Livscykelekonomi vid planering, byggande och förvaltning

Livscykelekonomi vid planering, byggande och förvaltning Per Levin, Projektengagemang AB Per Lilliehorn, Lilliehorn Konsult Stefan Sandesten, Byggherrarna Boverket februari 2008

(denna sida behöver ni inte fylla i) Titel: xx Utgivare: Boverket februari månad 2008 Upplaga: 1 Antal ex: xxx Tryck: xxx ISBN: 91-7147-xxx-x Sökord: xx Diarienummer: 000-000/2006 Foto omslag: xxx Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 eller 35 30 56 Fax: 0455-819 27 E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se Denna skrift kan på begäran beställas i alternativa format. Boverket 2008

Förord Rapporten är sammanställd av Per Lilliehorn, Per Levin och Stefan Sandesten inom ramen för ett projekt finansierat av Byggkostnadsdelegationen till Byggherrarna. Karlskrona februari månad 2008 Ulf Troedson Överdirektör Boverket

5 Innehåll Sammanfattning... 8 1. Inledning... 11 1.1 Bakgrund...11 1.2 Syfte och avgränsningar...12 1.3 Mål...12 1.4 Metod...13 1.5 Utgångspunkt för rapporten...13 2. LCC En metod för kostnadseffektiva investeringar... 14 2.1 Vad är LCC?...14 2.2 LCC-beräkning en ekonomisk skissmetod....17 2.3 Principerna bakom en LCC-kalkyl systemgränser...17 2.4 Tekniska indata till en LCC-beräkning...19 2.5 Ekonomiska indata till en LCC-beräkning...20 3. Verktyg för LCC en översikt... 22 3.1 Verktygsöversikt och indata...22 3.2 LCC energi (ENEU)...22 3.3 BELOK LCC...23 3.4 Akademiska hus...24 3.6 Älvstranden Utveckling...26 3.7 ED-kalkyl...27 3.8 Energimyndigheten...28 3.9 Företagsbaserade produktvalsmodeller...29 4. Hur används LCC i byggprocessen idag?... 30 4.1 LCC i byggprocessen...30 4.2 Enkät beskrivning och resultat...30 4.3 Praktikfall Hamnhuset/Norra Älvstranden...32 4.4 Akademiska hus Energilager i mark...33 4.5 Praktikfall Skanska...34 5. Faktorer som påverkar användningen av LCC... 36 5.1 Viktiga faktorer...36 5.2 LCC-bedömningar anpassade till skede i projekt och detaljeringsgrad...37 5.3 LCC-bedömningar - generalitet...38 5.4 Rådighet över drift och underhåll...38 5.5 Verktyg för LCC-beräkningar indata till beräkningarna...39 5.6 Kunskap om LCC-verktyg och dess möjligheter...41 6. Hur kan LCC få en större användning?... 42 6.1 Öka användningen av LCC!...42 6.2 Avdramatisera LCC!...42 6.3 Lägg in LCC i företagets projektrutiner!...43 6.4 Bygg in LCC i organisationen!...43 6.5 Utveckla standardiserade LCC-verktyg!...43 6.6 Bygg upp egna kvalitetssäkrade indata!...44 6.7 Börja räkna!...44

6 Rapportens titel 7. Förslag till tillämpning av LCC... 45 7.1 Arbetsstruktur för LCC-beräkningar...45 7.2 Identifiera problemet...45 7.3 Bestäm ambitionsnivå...46 7.4 Planlägg analysen...46 7.5 Klarlägg begränsningar, krav och förutsättningar...46 7.6 Skapa referenslösningar...48 7.7 Tag fram en LCC-modell...49 7.8 Generera data...49 7.9 Skapa alternativ till referenslösningar...50 7.10 Genomför beräkningar och analyser...50 7.11 Gör värderingar, jämförelser samt dokumentera...51 7.12 Organisation av LCC-arbete(n) i ett företag...51 Referenser... 53 Tryckta källor...53 Webbsidor...53 Bilaga 1 Enkät till byggherrar m.fl. om LCC-användning... 54

7 Bakgrund och läsanvisning För att minska miljöbelastningen krävs ofta långsiktiga investeringar som kan vara svåra att få igenom i ett byggprojekt med snäva ekonomiska ramar. Ett viktigt verktyg för att visa på effektiviteten i investeringarna är att använda LCC (=Life Cycle Cost) vid val av bygg- och installationssystem och byggvaror. LCC-beräkningar innebär att man vid investeringsbeslutet, utöver själva investeringskostnaden, också tar hänsyn till framtida drift- och underhållskostnader samt ibland även kostnader för miljöbelastning. Användningen av LCC inom bygg- och fastighetssektorn har hittills varit relativt begränsad. Syftet med projektet är att Ge underlag för en diskussion om hur byggprocessen ska organiseras för att LCC-beräkningar ska bli ett naturligt och effektivt verktyg att öka ett byggprojekts ekologiska hållbarhet. Ge rekommendationer om hur och när LCC-beräkningar ska tillämpas Beräkningarna ställer krav på ett flertal parametrar som tillhandahålls av olika parter i bygg- och förvaltningsprocessen t ex ekonomiansvariga, förvaltare, projektledare, fastighetsdrift, städavdelning, produktleverantörer, konsulter och entreprenörer. Vi rapporten diskuterar vi Den teoretiska bakgrunden för LCC Vilka LCC-verktyg som finns tillgängliga Den praktiska användningen av LCC inom bygg- och fastighetssesktorn Viktiga faktorer som påverkar användningen av LCC, samt Hur användningen av LCC inom bygg- och fastighetssektorn kan öka Avslutningsvis ger vi ett antal konkreta råd till hur en organisation kan lägga upp sitt arbete med LCC.

