södra ärnvägsgatan paneras ti 4 våningar med indragen 5:e takvåning för att anpassas ti kringiggande bebyggese. 6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VÄXÖ STATIONSOMRÅDE Panbeskrivningen beskriver en tydig kvartersstruktur i varierande byggnadsvoym och höjd. Kvartersbebyggese mean spårområdet och Norra ärnvägsgatan återskapar här gaturummet. Bebyggesen grupperas i fem kvarter med fyra våningar mot norr, på den södra sidan mot spårområdet kan fem våningar tiåtas. I Kostergatans förängning tiåts sex våningar i gatans bredd. Etaberingen utgörs av butiker och serviceokaer i de två nedre panen och bostäder i de övre panen. Norra ärnvägsgatan ska omvandas från dagens genomfartsgata ti en framtida stadsgata med butiksokaerna i oika former orienterade ut mot Norra ärnvägsgatan för att stärka stadsivet ängs gatan. I södra deen paneras ferbostadshus med hyresrätt och bostadsrätt. Etabering av butiksokaer/serviceokaer ska möjiggöras i markpan i förängningen av Vagatan, dvs i ansutning ti torgytan som paneras där. Butiksokaer paneras även öster och väster om torget, ängs med Södra ärnvägsgatan. Tegnérgatans förängning in i området bidar entré söderifrån. Amänna parkeringspatser ska kunna angöras från Tegnérsgatans förängning samt via Södra ärnvägsgatan. Totat beräknas etaberingen medföra ytterigare 3 800 m 2 kontor, 540 ägenheter, 8 000 m 2 handesytor samt 700 m 2 yta för resecentrum. Ti detta kommer WTC med ytterigare ca 11 000 m 2 kontorsytor. Panförsagen medger totat ca 1 200 parkeringspatser för biar som panäggs des i ansutning ti bussterminaen des i ett garage under bebyggesen. I kvarteren på båda sidor om järnvägsstationen anordnas parkering i käarpan. I den västra deen är garagepanet ti häften nedgrävd mot Södra ärnvägsgatan. I mån av pats anordnas parkeringspatser för biar i markpan. I panförsagen föresås även cykeparkeringar i garage i närheten av ingångar ti gång- och cykebroar samt bostadsentréer, försagsvis i ansutning ti gångfartsgatan ängs med järnvägen. Dagvattnet från kvarter söder om spårområdet föresås fördröjas genom ett dagvattenmagasin under mark. Dagvatten från den norra deen av området tas om hand av befintigt system med dagvattenedningar. Dagvatten från amänna patser och gatumark ska fördröjas innan det säpps ti dagvattenedningar. Parkområdet i områdets östra de är idag ett grönområde som tihör Vita vian. Fastigheten är i kommuna ägo men är, med sitt staket ut mot Södra ärnvägsgatan, inte tigängig för amänheten. Panförsagen innebär att denna yta öppnas upp ti ett torg som binder ihop bebyggesen med Museiparken, Småands Museum och Sveriges Gasmuseum och skapar en andra entré ti stadens centrum. 11 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

Utgångspunkten för panförsagen är att godsbangården har fyttats ti Avesta och frigjort ca 11 000 m 2 inom fastigheten Växjö 14:2. En utredning kring detta har genomförts, Tyréns 2007-12-19, och försag ti genomförande finns, se avsnitt 6.2. Tigängigheten för gång- och cyketrafik ska gynnas. Panerna ska ej hindra byggnation och utvecking i angränsande områden eer begränsa verksamheter. I arbetet med denna pan ingår även Word Trade Center och uppgiften att skapa en attraktiv entré ti staden. 6.1 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR RIKSINTRESSE KULTURMILÖ Stationsområdet ingår i riksintresset för kuturmijövård och ska, enigt mijöbakens 3 kapite 6 skyddas mot åtgärder som påtagigt kan skada kuturmijön. Riksintresset beskrivs närmare i Bevara och förnya i Växjö Centrum, Försag ti fördjupad översiktspan för riksintresset rutnätstaden med Östrabo och Biskopgärdet. FÖP), antagen av kommunfumäktige 1992-03-26, 27. Enigt panen är en av rutnätsstadens viktigaste egenskaper dess fexibiitet. Panen beskriver att en kontinuerig förändring av verksamheten i centrum har varit möjig då stadspanen inte åst fast kvarteren ti bestämda funktioner. Vidare bör ny bebyggese i skaa och karaktär anpassas ti befintig mijö samtidigt som förnyese ska ske med sjävförtroende och höga ambitioner, på ett sätt där det nya samtaar med det gama enigt Bevara och förnya i Växjö Centrum. Utgångspunkten för panförsagen är att rutnätsstadens stadsmässighet, täthet och fexibiitet bibehås, viket anges i programmet för Södra Stationsområdet antaget av Kommunstyresen 2006 02 02 39). Vidare har Kommunstyresen besutat 2006 09 07 222) att förtydiga detajpaneuppdraget genom att ba ange att panen bör utgå från en samstämmighet avseende skaan och voymen ängs med Södra ärnvägsgatan men pröva högre bebyggese närmare spåret, samt markant högre i hörn och fondägen. En voymstudie har genomförts för att studera tiåtna voymer och proportioner i panen och för att beakta riksintressets värden. En annan förutsättning är att den gama stationsbyggnaden som är en viktig fondbyggnad ska igga kvar efter omgestatningen av området. 6.2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR RIKSINTRESSEN ÄRNVÄG Samtiga spår och spåranäggningar som tihör stomnätets infrastruktur är av sådan betydese för järnvägssystemet att de är av riksintresse för kommunikationsanäggningar. Kust-ti-Kustbanan är en sådan anäggning. Enigt mijöbakens 3 kapite 8, ska anäggningen skyddas mot åtgärder som påtagigt kan försvåra utnyttjandet. Trafikverkets prognoser för framtida persontrafik pekar generet mot ett ökat resande. Även efterfrågan på edig bankapacitet för godstrafik ökar. Genomförande av panerna ska bidra ti utveckingen för järnvägstrafiken. Risken för oyckor ti föjd av transporter av farigt gods och urspårning finns. En riskbedömning har genomförts av WSP 2011-05-19 och reviderats 2011-06-30, där förutsatta riskreducerande åtgärder beaktas. Dessa förutsatta åtgärder har sin grund i genomförd riskutredning och är föjande; 12 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

avstängningsbara ventier för hinder mot utsäpp av giftiga gaser obrännbart materia i fasader som skydd mot värmestråning pacering av pubika huvudentreer ti handes-och kontorsokaer i området norr om bangården paneras i gavar eer norrut, för att undvika att personer som inte är resenärer utsätts för risker. Detta hindrar inte att vissa mindre entréer kan anordnas söderut. Resecentrum omfattas inte av ovanstående. räddningstjänsten ges tigång ti ordinarie PA-system högtaare) Utgångspunkten för panförsagen är att godsbangården fyttas ti anpassat industriområde. Tre genomgående spår för person- och godstrafik ska bibehåas samt ytterigare ett spår närmast den södra deen av panområdet som kommer att användas för att fytta tågset ti och från uppstäningsspår. Persontrafiken ska gynnas genom ökad tigängighet för resenärer och ge förutsättningar för utökat resande. Hög säkerhet med skäiga riskreducerande åtgärder och god närmijö ska skapas mot järnvägen. Byggnation ska utföras så att möjigheter ges ti framtida förändringar inom såvä järnvägsområdet som omgivande gator och områden. 6.3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VÄGTRAFIK Anayser visar på en genere ökning av trafiken och idag finns probem med framkomigheten för bitrafiken på vissa patser i staden. Ökad trafik medför också att gående och cykister utsätts för at större risker vid överfarter etc. Utgångspunkten för panförsagen är att prioritera koektivtrafiken och övergången från ansutande trafiksag. Norra ärnvägsgatan stängs för bitrafik för att underätta för koektivtresande. Gång- och cyketrafikanter ska kunna färdas säkert i området. Längs Södra ärnvägsgatan är måsättningen att expoatering ska genomföras utan att trafikfödet begränsas. 6.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UTOMHUSLUFT Mijökvaitetsnormen för uft anger de föroreningsnivåer eer störningsnivåer som människor eer mijön kan beastas med utan fara för påtagiga oägenheter. Normer finns angivna för kvävedioxid, kväveoxider, svavedioxid, komonoxid, by, bensen, partikar PM 10 ) och ozon i utomhusuft. Vid panäggning ska säkerstäas att de nationea mijökvaitetsnormerna MKN) inte överskrids. Koppat ti mijökvaitetsnormen finns även nedre och övre utvärderingströskar NUT resp. ÖUT), överskrids dessa stäs krav på indikativa respektive kontinueriga mätningar kompetterat med beräkningar. Vidare finns nationea mijökvaitetsmå för uft. Dessa har använts som riktmärken för det svenska mijöarbetet sedan år 1999. De anger viken mijökvaitet som är önskvärd och har ti syfte att ge dem som arbetar aktivt för mijön nationet, regionat och okat en gemensam måbid för arbetet. De aktuea mijömåen är de som satts upp för 2010. De 13 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

kommer att ersättas av preciseringar för mijökvaitetsmå dessa preciseringar har ännu inte fast sagits. Det finns dock försag ti preciseringar i proposition 2009/10:155. De specifika mijökvaitetsmå används i avsnitt 7.4 är de gäande mijömåen för 2010. Byggnation av området bidrar ti en oka trafikökning. Utgångspunkten för panförsagen är att gaturum och bebyggese ger ett bra trafikföde som inte nämnvärt påverkar utomhusuftens kvaitet. Om nationea MKN överskrids ska åtgärder vidtagas. 6.5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BULLER/VIBRATIONER Ett av de 15 svenska mijömåen är god bebyggd mijö. Det innefattar att människor inte ska utsättas för skadiga buerstörningar. Måsättningen har konkretiserats när det gäer trafikbuer i infrastrukturpropositionen 1996/97:53. Här anger man att vid nybyggnation av bostäder eer vid nybyggnad eer väsentig ombyggnad av trafikinfrastruktur har bedömningen gjorts att föjande riktvärden för trafikbuer normat inte bör överskridas: 30 dba) ekvivaentnivå inomhus 45 dba) maximanivå inomhus nattetid 55 dba) ekvivaentnivå utomhus vid fasad) 70 dba) maximanivå vid utepats i ansutning ti bostad. Om en väg breddas och hastigheten höjs, kan i vissa fa detta istäet räknas som väsentig ombyggnad. Det finns dock andra mijömå som motiverar avsteg. Exempevis finns mijömässiga fördear med förtätningar i stadens centraa dear eer i omedebar närhet ti knutpunkter för koektivtrafik varpå det bör finnas möjigheter ti överskridanden ti 65 dba på trafiksidan under förutsättning att andra kompensationsåtgärder för att säkerstäa en god boendemijö görs. Detta kan åstadkommas genom att bostäder har en tyst aternativt juddämpad sida där tyst sida vanigen definieras som en nivå som är högst 45 dba ekvivaentnivå medan en juddämpad sida kan tiåtas ha upp ti 50 dba ekvivaentnivå Boverket, Amänna Råd 2008:1). Enigt propositionen 1996/97:53 ska åtgärder genomföras för att förbättra buersituationen även vid befintiga bostadsmijöer. I en första etapp ska detta göras för befintiga mijöer med vägbuer överstigande 65 dba ekvivaentnivå utomhus vid fasad. Åtgärderna ska i första hand eda ti begränsningar av inomhusnivåer som överstiger 30 dba ekvivaentnivå och 45 dba maximanivå. I en andra etapp ska bostäder åtgärdas där den maximaa judnivån överstiger 55 dba mer än 5 gånger per natt. Åtgärderna ska eda ti begränsningar av inomhusnivåer som överstiger 30 dba ekvivaentnivå och 45 dba maximanivå. Avseende vibrationer anges 0,5 mm/s vägt rms-värde som högstabärde för att kara god mijökvaitet enigt proposition 1996/97:53. Riktvärden för bedömning av komfort i bostäder och kontor SS 460 48 61) anges ti 0,4-1,0 mm/s för måttig störning och > 1 14 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

mm/s vägt värde för sannoik störning. Vibrationer mean 0,1-0,3 mm/s rms, anges som känsetröske, dvs den svängningshastighet som är märkbar. Vibrationer kring 1 mm/s rms är kart kännbara medan vibrationer över 1,2-1,5 mm/s rms är kraftigt kännbara. Utgångspunkten för panförsagen är riktvärden för buer och vibrationer och att uppnå god boendemijö trots expoatering i burig mijö nära koektivtrafik och centrum. Buerdämpande barriärer mot järnvägen bör skapas genom att kombinera byggtekniska och arkitektoniska åtgärder. Vä motiverade avsteg från riktvärden kan tiåtas. 6.6 FÖRUTSÄTTNINGAR BYGGSKEDE Mijögeotekniska undersökningar i området ska redovisa förekomst av markföroreningar. Erforderiga utredningar ska kargöra behov av sanering och omhändertagande av schaktmassor innan byggnation startar. Uppmätta värden jämförs med Naturvårdsverkets generea riktvärden för förorenad mark Naturvårdsverkets rapport 5976). Vika riktvärden som används beror på hur marken ska användas nu och i framtiden och väjs i samråd med mijö- och häsoskyddsförvatningen. De generea riktvärdena för känsig markanvändning KM) används vid mark som används för bostäder, ekpatser, daghem mm och de för mindre känsig markanvändning MKM) tiämpas på mark som ska användas för kontor, industri, vägar mm. Utgångspunkten för panförsagen är att byggnation inte hindrar pågående verksamheter och att eventuea föroreningar omhändertas. Där bostäder paneras bör riktvärden för känsig markanvändning tiämpas. 6.7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MELLANKOMMUNALA INTRESSEN Meankommunaa intressen är främst gods- och persontrafiken på järnväg. En vä utbyggd järnvägstrafik bidrar ti såvä oka som regiona utvecking under förutsättning att efterfrågan på järnvägtrafikens tjänster stimueras. Utvecking av stadens centrum bidrar ti att stärka Växjös profi som regioncentrum samt handes- och utbidningsstad viket även stäer krav på snabba och bekväma transporter. Dagig ångpending bir at vanigare och en förutsättning för detta är parkeringsmöjigheter för biar och cykar. Utgångspunkten för panförsagen är att tigängigheten för tågresenärer förbättras och att förutsättningar för en säkrare och utökad godshantering ges. 6.8 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR NATIONELLA/KOMMUNALA MILÖMÅL Sveriges 16 nationea mijökvaitetsmå beskriver hur Sveriges mijö och våra natur- och kuturresurser bör förvatas för ett håbart samhäe på ång sikt. Förutsättningar ska ges för en håbar samhäsutvecking som tigodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjigheter att tigodose sina behov. 15 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

