I vårt folk ryms hela världen Dokumentation och dialog om livet som rom i Västra Götaland



Relevanta dokument
Datum Dnr Fördelning av medel inom ramen för nationella minoriteter

VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE

Långt till lika villkor för

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Social Impact Report 2014

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Genuskompetens för konstchefer

Förvirrande begrepp?

Romers rätt - en strategi för romer i Sverige Svar på remiss av SOU 2010:55

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Foto: Maria Steén. FAKTABLAD - Pushing the limits

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

I utställningen berättar ett tiotal antal aktivister utifrån tre teman: vardag i konflikt, makt över kroppen och rörelsefriheten, samt förändring.

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk!

Motion till riksdagen: 2014/15:1719 av Erik Ullenhag (FP) Fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering

Vad är Dokumentär fotografi? Vad är skillnaden mellan Dokumentär foto och Reportage tex?

idéprogram Sveriges Dövas Riksförbund

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället

minoritetspolitiska arbete

Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015. Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Kommittédirektiv. Kraftsamling i arbetet mot antiziganism. Dir. 2014:47. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

DAGENS NYHETER. Historiska museet visar utstäunmg om. Förintelsen

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter Kristianstad

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

utdrag ur ansökan till MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Genom journalistiken och reportagekursen vill vi på Jakobsbergs folkhögskola vara med och arbeta mot dessa mål.

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD

Hej! Pär Johansson Grundare- och Verksamhetsledare. Peter Hallberg Projektledare. För tredje året genomför vi ett omtyckt projekt som vi vet fungerar!

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Delaktighetsundersökning 2013

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Samverkan i Laxå kommun

Mänskliga rättigheter i Sverige

Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola

KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN

VARFÖR? Alla pratar om problemet ingen om lösningarna. Bristen på lösningar skapar vanmakt. Lösningarna finns och förtjänar uppmärksamhet

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Konstpedagogiska projekt och workshops

BRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad.

PERSPEKTIV HÅLLBARA SAMRÅD FASTSTÄLLDA JANUARI 2015

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Fåglarnas Färd. - Att ha flyktingar i Västra Götalandsregion, som medverkande och välja ut 3-4 personer i projektet från målgruppen.

Till Kulturdepartementet Stockholm. Ang. remissen Kraftsamling mot antiziganism

SALA KFN 21. Sala Silverfestival. Per Larsson[SBA]yrkar

Mångfald inte bara en fråga om rättvisa. Kajsa Rives 11 november 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Lärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN

Sammanfattning (max 8000 tecken)

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Ett Piteå för alla - med ökad mångfald

DRAKAMÖLLAN NORDISKT FORUM FÖR KULTUR OCH VETENSKAP

Teckenspråk för döva och hörselskadade

Vår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst.

Mer information om föreningsbidraget hittar du på

Delegationen för romska frågor

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Kyrkans grundvärderingar om alla människors lika värde känns naturliga för oss socialdemokrater.

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Verksamhetsplan 2018 Ålands Feministparaply

Becoming by Recalling

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Vår verksamhets plan

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Bidragsnormer kulturföreningar och kulturarrangemang i Skellefteå.

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD

Program för social hållbarhet

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

VÄLKOMMEN TILL RYDALS MUSEUM!

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?

Projektbeskrivning Förstudie till Staden vi vill ha

Ame rome sam! - Metodhandledning

Transkript:

Projektbeskrivning: I vårt folk ryms hela världen I vårt folk ryms hela världen Bakgrund Den 30 juli 2010 lämnade Delegationen för romska frågor in rapporten Romers rätt en strategi för romer i Sverige till regeringen. Där konstaterades att romer har blivit vår tids syndabockar och att kampen mot rasismen mot romer, den så kallade antiziganismen, aldrig har tagits. Detta beror till stor del på att romer i mindre utsträckning än andra har haft tillgång till en skriven historia. En grupp som bara har muntliga traditioner har svårare att sprida information om sin situation och får sämre förankring i gemenskapen. Detta leder till att fördomar enklare får stå oemotsagda. aaai klyftan mellan minoritet och majoritet uppstår ofta en ömsesidig misstro. Mot bakgrund av hur många länder i Europa har behandlat romer det senaste året känner vi att det är dags att handla. Vi står inför en avgörande tid där romernas framtid står på spel. Romer har under lång tid dragits med en stereotyp som varit svår att ändra. Antagligen uppfattas vi som romantiska musikanter med öppna lägereldar eller som kringflackande banditer. I själva verket är sanningen är långt ifrån denna bild. aaaromer är i ordets sanna mening världsmedborgare. Vi finns i nästan alla världens länder, med skilda religioner och skilda traditioner. Utan land, kung, skriven historia eller gemensam religion som binder oss samman har vi förföljts och förkastats. Trots otaliga försök till utplåning har vi ändå kunnat behålla vår identitet och gemenskap. aaahösten 2010 träffade den romska aktivisten Bagir Kwiek fotograf Maja Kristin Nylander och journalist Cecilia Köljing under arbetet med ett reportage om romers situation i Göteborg. De konstaterade att läget som rådde var ohållbar och bestämde sig för att tillsammans försöka åstadkomma en förändring. Detta var startskottet för vårt projekt. Syfte Att genom professionella fotografier och intervjuer fördjupa bilden av romer i Västra Götaland för att synliggöra förtryckande strukturer i det svenska samhället och motverka segregation och fördomar. Mål Vi vill luckra upp den stereotypa bild som länge funnits av romer både i det offentliga och människors privata medvetande och visa den rika mångfald som finns. Genom att lyfta på den slöja av mystik som alltid omgett romer och romers kultur vill vi visa en annan sida, en sida som går bortom bilden av ett skrämmande och okänt folkslag som inte vill anpassa sig eller slå sig ner. Med projektet vill vi visa människor som kämpar hårt för sin existens, sin plats och sina rättigheter i ett modernt och demokratiskt land.

Slutresultat Målet med projektet är en foto- och intervjubok samt en utställning på Göteborgs Stadsmuseum som planeras vara klara september 2012. Till utställningen knyts olika happenings som till exempel seminarier, paneldiskussioner, guidade visningar samt skapandeverkstäder. Tanken är att utställningen ska kunna turnera runt i Västra Götaland. Vi planerar även en föredragsturné med avstamp i projektet som fokuserar på anställda inom offentlig förvaltning samt skolungdomar. Ett delmål i arbetet är en försmaksutställning som kommer visas på Röhsska museet på romernas nationaldag den 8 april 2011. Genomförande och vision Frågor som rör minoriteter har en tendens att stanna inom de grupper som är direkt berörda. Det råder idag stor okunnighet kring romer och en förändring i samhället är inte möjlig utan en ökad representation som kan slå hål på de fördomar som finns. Visionen med projektet är därför att visa romer bortom den stereotypa bilden. Detta görs genom fotografier som visar på den brokighet och mångfald som sällan får komma fram. Det kan handla om allt från yttre attribut som hårfärg och piercingar till djupare lager som självbild, drömmar och identifikation. aaavisuell media har en stor inverkan på allmänhetens medvetenhet. Fotografiska bilder kan återge känslolägen på ett mycket direkt sätt och skapar en känsla av närhet mellan betraktare och den avbildade. Bilden är också något som är lätt att diskutera kring. Därför är det projektets huvudsakliga verktyg. Visuell representation av romer är nödvändigt för att skapa en medvetenhet hos allmänheten och för att synliggöra verklighetens romer. Att visa vilka vi är och att vi finns. aaaprojektet kommer att inkludera både dokumentära fotografier och avskalade porträtt och dessa kombineras sedan med citat och personporträtt som tar avstamp i intervjuer. Fokus ligger på att aktivt försöka motverka och ifrågasätta de klichébilder och fallgropar som är lätta att fastna i när man skildrar en minoritet man inte själv tillhör, till exempel offerbilden. Därför ska de intervjuade få styra innehållet. Intervjuerna och bilderna ska kunna ta olika riktning och följa olika teman beroende på vad personerna vill visa och berätta. Det kan handla om skola, familj, vänskap, kärlek, hobbies, drömmar, etc. I slutänden kommer ett begränsat antal personer skildras djupare med fler bilder och längre personporträtt. Vi jobbar för att få en bra representation utifrån ålder och könstillhörighet. Tanken är att text och bild ska få interagera med varandra. Detta görs bland annat genom att inkludera bilder från tidigare generationer och låta intervjupersonerna tolka och kommentera den bild som gavs då utifrån den bild som ges nu. Man kan också låta en text om till exempel utanförskap illustreras med bilder i miljöer dit romer generellt sett inte har tillgång, som till exempel stadshuset. Vi är öppna för samarbete i textproduktionen och ser gärna att intervjupersonerna bidrar med textstycken, till exempel minnesteckningar,