8 Rapportens titel Sammanfattning Klimat- och energidiskussionen visar att fastigheternas långsiktiga miljöbelastning, som i allt väsentligt utgörs av energi för fastighetsdrift och uppvärmning, måste minskas. Ett viktigt verktyg för att visa effektiviteten i långsiktiga investeringar är att använda LCC-kalkylering vid val av byggoch installationssystem och byggvaror. LCC-beräkningar innebär att man vid investeringsbeslutet, utöver själva investeringskostnaden, också tar hänsyn till framtida drift- och underhållskostnader samt ibland även kostnader för miljöbelastning. Genom att låta LCC finnas med i hela byggprocessen bör förutsättningarna förbättras för att uppnå en effektivare förvaltning, mindre energianvändning och ökad ekologisk hållbarhet. Syftet med projektet är att Ge underlag för en diskussion om hur byggprocessen ska organiseras för att LCC-beräkningar ska bli ett naturligt och effektivt verktyg att öka ett byggprojekts ekologiska hållbarhet. Ge rekommendationer om hur och när LCC-beräkningar ska tillämpas Arbetet har avgränsats till övergripande och generella faktorer för främst kontorslokaler och bostäder. Genom enkäter, intervjuer och litteraturstudier har översiktligt kartlagts: 1. Vilka LCC-modeller som används bland kvalificerade byggherrar. 2. Hur LCC-modellerna används. Projektets utgångspunkt har varit att det finns en betydande potential att sänka fastigheters totala kostnader, inklusive drift- och underhållskostnader, genom en konsekvent tillämpning av LCC-beräkningar i byggprocessen. I projektet diskuteras också ett antal föreställningar om hinder och möjligheter för en ökad användning av LCC-beräkningar. Det är vanligt att se LCC-beräkningen som en fristående verksamhet som utförs för sin egen skull. Denna rapport vill förmedla en annan syn på LCC där beräkningen är en del av den kreativa processen med syftet att generera alternativ att välja mellan. De viktigaste komponenterna vid beräkning av en produkts LCC är: Energikostnader under produktens livslängd. Investeringskostnader för produkten. Underhållskostnader för produkten under dess livslängd. Ett antal egentillverkade och ett svenskt kommersiellt tillgängligt verktyg för LCC-beräkningar finns framtagna. I de flesta fall används dessa på komponentnivå, t.ex. luftbehandlingsaggregat eller val av fönster.

Kapitel 1 9 Ett problem med alla modeller är tillgängligheten på indata. Kostnad för verktyget kan också vara ett hinder. Några kända verktyg och anpassade metoder beskrivs närmare i rapporten. Anvisningar för LCC-beräkningar började publiceras under 1970-talet. Ett skäl till detta är sannolikt energikriserna under 1970-talet som medförde dramatiska prisökningar på energi. För att kontrollera hur LCC används i byggprocessen i dag beslutade vi att genomföra en enkät till ett antal utvalda byggherrar. Enkäten antyder att LCC-beräkningar idag görs inom ett antal projekt och hos ett antal aktörer bland beställare, projektörer och leverantörer. Men det är samtidigt så att ett antal lic. och doktorsavhandlingar, publicerade under senare år, har angivit att LCC-beräkningar görs i förvånansvärt liten omfattning. Rapporten pekar på ett antal frågor som vi anser strategiska för att öka användningen: tidiga skeden behöver utvecklas en beslutsprocess med stop and go där LCC är ett av villkoren för grönt ljus ett antal illustrativa exempel som visar på fördelarna med LCC. Samtidigt kan vi konstatera att det finns att antal frågor som minskar intresset för LCC: rådighetstiden ansvarsbilden för drift och underhåll enligt hyresavtal bristfälligt underlag för underhållskostnader korta avtalstider modeväxlingar. Det finns gott om rapporter som beskriver hur man arbetar med LCC. Det finns också flera välutvecklade modeller för LCC-kalkylering. Datakvaliteten är ofta inte så kritisk som många teoretiker vill göra gällande. Vi anser att LCC-kalkyleringen bör avdramatiseras och användas som det ekonomiska skissverktyg det i själva verket är. Syftet med LCC-beräkningarna ju i första hand är att skapa beslutsunderlag, att generera alternativ att välja mellan Har man inga alternativ finns inget att besluta om. I rapporten ges ett antal förslag till hur ett företag kan öka sitt arbete med LCC, samt förslag till hur LCC-arbetet i ett företag kan organiseras och vilka steg i arbetet som bör genomföras. Det är bara att börja räkna!

10 Rapportens titel

11 1. Inledning 1.1 Bakgrund Klimat- och energidiskussionen visar att fastigheternas långsiktiga miljöbelastning, som i allt väsentligt utgörs av energi för fastighetsdrift och uppvärmning, måste minskas. För att minska miljöbelastningen krävs ofta långsiktiga investeringar som kan vara svåra att få igenom i ett byggprojekt med snäva ekonomiska ramar. Ett viktigt verktyg för att visa effektiviteten i investeringarna är att använda LCC-kalkylering vid val av bygg- och installationssystem och byggvaror. LCC-beräkningar innebär att man vid investeringsbeslutet, utöver själva investeringskostnaden, också tar hänsyn till framtida drift- och underhållskostnader samt ibland även kostnader för miljöbelastning. För att uppnå avsedd effekt med investeringarna behövs en välstrukturerad byggprocess och en konsekvent tillämpning av projektets programkrav genom hela processen, se struktur i figur 1.1. De krav som formuleras i programskedet ska fungera som kvalitetsstyrande parametrar och utgöra grund för systemoptimeringen. Beräkningarna ställer krav på hantering av ett flertal parametrar som tillhandahålls av olika parter i bygg- och förvaltningsprocessen t ex ekonomiansvariga, förvaltare, projektledare, fastighetstekniker, städavdelning, produktleverantörer, konsulter och entreprenörer. Erfarenheter från konsekvent användning av LCC i byggprojekt är att det finns en stor potential att höja kvaliteten i investeringsbesluten. LCC bör, rätt tillämpat, kunna fungera som ett verktyg för att välja mellan olika offerter. Den billigaste tekniska lösningen som uppfyller programkraven bör väljas.

12 Rapportens titel Figur 1.1: En kvalitets- och effektivitetsstyrd förvaltningsprocess (från Bygga-bo-dialogen). Genom att låta LCC finnas med i hela byggprocessen bör förutsättningarna förbättras för att uppnå en effektivare förvaltning, mindre energianvändning och ökad ekologisk hållbarhet. 1.2 Syfte och avgränsningar Syftet med projektet är att: Ge underlag för en diskussion om hur byggprocessen ska organiseras för att LCC-beräkningar ska bli ett naturligt och effektivt verktyg att öka ett byggprojekts ekologiska hållbarhet. Ge rekommendationer om hur och när LCC-beräkningar ska tillämpas. Arbetet har avgränsats till övergripande och generella faktorer för främst kontorslokaler och bostäder. 1.3 Mål Målet med projektet är att: Göra en översiktlig kartläggning av nuläget beträffande användningen av LCC-beräkningar och verktyg,