Lokaa mijömå för Växjö kommun har tagits fram under 2006. Här har en oka anpassning av de nationea mijömåen gjorts. Nedan behandas därför i huvudsak Växjö kommuns mijömå. Utgångspunkten för panförsagen är att främja koektivt resande och godstransporter på järnväg för att minska utsäpp från vägtrafiken. Dagvatten ska omhändertas okat. Sund boendemijö och energieffektiva ösningar ska främjas. 7 MILÖKONSEKVENSER Efter nuägesbeskrivning nedan mijöbedöms de aspekter som antagits medföra betydande mijöpåverkan från de tidigare skedena enigt kapite 4, Avgränsning. Konsekvenserna stäms av mot de givna förutsättningarna kap 6) viket mynnar ut i försag ti åtgärder. Under kapite 9, Samad bedömning, sammanfattas förutsättningar, konsekvenser och åtgärdsförsag i tabeform. 7.1 MILÖKONSEKVENSER FÖR RIKSINTRESSE KULTURMILÖ Området ingår i ett riksintresse för kuturmijövården. I den fördjupade översiktspanen för riksintresset FÖP, 1993-03-26) beskrivs en möjig utformning av området med bebyggese i kvartersform i den västra deen och parkering i pan i den östra. Idag är Växjö centrum för ca 80 000 invånare i kommunen med en årig tiväxt på 1 000 personer. Många pendar över kommungränserna i synnerhet med järnväg. Det stäer höga krav på tigängighet men även kravet att förmeda en känsa av den goda, positiva och moderna staden är viktig. Utveckingen kräver en naturig form av förnyese som kan bestå i att fya uckor i den sargade och ofuständiga rutnätsstaden FÖP, 1993-03-26). I den fördjupade översiktspanen för rutnätstaden finns riktinjer för nybyggnation vika är ett viktigt underag i detajpaneringen. 7.1.1 NULÄGESBESKRIVNING RIKSINTRESSE KULTURMILÖ Markområdet utgörs idag av 300 parkeringspatser samt utnyttjas för buss-, tåg- och taxitrafik. Det utgörs även av järnvägsmark med godsbangård som har en iten omfattning av godshantering. Södra deen av området är en grusad yta som saknar god gestatning och stadsmässighet viket medför att mijön därmed inte är särskit titaande. Bitrafikanter som parkerar i den södra deen når stadskärnan och resecentrum des via pankorsningen vid Liedbergsgatan, des via trappor vid befintig gångbro i öster. Parkeringsytan är pan och igger på omkring 164,5 m över havet möh). Den geografiska nivåskinaden på angränsande områden varierar. Södra ärnvägsgatan stiger i östig riktning från 163,7 möh ti möh vid museet. Parkområdet vid Vita Vian suttar kraftigt ner mot parkeringen från högsta nivån på möh. 7.1.2 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE KULTURMILÖ Noaternativet Den amänna parkeringen bedrivs på nuvarande sätt. Känsan av bangårdsområde, som 16 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

vid torr väderek astrar damm, kvarstår. Grönområdet invid Vita vian kan öppnas för amänheten och bi en hehet med museiparken. Promenadstråk och utsiktspatser som inbjuder ti både via, ek och rekreation kan iordningstäas. I den norra deen av området kvarstår den öppna Norra ärnvägsgatan med stora ytor för bussuppstäning som ett avbrott i rutnätsstadens karaktär. Likaså kvarstår probemen med trafikkaos vid högtrafik då privatbiister, taxibiar och gående ska samsas här. Museiområdet uppeves fortfarande som isoerat från centrum i sitt äge söder om spåren, men noaternativet innebär att Vita Vian kan bevaras. Panförsagen Byggnation innebär en förtätning och ger både en fysisk och visue kopping mean den centraa stadens norra och södra de. Underaget för hande, service och kuturiv stärks och en attraktiv entré ti staden skapas. Området är utformat i enighet med rutnätsstadens principer. Den gama stationen bevaras och förstärks som fond i Kungsgatans södra riktning av de nya kvarterens fasta inramning. Stationsområdets kvartersuppdeade bebyggese föränger det gama kvartersrutnätet i Växjö centrum och förmedar denna grundstruktur vidare över spårområdet med nya kvarter som ansuter ti de ädre kvarteren på södra sidan. Tydig kvartersindening med gata, torg, park och bebyggese föjer rutnätsstadens mönster. Genom att sätta höjden ti 4 våningar ängs Norra ärnvägsgatan ges dessutom gatan ett rimigt dagsjus. Den östra deen av området söder om spåren får en öppnare kvartersstruktur som ämnar pats för en vegetativ struktur att växa fram kring Word Trade Center med sina 14 våningar kommer att utgöra en signaturbygnad mittemot Småands museum. Detta bidar en övergång ti Museiparkens antigare karaktär och skarpare topografi. Denna de skijer sig från kringiggande rutnätsmönster och karaktär och kommer att utgöra en asyiknande de vars bevarandevärde respekteras i panen. Tegnérgatan och Vagatan förängs i nordig riktning, i Vagatans förängning byggs en ny GC-bro och i Kostergatans förängning integreras den befintiga gångbron med ett nytt resecentrum, vika sammantaget förstärker stadens rutnät. Ett tätare gaturum skapas ängs med Södra ärnvägsgatan där byggnadshöjden begränsas ti 4 våningar exkusive takvåning). Byggnadsvoymen varierar inom kvarteren mean 4-9 våningar exkusive takvåning). Den ägre byggnadshöjden äggs utmed Södra ärnvägsgatan medan de högre byggnaderna paneras punktvis och varierande mot järnvägen. Det skapar varierande kvarter där den ägre höjden överensstämmer i skaa mot befintiga hus i omgivningen. Högre hus i varierande voym mot järnvägen ger området en tydig karaktär och förstärker stadskärnans utvecking i sin hehet ängs järnvägen. Antaet ägenheter bir totat ca 500. Centrumnära parkering är en förutsättning för stadens näringsiv och hande men gör det även attraktivt för koektivt resanden. Totat anäggs ca 1 000 1 100 parkeringspatser inom Stationsområdet, de festa i parkeringsgarage under bebyggesen men även i mindre grad som markparkering. Ca 200 parkeringspatser är utformade som korttids- 17 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

parkering för amänna behov utöver expoateringsbehoven viket bidrar ti fexibiitet i kvarteren, dessa är aa beägna i den södra deen av området. 7.1.3 MILÖBEDÖMNING OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD - RIKSINTRESSE KULTURMILÖ Noaternativet Grönområdet vid Vita Vian kan öppnas för amänheten och dammbindande åtgärder kan utföras på parkeringen. Åtgärden bidrar inte ti att förstärka rutnätstadens karaktär. Panförsagen Tydiga och vackra gaturum bidas inom kvarteren. Genom att tiåta gångfartsgata och skapa nya torgpatser gynnas möjigheten att vistas och mötas i gatupan. Sammantaget bidrar byggnation av området ti ökad fexibiitet i stadens centrum. Centrat boende ökar underaget för stadens funktioner. Byggnationen fubordar den brutna rutnätstaden. Den Vita Vian, mittemot Småands museum, försvinner med sin kuturhistoriska kontinuitet, värdet av denna bedöms dock inte vara av den art att den på något sätt utgör ett omistigt insag i mijön enigt Bedömning av panförsag och det kuturhistoriska riksintresset, 2009. Avseende höjder på byggnader taar riksintresset för att hushöjder ska anpassas ti stadens tradition. Samtidigt ska riksintresset inte hindra stadens naturiga utvecking där förnyese är en de av stadens historia och en musea konservering av staden är oyckig FÖP, 1993-03-26). För stadens utvecking bör god tigängighet och dragkraften att vistas i stadens centrum vara avgörande för stadens utvecking. Utan pus och röreser avstannar hande och näringsverksamhet. Den geografiska höjdskinaden ca 10 m österut) mot befintig bebyggese ger utrymme för varierande byggnadshöjder på det pana området utan att inskränka på omgivande höjdskaa. Det är rimigt att i samkang med översiktspanens och riksintressets intentioner förnya staden och tiföra karaktär från tidigt 2000-ta. Genom att skapa utsiktspunkter och naturiga mötespatser i en evande boendemijö ökar stadens styrka oavsett byggnaders höjd. Vä utformade höga punkthus i en sammantaget funktionsbandad bebyggese kan förstärka stadens karaktär. Word Trade Center med sina 14 våningar kommer att utgöra en signaturbyggnad i stadens centrum. Den panerade förändringen av stationsområdet är så pass omfattande att det i inje med historisk kontinuitet finns utrymme för en arkitektonisk kröning av området med en sådan signaturbyggnad. Detta under förutsättning att dess utformning i nivå och dominans inte överskrider uppevesen av domkyrkotornens dominans. En hög sank byggnad som associerar ti tornspirornas sankhet är dock att föredra framför en mer monumenta ägre byggnad Barup&Edström arkitektkontor AB, 2010-05-19). Sammantaget kan ingen påtagig skada på riksintresset påvisas. Snarare bidrar den panerade bandade bebyggesen ti att förstärka rutnätstadens fexibiitet både ti form och innehå. Försag ti åtgärd är att tydiga kvarter skapas som förstärker rutnätstadens karaktär. Bebyggesen ska vara fexibe både vad det gäer användandet och utformning och 18 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

centraa byggnader bevaras, så som exempevis ärnvägsstationen. En stor vikt bör äggas vid utformningen av den nya signaturbyggnaden för att uppnå ett sankt eegant uttryck som korresponderar vä med domkyrkan. 7.2 MILÖKONSEKVENSER FÖR RIKSINTRESSE ÄRNVÄG Kust-ti-Kust-banan tihör stomnätets infrastruktur och är av riksintresse för kommunikation. Banan står för förbindeser mot Kamar/Karskrona, Göteborg och Södra stambanan via Avesta. En omdisponering av bangårdsområdet har utretts av Tyréns i Växjö bangårdsområden avgränsningar och disposition, daterad 2007-12-19. En riskbedömning har gjorts av WSP i Detajerad riskbedömning för detajpan, Stationsområdet, Växjö, 2010-03-19 reviderad 2011-06-30. Bedömningen utgår från byggnation av 4-5 våningar norr om järnvägsområdet och 4-9 våningar i den södra deen samt en pubik byggnad på 14 våningar med hög persontäthet i östra deen av södra panområdet. 7.2.1 NULÄGESBESKRIVNING RIKSINTRESSE ÄRNVÄG Gränsen mot järnvägen är idag markerad med stängse. Person- och godståg trafikerar regebundet området och ånga bomfäningstider vid pankorsningar förekommer. Fyttning av godsbangården ti en gemensam kombitermina i Avesta har genomförts. Behovet av en mindre anäggning för godshantering i närheten av Växjö kan ösas genom att nuvarande spåranäggning i Räppe kompetteras. 7.2.2 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE ÄRNVÄG Noaternativet Befintig markanvändning påverkar inte järnvägstrafiken. Ombyggnad av spår och pattformar kan utföras. Godsbangårdens verksamhet kan fortskrida. Oberoende av expoatering av området är det en förde för godshantering om bangården fyttas utanför stadens centrum. Ny okaisering ger möjighet ti ökad godshantering i anpassad mijö. En fytt eiminerar såvä astbistransporter koppade ti godsbangården som oycksrisken vid godshantering ängs infartsvägar och i centrum. Befintigt anta parkeringspatser kvarstår. Panförsagen Trafikverkets krav på att bibehåa tre genomgående spår uppfys. Hänsyn har även tagits ti framtida paner för ombyggnad av pattformar och resecentrum. Förutsättning för expoatering av hea området är att godsbangården fyttas. Det minskar risken för oyckor vid transporter och godshantering i området. Fytten medger att verksamheter knutna ti spårbunden godstrafik utveckas oberoende av trafikfödet på stadens gator, buer vid godshantering eer begränsningar vid omastning. Detta har studerats i en utredning av bangårdsområdet, genomförd av Tyréns, som är daterad 2007-12-19. 19 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