Projektbeskrivning: I vårt folk ryms hela världen krönikor, brev, etc. Utställningen ska även innehålla ljudmaterial från intervjuerna som spelas upp vid visning. Både boken och utställningen kommer att vara tvåspråkig med parallelltexter på romani chib och svenska. Utställningen kommer troligtvis att hållas i stora salarna på Göteborgs Stadsmuseum. Då är Stadsmuseet villiga att bidra med lokaler, marknadsföring, tryck, ljus, video och ljudteknik samt kostnader för seminarier, utåtriktade aktiviteter och uppträdanden. Dialog förs även med Västarvet som har visat intresse för en turnerande utställning. Målgrupp (se även tabell nedan) Genom skildra ett antal personer i text och bild vill vi synliggöra de strukturer som påverkar romer idag. Vårt projekt kan bli en del i en dialog som på sikt kan leda till bättre kunskap och ökat utbyte. Vi vill också ge romer i Göteborg en positiv motbild till dagens stereotyp där de kan känna igen sig. Målgruppen går därför att dela in i tre delar: 1) romer 2) en större allmänhet där även romer är representerade 3) offentliganställda, politiker, skolungdom En stor del av romers utsatthet beror på avsaknaden av en skriftlig historia. Genom att producera en intervju- och fotobok kan man lämna ett bestående avtryck som vittnar om romernas situation för kommande generationer. Bokens målgrupp är alltså till stor del dagens samt morgondagens romer. Som ett delmål i bokprojektet avser vi sätta samman en interaktiv utställning med foton, intervjuer samt historiskt material. Tanken är att allmänheten, däribland romer själva, ska besöka utställningen och ta del av de aktiviteter som knyts dit. Genom att göra materialet tillgängligt för många olika personer genom till exempel seminarier, skapandeverkstad, guidade visningar och paneldiskussioner hoppas vi kunna öka kunskapen om romers situation samt riva upp de gamla stereotypa bilderna. Utställningen kan fungera som ett tidsdokument. Vi planerar även en föreläsningsturné som vänder sig till anställda inom offentlig förvaltning samt skolungdomar i hela Västra Götaland. Tillsammans med olika material som bildspel och forumteater byggs broar mellan majoritet och minoritet.

Mål Målgrupp Syfte Material Foto- och intervjubok Romer i Västra Götaland 1) Synliggörande och stärkande 2) Bevarande inför framtiden 3) Fördjupande 1) Bilder 2) Intervjuer 3) Historiskt perspektiv Utställning inkl. happenings 1) Allmänheten 2) Romer i Västra Götaland 1) Öka förståelse 2) Riva upp gammal bild 3) Tidsdokument 4) Öka intresse för romers situation 1) Bilder 2) Text 3) Ljud 4) Visningar 5) Seminarier 6) Skapande verkstad Föreläsningsturné 1) Offentliganställda 2) Skolungdom 1) Motverka fördomar 2) Öka kunskap3) Bygga broar mellan minoritet och majoritet 1) Föreläsare 2) Bildspel 3) Forumteater Tidsplan December 2010 april 2011: planeringsfas Februari 2011 april 2011: produktion av försmaksutställning som visas på Röhsska i april April 2011 september 2012: arbetsperiod Augusti 2012 september 2012: marknadsföring av projektet September 2012: utställningen öppnar på Stadsmuseet i samband med att boken ges ut September 2012 december 2012: workshops, föredrag och föreställningar hålls i samband med utställningen. Utställningen görs om till mindre utställning för turné. November 2012 april 2013: den mindre utställningen med bildspel och föredrag turnerar runt i regionen. Utvärderingsplan Som en del i utvärderingen kommer vi att intervjua de medverkande för att ta reda på hur de ser på sin delaktighet i projektet. Vi kommer även att göra en sammanställning av projektets spridning i till exempel media. Det kommer att finnas möjlighet att lämna anonyma kommentarer under utställningen och även dessa ska sammanställas. Vi kommer att göra stickprov under föreläsningsturnén i form av utvärderingsblanketter. Slutligen planerar vi en utvärderingsträff där vi bjuder in samtliga personer som varit involverade i projektet.