samt att utarbeta en processbeskrivning som belyser Hur LCC-beräkningar bör utformas för att fungera som beslutsunderlag i byggprocessen. Hur man kan använda LCC-beräkningar i en praktisk beslutssituation. Var i byggprocessen LCC-beräkningar kan användas som beslutsunderlag. På vilken systemnivå (komponent/helhet) som LCC-beräkningar är användbara. 1.4 Metod Projektets metod är att genom enkäter, intervjuer och litteraturstudier översiktligt kartlägga: 1. Vilka LCC-modeller som används bland kvalificerade byggherrar. 2. Hur LCC-modellerna används. 1.5 Utgångspunkt för rapporten Projektets utgångspunkt är att: Det finns en betydande potential att sänka fastigheters totala kostnader, inklusive drift- och underhållskostnader, genom en konsekvent tillämpning av LCC-beräkningar i byggprocessen. I projektet diskuteras också ett antal föreställningar om hinder och möjligheter för en ökad användning av LCC-beräkningar. Det finns bl a anledning att tro att: 1. LCC-verktygen idag är i stort sett färdigutvecklade, välstrukturerade och relativt lättanvända. 2. Det saknas modeller/standarder som tydligt definierar hur indata i kalkylerna ska se ut. 3. Det saknas kunskap hos byggherrarna om hur man arbetar med LCC och att styrande rutiner för tillämpningen av LCC-verktyg i byggprocessen ännu inte har etablerats. 4. De metoder som idag tillämpas för att i ett ny- eller ombyggnadsprojekts tidiga skeden definiera investeringsramarna är ett hinder för tillämpning av ett LCC-tänkande. 5. Det är den förväntade rådighetstiden över fastigheten som avgör om det upplevs som meningsfullt att tillämpa LCC-beräkningar. Rådighetstiden avgörs i sin tur av vilken slags byggherre man är och vilken typ av avtal som tillämpas för upplåtelsen av lokalen.

14 Rapportens titel 2. LCC En metod för kostnadseffektiva investeringar 2.1 Vad är LCC? Det är vanligt att se LCC-beräkningen som en fristående verksamhet som utförs för sin egen skull. Denna rapport vill förmedla en annan syn på LCC där beräkningen är en del av den kreativa processen med syftet att generera alternativ att välja mellan. Ett ekonomiskt skissverktyg om man så vill. Det viktiga blir då att skapa beslutsunderlag, Har man inga alternativ finns inget att besluta om. LCC står för livscykelkostnad (Life Cycle Cost). Livscykelkostnaden är totalkostnaden för en viss utrustning under hela dess livslängd, från att den installeras till att den slutligt tas ur bruk. LCC står ofta för Life Cycle Costing d v s att man ser mera på metoden att i sitt arbete ta hänsyn till det framtida kostnadsutfallet än på själva kostnaden som sådan. Ofta blir denna tolkning av LCC bättre för förståelsen av begreppet. Vid inköp av t ex energikrävande produkter är det viktigt att inte bara titta på vilken produkt som är billigast vid inköpet utan även vilken produkt som har lägst energikostnader och är billigast att underhålla. Energikostnaderna under produktens livslängd spelar nästan alltid större roll för de totala kostnaderna än vad investeringskostnaderna gör. Var alltså noga med att utvärdera inkomna offerter med hänsyn till både investeringskostnad, underhållskostnad och energikostnad för hela den beräknade livslängden.

De viktigaste komponenterna vid beräkning av en produkts LCC är: Energikostnader under produktens livslängd. Investeringskostnader för produkten. Underhållskostnader för produkten under dess livslängd. Energi- och underhållskostnaderna kommer att variera under årens lopp. Det är svårt att förutsäga hur stora variationerna blir. För en enkel beräkning kan kostnaderna för energi och underhåll antas vara lika stora varje år. Energioch underhållskostnaderna under produktens livslängd beräknas om till dagens penningvärde med hjälp av den så kallade nuvärdesfaktorn. Då kan alla kostnader jämföras med varandra: investerings-, energi- och underhållskostnader. Begreppet LCC - Life Cycle Cost eller Life Cycle Costing - ges olika innebörd av olika användare vilket försvårar förståelsen. Vi kan skilja på två olika definitioner: 1. LCC är ett mått på ett systems eller en utrustnings samlade ekonomiska konsekvenser under hela dess livslängd. 2. LCC är ett jämförelsetal för ett systems eller en utrustnings samlade ekonomiska konsekvenser under hela dess livslängd där vissa förenklingar och uteslutningar skett för att underlätta användningen av jämförelsetalet. Även om den första definitionen är den mera kompletta hamnar man vid praktiskt tillämpning mer eller mindre ofelbart i den andra definitionen bl.a. för att det vanligtvis är opraktiskt att sträva efter att ha med alla ekonomiska konsekvenser. Någonstans måste man dra gränsen och sträva efter vad som är praktiskt och hanterbart i beräkningarna, vilket innebär att kostnadselement fullt avsiktligt utesluts på grund av att: De bedöms vara små De bedöms vara lika för de olika alternativ som studeras De har redan förbrukats d v s de påverkas inte av framtida beslut. En konsekvens av denna förenkling är att LCC-metoden inte utan vidare kan användas som budgethjälpmedel. En bra definition som lämpar sig väl för praktisk tillämpning blir således: En ekonomisk jämförelse av konkurrerande alternativ som tar hänsyn till alla särskiljande, signifikanta framtida kostnader för ägaren under den relevanta kalkylperioden. Definitionen innehåller ett antal nyckelord som:

16 Rapportens titel Jämförelse av alternativ Har man inga alternativ finns inget att besluta om. Signifikant Endast kostnader över en viss nivå tas med vilket ger följande inverkan: - Noggrannheten påverkas endast marginellt - Indatabehovet minskas radikalt - Överskådligheten ökar drastiskt - Utvärderingsarbetet minskar. Framtida kostnader Innebär i allmänhet underhållsinvesteringar plus löpande kostnader. Tag inte med sunk cost, d v s redan upparbetade pengar. Särskiljande Endast de element som skiljer mellan alternativen bör tas med vilket återigen ökar överskådligheten, minskar indatabehovet samt minskar utvärderingsarbetet. Som exempel kan nämnas en jämförelse mellan två bussfabrikat - Volvo och Saab-Scania. I en sådan jämförelse är det inte nödvändigt att ta med kostnaderna för föraren - trots att den odiskutabelt är stor. Ägare Kostnadselement som sett ur tillverkarens synvinkel kan te sig försumbara kan för ägaren/användaren vara mycket höga. Exempel: 70 anläggningar spridda över landet innehåller en fläkt som enligt tillverkaren bara behöver 5 minuters förebyggande underhåll per månad för att byta filter. Tillverkarkalkyl: Byte av filter å 50:- 12 x 50 x 70 =42 000:- Mantid 5 min 12 x 5/60 x 150 kr/h x 70 =10 500:- Årskostnad: 52 500:- Ägarkalkyl: Bilkostnad 2 x 10 mil 12 x 20 mil x 25 kr/mil x 70 =420 000:- Restid (2 man) 12 x 2 x 3 h x 150 kr/h x 70 =756 000:- Filterkostnad + mantid för bytet 52 500:- Årskostnad: 1 228 500:- Relevant kalkylperiod LCC behöver inte innehålla någon nuvärdesberäkning för alternativens hela livslängd. Med relevant kalkylperiod menas den för beslutssituationen intressanta tidsperioden. Man kan förtydliga definitionen på följande sätt. LCC är ett kostnadsmått knutet till: En given LCC-modell En given uppsättning indata. En slutsats: Ändras modellen eller indata ändras LCC-värdet.