De nya byggnaderna skapar en förstärkt barriär mot järnvägen i fera avseende. Staket närmast järnvägen med grönyta och gångfartsgata förstärker barriären och höjer säkerheten. För att reducera skador vid en eventue urspårning vid pankorsningen ska garagen närmast pankorsningen byggas med eftergivigt materia. Begränsning av tung vägtrafik över pankorsningen är en annan åtgärd som reducerar risken för oyckor. Samhäsrisken för pubika byggnader inom området bedöms vara hög. Det krävs därför särskida riskreducerande åtgärder för pubika byggnader i området. Att begränsa fönsterarean på fasaden mot järnvägen som skydd mot värmestråning vid eventue oycka bedöms ge en åg riskreducerande effekt och kan därför inte anses nödvändigt. I övrigt bedöms de tidigare föresagna åtgärderna, se avsnitt 6.2, vara erforderiga och reevanta enigt den detajerade riskbedömningen för detajpan Stationsområde, Växjö. I området närmast Liedberggatan uppförs förråd eer iknande mot järnvägen med funktion som stråningsskydd för personer som vistas mean spår och byggnad. De utförs i obrännbart fasadmateria med en höjd av 3,5 m, viket bedöms reducera risknivån. Risknivån mot järnvägen i övriga dear bedöms toerabe. De nya GC-broarna ökar tigängigheten för gång och cyketrafikanter och minskar barriären som idag kan uppevas dea staden. 7.2.3 MILÖBEDÖMNING OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD RIKSINTRESSE ÄRNVÄGEN Noaternativet Försag ti åtgärd är att godsbangården fyttas ut från centrum för att minska andeen tung trafik viket minskar uftföroreningar och buer samt minimerar risker för oyckor med farigt gods i området. En omokaisering ti ett för godshantering anpassat område ökar utveckingspotentiaen. Om andeen tung trafik över pankorsningen minskar reduceras risknivån för oyckor. Panförsagen Fyttning av godsbangården är positiv och bidrar ti att utvecka godstransporter via järnväg. Expoateringen bidrar ti ökat resandeunderag genom boende nära kommunikationscentrum. Det i sin tur motiverar ett attraktivt resandecentrum. Parkeringsmöjigheterna för resande utökas och byggnation av en ny GC-bro ökar tigängigheten ti resecentrum. Ett förbud mot tung trafik över pankorsningen begränsar risken för urspårningsoyckor med tihörande konsekvenser för omgivningen. Säkerheten mot järnvägsspåren förstärks genom att skapa en fysisk barriär som minimerar möjigheten att ta sig in på spårområdet. Panerad bebyggese bedöms inte innebära någon riskökning för tågresenärer. Ingen skada på riksintresset kan påvisas. Snarare ökar möjigheten för järnvägens utvecking. Den föresagna byggnationen söder om järnvägen med Word Trade Center, bedöms inte medföra någon risk på panområdet. Den sammanagda risknivån om nedan angivna riskreducerande åtgärder genomförs bedöms som toerabe. 20 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

Försag ti åtgärd är att utbyggnaden ska ske i samkang med fyttning och utbyggnad av den nya godsbangården. Säkra och vä utformade barriärer mot järnvägen skapas. Parkeringspatser för resenärer säkras. I området norr om järnvägen och i järnvägsområdet undviks ätta konstruktioner för att skydda mot exposioner. Handesokaer paneras så att ager paceras närmast järnvägen och butiksytor och entréer ti kontorsokaer paceras bort från järnvägen. Några restriktioner för personaentréer ges inte. Gas i kontors- och handesokaer utförs i brandteknisk kass E 30). Fönsterarean i resecentrum minimeras i fasad mot järnvägen och perronger dimensioneras för att kara påkörning. Garage i den västra deen av panområdet, i ansutning ti pankorsningen med Liedbergsgatan, byggs med eftergivigt materia. Likaså bör i detta kvarter paneras för möjighet ti utrymning mot innergård med genomgående trapphus och förråd mot järnvägen bör byggas med brandskyddad fasad. Tung trafik förbjuds över pankorsningen vid Liedbergsgatan för att minska konsekvenserna av en eventue oycka. I det södra området bör generet öppningar för tiuft paceras på oexponerad sida, bort från järnvägen, så att spridning av gaser eer rök från järnvägen avsevärt försvåras. Särskid riskreducering för pubik byggnad krävs. Dessa innefattar samma åtgärder som för övrig bebyggese och som beskrivits ovan och i avsnitt 6.2. Dessutom finns ytterigare åtgärder som anses som ämpiga för de pubika byggnaderna men som inte regeras i detajpaneskedet, exempevis byggnadssprinker, brandarm, genomgående utrymningsvägar och tigängighet för utryckningsfordon mm 7.3 MILÖKONSEKVENSER FÖR TRAFIK Tyréns har utfört en trafikutredning kaad Trafikutredning Stationsområdet daterad 2011-04-15, reviderad 2011-09-30 I denna har basåret satts ti 2010 och de två aternativ finns utredda med 2025 års trafik. 7.3.1 NULÄGESBESKRIVNING TRAFIK Utöver dagens genomfartstrafik, från Liedbergsgatan respektive Strandvägen, utgörs trafikfödet på Södra ärnvägsgatan främst av personbistrafik ti och från den befintiga parkeringspatsen. Tung trafik ti och från denna de av området förekommer vid hämtning/omastning av gods från bangården. Pankorsningen vid Liedbergsgatan utgör en stoppbarriär vid ånga bomfäningstider. Norra ärnvägsgatan utgör idag en genomfartsgata med mycket trafik i form av både bussar, taxi och personbiar. Här förekommer förutom den trafik som redovisas nedan även en he de söktrafik mean parkeringspatserna i området. Längs Södra ärnvägsgatan öper en gång- och cykebana som är avskid från bitrafik av en trädrad, en gångbro över järnvägen i höjd med resecentrum minskar barriären för gångtrafikanter. Cyketrafikanter är däremot hänvisade ti pankorsningen vid Liedbergsgatan respektive den panfria GC-underfarten vid Vihem Mobergs gata för att korsa järnvägen. 21 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

Nedan redovisas dagens fordonstrafik på oika gatuadresser i området så som årsdygnstrafik ÅDT) dvs det under ett år genomsnittiga trafikfödet per dygn. De utsatta punkternas äge redovisas i biaga A. Trafik Dagsäget 2010 Punkt Vägnamn Trafikmängd ÅDT 1 Liedbergsgatan 1-5 3300 Liedbergsgatan 7 3300 Liedbergsgatan 9-15 9000 Liedbergsgatan 17-21 9000 Liedbergsgatan 23-27 9000 Liedbergsgatan 31-47-5 9000 Liedbergsgatan 51-53- 9400 Liedbergsgatan 55-57 9000 Liedbergsgatan 59 9000 Liedbergsgatan 61 7100 Liedbergsgatan 63-7200 2 Södra ärnvägsgatan 2 5500 Södra ärnvägsgatan 4 5300 Södra ärnvägsgatan 13-17 5300 Södra ärnvägsgatan 19-23 4300 Södra ärnvägsgatan 25-39 2500 3 Vihem Mobergs gata 9200 4 Teeborgsvägen 1 12900 5 Linnégatan 1-3 10400 Linnégatan 5-7 7900 Linnégatan 9-100 Linnégatan 15-21 5300 Linnégatan 23-27 10600 6 Norra ärnvägsgatan 4-6 8500 + 1760 buss Norra ärnvägsgatan 8-10 8000 + 1760 buss Norra ärnvägsgatan 12-20 8000 + 1760 buss 7 Regionbussgata 4-6 Finns inte 8 Norra Espanaden 6-12 13100 Norra Espanaden 16 13100 Norra Espanaden 18 13100 Norra Espanaden 20 13100 Norra Espanaden 22 13100 Norra Espanaden 26-28 9200 Norra Espanaden 32 8400 9 Storgatan 2-4 5200 Storgatan 2-4 8200 Strorgatan Oxtorget 11400 Storgatan 20 11400 Storgatan 40 11400 22 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

Storgatan 50-54 9400 Storgatan 56-66 11200 ärnvägstrafiken idag består av 60 tåg om dagen som passerar området. Andeen tung trafik på Södra ärnvägsgatan är 3 %. 7.3.2 KONSEKVENSER TRAFIK Noaternativet Trafik år 2025 med befintig bebyggese inom området I den aktuea översiktspaneringen fram ti 2015 har man god överbick över panerad expoatering av bostäder runt Växjö fram ti 2015, totat ca 6000 nya bostäder. Fram ti 2025 ingår även expoateringen i onsboda. I modeeringen för trafiken är samtiga dessa panerade projekt inagda iksom den panerade förändringen av Bäckaövsförbindesen och Södra änken. Söder om spåren bedrivs amänna parkeringen på nuvarande sätt. I den norra deen av området kvarstår den öppna Norra ärnvägsgatan med stora ytor för bussuppstäning som iksom i panaternativet stängts gatan av för bitrafik för att kunna hantera en fördubbing i busstrafiken. Framkomigheten för GC-trafikanter motsvarar dagens iksom den tunga trafiken. Trafiken ökar ganska kraftigt fram ti 2025 framför at på grund av den stora befokningsökningen som expoateringarna medför. Det sker också en omfördening av trafiken på grund av att Bäckaövsförbindesen öppnats samt att Norra ärnvägsgatan stängts för bitrafik. Dessa två förändringar gör att det bir ättare att köra från de västra dearna av Växjö in ti den södra deen av stationsområdet. Det sker också en förfyttning av trafik från Norra ärnvägsgatan ti både Södra ärnvägsgatan och Norra Espanaden. Trafikmängden beräknas öka ti nivåer enigt nedanstående tabe. Noaternativet - Trafik 2025 utan ny bebyggese inom området Punkt Vägnamn Trafikmängd ÅDT 1 Liedbergsgatan 1-5 4200 Liedbergsgatan 7 6800 Liedbergsgatan 9-15 20 Liedbergsgatan 17-21 19300 Liedbergsgatan 23-27 19800 Liedbergsgatan 31-47-5 14200 Liedbergsgatan 51-53- 14200 Liedbergsgatan 55-57 11200 Liedbergsgatan 59 11200 Liedbergsgatan 61 10 Liedbergsgatan 63 9600 2 Södra ärnvägsgatan 2 11800 Södra ärnvägsgatan 4 11900 23 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

Södra ärnvägsgatan 13-17 11500 Södra ärnvägsgatan 19-23 11800 Södra ärnvägsgatan 25-39 11500 3 Vihem Mobergs gata 15500 4 Teeborgsvägen 1 20200 5 Linnégatan 1-3 14800 Linnégatan 5-7 10100 Linnégatan 9-13 8600 Linnégatan 15-21 5700 Linnégatan 23-27 10200 6 Norra ärnvägsgatan 4-6 3800 + 2600 buss Norra ärnvägsgatan 8-10 0 + 2600 buss Norra ärnvägsgatan 12-20 0 + 2600 buss 7 Regionbussgata 4-6 Finns inte 8 Norra Espanaden 6-12 19200 Norra Espanaden 16 19200 Norra Espanaden 18 19200 Norra Espanaden 20 19200 Norra Espanaden 22 19200 Norra Espanaden 26-28 15100 Norra Espanaden 32 13500 9 Storgatan 2-4 8000 Storgatan 2-4 8000 Strorgatan Oxtorget 15200 Storgatan 20 15200 Storgatan 40 15200 Storgatan 50-54 12800 Storgatan 56-66 15400 ärnvägstrafiken uppskattas öka ti en omfattning av 104 tåg dagigen på sträckan fördeat på 16 godståg och 88 persontåg. Samtiga godståg bedöms vara passerande och samtiga passagerartåg bedöms stanna. Andeen tung trafik på Södra ärnvägsgatan uppskattas vara fortsatt 3%. Panförsagen Trafik år 2025 med ny bebyggese Trafikökningen generet beräknas på samma sätt som i noaternativet med samma expoatering utanför det aktuea området. I enighet med panförsagen kommer i detta fa stationsområdet att inneha ca 500 ägenheter, 8 000 m 2 hande, 3 800 m 2 kontor, förnyat resecentrum på 700 m 2 och förutom befintiga parkeringspatser ytterigare 530 st nya parkeringspatser. 24 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