Projektbeskrivning: I vårt folk ryms hela världen aaavi kommer att anlita en auktoriserad revisor när vi tilldelats mer än 250 000 kronor i projektpengar. Projektgruppen Bagir Kwiek projektansvarig Bagir är grundaren av föreningen Romer för kulturell utveckling och styrelsemedlem i Romska kulturföreningen i Västra Sverige. Han driver företaget Nytt liv Sverige AB och har jobbat för sitt folk och deras rättigheter i snart tolv år. Han har skrivit om romska överlevares vittnesmål under andra världskriget, den första romska rapporten om romskt missbruk En förlorad generation, och är involverad och ansvarig för många projekt med romsk inriktning. Under många års tid har han kämpat för att få till en förändring inte bara i majoritetsbefolkningen utan även bland romerna själva. Thereza Eriksson projektansvarig Thereza är romaaktivist sedan ungdomen och arbetar som social resurs på Agnesbergs Folkhögskola. Hon arbetar även som föreläsare och sitter med i diverse arbetsgrupper, bland andra i Romska kulturföreningen i Västra Sverige sitter och Romsk Kvinnokraft. Hon är en av fyra svenska delegater till ERTF (European Roma and Travellers Forum) i Strassbourg och var med och tog fram Diskrimineringsombudsmannens rapport om diskriminering gentemot romer år 2000 till 2001. Hon har även suttit med i Romarådet tillsammans med bland andra Mona Sahlin och Jens Orback. Sofia Hultqvist projektledare Sofia är journalist och samhällsvetare och driver den undersökande researchbyrån Factwise. Factwise består av journalister, campaigners och ämneskunniga som söker och presenterar information på uppdrag eller eget initiativ. I dag arbetar hon främst med frågor som rör miljö, mänskliga rättigheter och global rättvisa. Sofia har tidigare jobbat på Sveriges Radio som programledare, producent och reporter. Hon har även lett större projekt och ordnat evenemang inom den ideella sektorn. Sofia är även ekonomiansvarig för både företag och organisationer. Maja Kristin Nylander fotograf Maja är frilansfotograf med inriktning på reportage och porträtt och med ett intresse inom sociala frågor. Hon har tidigare gett ut boken Syskon som handlar om syskonskap och funktionshinder. Kännetecknande för hennes arbete är ett personligt bildspråk och en vilja att sätta människan i fokus. Hon jobbar efter tron på att en bild kan beröra och förändra.

Cecilia Köljing journalist Cecilia är frilansjournalist med fokus på jämställdhet och sociala frågor. Hon skriver reportage från Sverige och världen för magasin och dagspress. Tillsammans med fotografer, däribland Maja Kristin Nylander, har resorna gått bland annat Kenya, Indien och USA. Cecilia Köljing har tidigare arbetat med framställning av utställningstexter inför Världskulturmuseets utställning om trafficking. Hon arbetar även deltid som redaktör. Ansvarsfördelning projektgrupp Thereza Eriksson och Bagir Kwiek är projektansvariga. Deras huvudsakliga uppgift är att sprida information om projektet, attrahera deltagare och representera projektet utåt. De har också ansvar för projektets utformning. Sofia Hultquist är projektledare och tar hand om intern organisation, ansökningar och ekonomi. Maja är fotograf och bildansvarig, skapar bildmaterialet och har konstnärligt ansvar. Hon är också utställningsansvarig. Cecilia är journalist och skribent, genomför intervjuer, producerar textmaterial och står för historisk research.