En annan slutsats: Varje beslutssituation kan ha flera LCC-värden. Ett dystert faktum är att i de flesta fall kan man inte ens i efterhand fastställa något sant LCC-värde. 2.2 LCC-beräkning en ekonomisk skissmetod. I denna rapport diskuterar vi teori, verktyg, den praktiska tillämpningen och viktiga faktorer att beakta vid tillämpningen. Av denna diskussion kan man få intrycket att det viktigaste med LCC-verktygen är att uppnå en hög vetenskaplig precision. Då är det viktigt att återigen erinra sig syftet med LCC-beräkningen: Att skapa beslutsunderlag, att öka mängden alternativa lösningar på ett tekniskt problem. 2.3 Principerna bakom en LCC-kalkyl systemgränser Figur 2.1: Principschema från ISO/DIS 15686-5. Investeringskostnaden eller kostnaden under hela livslängden? Figur 2.1 ovan illustrerar vilka kostnader som ska tas med i en LCC-kalkyl respektive WLC-kalkyl. Det bör observeras att en väl genomförd process inom ramen för en WLC också kan resultera i ökade intäkter t ex i form av större

18 Rapportens titel användbar (uthyrd) area eller icke konstruktionsrelaterade kostnader (ex.vis. planering, projektering, projektledning). Av tradition har man inom bygg- och fastighetssektorn fokuserat på investeringskostnaden men successivt, i takt med det ökande intresset för energieffektivisering har ett annat synsätt där man värderar kostnaden under hela investeringens livslängd vuxit fram. Ekonomiska modeller För att kunna värdera investeringskostnad mot framtida besparingar behövs ekonomiska beräkningsmodeller, där nuvärdesmodellen sannolikt är den vanligaste formen av LCC-beräkning. Nuvärdesmodellen innebär att alla pengar räknas om till nuvärde dvs det värde de skulle ha nu, idag, när beslutet om investeringen tas. Formeln för en nuvärdesberäkning kan i de starkt förenklade investeringssituationer vi diskuterar här bostäder och kontor - se ut enligt nedan. LCC = G + D + U 1 där G = grundinvesteringen D = driftskostnad (nusummefaktor*energipris*årlig energianvändning) U = underhållskostnad. Nusummefaktorn är en funktion av realkalkylränta, energiprisökning och kalkylperiod, och tas från tabeller. Resultatet kan sedan uttryckas antingen som ett nuvärde, en annuitet eller en internränta. Andra sätt att genomföra LCC-beräkningar är att använda Annuitetsmetoden, Internräntemetoden eller vid kortlivade investeringar den s k Pay off-metoden. Annuitetsmetoden innebär att man beräknar investeringens absoluta avkastning. Alla pengar räknas om till ett årsvärde (=annuitet) vilket t ex gör att jämförelse med årliga driftskostnader blir möjliga. 1 Ett vanligt sätt att skriva grundformeln är n LCC = G + Σ (U i + D i)(1+r) -i + R(1+r)-n i=1 där G = grundinvesteringen U i = underhållskostnad år i D i = drift- och operatörskostnad år i R = utrangeringskostnad p.g.a. avveckling år n r = kalkylränta

Internräntemetoden innebär att man beräknar investeringens procentuella avkastning. Investeringen är lönsam om dess internränta är högre eller lika stor som den på förhand bestämda kalkylräntan. Det alternativ som har högst internränta vid rangordning är det mest lönsamma. Ibland använder man också den s k Pay off-metoden som innebär att man på ett enkelt sätt beräknar hur många år det tar innan besparingen har betalat tillbaka investeringen. Man dividerar investeringen med den förväntade årliga besparingen. Metoden är enkel att använda men blir rätt grov eftersom den vare sig tar hänsyn till investeringens livslängd eller räntan. Metoden används främst vid översiktliga kalkyler och vid investeringar med kort livslängd. 2.4 Tekniska indata till en LCC-beräkning Livslängd eller brukstid? Ekonomisk livslängd är den tid man uppskattar att en åtgärd rimligen är vid liv och är ekonomisk att driva. Teknisk livslängd är den period som en åtgärds tekniska funktioner bibehålls. Visst underhåll kan krävas för detta. Brukstid är den bedömda tiden som en åtgärd kan brukas, med hänsyn till teknisk och ekonomisk livslängd. Ibland kan brukstiden behöva sättas betydligt kortare än bedömd livslängd för anläggningen, t ex om det är känt att anläggningen endast skall nyttjas under begränsad tid, beroende på kontraktsförhållanden m.m. Livslängdsbedömningar - kalkylperiod Kalkylperioden väljs i allmänhet så att den sammanfaller med åtgärdens eller systemets livslängd, vilket oftast är den ekonomiska livslängden. Den ekonomiska livslängden sätts oftast något kortare än den tekniskt rimliga/troliga för att försäkra sig om lönsamhet även om den tekniska livslängden skulle bli något kortare än förväntat. Underlaget för att bedöma en åtgärds tekniska livslängd kan vara tunt, och livslängden kan väsentligt påverkas av hur underhållet utförts samt vilken belastning som konstruktionen eller installationen varit utsatt för. Hur ingående material och materialkombinationer åldras kan förutom rent slitage bero på t.ex. fuktbelastning i omgivningen eller om materialen påverkas negativt av intilliggande material, t.ex. i kombination med hög fuktbelastning.