Trafikmängden beräknas öka ti nivåer enigt nedan. Panförsagen - Trafik 2025 med ny bebyggese inom området Punkt Vägnamn Trafikmängd ÅDT 1 Liedbergsgatan 1-5 4500 Liedbergsgatan 7 7200 Liedbergsgatan 9-15 22100 Liedbergsgatan 17-21 22000 Liedbergsgatan 23-27 20000 Liedbergsgatan 31-47-5 14200 Liedbergsgatan 51-53- 14000 Liedbergsgatan 55-57 11400 Liedbergsgatan 59 11400 Liedbergsgatan 61 12000 Liedbergsgatan 63 7900 2 Södra ärnvägsgatan 2 12200 Södra ärnvägsgatan 4 12400 Södra ärnvägsgatan 13-17 12800 Södra ärnvägsgatan 19-23 12900 Södra ärnvägsgatan 25-39 12800 3 Vihem Mobergs gata 16000 4 Teeborgsvägen 1 20300 5 Linnégatan 1-3 15100 Linnégatan 5-7 11000 Linnégatan 9-13 10000 Linnégatan 15-21 5900 Linnégatan 23-27 10200 6 Norra ärnvägsgatan 4-6 4000 + 1300 buss Norra ärnvägsgatan 8-10 0 + 1300 buss Norra ärnvägsgatan 12-20 0 + 1300 buss 7 Regionbussgata 4-6 0 8 Norra Espanaden 6-12 19400 Norra Espanaden 16 19400 Norra Espanaden 18 19400 Norra Espanaden 20 19400 Norra Espanaden 22 19400 Norra Espanaden 26-28 15200 Norra Espanaden 32 13600 9 Storgatan 2-4 7900 Storgatan 2-4 7900 Strorgatan Oxtorget 15700 Storgatan 20 15700 Storgatan 40 15700 Storgatan 50-54 12900 Storgatan 56-66 15900 25 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

Skinaden i trafik mean nuäget och prognosåret är kraftig. Detta är ett resutat av Växjös utvecking som hehet snarare än de här anayserade panförsagen. Det visar på ett behov av att övergripande hantera trafikfrågan för Växjö stad. Påverkan av de panförsag som beskrivs i denna MKB, dvs skinaderna mean noaternativ och panförsagen, kan beysas med nedanstående tabe. Av tabeen framgår att skinaden mean aternativen är störst ängs med gatorna i det direkta närområdet och där innebär panaternativet en trafikökning på mean 10% och 16%. Stationsområdet 2025. Skinad i trafikföde, panförsag mot noaternativ Punkt Vägnamn Skinad Trafikmängd ÅDT Procentue förändring 1 Liedbergsgatan 1-5 300 +7% Liedbergsgatan 7 400 +6% Liedbergsgatan 9-15 400 +2% Liedbergsgatan 17-21 2700 +14% Liedbergsgatan 23-27 200 +1% Liedbergsgatan 31-47-5 0 Liedbergsgatan 51-53- -200-1% Liedbergsgatan 55-57 200 +2% Liedbergsgatan 59 200 +2% Liedbergsgatan 61 300 +3% Liedbergsgatan 63-0 -18% 2 Södra ärnvägsgatan 2 400 +4% Södra ärnvägsgatan 4 500 +5% Södra ärnvägsgatan 13-17 1300 +12% Södra ärnvägsgatan 19-23 1100 +10% Södra ärnvägsgatan 25-39 1300 +12% 3 Vihem Mobergs gata 500 +3% 4 Teeborgsvägen 1 100 +0,5% 5 Linnégatan 1-3 300 +2% Linnégatan 5-7 900 +9% Linnégatan 9-13 1400 +16% Linnégatan 15-21 200 +4% Linnégatan 23-27 0 0 6 Norra ärnvägsgatan 4-6 - - Norra ärnvägsgatan 8-10 - - Norra ärnvägsgatan 12-20 200 +1% 7 Regionbussgata 4-6 200 +1% 8 Norra Espanaden 6-12 200 +1% Norra Espanaden 16 200 +1% Norra Espanaden 18 200 +1% Norra Espanaden 20 200 +1% Norra Espanaden 22 200 +1% Norra Espanaden 26-28 100 +1% 26 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

Norra Espanaden 32 100 +1% 9 Storgatan 2-4 -100-1% Storgatan 2-4 -100-1% Strorgatan Oxtorget 500 +3% Storgatan 20 500 +3% Storgatan 40 500 +3% Storgatan 50-54 100 +1% Storgatan 56-66 500 +3% Fram ti 2025 beräknas busstrafiken dubberas. Aternativet bygger på att Norra ärnvägsgatan trafikeras endast med okabussar medan regionbussar paneras köra på ny bussgata mean resecentrum och järnvägen. Norra ärnvägsgatan stängs av för bitrafik, viket eder ti att det mesta av trafiken fyttar söderut ängs Liedbergsgatan, Linnégatan och Södra ärnvägsgatan. En viss ökning sker också ängs Nygatan. De probem med trafik som finns i samband med bomfäning vid Liedbergsgatan kvarstår och förvärras möjigen av de ökande trafikmängderna. Trafiken inom kvarteren söder om järnvägen, samt ti och från parkeringen, paneras i gårdsmijö för att få åga hastigheter i en säker vistesemijö gångfartsgata och okagata). Tung omastningstrafik från bangården ersätts med tung servicetrafik, t ex sophämtning, varueveranser etc. Byggnation av området inkuderar en ny GC-bro över järnvägen. Bron byggs i förängningen av Tegnérgatan. GC-vägen ängs Södra ärnvägsgatan ska vara fortsatt avskid. ärnvägstrafiken beräknas iksom i noaternativet öka ti 104 tåg dagigen på sträckan fördeat på 16 godståg och 88 persontåg. Samtiga godståg bedöms vara passerande och samtiga passagerartåg bedöms stanna. 7.3.3 MILÖBEDÖMNING OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER TRAFIK Ovan presenterade värden visar dygnsfödena och kapaciteten i dagens gatunät bedöms kara detta på dygnsbasis. Om gatornas kapacitet är tiräckig under maxtimmen är svårare att säga. Det normaa är att det sker en viss omfördening antingen på andra gator eer över tiden på dygnet, atså att rusningstrafiken på morgonen och kväen bir mer utspridd. Med en genomgripande panering av gårdsmijöer och gator i den södra deen av expoateringen kan den tunga servicetrafiken styras ti begränsad omfattning och specifika patser inom kvarteren. Positivt är att andeen tunga genomfartsfordon på Södra ärnvägsgatan kan minskas. Längs Norra ärnvägsgatan som stängs av för bitrafik skapas en ugnare och mer framkomig trafiksituation för resande och besökande, med gående, okabussar och cykister. Avskidheten mean fordons- och GC-trafikanter ängs Södra ärnvägsgatan bör bestå. En ny GC-bro ökar tigängigheten mean stadsdearna för GC-trafikanter. Bron gör att järnvägen kan korsas säkert även då bommarna igger nere under ång tid. 27 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

Försag ti åtgärd är att utforma gångfartsgata och okagata inom kvarteren och bibehåa avskid GC-väg ängs Södra ärnvägsgatan samt byggnation av ny GC-bro i Vagatans förängning. 7.4 MILÖKONSEKVENSER FÖR UTOMHUSLUFT Sveriges riksdag har antagit sexton mijökvaitetsmå, där ett av måen är frisk uft. Arbetet med att uppnå mijökvaitetsmåen utgör grunden för den nationea mijöpoitiken, men mijömåen är inte juridiskt bindande. Som ett styrmede för att på sikt nå mijökvaitetsmåen finns i Sverige och EU juridiskt bindande krav på föroreningshater, så kaade mijökvaitetsnormer. Mijökvaitetsnormerna är strikta gränsvärden och måste uppfyas. Mijökvaitetsnormer måste även iakttas vid panering och panäggning. Luftföroreningarnas skadiga effekter beror des på ångvariga effekter och des på effekter under korta perioder med höga hater. Gränsvärden finns därför definierade som ångtidsgränsvärden årsmedevärden) och korttidsgränsvärden dygns- och timmedevärden). Utöver gränsvärdena finns för de festa gränsvärdena en så kaad övre och nedre utvärderingströske ÖUT samt NUT). Detta är föroreningsnivåer som igger under gränsvärden men som medför krav på vissa nivåer på övervakning av uftkvaiteten. Förutom MKN har regeringen tagit fram nationea etappmå för mijömåen. För uftföroreningar finns ett gäande etappmå för 2010, detta är det som nedan anges som mijömå. Dessa etappmå kommer på sikt ersättas av preciseringar av mijömåen som kommer att vara gäande ti det de upphävs av nya preciseringar. Det finns idag ett försag på sådana preciseringar i proposition 2009/10:155. Dessa är dock ännu inte besutade och har därför inte använts i denna rapport. I Luftkvaitet i Växjö februari 2007) redovisar Mijö- och häsoskyddskontoret, Växjö kommun, uftkvaitet i Växjö tätort för år 2006. Dessa värden jämförs med beräkningar för de centraa dearna 2009 i presentationen Luften i Växjö, Växjö kommun). I båda faen genomförs beräkningarna på årsmedevärden respektive dygnsmedevärden för NO2, bensen, CO och PM 10. Referens görs ti mijökvaitetsnormerna och de nationea mijökvaitetsmåen. I SMHIs rapport Rapport nr 2010 7 Nationea beräkningar med SIMAIR redovisas ba uftkvaiten på Norra Espanaden 5-12 med avseende på NO2, bensen, CO och PM 10 avseende år 2006. I SMHIs rapport anges att bensennivåerna på Norra Espanaden 5-12 igger under MKN och under ÖUT, men överstiger NUT. Haterna överskrider därmed mijökvaitetsmået 1 mg/m 3 ). SMHI påpekar dock att modeen ger något högre värden än uppmätta. Generet kan även sägas att bensenhaten i bensin har sjunkit på senare år samtidigt som det sker en kontinuerig föryngring av fordonsparken med nyare biar med kataytisk avgasrening. Detta har på senare år medfört att bensenhaten i utomhusuften har minskat, enigt Luftkvaitet i Växjö. Med förväntad mindre ande bensindrivna fordon bör dessutom haten av bensen i tätortsuft minska ytterigare vid samma trafikföde. Komonoxid är ett probem huvudsakigen i starkt trafikerade gatumijöer, i parkeringsgarage och i tunnar. SMHIs rapport visar att komonoxidhaten inte överskred MKN eer 28 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

utvärderingströskar på någon gata i Växjö. Komonoxid har inte kunnat modeeras för de två aternativen 2025. Bedömningen har varit att komonoxid inte kommer att utgöra ett probem i dessa två aternativ och har därför inte utretts vidare. 7.4.1 NULÄGESBESKRIVNING UTOMHUSLUFT Generet visar presentationen Luften i Växjö att uftkvaiten i centraa Växjö är bra idag. Mijömåen avseende både komonoxid CO) och kvävedioxid NO 2 ) innehås utan probem. Däremot visar mätningarna vid Storgatan att det finns probem när det gäer partikar PM 10 ). Haterna på Norra ärnvägsgatan är enigt presentationen beräknade ti 25 µg/m 3 som årsmedevärde och 40 µg/m 3 som dygnsmedevärde viket är över mijömåen för 2020 och över övre utvärderingströsken ÖUT). När det gäer bensenhaterna så överskrider dessa i dag mijömåen under vissa veckor. 7.4.2 KONSEKVENSER UTOMHUSLUFT Utifrån ovan beräknade trafikmängder 2025 har Mijö- och häsoskyddskontoret, Växjö kommun, 2011-05-04, beräknat avgashater med avseende på kvävedioxid och partikar för 11 gator med modeen SIMAIRväg) för panförsagen, se biaga B. Beräkningarna grundar sig på emissionsdata för förväntad fordonspark år 2020 men med trafiksiffror för 2025. Dessa emissionsdata bygger generet på att man förväntar sig ägre utsäpp av framtidens fordon. Att utgå från dessa data för en uppskattning för 2025 innebär atså ett konservativt antagande. Beräknade värden utgår ifrån en raksträcka med minst 75 m ti närmaste korsning. Haterna kan förväntas vara högre i korsningar på grund av inbromsning och acceeration och på bussgator tikommer ytterigare tiägg för tomgångskörning. Bidraget av partikar från järnväg ingår inte i beräkningarna, detta förväntas dock vara itet. Nedan redovisas de mest reevanta gatusträckorna även i diagramform nycke vika gatunummer dessa beskriver återfinns i biaga B). Noaternativet År 2025 med befintig bebyggese Noaternativet innebär jämfört med panaternativet mindre trafik och ett öppnare gaturum i samtiga undersökta punkter förutom ängs med Norra ärnvägsgatan. Nedan redovisas ett urva av punkterna i diagramform. 29 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

Hater av NO 2 i noaternativet, årsmedevärden Årsmedevärden När det gäer NO 2 igger årsmedevärdena ångt under MKN, även mijömåen karas på samtiga gator. Hater av NO 2 i noaternativet, dygnsmedevärden 30 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

