SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår. 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad



Relevanta dokument
Beställningen på bättre samarbete nationella riktlinjer och praktiska erfarenheter. Socialarbetare Eivor Söderström

Eivor Söderström och Ann Backman

Från frånvaro till närvaro-dialog som redskap. Vasa Britt-Helen Tuomela-Holti

FRAMTIDSDIALOGER MED UNGA

Barn till tals Samtal med föräldern om barnets vardag, för att stödja barnet och dess skolgång

Presentation av samverkansmodellen vid ULAdagarna

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

Mot en systemisk verksamhetsmodell inom barnskyddet

Personalen i daghemmet finns till för barnet.

Mångprofessionella nätverk som förebygger utslagning bland unga svenskspråkiga i Helsingfors. Be$na von Kraemer

Mia Montonen och Eivor Söderström. Utvärdering av SABIR

Forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkan med professionella och unga brukare i Helsingfors

SAMVERKANSMODELL FÖR BARNSKYDDSARBETE

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården

Tidigt öppet samarbete i Mellersta Österbottens kommuner

PM STYRGRUPPEN FÖR UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Delaktighet i den systemiska verksamhetsmodellen ORDFÖRANDE: MARIA BALK, MONICA BJÖRKELL-RUHL SEKRETERARE: TORBJÖRN STOOR

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G , Ulrika Krook

Handbok för samtalsledare som arbetar med nätverk

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården

SOCIALTJÄNSTER FÖR BARN OCH (VESPA)-PROJEKTET UNGA PÅ NÄTET. Projektplanerare Heli Parikka Utvecklings socialarbetare Merja Saukko

Rapport om förskoleförvaltningens arbete med finskt förvaltningsområde

En systemisk verksamhetsmodell&multi professionellt samarbete ORDFÖRANDE: KATARINA FAGERSTRÖM SEKRETERARE: NINA ÖSTMAN

Dialogduk utskriftsanvisningar

Policy för medborgardialog

att man väljer klassföräldrar till klassen.

BBIC 2016 förenklad handläggning med barnet i fokus

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Vuxennämnden och Torshälla Stads nämnd VÄRDEGRUND & ETIK för medarbetare inom vård och omsorg

Har barn alltid rätt?

LÄROPUSSEL I PRAKTIKEN Tiina Cederström Jakobstad

Kriterier för remiss till foniatriska enheten

Tankar kring processen att flytta hemifrån. Projektledare Annette Tallberg Helsingfors, 21 november 2014

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

Anhörigstrategi. för Kårkulla samkommun Godkänd av styrelsen Chefen för EUC

Nya vindar inom omsorgen

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS. Bergen Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja

UNGA OCH PSYKISK OHÄLSA ATT UTVECKLA PRAKTIKEN GENOM SAMVERKAN. Mathilda Wrede-institutet Frida Westerback

DIGITAL KURS. Utredningsmodellen Kugghjul (ett kompletterande häfte)

samverkan motivera agerar

VÄSTBAS I STENUNGSUND

Uppdrag Psykisk Hälsa

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

Skolans perspektiv Laila Andersson rektor Mattlidens skola

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Agenda. Därför BBIC Detta är BBIC Erfarenheter av att arbeta med BBIC Om att implementera, utveckla och förvalta. Utveckling i Västerort AB

De små gesternas betydelse

Lyft språken! en språkmedveten småbarnspedagogik. Vägkarta för en lyckad process Siv Saarukka

5. Svenskspråkigt familjearbete och familjerehabilitering

SAM Samverka Agera Motivera

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅNVARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 1-6

Ann Backman. Projektresultat från DelSam i Österbotten

ETT FYRTORN MOT VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM

1. Miljöfostran in Ingå

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Bildningsförvaltningen TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Bemötande vid oro kring radikalisering och våldsbejakande extremism

Att anmäla oro för barn

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag.

Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken

Bilaga 2. Förskolans elevvårdsplan i Åbo

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Förskoleområde Trångsund 2016

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barnet och familjen i centrum Förändringsprogrammet i Österbotten

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

Vägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen

Teman i presentationen

Kvalitetsredovisning

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Vår förskola. Fylld av tillit och växtkraft

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Barnets bästa? Om asylsökande barnfamiljer i den sociala barnavården

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Barnets namn och födelsetid: Offentlighetslagen 24 1 mom. 25 punkten. BARNETS BILD

DEN DEMOKRATISKA ORGANISATIONEN

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

(Reform av socialvårdslagstiftningen, Slutrapport av arbetsgruppen för en reform av socialvårdslagstiftningen, Helsingfors 2012)