20 Rapportens titel Reinvesteringar De investeringar som krävs för att bibehålla funktionen under livslängden, d v s delar som har kortare livslängd än kalkylperioden och behöver bytas ut. Underhåll Regelbundet återkommande arbete som syftar till att återställa konstruktionens eller installationens funktioner. Arbete av mindre art än reinvesteringar. Drift Åtgärder med ett förväntat intervall mindre än ett år, vilka syftar till att upprätthålla funktionen hos ett förvaltningsobjekt. 2.5 Ekonomiska indata till en LCC-beräkning Investeringskostnad Kostnad för att avstå från att konsumera/förbruka något idag för att på så sätt erhålla framtida nyttor. Investeringskostnaden behöver inte räknas om. Drift- och underhållskostnader Regelbundet återkommande kostnader för att bibehålla funktionen hos komponenten eller systemet. Räknas om till nuvärde vid investeringstillfället. I normalfallet antas prisutvecklingen för drift- och underhållsåtgärder följa inflationen. Kalkylränta Kalkylräntan är ett företags förräntningskrav, d v s den ränta som en investering ska förränta för att betraktas som lönsam. Kalkylränta är en mycket viktig parameter och tillsammans med kalkylperioden styr det resultatet. Man kan välja låneränta i stället för avkastningskrav, för att motivera fler åtgärder. Kalkylräntan kan vara real, d v s ett fast påslag utöver inflationen vilket används vid beräkningar i fast penningvärde. Alternativt kan kalkylräntan vara nominell vid beräkningar i löpande penningvärde. Inflation Inflationen bör hanteras separat och långtidsprognoser är osäkra. Följdinvesteringar, d v s återkommande utbytesinvesteringar tex var 7:e år, behandlas så att de uppräknas med inflation till 7:e året och 14:e året osv.

Likaså antas att restvärden, t ex med 20 års kalkyltid, efter 20 år åsätts ett värde som uppräknats med inflation under 20 år. Den allmänna prisutvecklingen på installations- och byggnadstekniska åtgärder antas således följa inflationen. Energipris och energiprisökning Energikostnadsutveckling bör uppdelas per energislag, t ex en för el och en för värme.

22 Rapportens titel 3. Verktyg för LCC en översikt 3.1 Verktygsöversikt och indata Ett antal egentillverkade och ett svenskt kommersiellt tillgängligt verktyg för LCC-beräkningar finns framtagna. I de flesta fall används dessa på komponentnivå, t.ex. luftbehandlingsaggregat eller val av fönster. Ett problem med alla modeller är tillgängligheten på indata, d v s att samla in för objektet relevanta indata, vilka ofta kan variera lokalt. Kostnad för verktyget kan också vara ett hinder. Dessutom kan underhållskostnad för nya produkter, livslängder på komponenter och framtida prisökningar på energi vara svåra att uppskatta. Några kända verktyg och anpassade metoder beskrivs närmare i följande avsnitt. 3.2 LCC energi (ENEU) LCCe nergi är ett beprövat kommersiellt verktyg för större investeringar av energikrävande utrustning, främst installationer, och jämför energikostnaden mellan olika alternativ under utrustningens/systemets livscykel. Viss byggnadsanknuten utrustning omfattas. Verktyget säljs med licens per användare och år. Enkla användningsexempel finns i Isolerguiden 06 från Swedisol, samt handboken Energibesiktning av byggnader - flerbostadshus och lokaler från SIS förlag. LCC energi är uppbyggt i moduler och för närvarande finns 8 teknikområden för installationer beskrivna. För respektive teknikområde ges förslag på krav och formuleringar som kan användas vid upphandling (d v s administrativa föreskrifter och tekniska riktlinjer).

Teknikområden är följande: Belysnings- och ljussystem Krafttransformatorer Kylsystem och värmepumpar Luftbehandlingssystem Motorer och frekvensomformare Pumpsystem Storköksutrustning Tryckluftssystem I LCC energi behandlas också hur man genom mätning kan se till att upphandlad utrustning uppfyller ställda krav. Juridikavsnittet orienterar om tillämpligt avtalsområde. Metoden syftar således till att ge en god totalekonomi där också hänsyn till miljön kan beaktas. Verktyget erbjuds som en helt integrerad Internetbaserad produkt. Metoden baseras på ENEU -konceptet, vars olika pärmprodukter utgått. Access till produkten erhålls genom att köpa licens. Med LCC energi följer en tryckt handledning som orienterar användaren i LCCtänkandet och i LCC-metodens tillämpning, samt ett blankettset (28 olika blanketter, 3 generella och 25 teknikspecifika) som ska användas vid upphandlingen. Det medföljande blankettprogrammet utför beräkningarna. 3.3 BELOK LCC BELOK, vilket står för beställargruppen lokaler, driver teknikutvecklings- och teknikupphandlingsprojekt inom lokalsektorn vilka är finansierade av Energimyndigheten. BELOK LCC är ett webbverktyg som kan användas för att jämföra livscykelkostnaden för olika investeringar, vilket får användas fritt, utan kostnad, men på användarens eget ansvar. Följande beräkningsmoduler finns idag: Generell kalkyl Pumpar Fläktar Luftfilter Fönster Belysning Webbmodellen finns tillgänglig via www.belok.se och ett exempel på skärmdump visas i figur 3.1 nedan.

24 Rapportens titel Figur 3.1. Skärmdumpsexempel från BELOK LCC för fönster. 3.4 Akademiska hus Akademiska hus tar tagit fram datorprogrammet Aka Kalk Webb för sina egna investeringar, vilket baseras på nuvärdesmetod. Innehållet i detta avsnitt bygger i huvudsak på Akademiska hus programbeskrivning. Programmet besår av två kalkylark där det ena direkt visar lönsamhetsnivån (lönsamhetskalkyl, LCP= Life Cycle Profit 2 ) och det andra visar ett systems eller anläggnings livscykelkostnad, (kostnadskalkyl, LCC). LCC-beräkningar för olika system kan sedan jämföras med varandra. Lönsamhetskalkylens princip är att alla framtida nuvärdesberäknade intäkter minus kostnader, alltså alla nuvärdesberäknade framtida nettobesparingar, jämförs med investeringen (investeringarna om följdinvesteringar erfordras). Är den nuvärdesberäknade driftsbesparingen större än investeringen erhålls positivt resultat, annars visas röda minussiffror. Med intäkter avses här kostnadsreduceringar, alltså mellanskillnaden som uppstår om åtgärden genomförs eller inte genomförs. Samma gäller givetvis drift- och underhållskostnader mm; det är skillnader som uppstår om åtgärden vidtas eller inte vidtas som skall ingå som indata. Programmet visar också årliga 2 Tanken med användningen av begreppet är att en fokusering på kostnad kan vara ensidigt och uppfattas negativt. Det är ju faktiskt vinsten som är det intressanta. Nackdelen är att man löper större risk att låta analysen söka greppa över för mycket och därmed bli utslätad.