Dygnsmedevärden När det gäer NO 2 igger dygnsvärdena ångt under MKM, även mijömåen karas på samtiga gator. Det saknas mijömå för dygnsvärden av NO 2. Hater av PM 10 i noaternativet, årsmedevärden Årsmedevärden MKN för årsmedevärden på PM 10 karas på aa gator. Haterna igger dock över NUT och mijömåen på ett avsnitt på Norra Espanaden och ett på Storgatan. 31 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

Hater av PM 10 i noaternativet, dygnsmedevärden Dygnsmedevärden MKN för dygnsvärden på PM 10 karas på aa gator. Mijömåen och ÖUT för PM 10 överskrids på Norra Espanaden och Storgatan. NUT överskrids på de festa av dessa gator utom Norra ärnvägsgatan och dear av Linnégatan och Storgatan. Panförsagen År 2025 med ny bebyggese När den nya bebyggesen byggs utmed Södra ärnvägsgatan skapas i deen Liedbergsgatan - Vagatan ett mer stängt gaturum viket försvårar spridning och utspädning av avgaserna. Detsamma gäer för Norra ärnvägsgatan där den nya bebyggesen ängs med järnvägen stänger gaturummet. 32 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

Hater av NO 2 i panaternativen, årsmedevärden Årsmedevärden När det gäer NO 2 igger årsmedevärdena ångt under MKN, även mijömåen karas på samtiga gator. Hater av NO 2 i panaternativen, dygnsmedevärden 33 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

Dygnsmedevärden När det gäer NO 2 igger dygnsmedevärdena ångt under MKN. Det saknas mijömå för dygnsmedevärden av NO 2. Hater av PM 10 i panaternativen, årsmedevärden Årsmedevärden MKN för dygnsmedevärden på PM 10 karas på samtiga gator med god margina. Mijömåen och NUT överskrids på ett avsnitt på Norra Espanaden och ett avsnitt på Storgatan på samma sätt som i no aternativet. 34 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

Hater av PM 10 i panaternativen, dygnsmedevärden Dygnsmedevärden MKN för dygnsvärden på PM 10 karas på samtiga gator med god margina. Mijömåen och ÖUT överskrids på Norra Espanaden och Storgatan och tangeras också på Linnégatan och Teeborgsvägen. NUT överskrids på de festa av dessa gator dock inte Norra ärnvägsgatan och Regionbussgatan. 7.4.3 MILÖBEDÖMNING OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD UTOMHUSLUFT Dagens hater igger vä under gränsvärdena för MKN. Utredningen visar att panförsagen påverkar utomhusuften främst ängs Södra och Norra ärnvägsgatan men att skinaden mean noaternativet och panförsagen är reativt iten, som exempe kan en jämförese de två aternativens prognostiserade dygnsmedevärden för PM 10 ses nedan. 35 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

Hater av PM 10 dygnsmedevärden jämförese pan- och noaternativ 60 50 Noaternativet Panförsagen 40 μg/m 3 30 20 10 0 1 2 3 1 2 3 4 5 1 1 1 2 3 4 5 1 2 3 1 2 3 4 1 2 3 4 5 6 7 1 2 3 4 5 6 7 Liedb S. ärnv V T Linneg N. ärnv R N. Esp Storg Generet bir haterna av kvävedioxid från fordonstrafik vid fu utbyggnad iten. Liksom nuvarande situation i många svenska städer är dygns- och årsmedevärden av partikar, PM 10, de mijömå för uft som är svårast att nå. Mijömåen överskrids i dagsäget avseende haterna PM 10. Vid fu byggnation år 2025 överskrids 2010 års mijömåshater vid fera beräkningspunkter i såvä panaternativ som noaternativ främst ängsmed Norra Espanaden och Storgatan. Höga punkthus 4-9 våningar) bedöms inte påverka uftkvaiteten negativt om uftighet skapas mean huskropparna i kvarteren. Byggnader av sådant sag skapar ofta en oka turbuens i den nära omgivningen. Försag ti åtgärd är att arbeta för att skapa ett rörigt trafikföde i och runt de nya kvarteren. En ösning för att hantera köbidningar med tomgångskörning i samband med bomfäning för trafiken över järnvägen vid Liedbergsgatan är viktig. Positivt är om genomfartstrafik och andeen tung trafik kan minskas i det södra panområdet. Genom att vid utformningen av byggnader och gaturum arbeta för att håa gaturummet öppet skapas möjigheter för att håa de okaa uftföroreningshaterna nere. För att minska haten PM 10 kan ett anta åtgärder sättas in såsom krav på dubbfria vinterdäck och sänkt hastighet. Tidig vårrengöring är ämpigt, för att få bort rester av eventuet stenkross om detta används vid hakbekämpning, då det bidrar ti haten av inandningsbara partikar. Ytterigare åtgärder som kan minska haterna är sprutning med dammbindande mede och förändrad beäggningen. En hårdare beäggning kan dock medföra ökat buer, beroende på hur beäggningen är sammansatt. 36 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

7.5 MILÖKONSEKVENSER FÖR BULLER Buerutredning i detajpaneskede har genomförts av WSP 2007-10-16) och i Rapport TR 10136987.01 rev 2011-09-30). Beräknade buernivåer från denna rapport redovisas grafiskt i biaga C för att beysa buersituationen i och i direkt närhet ti panområdena. Ti grund för bedömningen igger även Växjö kommuns Buerkartäggning daterad 2007-05- 18 samt Växjö kommuns buerberäkningar Södra Stationsområdet, 2011-04-28. I denna har buersituationen ängs ett anta ytterigare gator modeerats för att beysa skinaden mean no- och panaternativen. Dessa beräkningar är endast gjorda för ekvivaentnivåer för vägtrafikjud och har gjorts för föjande gator; Liedbergsgatan, Linnégatan, Norra Espanaden, Storgatan, Teeborgsvägen och Vihem Mobergs gata. Som en bakgrund kan anges att en fördubbing eer havering av trafik ökar respektive minskar den ekvivaenta judnivån med 3 dba. Buer genereras både från trafik på väg- och tågtrafik i området. Idag finns ingen metod för att värdera buerkäornas bidrag och den störning som uppstår vid sammanvägningen av dessa. Det är enket att addera buervärdena men det finns inte underag för att avgöra hur människor uppever sig störda vid kombinationer av oika buerkäor. 7.5.1 NULÄGESBESKRIVNING BULLER Buer och höga jud uppstår från vägtrafiken, tågtrafiken och järnvägskorsningen med judsignaer. Närheten ti huvudgator och järnvägsspår innebär att området idag har höga judnivåer. Vägtrafiken ger upphov ti buernivån på Norra och Södra ärnvägsgatan som igger på 63-66 dba respektive 60-62 dba utmed närmaste fasad. Maxima judnivå vid fasad igger på 74-79 dba ängs Södra ärnvägsgatan och på 79-85 dba ängs Norra ärnvägsgatan. På övriga anayserade gator igger de ekvivaenta judnivåerna vid fasad inom intervaet 60-65 dba. På Teeborgsgatan och Norra Espanaden överskrids 65 dba ekvivaentnivå. 7.5.2 KONSEKVENSER BULLER Noaternativet Buer I noaternativet beräknas ekvivaent judnivå att öka med ca 3 dba vid befintiga bostäder utmed Södra ärnvägsgatan på grund av ökad trafik och med ca 1 dba på Norra ärnvägsgatan. I samband med den ökade trafiken beräknas maxima judnivå öka 1-3 dba. I noaternativet igger den ekvivaenta judnivån vid fasad över 65 dba på samtiga gator, men i mindre omfattning på norra deen av Liedbergsgatan och Linnégatan. Vid fasad överskrider maximaa judnivån 80 dba på Södra ärnvägsgatan och 85 dba på Norra ärnvägsgatan. 37 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

Panförsagen Buer Vid utbyggnad enigt panförsag beräknas de ekvivaenta judnivåerna öka med 1-2 dba vid befintiga bostäder utmed Södra ärnvägsgatan, jämfört med noaternativet. Norra ärnvägsgatan beräknas få minskad ekvivaent judnivå med upp ti 3 dba jämfört med noaternativet på grund av minskad personbistrafik. De maximaa judnivåerna vid befintiga bostäder utmed båda gatorna avseende vägtrafik bir ungefär desamma som i noaternativet. Den panerade bebyggesen minskar maximaa judnivåer från järnvägstrafik vid befintiga bostäder. Det västra kvarteret ängs Södra ärnvägsgatan är utsatt för trafikbuer från tre riktningar, från järnvägen, Liedbergsgatan och Södra ärnvägsgatan. För att åstadkomma en maximat buerskyddad fasad har oika utformningar av kvarteret undersökts i buerutredningen. Modeering har gjorts des för kvarteret utformat med punkthus och des med amehus. Punkthus Ekvivaent judnivå vid fasad överskrider 60 dba på samtiga gator. Vid utepats/tystaste fasadsida karas riktvärdet 50 dba i ekvivaent judnivå för juddämpad sida på både Norra och Södra ärnvägsgatan. På Södra ärnvägsgatan är judnivån som högst i början av gatan och som ägst i sutet, men riktvärdet på 55 dba överskrids ängs med hea gatan. På Norra ärnvägsgatan är maximaa judnivån vid fasad 60-65 dba och på Regionbussgatan över 85 dba. Vid fasad igger den maximaa judnivån på 50-75 dba vid södra bebyggesen på Södra ärnvägsgatan och 70-86 dba vid fasaden på norra sidan mot Regionbussgatan. Vid utepats/tystaste fasadsidan överskrider järnvägsburet riktvärdet 70 dba devis på Regionbussgatan, på Norra ärnvägsgatan karas värdena. På Södra ärnvägsgatans södra sida igger maximaa judnivåer från järnvägen under 60 dba, men på norra sidan igger värdena i intervaet 65-70 dba. Lamehus Ljudnivån bir densamma som i aternativet Punkthus. Ekvivaent judnivå vid fasad överskrider 60 dba ekvivaentnivå på samtiga gator. Vid utepats/tystaste fasadsida karas riktvärdet 50 dba i ekvivaent judnivå för juddämpad sida på både Norra och Södra ärnvägsgatan. Vid fasad igger den maximaa judnivån för järnvägstrafiken på 60-75 dba vid de södra bostadshusen på Södra ärnvägsgatan, dvs något högre än i aternativet Punkthus och 70-86 db vid fasaden på norra sidan mot Regionbussgatan. På Norra ärnvägsgatan är maximaa judnivån vid fasad 60-65 dba och över 85 dba på Regionbussgatan. Vid utepats/mest tysta fasadsidan överskrider järnvägsburet riktvärdet 70 dba maxima nivå devis på Regionbussgatan men karas på Norra ärnvägsgatan. På Södra ärnvägsgatans södra sida igger maximaa judnivåer för järnvägsburet under 60 dba, men på norra sidan igger värdena i intervaet 65-70 dba. 38 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

Uppskattningsvis sker fer än fem godstågspassager per natt viket innebär att detta bir dimensionerande nattetid. Merparten av området får maximaa judnivåer som karar riktvärdet 70 dba på utepats. Risk för judrefektioner finns dock och behöver utredas då utformningen av huskropparna är kar. 7.5.3 MILÖBEDÖMNING OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD BULLER Noaternativet Avseende buer är området redan idag påverkat och kommer att påverkas ytterigare av den generea trafikökningen fram ti 2025, på fera gator ti sådana nivåer att det kan var motiverat med åtgärder. Om dessa åtgärder inte sker i form av minskad buerpåverkan från trafiken bör den istäet ösas genom förbättringar i befintiga huskonstruktioner, åtgärder som faer på väghåarens ansvar. Förbud för tung trafik över pankorsningen med järnvägen kan även det ge en positiv effekt för närområdet både avseende buer och vibrationer. Panförsagen Den största skinaden i de anayserade faen är mean nuäget och år 2025 ti föjd av den generet ökade trafiken. Området kommer i både no- och panaternativ att vara påverkat av trafikbuer. Det centraa äget får ändå betraktas som motiv ti att acceptera judnivåer över de rekommenderade 65 dba på trafiksidan. Kompenserande åtgärder krävs dock för att säkerstäa en god boendemijö. Störningen från de höga judnivåerna från väg- och järnvägstrafik bedöms kunna minskas genom tiämpning av Boverkets rekommendationer, ti exempe genom byggtekniska åtgärder för nivåer inomhus, skyddade gårdar och genomgående ägenhetsösningar. Bostäder bör utformas så att 50 % av ytan vetter mot tyst sida. Fasadkonstruktioner ska kara riktvärdet för inomhusmijö. Störst störning från väg- och tågtrafik uppstår i gatunivå, men i vissa fa fås en högre judnivå på högre höjd. Den samade bedömningen är att samtiga riktvärden inomhus kan nås med hjäp av korrekta fasadkonstruktioner och dämpade friskuftsventier. Ljudnivåer ska säkerstäas i bygghandingsskedet och särskid vikt ska då äggas vid det västigaste kvarteret. Ett eventuet förbud för tung trafik över pankorsningen vid Liedbergsgatan medför mindre buerpåverkan från vägtrafik i området än ovan angivet. Med dessa åtgärder kan buerriktvärdena innehåas i de nybyggda fastigheterna. När det gäer den befintiga bebyggesen i de centraa dearna av Växjö kommer dessa iksom i noaternativet få förhöjda judnivåer viket bör ösas genom diskussioner med väghåaren. Försag ti åtgärd är att anpassa fasadkonstruktioner, utformning av innergårdar och panösningar på bostäderna så att en god bebyggd mijö skapas. Om friskuftsventier används ska dessa vara dämpande. För de fåta ägenheter där riktvärdet 70 dba maximanivå vid utepats inte innehås bör utepatser anordnas på innegården eer kompettering med buerskärmar göras. 39 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