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

HANDLINGSPLAN. Föräldrasamverkan. För Skinnskattebergs kommuns förskolor

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad

Transkript:

SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad

Sektorbaserat servicesystem och människans vardag Sektor A Sektor B Sektor C Enhet A1 Enhet A2 Enhet A3 Enhet B1 Enhet B2 Enhet B3 Människans vardag Källa: Jukka Pyhäjoki, THL

När finns det behov av sektorövergripande samarbete? Inte i alla situationer, men absolut i vissa Ofta oklara och komplexa situationer, Då den egna oron växer, men de egna resurserna/ möjligheterna inte räcker till Det stöd som erbjuds har inte en stödjande effekt Oklarhet om vad de andra gör, behov av större förståelse och koordinering Många parter engagerande, behov av en gemensam plan Överförings- och överflyttningssituationer

Kontext/ Sabir 2009-2011 och 2012 2009-2011: Mångprofessionellt nätverk som arbetar med svenskspråkiga barnfamiljer i Helsingfors: Utbildningssektorn: Sex pilotdaghem(förskoleverksamhet) och tre pilotskolor Hälsovårdssektorn: barnrådgivning (barnavårdscentraler) Social service: team för hemservice och tidigt stöd, familjerådgivning, barnskydd ( social barnavård) Barnpsykiatrisk pkl 2012: Implementering av arbetsmodellen i nätverket som arbetar med yngre barn ( 0-7 år, dagvård), ca 55 enheter

Utmaningar i samarbetet Nu har vi gjort allt vi kan. Nu får andra ta över. Hon skulle behöva en stödfamilj. Vi följer upp det och tar sedan kontakt vid behov. Jag tänkte att det där kommer aldrig att fungera.

Arbetsmodell för inledande samarbete över sektorgränser (Sabir) Några gemensamma principer: Förstärk brukarperspektivet: Ta föräldrarna med i diskussionen i ett tidigare skede, se familjen som medaktör under hela processen! Frångång från remitterande praxis: Bjud in samarbetspart istället för att skicka familjen vidare! Förstärk ett dialogiskt förhållningssätt!

Modell för inledande samarbete Oro Konsultation Gemensam kartläggning Inledande samarbetsmöte Betydelsen av att föregående faser sköts väl för att det inledande samarbetsmötet ska utfalla väl! Oron: konkret, begripligt och förståeligt Från att tala om problem till att tala om en subjektiv känsla Att be om hjälp att minska den egna oron Familjen roll som medaktör Tidigt skede möjliggör ett gemensamt språk och en gemensam process Ömsesidig växelverkan, inte objekt för de professionellas interventioner

Inledande samarbetsmöte: betydelsen av klara ramar och roller! Mötesledaren har en stor betydelse för att mötesstrukturen ska hålla. Den som har oro ska få fokusera på att presentera oron begripligt och konkret Den inbjudna förväntas öppna upp för de andra vad de hör och hur de tänker utgående från sin sakkunskap och yrkesroll (reflekterande grepp) Betydelsen av ett gemensamt mötesprotokoll (som alla deltagande får): definiering av ansvarfördelning och fortsatta planer

Inledande samarbetsmöte: betydelsen av ett stärkt dialogiskt förhållningssätt! Skapa en trygg och tillitsfull stämning! Särskilj talande och lyssnande! Målsättningen är att förstå hur den andra resonerar! Stå ut och hantera osäkerheten med att inte genast ha en lösning! Ta inriktning på framtiden! Ta fasta på resurser och sådant som tidigare fungerat!

Familjens delaktighet Vårdnadshavarna får höra hur den sammankallande personalen resonerar får berätta om sina erfarenheter och synpunkter får höra hur den inbjudna resonerar utgående från sin roll som sakkunnig Då föräldrarna är med och samtycker till diskussionen är man inte bunden av tystnadsplikt!

Nyttan? Personalen är inte ensam med sin oro. Familjens resurser och specialservicens stöd i ett tidigare skede mindre belastning ökad medvetenhet om varandra och ökad gemensam förståelse bättre tillgänglighet till utökat stöd Familjerna uppskattar att personalen tar upp sin oro och initiativ till fortsatt arbete Familjerna känner sig respekterade och hörda Klara ramar och roller synliggör professionalitet

Källor Andersen, Tom (2007): Reflekterande processer. Samtal och samtal om samtalen Eriksson& Arnkil (2006): Ta upp oron en handbok i tidiga dialoger Seikkula& Arnkil(2011): Sociala nätverk i dialog Söderström & Backman (2011): Kraft genom samverkan en arbetsmodell för inledande samarbete ( www.fskc.fi)