utfall där de enskilda årens olika poster och nettoresultat framgår. Det kan ofta vara nyttigt att ha kunskap om penningflödena årsvis eftersom positivt utfall av totalresultatet för hela kalkylperioden ändå kan ha inneburit att förluster uppstått de inledande åren. I lönsamhetskalkylen utgör ett eventuellt restvärde alltid en positiv post eftersom det kalkylmässigt är betalt. Principen för LCC-kalkylen är likartad den för lönsamhetskalkylen men här summeras alla nuvärden av investeringar och övriga kostnader och värdering i lönsamhetstermer sker inte i själva kalkylen. Detta sker i stället när två LCC- utfall jämförs med varandra. När det i lönsamhetskalkylen talas om att skillnader skall utgöra indata blir det här i stället fråga om totala utgifter för investeringar, energi, drift och underhåll mm som skall utgöra indata. Det är i LCC- sammanhang givetvis alltid mer positivt desto lägre totalkostnad som erhålls. Även i LCC-kalkylen erhålls de enskilda årens utfall för att kostnadsposterna skall kunna följas mera i detalj. I en LCC-kalkyl utgör ett eventuellt restvärde alltid en negativ post eftersom det sänker LCC-kostnaden vilket verkar positivt för det beräknade systemet. Akademiska hus-företagen har gemensamma indata Akademiska Hus (AH) har ett lönsamhetskrav som skall vara lika med den 5- åriga statsobligationsräntan plus 2,5 %. Kalkylräntan för AH följer i stort detta avkastningskrav. Riktlinjer finns avseende övriga indata i form av energikostnadsutveckling, inflation, livslängder, kalkylperiod m.m. Den investering som skall anges i lönsamhetskalkylen är mellanskillnaden i investering mellan underhåll och förbättringar av energiprestanda. Investeringsbeloppet antas i programmen fördelas över åren efter annuitetsmodell, d v s summan av årlig ränta och amortering är konstant. Alla årliga drift- och underhållskostnader skall anges, i dagens prisnivå, för drift och underhåll exkl. energikostnader. Detta kan vara kostnader för tillsyn, smärre åtgärder, förbrukningsmaterial m.m. Restvärden uppstår aldrig för följdinvesteringar. Endast om restvärden finns kvar i de delar av anläggningen som inte ersatts under kalkylperioden får dessa föras in som restvärde. En skärmdump från programmets inmatningssida visas i figur 3.2.

26 Rapportens titel Figur 3.2. Skärmdump från Aka-kalk-programmet. 3.6 Älvstranden Utveckling Älvstranden Utveckling AB är ett bolag med syfte att utveckla fastigheterna längs Göta-älvstränderna i Göteborg. Bolaget använder egna framtagna Excelblad för LCC-kalkyler inför investeringsbeslut, både för komponenter och hela byggnader. Man tillämpar egna gemensamma (och transparanta) indata för de olika utvecklingsprojekten. Verktyget finns tillgängligt på www.alvstranden.com och en sammanfattningssida redovisas i figur 3.3.

Tusental Tusental LCC-beräkning, projekt LCC-beräkningar exempel Rutor skall förändras, i vissa står våra grundvärden exempel Rutor får förändras men värde hämtas automatiskt ur andra rutor eller beräkningar exempel Feta siffror betyder resultat och skall ej röras Vid frågor kontakta skaparen Staffan Bolminger, Älvstranden Utveckling AB, telefon 031-779 96 00 OBS! Vissa excelprogram kan kräva att ni installerar Analysis Toolpack. Klicka på Tillägg på Verktygmenyn, lägg till Analysis Tool Förutsättningar Kort förklaring av alternativen Mall - VERSION 3 Projekt: Alt 1 Kort beskrivning 2007-03-01 Datum: Alt 2 Namn: Staffan Bolminger.1 LCC-period för investering år 30.2 Kalkylränta %/år 7,00%.3 Årlig uppräkning av kostnader %/år 2,00%.4 Antal kvadratmeter beräkningen gäller m2 1.5 Kapitalkostnad %/år 4,50%.6 Eventuell amortering %/år 1,00%.7 Eventuellt påslag (moms, BH-kostnader etc) % 25,00% Antal Jämförda alternativ Alt 1 Alt 2 0 0 0 0 Area kvm 1 1 1 1 1 1 Sammanfattning, LCC-total Investeringskostnad - intäktsposter kr 0 0 0 0 0 0 LCC-kostnad reinvestering och byte kr 0 0 0 0 0 0 LCC-kostnad löpande drift och underhåll kr 0 0 0 0 0 0 LCC-kostnad energi kr 0 0 0 0 0 0 LCC-kostnad hyresintäkt/-bortfall kr 0 0 0 0 0 0 Summa LCC-kostnad kr 0 0 0 0 0 0 Rangordning, summa LCC-kostnad 1 1 1 1 1 1 Prognoskostnad (kr/kvm, år) under LCC-perioden Kapitalkostnad av investering kr/st,år 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Kostnad av reinvestering och utbyte kr/st,år 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Löpande drift och underhåll kr/st,år 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Energikostnad kr/st,år 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Hyresintäkt eller -bortfall kr/st,år 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa kr/kvm, år kr/st,år 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Rangordning, kvadratmeterkostnad 1 1 1 1 1 1 SAMMANFATTNING AV LCC-BERÄKNING 0 Investering samt LCC-kostnad över vald period LCC-kostnad hyresintäkt/-bortfall 0 Investering samt pay-back diagram (30år) 0 0 0 0 0 LCC-kostnad energi LCC-kostnad löpande drift och underhåll 0 0 0 0 0 0 0 LCC-kostnad reinvestering och 0 0 byte 0 0 Investeringskostnad - 0 0 intäktsposter 0 0 Alt 1 Alt 2 0 0 0 0 0 0 0 0 Figur 3.3. Utdrag ur excelblad för Älvstrandens kalkylmodell. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 2 3.7 ED-kalkyl I samband med energideklarationerna har Boverket finansierat en hemsida med definitioner och två olika avancerade kalkylblad i Excel, framtaget i syfte att kunna beräkna lönsamhet på energisparåtgärder. Ett exempel på den enklare versionen av kalkylblad visas i figur 3.4 nedan. Webbadressen är www.edkalkyl.se.