Bueråtgärder i utomhusmijön ska genomföras. En sänkning av hastigheten ängs Södra ärnvägsgatan från 50 km/h ti 40 km/h kan övervägas och uppskattas minska judnivåerna med i storeksordningen 2 dba, vidare skue användandet av tyst gatubeäggning kunna utvärderas. Buernivåer bör vidare kontroeras genom buermodeering när panerad utformning av byggnader är kar. En bedömning av aternativa åtgärder kan därmed ge underag ti besut om kostnadseffektiva åtgärder. Inomhusbuervärden ska uppfyas inom panområdena judkass C). Om kompetterande buerutredning, som genomförs i byggovskedet, visar att det bir svårt att uppfya krav på tyst/juddämpad sida kan krav på judkass B för inomhusvärdena stäas på berörda dear av bebyggesen. Detta berör huvudsakigen den västra deen av panområdena. För att kunna göra en bedömning av vika åtgärder som krävs på befintig bebyggese i ansutning ti panområdena stäs krav på kompetterande utredningar under byggovskedet 7.6 MILÖKONSEKVENSER FÖR VIBRATIONER Vibrationsutredningar har utförts för de områden där det bedöms kunna uppstå störst probem med vibrationer. Utredningarna finns beskrivna av WSP i en vibrationsanays daterad 2010-09-30 där mätningar gjorts för Södra ärnvägsgatans norra sida samt norr om järnvägsspåren. Här har mätningarna genomförts i äget för de nya byggnaderna i norr. Mätningarna har utförts spårnära och spegar i princip endast vibrationer från järnväg. Vibrationer från vägtrafiken har inte undersökts närmare då uppskattningen är att vibrationerna från järnvägen kommer att dominera över de från vägtrafik på sät väg utan övergångar eer större ojämnheter. 7.6.1 NULÄGESBESKRIVNING VIBRATIONER WSPs Vibrationsanays visar att dagens nivåer ej igger över riktvärdet för mijökvaitet i de södra dearna av området. De högsta nivåerna härrör från bi- och astbistrafik vid pankorsningen med järnväg vid Liedbergsgatan. Maximat uppmätt vibrationsnivå är 0,3 mm/s rms vid passage av godståg och 0,4 mm/s rms vid passage av fordon på Liedbergsgatan. Norr om järnvägen har man högre nivåer. Störst respons har man från tågtrafik på det norra stickspåret som inte är hesvetsat utan har skarvar och träsipers av varierande kvaitet viket bidrar ti onödig mobiitet av spåret. Vibrationer i äget för panerad husfasad i västra deen av okabussgatan uppmäts ti 1 mm/s rms. Likaså genereras komfortstörande vibrationer från den växe som i öster eder ut trafiken från norra stickspåret ti huvudbanan. I äget för panerad husfasad öster om järnvägsstationen uppmäts dessa vibrationer ti 0,6 mm/s rms. Mätpunkterna har pacerats med hänsyn ti den nya bebyggesen enigt norra deen av panförsagen och befintig bebyggese ängs Norra ärnvägsgatan har inte utvärderats närmare avseende vibrationer i komfortstörande nivåer. 40 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

7.6.2 KONSEKVENSER VIBRATIONER Noaternativet En trafikökning innebär inte att vibrationsnivåerna höjs, utan att antaet stöttifäen ökar. Istäet är det hastigheten och vikten på passerande fordon som har betydese för vibrationsnivåerna. Ingen av dessa två parametrar förändras. Vibrationer som astras vid godshantering försvinner eftersom godsbangården fyttar. Vibrationerna från det norra stickspåret försvinner då detta kommer att tas bort vid en kommande utbyggnad. Då kvarstår endast vibrationerna från huvudbanan. Mätningarna indikerar på åga nivåer av vibrationer mean 0,1-0,3 mm/s rms från denna. Det finns dock en viss osäkerhet i dessa mätningar på grund av ett för itet statistiskt underag. De indikationer som finns tyder dock tydigt på att det inte finns någon uppenbar risk för komfortstörande vibrationer i detta aternativ. Panförsagen Vibrationer Samma förhåanden som i noaternativet råder. Expoateringen påverkar inte vibrationsnivåerna under förutsättning att grundäggning sker utifrån befintiga markförhåanden. Det indikationer som finns tyder därför även här på att det inte finns någon uppenbar risk för komfortstörande vibrationer. 7.6.3 MILÖBEDÖMNING OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD VIBRATIONER Noaternativet Avseende vibrationer är trafik över pankorsningen vid Liedbergsgatan den dominerande käan ti störning 0,4 mm/s rms). Förbud av tung trafik över pankorsningen kan ge en positiv effekt för närområdet både avseende buer och vibrationer. Panförsagen Utifrån uppmätta vibrationsmätningar, som understiger riktvärdet för god mijökvaitet och bedömning av komfort, kan området bebyggas. Dock får bjäkagets resonans inte överensstämma med påförda vibrationers dominerande frekvenser 10-16 Hz respektive omkring 30 Hz. Förbud mot tung trafik på Liedbergsgatan i ansutning ti pankorsningen skue medföra mindre vibrationer och buer i närområdet. Försag ti åtgärd är att anpassa fasadkonstruktioner och panösningar på bostäderna så att en god bebyggd mijö skapas. Vid konstruktion av byggnader är det viktigt att väja konstruktioner som inte förstärker vibrationsnivån. Veka ätta bjäkag bör undvikas och påad grundäggning är att föredra framför patta i eer på mark. Avseende vibrationer krävs inga åtgärder utöver vedertagen grundäggningsprojektering och vedertagen egenkontro under byggskedet. 7.7 MILÖKONSEKVENSER UNDER BYGGSKEDE MARKMILÖ Ett ferta undersökningar har utförts i området. VBB VIAKs undersökning Växjö- Sövesborg, mijögeoteknisk utredning, daterad 2001-04-27, Goder Associates sammanstäda bedömning Rapport Mijöteknisk markundersökning av Växjö 10:46, 14:12, 10:55 och 10:15, Växjö kommun daterad 2004-04-26 och Norconsut undersökning som 41 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

redovisas i Växjö 10:41 och 10:44 PM Geoteknik och mijöteknik daterad 2010-06-16. Vidare beskriver Tyréns i Utvärderingsrapport - Översiktig mijöteknisk markundersökning Växjö Bangård daterad 2010-03-19 förhåandena inom dagens bangårdsområde. Större deen av detta område kommer även enigt panförsagen att fortsätta nyttjas för järnvägstrafik. Undersökningarna är utförda under ett interva på nio år. Under denna tid har Naturvårdsverket tagit fram nya riktvärden för förorenad mark i Riktvärden för förorenad mark NV5976 som pubicerades i september 2009. De ädre rapporterna har nedan utvärderats mot dessa aktuea riktvärden i de fa det varit möjigt. När det gäer poycykiska aromatiska koväten PAH) har detta dock inte varit möjigt då riktvärdena numera baseras på en annan indening. PAH deas nu in efter sin moekyvikt som Poycykiska aromatiska koväten med åg, medehög respektive hög moekyvikt. Poycykiska aromatiska koväten med hög moekyvikt PAH-H) består av de PAH som tidigare ingick i gruppen cancerogena PAH Naturvårdsverket, 1997a) samt bensoghi)peryen. I de fa det finns förekomst av cancerogena PAH enigt den gama kassificeringen jämförs de hater som anges i de ädre rapporterna därför nedan både mot det ädre riktvärdet för cancerogena PAH och det nuvarande riktvärdet för PAH-H. 7.7.1 NULÄGESBESKRIVNING MARKMILÖ Det undersökta området är reativt fackt, med jord som tokas som fyning i det översta agret med en uppskattad mäktighet på 0,5 ti 3 m. Under fyningen finns i vissa provpunkter ett tunnare ager av organiska jordar, maximat 1 m, viket underagras av morän eer i vissa fa sand. Strax sydost om området finns berg i dagen. Grundvattennivån återfinns vid undersökningen 2010 ca 2,6-3 m under markytan i den norra deen av området och suttar mot öster och Växjösjön. Söder om bangården igger grundvattennivån högre, ca 1,2 m under markytan, viket beror på tätare jordarter och avsaknad av djupa dränerande edningsgravar. Nedan summeras kort resutaten av de markundersökningar som gjorts de senaste åren i området. Angivna punkter finns markerade i panritning i biaga D. VBB VIAKs undersökning Växjö-Sövesborg, mijögeoteknisk utredning daterad 2001-04-27, omfattar 5 provtagningspunkter inom de berörda panområdena. Anaysresutatet från ytig jord visar på hater över riktvärdet för MKM avseende arsenik 25 mg/kg) i punkt nr 8 110 mg/kg) och nr 11 36 mg/kg). Haterna by i punkt nr 8 och nr 6 83 mg/kg respektive 220 mg/kg) överskrids riktvärdet för KM avseende by 50mg/kg). Vidare överskrids riktvärdet för KM avseende koppar 80 mg/kg) i punkt nr 6 160 mg/kg) och för zink 250 mg/kg) i punkt nr 8 260 mg/kg). Riktvärdet för aifater C16-C35 för MKM 1000 mg/kg) respektive KM 100 mg/kg) överskrids i punkt nr 8 0 mg/kg) och nr 9 140 mg/kg). Cancerogena PAH i grundvattnet har detekteras i punkt nr 9 1,2 µg/) och nr 10 0,29 µg/), i nr 9 överskrids därmed riktvärdena för grundvatten som dricksvatten 42 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

enigt Kemakta AR 2005-31 Riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer där riktvärdet för dricksvatten är 0,0001 mg/. Goder Associates ABs utredning Mijöteknisk markundersökning av Växjö 10:46, 14:12, 10:55 och 10:15 Växjö kommun daterad 2004-04-26, omfattar 8 provtagningspunkter för mark samt 3 punkter för grundvatten. Haten cancerogena PAH i mark överstiger det gama riktvärdet för KM 0,3mg/kg) i punkt GAM3 0,35 mg/kg) och GA5 1,1 mg/kg), viket i rapporten bedöms kunna vara orsakat av rester av ko. Även det nuvarande riktvärdet för KM gäande hater av PAH-H 1 mg/kg) överskrids med säkerhet i punkten GA5, i GAM3 gör den inte det om haterna av bensoghi)peryen är ägre än 0,7 mg/kg. Grundvattnet visar på spår av pesticider i hater som överskrider gränsvärdet för dricksvatten i GAM10 0,18 µg/). Markradonhater har mätts i Norconsuts undersökning viken beskrivs i Växjö 10.41 och 10:44 PM Geoteknik och mijöteknik daterad 2010-06-16. Norr om bangården har marken kassats som normaradonmark uppmätta värden 13-29 kbq/m3) viket innebär att byggnation ska göras i radonskyddande utförande. Söder om bangården är radonhaterna mycket åga. Resutatet kan dock vara påverkat av de vid provtagningen höga grundvattennivåerna, varför kompetterande undersökningar rekommenderas. Enigt Norconsuts undersökning 2010 har föroreningar över riktvärdena för KM återfunnits i fyra av markproverna norr om bangården. I tre av punkterna uppmäts hater av poycykiska aromatiska koväten med medehög PAH-M) respektive hög moekyvikt PAH-H) över riktvärdena för KM. I punkt 1001 finns föroreningen i den ytiga fyningen mean 0-0,3m PAH-M 8,6 mg/kg och PAH-H 6,9 mg/kg), ikaså i punkt 1005 i 0-0,5 m under markytan, här tangerar haterna PAH-M 13 mg/kg och PAH-H 10 mg/kg ) riktvärdet för MKM. I punkten 1003 igger föroreningen i en fyning med koinbandning 1-1,5 m under markytan PAH-H 1,1 mg/kg). I punkten 1008 bedöms byhaten överstiga riktvärdet för KM i en fyning med ba tegeinbandning 0,4-0,7 m under markytan. Bedömningen är gjord utifrån fätmätningar och någon aboratorieanays av jordprov från den punkten har inte gjorts. Söder om bangården återfanns enigt Norconsuts rapport ojeföroreningar i tre av proverna. I punkt 0013 och 0014 överskrider dessa hater riktvärdet för KM enigt tabeen nedan och i punkt 0013 observerades droppar av oja i frifas vid borrningen. I borrpunkt 0015 anayserades den ytiga fyningen för att kontroera PAH-haterna, dessa var dock ägre än riktvärdet för KM. Ojeföroreningen vid 0013 och 0014 bedöms i utredningen behöva undersökas ytterigare och troigen kan en mindre grundvattensaneringsinsats komma att krävas. Risken för att det finns en fri fas av drivmede på grundvattenytan bedöms som stor och detta gör att haterna i jordproverna underskattar föroreningskoncentrationen och spridningsrisk. konstaterar Norconsut. Vid en sådan utredning är det intressant att få aromaterna anayserade enigt dagens indening för att kunna kassa massorna enigt aktuea riktvärden. 43 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