28 Rapportens titel Kalkylexempel 1 Mata in data i grå fält A temp m2 1000 Kalkylränta real 4,0% Energipris, i dag (kr/kwh) och rel utv 0,80 1,0% Effektiv ränta 3,0% Alternativ A (Steg 1) Alternativ B (Steg 2) Livslängd åtgärd år 20 10 Investeringskostnad kkr 200 100 Före åtgärd Efter åtgärd Före åtgärd Efter åtgärd Energiförbrukning kwh/m2 och år 170 140 140 130 Energikostnad kkr och år 136 112 112 104 Underhållskostnad kkr och år 10 15 10 10 Nettobesparing kkr och år 19 8 Nuvärde-metod (kapitalvärde) kkr 83 LÖNSAMT -32 EJ LÖNSAMT Känslighetsanalys investering 10% 63 LÖNSAMT -42 EJ LÖNSAMT -10% 103 LÖNSAMT -22 EJ LÖNSAMT Känslighetsanalys nettobesparing 10% 111 LÖNSAMT -25 EJ LÖNSAMT -10% 54 LÖNSAMT -39 EJ LÖNSAMT Optimist (investering låg,besparing hög) 131 LÖNSAMT -15 EJ LÖNSAMT Pessimist (investering hög, bespar låg) 34 LÖNSAMT -49 EJ LÖNSAMT Årskostnad per sparad kwh 0,61 LÖNSAMT 1,17 EJ LÖNSAMT eller Besparingskostnad Payoff-metod (utan ränta) år 10,5 12,5 Internränta (pröva olika värden) 7,10% -3,90% Investeringens kapitalvärde skall vara =0-0 0 LCC-metod (diff värderingssummor) 83 LÖNSAMT -32 EJ LÖNSAMT Minskad användning av CO2 ton per år Figur 3.4. Bild av Excelblad för lönsamhetsberäkning av energisparåtgärder. Begreppet Effektiv ränta i figuren kan leda till missförstånd och bör lämpligen ersättas med justerad kalkylränta. 3.8 Energimyndigheten Energimyndigheten har i samband med PFE-bidragen för elintensiv industri finansierat ett beräkningsverktyg i Excel som kan hämtas från deras hemsida: www.energimyndigheten.se. En skärmdump visas i figur 3.5.

Figur 3.5. Energimyndighetens beräkningsverktyg för LCC inom PFE. 3.9 Företagsbaserade produktvalsmodeller Några leverantörer har tagit fram egna LCC-verktyg för att underlätta val av (företagets) produkter. Exempel på detta är ABB (numera YIT) som utvecklade Netto99-modellen, vilken i princip följer ENEU, som har använts mycket internt i samband med driftentreprenader med energisparincitament. Ett annat exempel är Camfil Farr, som redovisar livscykelkostnad för filter i ventilationsaggregat. Kostnadsposterna består av filterkostnad, arbetskostnad för installation och utbyte, energikostnad, rengöringskostnad för ventilationssystem samt avfallskostnad. Av dessa poster dominerar energikostnaden (ca 70 %), d v s elenergi till fläktar. Ju lägre tryckfall över filter, desto mindre energi går åt för fläktdriften.

30 Rapportens titel 4. Hur används LCC i byggprocessen idag? 4.1 LCC i byggprocessen Som framgår av referenslitteraturen började anvisningar instruktioner - hjälpmedel för LCC-beräkningar att publiceras i någon omfattning under 1970-talet ett sådant exempel är KBS rapport - Årskostnadsberäkningar - ett annat är Sveriges Mekanförbund och ENEU-metoden. Ett skäl till detta är sannolikt energikriserna under 1970-talet som medförde dramatiska prisökningar på energi. Enkäten som genomförts inom ramen för detta projekt antyder att LCCberäkningar idag görs inom ett antal projekt och hos ett antal aktörer bland beställare, projektörer och leverantörer. Men det är samtidigt så att ett antal lic. och doktorsavhandlingar publicerade under senare år har angivit att LCCberäkningarna görs i förvånansvärt liten omfattning. För att kontrollera hur LCC används i byggprocessen i dag beslutade vi att genomföra en enkät till ett antal utvalda byggherrar. 4.2 Enkät beskrivning och resultat En riktad enkät skickades ut till ett 30-tal utvalda byggherrar och konsulter efter sommaren 2007: Enkätformuläret redovisas i bilaga 1. Åtta stycken enkätsvar returnerades och resultaten redovisas kortfattat nedan tillsammans med frågorna. Svarsfrekvensen måste betraktas som låg och kan vara en indikation på låg användning av LCC i branschen.

Frågor och svar i enkäten: Använder ni LCC-kalkyler vid investeringar? Om inte, varför? Samtliga svarande använder någon form av LCC-kalkyler, några i begränsad omfattning och några använder kalkylerna för att skapa egna standarder, för att undvika beräkningar vid varje investering, vilka uppdateras vid behov. För vilken typ av investeringar använder ni LCC (hel byggnad, system, komponenter)? Metoden används mest vid val av tekniska komponenter och system som klimatsystem, luftbehandlingsaggregat, kylmaskiner eller fjärrkyla, men ca hälften har även använt LCC för hela byggnader. Vid vilka projektskeden eller tillfällen använder ni LCC? De flesta använder LCC för tidiga skeden, dvs system- och programskeden och som stöd för projektering. Några utnyttjar metoden för pilotprojekt, som senare blir modell för kommande projekt. LCC utnyttjas även vid drift och förvaltning för att utreda alternativa åtgärder. Vilken kalkylmetod använder ni? (Exempelvis annuitetsmetod, nuvärdesmetod, pay off-metod.) Nästan alla använder nuvärdesmetod, men kompletterat med pay-off metod eller annan. Ett par svarande använder annuitetsmetod ibland. Använder ni allmänt tillgängliga eller kommersiella verktyg? (T.ex. Belok, STEM, ENEU 94, ISO-standarden) Några använder de gratis tillgängliga verktygen ibland eller sällan. ENEU 94K samt Paroc och Swedisols beräkningssnurror nämns. Har ni egenutvecklade verktyg? I vilken form? Alla svarande har någon form av egen kalkylmetod, från de enklaste medarbetarberoende arken i Excel, via företagsanknutna excelmodeller till webbaserat eget program. Var hittar ni trovärdiga indata för LCC-kalkylerna? Här nämns ett flertal informationskällor: Egna erfarenheter från fastighetsförvaltning, antaganden, beräkningar, samma ställe som för andra typer av kostnadsberäkningar, kalkylprogram, REPAB, leverantörsdata, från projekteringen, från offerter. Vad uppfattar ni som det största problemet vid upprättandet av en LCCkalkyl? Bedömning av framtida underhålls- och reparationsbehov, ränta och inflation. Osäkra indata, vilket kan medföra behov av känslighetsanalyser. Inga problem. Kompetens och kunskapsnivån hos egna handläggare och konsulter nämns.