Tyréns undersökningar av dagens banområde visar att stora dear av området är förorenat av främst arsenik samt stävis av PAH, by och aifater >C16-C35 i hater över MKM. Runt den befintiga astkajen förekommer föroreningar främst PAH och by) från överytan ner ti ca 2,5 m som bedöms bero på förorenade fynadsmassor. Inom övriga dear av det förorenade området är bedömningen att de översta 0,5 m är diffust förorenade arsenik samt i vissa dear PAH och oja) ti föjd av bangårdsverksamhet. 44 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

Stationsområdet. Uppmätta markföroreningar i hater över KM ORDPROVER ÄMNE HALT I PROVPUNKT MG/KG TS KM MG/KG TS MKM MG/KG TS ALIFATER >C12-C16 1013=310 1014=130 100 500 ALIFATER >C5-C16 SUMMA 1013=420 1014= 100 500 ALIFATER >C16-C35 1013=320 1014=140 100 1000 NR8 = 0 NR9 = 140 100 1000 AROMATER >C8-C10 1013=14 10 50 AROMATER >C10-C16 2 15 AROMATER >C16-C35 10 30 AROMATER >C10-C35 1013=25 1014=2,0 - - PAH CA GAM3 = 0,35 GA5 = 1,1 0,3 8 PAH H 1001 =6,9 1003=1,1 1 10 1005=10 1 10 PAH M 1001 =8,6 1005=13 3 20 AS NR8 = 110 NR11 = 36 10 25 PB NR8 = 83 GAM6=50 50 400 ZN NR8=260 250 500 Punkternas pacering framgår av panritningarna i biaga D. Det kan konstateras att i det norra området finns provpunkter med hater över riktvärdet för KM både för poycykiska aromatiska koväten med medehög och med hög moekyvikt i ytiga jordager. I södra området förekommer provpunkter med aifater i den östra deen. Inom dagens bangårdsområde förekommer ett område där de översta 0,5 m bedöms vara diffust förorenade arsenik samt i vissa dear PAH och oja) i nivåer över MKM ti föjd av bangårdsverksamhet. Den förekomst av tungmetaer, främst arsenik och by, som ovan noterats i 45 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

punkterna nr 8, nr 11 och GAM6 igger i eer i direkt ansutning ti detta område och bör därför hanteras på samma sätt som detta. 7.7.2 KONSEKVENSER MARKMILÖ Ingen dricksvattenutvinning sker från grundvattnet. Noaternativ Ingen byggnation Generet är det åga hater som konstaterats ytigt över området. Risken för exponering är mycket iten under rådande markanvändning. Ingen dricksvattenutvinning bör ske från grundvattnet. Panförsagen Byggnation Vid expoatering av området uppstår en risk för spridning av detekterade föroreningar vid schaktarbeten. Det finns också risk för spridning av ytigt beägna föroreningar i form av damning vid torr väderek. 7.7.3 MILÖBEDÖMNING OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD MARKMILÖ Noaternativet Försag ti åtgärd är att inga åtgärdsbehov föreigger vid nuvarande markanvändning parkering, godsbangård). Dock bör ojeföroreningen vid punkterna 1013 och 1014 undersökas ytterigare för att bedöma spridningsrisken. Panförsagen Markarbeten och expoatering av området bör ske med viss försiktighet för att inte utgör någon fara för mijön eer människors häsa. Föroreningshaterna inom och i ansutning ti bangårdsområdet kommer att kräva saneringsinsatser i samband med markarbeten. Övriga föroreningar utanför nuvarande bangård tycks förekomma i åga hater ytigt och punktvis i marken. Undersökningsrapporterna ska i sin hehet vara tigängiga för markprojektören vid upprättande av bygghanding. Under byggskedet ska den vedertagna försiktighetsprincipen vid schaktning med erforderig kontinuerig okuär kontro råda. Åtgärderna ska ingå i ett egenkontroprogram. I huvudsak kommer dagvatten att fördröjas i dagvattenmagasin men om dagvatten infitreras bör en riskutredning genomföras avseende risken för spridning av föroreningarna i området. Försag ti åtgärd är att en hanteringspan för markföroreningar ska upprättas i bygghandingsskedet. Inför en åtgärd av föroreningar ska en anmäan ämnas in ti tisynsmyndigheten. Norr om bangården har marken kassats som normaradonmark och byggnation ska därför göras i radonskyddande utförande. Söder om bangården bör kompetterande undersökningar genomföras i expoateringsskedet. 46 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

7.8 KONSEKVENSER MELLANKOMMUNALA INTRESSEN De meankommunaa intressen som berörs är person- och godstrafiken på Kust-ti-Kustbanan. 7.8.1 NULÄGESBESKRIVNING MELLANKOMMUNALA INTRESSEN Resandet ökar stadigt och at fer pendar dagigen at ängre. Avgångar i båda riktningarna är väbesatta under rusningstid dvs morgon och eftermiddag. Kapaciteten på banan begränsas av tigången på mötesspår. Även omastningscentraer för bi/tåg är begränsade. Fera av spåren på godsbangården utnyttjas ej för trafik. 7.8.2 KONSEKVENSER MELLANKOMMUNALA INTRESSEN Noaternativet Tigängighet för resande och godstransporter består. Panförsagen Den regionaa arbetsmarknaden stärks genom förbättrade förutsättningar för koektivtresande. Tigängigheten för resande ökar b.a. genom att ny GC-bro byggs men även genom att möjighet ti parkering bibehås. Fer boende nära resecentrum skapar ökat underag för resandeutbyte. Trafikverkets krav på att 4 spår bibehås och att utrymme ges för eventuea ombyggnader av pattformar och spår karas. 7.8.3 MILÖBEDÖMNING OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD MELLANKOMMUNALA INTRESSEN Noaternativet Försag ti åtgärd är att ingen åtgärd krävs för att upprätthåa dagens trafiknivå. En utökad persontrafik i framtiden stäer dock höga krav på ogistiken i befintigt resecentrum som kan förbättras. Panförsagen Försag ti åtgärd är att avgränsning av markområdet för expoatering ska samrådas med Trafikverket. Resandeparkering för såvä bi som cyke ska främjas. 7.9 KOMMUNALA MILÖMÅL Växjö kommun har i maj 2006 antagit ett mijöprogram som vidare reviderats i apri 2010 och som är ett styrande dokument upprättat utan agkrav. Detta program ska beaktas vid aa besut och handingar i kommunen. Programmet innehåer en poicy och tre profiområden. Inom varje område finns vision, strävansmå och uppnåendemå. Reevanta dear av måen anges nedan. 7.9.1 LEVA LIVET Visionen är att man i Växjö ever och verkar genom att bidra ti en håbar utvecking, där konsumtion och produktion är resurseffektiv och giftfri. Detta ska uppnås genom en håbar konsumtion av varor och tjänster, en håbar avfashantering, genom en ökad ande ekoogisk jordbrukarea och genom en ökande ande ekoogisk/närproducerade ivsmedesinköp. 47 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

7.9.2 VÅR NATUR Visionen är att rent vatten, frisk uft och en varierad natur- och kuturmijö med en rik bioogisk mångfad ska präga staden, tätorterna och andsbygden. Detta ska uppnås genom att främja bioogisk mångfad och tigängighet i parker och natur, sträva efter ren uft, vattendrag med god vattenstatus och genom att öka andeen enskida avopp med fugod reningskapacitet. 7.9.3 FOSSILBRÄNSLEFRITT VÄXÖ Visionen är ett fossibränsefritt Växjö, där energiförbrukningen inte eder ti någon kimatpåverkan. Växjö kommun strävar efter att använda energi från förnybara käor och att stäa om ti ett fossibränsefritt transportsystem. Uppnåendemå för Växjö kommun är att öka cyketrafiken i staden och att öka resandet med koektivtrafik samt att minska fossia kodioxidutsäpp. 7.9.4 KONSEKVENSER KOMMUNALA MILÖMÅL Panförsagen medverkar ti att uppfya mået om att stäa om ti ett fossibränsefritt transportsystem i och med att möjigheter ti kommunikation med tåg främjas. Cykeparkeringar och GC-förbindeser främjas i panförsagen, viket bidrar ti måuppfyese. Fjärrvärme och fjärrkya från Sandviksverket kommer att erbjudas i området, viket också medverkar ti måuppfyese. Partikehaterna kommer att överstiga de nationea mijömåen för 2020 ängs Liedbergsgatan, Södra ärnvägsgatan och Vihem Mobergs gata. Mark i panområdet kommer att saneras, viket medför positiva effekter på mark och vatten. Panförsagen medför förtätning av staden och ianspråktagande av redan expoaterad mark, viket bedöms medverka ti resurseffektivitet. 8 NATURRESURSHUSHÅLLNING Expoatering av området kan anses vara resurssparande. Förtätning av staden tar ingen ny mark i anspråk och byggnation på höjden kräver iten yta och ökar samtidigt markens värde. Boende och ökad tigängighet nära resecentrum ger goda förutsättningar för koektivtrafikens utvecking. 48 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

9 SAMLAD BEDÖMNING Nedan redovisas en samad bedömning av panförsagen utifrån besutade utgångspunkter för panprogrammet, bedömda konsekvenser och åtgärdsförsag. Intresse/aspekt Utgångspunkt Konsekvenser Åtgärdsförsag Amänt Utvecking av centrum, fytt av godsbangård, 540 bostäder, 3800 m 2 kontor, 8000 m 2 hande, 1200 parkeringspatser, gynna GC-trafik, WTC, attraktiv entré Attraktiv entré ti staden, förstärker stadskärnan, centrat boende gynnar gång- och cyketrafik, rekreation i grönområde Kreativ gestatning av byggnader, GC-trafik ges företräde Riksintresse för kuturmijö Rutnätstadens fexibiitet bibehås, stadsmässig täthet, samstämmig skaa och voym anpassat ti stadens utvecking, pröva högre bebyggese närmare spåret samt markant högre i hörn och fondägen, samt WTC. Nya gator och kvartersindening förstärker rutnätsstaden, underag för ett attraktivt centrum, spegar stadens utvecking, Vita vian rivs, en ny signaturbyggnad med 14 våningar WTC) Utforma tydiga kvarter, förängda gatustråk, fexibe utformning på ägenheter och offentiga okaer, centraa byggnader bevaras, storvikt äggs vid utformningen av WTC Riksintresse för järnväg Fytt av godsbangård, ökad tigängighet, hög säkerhet och god närmijö, utvecking av transporter på järnväg möjig Ökar underag för resande, tydigare säkerhetszon mot järnvägen, ny ägesanpassad godsbangård främjar gods på järnväg, ökad tigängighet via ny GC-bro Utforma naturiga och säkra barriärer mot järnvägen, riskreducerande åtgärder för pubika byggnader, GCbro, resandeparkering säkras Trafik Ej begränsa trafikfödet, säker GC-trafik Centrat boende minskar biberoendet, endast busstrafik på N ärnvägsgatan, ökad trafik ängs Norra Espanaden och S ärnvägsgatan, GC-bro och avskid GC-väg ökar säkerheten Gångfarts- och okagator inom kvarter, avskid GCväg, ny GC-bro 49 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

Intresse/aspekt Utgångspunkt Konsekvenser Åtgärdsförsag Mijömå och mijökvaitetsnormer utomhusuft Bra trafikföden, MKN karas Loka trafikökning, stänger gaturum, MKN karas med god margina, nationea mijömå överskrids för PM 10 på Norra Espanaden och Storgatan men karas för NO2. Skapa rörigt trafikföde, minimera genomfart och förbjuda tung trafik på Liedbergsgatan, korta bomfäningstider. Dubbfria vinterdäck, sänkt hastighet, tidigare vårrengöring dammbinding och eventuet förbättra beäggningen. Buer och vibrationer Riktvärden vibrationer karas, dämpande barriär mot järnväg, kompensation för avsteg från buerriktvärden Störst störning i gatunivå men i vissa fa fås en högre judnivå på högre höjd) befintiga bostäder skyddas, judrefektioner ska undersökas, buerdämpande åtgärder krävs, riktvärden för vibrationer karas Buerdämpande fasadkonstruktioner, 50 % boendeyta mot tyst/buerdämpad sida at. judkass B, skapa buerskyddade utomhusmijöer, kontro via buermodeering. Byggskede / mark Ej hindra pågående verksamhet, kontroera föroreningar Risk för spridning av markföroreningar vid markarbeten Hanteringspan för schaktarbeten upprättas, föroreningsnivåer över KM respektive MKM saneras i samband med markarbeten Meankommunaa intressen Utökad person- och godstrafik möjig, 4 spår bibehås, tigång ti parkering Ökat underag för resande, ökad tigängighet via GC-bro Avgränsning i samråd med Trafikverket har skett, parkering för bi och cyke föresås Nationea och kommunaa må MKN och naionea mijömå okat omhändertagande av dagvatten, energieffektiva ösningar Ökat underag för resande och förutsättningar för nyttjande av koektivtrafik, ökad tigängighet via GC-bro Fjärrvärme och fjärrkya från Sandviksverken föresås i området. Cykeparkering förordas Naturresurser Resurssnå markanvändning Byggnation på ianspråkstagen mark, sanering av mark. Fytt av godsbangård Byggnation på höjden förordas, marken saneras vid behov 50 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

9.1 PLANFÖRSLAGENS PÅVERKAN PÅ MILÖN Riksintresse kuturmijö Byggnation av området förstärker utan tvive rutnätstadens uttryck jämfört med noaternativet. Tydiga kvarter med gator som föränger befintiga stråk mot järnvägen fubordar stadens rutnät och tiför två nya framsidor. Riksintresset bör tåa att staden utveckas mot högre byggnadshöjder och att karaktär från 2000-taet tiförs. Vä utformade högre punkthus i en för övrigt funktionsbandad bebyggese ger området förnyad dynamik och vitaitet. Den panerade förändringen av stationsområdet är så pass omfattande att det i inje med historisk kontinuitet finns utrymme för en arkitektonisk kröning av området med ett Word Trade Center med 14 våningar under förutsättning att dess utformning i nivå och dominans inte överskrider uppevesen av domkyrkotornen. Riksintresse järnväg Panförsagen varken hindrar eer försvårar utnyttjandet av järnvägsanäggningen eer annan verksamhet i området. Snarare ger en omokaisering av befintig godsbangård en tydig utveckingspotentia för gods på järnväg. Föresagna skydd/barriärer mot järnvägen och riskreducerande åtgärder ger en säker och trygg närmijö. Tigängigheten ti resecentrum ökar samtidigt som bostäder nära centrum ökar resandeunderaget. Panerad bebyggese är genomförbar ur risksynpunkt under förutsättning att de specificerade riskreducerande åtgärderna genomförs. Vägtrafik Expoatering av området ökar trafikmängden med runt 10-15% i förhåande ti noaternativet). Dagens tunga trafik ti bangården ersätts ti vissa dear av tung servicetrafik som kan styras ti begränsad omfattning och specifika patser inom kvarteren. Norra ärnvägsgatan stängs av för bitrafik och regionbussar styrs om ti en ny bussgata ängs med järnvägen. Inom detajpanernas område paneras för gångfarts- och okagator, den avskida GC-vägen ängs Södra ärnvägsgatan ska bibehåas. Omgivande gator bedöms tåa den ökade trafikmängden som genomförandet av panen medför. Genomförandet förbättrar GC-förbindeserna över järnvägen. Mijökvaitetsnormer för utomhusuft Trafikökningen orsakad av detajpanernas genomförande ger ett itet tiskott av uftföroreningar. Enigt beräkningar bir skinaderna mot noaternativet störst ängs Norra och Södra ärnvägsgatan men skinaderna är reativt små. Mijömå för utomhusuft överskrids avseende PM 10 ängs Norra Espanaden och Storgatan i båda aternativen. Dock igger de beräknade haterna totat sett ångt under nationet fastsagna mijökvaitetsnormer MKN). Höga punkthus mot järnvägsområdet bedöms inte påverka uftkvaitén negativt. Förbjudande av tung trafik på Liedbergsgatan i ansutning ti pankorsningen samt kortade bomfäningstider skue bidra ti en förbättring av uftkvaiteten i närområdet. Buer och vibrationer Panförsagens genomförande innebär att fer bostäder byggs i buerpåverkad mijö nära väg och järnväg. I framtiden kan antas att transporter på järnväg ökar. Detta stäer höga krav på en acceptabe mijö att vistas i men framförat höga krav för byggande av boende. Buerdämpande åtgärder kommer att krävas för att säkerstäa en god boende- 51 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

mijö. Vika åtgärder som är mest effektiva måste utredas i samband med utformningen av kvarteren. Det centraa äget motiverar avsteg från riktvärden. Avseende vibrationer ska, med vedertagna och vä kontroerade grundäggningsprinciper, inga hinder finnas för genomförandet av panerna. Begränsning av genomfartstrafik och förbjudande av tung trafik i ansutning ti Liedbergsgatan medför positiva effekter okat både avseende buernivåer och vibrationer från vägtrafik. Markmijö Mijögeotekniska undersökningar redovisar att markföroreningar finns. Kart är att ett område inom bangårdsområdet kommer att kräva sanering vid markarbeten. Kartagda föroreningar utgör inget hinder för byggnation av bostäder i området. Undersökningsrapporterna ska dock finnas tigängiga för markprojektören vid upprättande av bygghanding och försiktighetsprincipen bör tiämpas vid schaktning med erforderig kontinuerig okuär kontro. Åtgärderna ska ingå i ett egenkontroprogram. Meankommunaa intressen Genomförandet av panförsagen främjar den regionaaarbetsmarknaden och mijön des genom ett ökat underag för resande med koektivtrafik och en ökad tigängighet okat, des genom att omokaisering av befintig godsbangård ger hög utveckingspotentia. Nationea/kommunaa mijömå Panförsagen medverkar ti ökade möjigheter för nyttjande av koektiva färdmede och cyke, viket igger i inje med mået att stäa om ti ett fossibränsefritt transportsystem. Fjärrvärme och fjärrkya från Sandviksverket kommer att erbjudas i området, viket också medverkar ti måuppfyese. Mark i panområdena kommer att saneras, viket medför positiva effekter på mark och vatten. Panförsagen medför förtätning av staden och ianspråktagande av redan expoaterad mark, viket bedöms medverka ti resurseffektivitet. Naturresurshushåning Ingen jungfruig mark krävs för detajpanernas genomförande och byggnation på höjden är positivt. Centrat boende ger förutsättningar för ett minskat biåkande ti gagn för det koektiva resandet. 9.2 ÄMFÖRELSE OCH VAL AV ALTERNATIV Generet finns inget hinder att området bebyggs. Tydiga krav på vika åtgärder som krävs redovisas. Nedan sammanstäs de ytterigare utredningar som krävs för att säkerstäa ett mijömässigt gott genomförande av panerna. Avseende kuturmijö är panförsagen rimiga och kart är att byggnation fubordar rutnätstaden. Avgörande är hur utveckingen av staden inom ramen för riksintresset för kuturmijön ska tiåtas. Den voymstudie som genomförts i den södra deen av området förordar aternativ II, dvs. med upp ti 9 våningar. Detta aternativ avviker från stadskärnan vad gäer byggnadshöjden, men med tanke på större voymer i närheten kan denna bebyggesevoym få bra proportioner och accepteras som ett steg i stadens utvecking. Word Trade Center är möjigt att utforma som en 14 våningars 52 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

signaturbyggnad under förutsättning att stor vikt äggs vid utformningen och förhåandet ti domkyrkan. Positivt är att genomförande av panerna skapar en attraktiv entré ti staden. Barriären orsakad av järnvägen minskas genom en ny GC-bro. Störst positiv mijöeffekt för staden som hehet är omokaisering av godbangården. 9.3 BEHOV AV ÅTGÄRDER OCH KOMPLETTERANDE UTREDNINGAR Buermodeering för att säkerstäa att riktvärden innehås vid byggovsskede då utformning av hus är kar samt en bedömning av aternativa åtgärder bör utföras. Behov av kompetterande buerutredning samt eventuea åtgärder för att säkerstäa att riktinjer för buer innehås vid befintiga bostäder söder om Södra ärnvägsgatan och norr om Norra ärnvägsgatan. Söder om bangården rekommenderas kompetterande undersökningar av markradonhater, i expoateringsskedet. I punkt 1013 och 1014 bedöms, i enighet med Norconsuts undersökning, att ytterigare undersökningar krävs av förekomst av oja i frifas och troigen även en mindre grundvattensaneringsinsats. Om dagvatten paneras att infitreras bör en riskutredning genomföras avseende risken för spridning av föroreningarna i området. 9.4 FÖRSLAG TILL UPPFÖLNING Uppföjning av beräknad trafikökning föresås. Buermätningar bör genomföras för att säkerstäa att erforderiga nivåer innehås. Uppföjning av mijökvaitetsnormer för utomhusuft bör genomföras. 53 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

10 REFERENSER Barup&Edström arkitektkontor AB, Stationsområdet, Växjö bedömning av panförsag och det kuturhistoriska riksintresset, 2009-11-18. Barup&Edström arkitektkontor AB, Stationsområdet, Växjö bedömning av signaturbyggnads höjd och husdjup i förhåande ti det kuturhistoriska riksintresset, 2010-05-19. Boverket, Amänna Råd 2008:1. Buer i paneringen, panera för bostäder i områden utsatta för buer från väg- och spårtrafik. Goder Associates, Rapport, Mijöteknisk markundersökning av Växjö 10:46, 14.12, 10:55 och 10:15, Växjö kommun, 2004-04-26. Kemakta, Riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer, Kemakta AR 2005-31, 2006-04-28. Naturvårdsverket, Riktvärden för förorenad mark Modebeskrivning och vägedning, Rapport 5976, september 2009. Naturvårdsverket, Sexton Mijökvaitetsmå, http://www.naturvardsverket.se/sv/start/sveriges-mijoma/mijokvaitetsma/, 2011-04-28 Naturvårdsverket, Mijökvaitetsnormer, http://www.naturvardsverket.se/sv/start/lagaroch-styrning/mijokvaitetsnormer/), 2011-04-06. Norconsut, Växjö 10:41 och 10:44 PM Geoteknik och markmijö, 2010-06-16. Norconsut, Växjö 10:41 och 10:44 PM Markteknisk undersökningsrapport, 2010-06-16. SMHI, Rapport nr 2010 7 Nationea beräkningar med SIMAIR, 2010-04-12. Tyréns, Markteknisk undersökningsrapport, Geoteknik och markmijö, Växjö Bangård, 2010-07-05. Tyréns, Trafikutredning WTC - Södra stationsområdet, 2010-06-16 Tyréns, Trafikutredning Stationsområdet daterad 2011-04-15 Tyréns, Trafikutredning Stationsområdet daterad 2011-04-15, reviderad 2011-09-30 Tyréns, Utvärderingsrapport Översiktig mijöteknisk markundersökning, Växjö Bangård, 2010-03-19 Tyréns, Växjö bangårdsområden avgränsningar och disposition, 2007-12-19. VBB VIAK, S Fastigheter Region Syd, Växjö - Sövesborgs, mijögeoteknisk utredning, 2001-04-27. VTI, Åtgärdsprogram för partikar PM10) i Linköping, 2006-12-12. Växjö kommun, Kompetterande ufthatsberäkningar, Stationsområdet i Växjö, skrivese 2011-05-04. 54 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

Växjö kommun, Bevara och förnya i Växjö Centrum, Försag ti fördjupad översiktspan för riksintresset rutnätstaden med Östrabo och Biskopgärdet, Antagen Kommunstyresen 1992-03-26 27. Växjö kommuns, Buerberäkningar Södra Stationsområdet, Skrivese daterad 2011-04-28 Växjö kommun, Luften i Växjö centrum, ämförese mean beräkningar utförda 2006 och 2009, presentation av Emma Eriksson mijö- och häsoskyddsinspektör, Växjö kommun, 2009, inbegriper mätningar och beräkningar av uftkvaitet). Växjö kommun, Luftkvaitet i Växjö, Beräkningar av uftföroreningar 2006, 2007. Växjö kommun, Mijöprogram för Växjö kommun. Antaget av Växjö kommunfumäktige 2006-05-18, reviderat 2010-04-20. Växjö kommun, Panprogram, Södra Stationsområdet Växjö centrum, Antaget Kommunstyresen 2006-02-02 39. Växjö kommun, Panprogram, Växjö stationsområde, Antaget Kommunstyresen 2009-11-03 339/2009. Växjö kommun, Samrådshanding, Södra Stationsområdet Växjö centrum, Dnr 2003BN0593, 2008-04-14. WSP, Detajerad riskbedömning för detajpan, Stationsområdet, Växjö 2010-03-19, reviderar 2011-06-30. WSP, Rapport, Södra Stationsområdet, Växjö. Buerutredning i detajpaneskede, 2007-10-16. WSP, Rapport TR 10136987.01, Växjö stationsområde, Buerutredning, 2010-09-23 reviderad 2011-09-30. WSP, Växjö stationsområde, Vibrationsutredning, 2010-09-30. 55 55) ra04s 2010-01-14 RAPPORT 2011-10-05 Antagande Uppdrag 1288154000; MLIK p:\1228\1288154_mkb_stationsområdet_växjö\000\19 origina\mkb antagande 111005\mkb 111005.docx

Norra Espanaden Biaga A 8 9 4 P:1228/1288154_MKB_Stationsområdet_Växjö/000/15_Arbetsmtr_ritn/Biaga A 2011-05-18.pdf 6 1 5 7 3 2 Växjö kommun MKB Växjö stationsområde Punkter för trafikföden Pan Mamö 2011-05-18 Uppdragsnr. 1288154.000