32 Rapportens titel Vad uppfattar ni som det största problemet vid användningen av resultaten från LCC-kalkylerna? Inget problem nämner ett par svar. Att veta om bra indata använts och antaganden om framtida utveckling av priser, skatter och subventioner kan ifrågasättas. Svårigheter att tolka resultat vilka kan vara osäkra och svåra att sälja in till beslutsfattare, förnuft och känsla styr besluten ändå. Svårt att kommunicera fördelarna med genomförda investeringar. Hur tror ni att man kan öka användningen av LCC-kalkyler? Bättre indata. Krav från beställare, få mottagare att inse nyttan, speciellt de som är kortsiktiga ägare. Bättre indata och utbildning. Att nyansera begreppet, så att man stegvis väger låg investering och hög driftkostad mot högre investering och lägre driftkostnader och stannar där hävstången blir för liten. Ser ni något fall eller situation där LCC inte går att tillämpa? Nej, säger fler. Går även att maximera nyttan av kortsiktiga investeringar. Svårt att få med mjuka värden, vilka kan vara viktigare än kostnaden. Där LCP är bättre. I de fall där framtiden är oviss. Man ska inte klumpa ihop många åtgärder i en stor LCC, då tappas transparensen på de enskilda åtgärdernas lönsamhet. Har ni någon/några intressanta LCC-tillämpningar/erfarenhet att delge projektgruppen? Upphandling av ventilationsanläggningar och markvärmelager. Använd låneräntan i kalkylen i stället för avkastningskrav. Använd verklig förväntad livslängd. Prissätt mjuka värden som t.ex. bättre termisk komfort eller bättre inomhusluft. Ett antal förstudier för systemval. LCC-upphandlingar av luftbehandlingsaggregat samt besiktningar samt besiktningar av dessa. 4.3 Praktikfall Hamnhuset/Norra Älvstranden För Hamnhuset på Norra Älvstranden har Älvstranden Utveckling AB använt LCC-beräkningar för hela byggnaden för att motivera investeringar i energieffektiva konstruktioner och installationer. En ledstjärna för planerandet av Hamnhuset har varit resultaten av en mängd öppet redovisade livscykelkostnadsberäkningar. Målet med alla dessa beräkningar har varit att sänka energianvändandet utan att höja driftkostnaden och därmed hyran för hyresgästerna. För detta krävs extra investeringar och räntekostnaden för dessa betalas med sänkta driftkostnader. Efter ett femtontal livscykelkostnadsberäkningar och mängder av klimatsimuleringar kan konstateras att detta klarats teoretiskt. Flera av de energibesparande investeringarna är i sig själva inte av så stor betydelse, men de bidrar alla till hela konceptet. Om alla åtgärder kombineras, sänker dessa det totala energianvändandet radikalt i Hamnhuset. Älvstrandens beräkningar visar att Hamnhuset kommer

använda 27 kwh/m 2, år (A temp ) för värme och varmvatten och 30 kwh/m 2, år för fastighets- och hushållsel. Hamnhuset kommer att använda ca 17 % värme och varmvatten jämfört med SCB-statistik för svenska flerbostadshus. Den extra investeringen för alla energibesparande åtgärder utgör ca fyra procent av den totala investeringen, dvs. cirka åtta miljoner kronor. Vintern 2006/2007 startade produktionen med målet att uppföra Hamnhuset som framtidens boende med inflyttning sommaren 2008. En systemillustration för byggnaden redovisas i figur 4.1. Mer information finns på www.alvstranden.com. Figur 4.1 Systemillustration för Hamnhuset på Norra Älvstranden i Göteborg. 4.4 Akademiska hus Energilager i mark Kemicentrum i Lund är sedan 2006 nästintill självförsörjande på värme och kyla. Energilagret, som består av 165 borrhål som är 230 meter djupa, levererar värme och kyla till Ingvar Kamprad Designcentrum samt kyla till Arkitektbyggnaden. Den befintliga fjärrvärmen används som komplement. Värme lagras i borrhålen sommartid och används under vintern. Omvänt kan kyla lagras vintertid och användas påföljande sommar. Skillnaden mot bergvärme i villor är att man där endast använder värmen. Tekniken är relativt ny, men anses ha stor potential. Dels för att energi kan produceras billigare, dels för att tekniken ses som ett miljövänligt sätt att värma och kyla fastigheter. Tack vare energilagret kan mängden köpt energi minska med 75 procent. Lösningen används i dag i Astronomihuset och Språk- och litteraturcentrum i

34 Rapportens titel Lund, där Akademiska Hus har god erfarenhet av tekniken. En systemillustration finns i figur 4.2 Figur 4.2 Systemillustration för Akademiska hus energilager i Lund. 4.5 Praktikfall Skanska Skanska Fastigheter Stockholm har tillsammans med Skanska Sverige regelmässigt handlat upp luftbehandlingsaggregat med hänsyn till livscykelkostnad sedan 1998. Anbudsutvärderingarna utförs enligt ENEU 94K och upparbetade rutiner finns för redovisning av resultat, främst hos aggregatleverantörerna men även hos beställaren. Kontroll av resultat efter utförd installation har tidigare ej regelmässigt utförts. Av 14 st undersökta anläggningar uppvisade 9 högre driftskostnad vid besiktning än vad anbud angav, varav 6 st uppvisade mer än 10 % högre driftskostnad. 1 st anläggning visade lägre kostnad än upphandling och 4 st anläggningar gick ej att besiktiga. Den totala nuvärdesberäknade merkostnaden blev 4,0 milj kr och 17 % högre än anbud för de 10 st besiktningsbara anläggningarna. Besiktningarna har visat flera brister. LCC-dokumentation har sällan funnits i drift- och skötselinstruktionerna utan har fått sökas i olika projektpärmar hos bygg- eller projektutvecklingsorganisationerna. I vissa fall har de erhållits