Klåda i palliativ vård En översikt över icke- dermatologisk, systemisk klåda och förslag till behandling 1
Varför denna översikt? Besvärande symtom Få och små randomiserade studier Många fallbeskrivningar Begränsade behandlingsmöjligheter Behandlingstradition utan vetenskapligt underlag 2
Metod Litteraturöversikt Icke dermatologisk klåda vid olika palliativa tillstånd Pub med Artiklar publicerade på engelska 1997/2006 3
Vad är klåda? (1) Pruritoceptiv klåda primärt från huden Neuropathisk klåda via skada på de afferenta nervbanorna Neurogen klåda från CNS ökad halt av endogena opioider Psykogen klåda 4
Vad är klåda? (2) Distinkt sensation från hudens yta Centralt eller perifert ursprung Impulser via afferenta, mekanoinsensitiva C- fibrer Perifer verkan genom direkt stimulering av C-C fibrer eller genom histaminfrisättning Centralt utlöst klåda medieras via opioider och möjligen även serotonin 5
Utredning av klåda Anamnes Laboratorieprover Fysikalisk undersökning Psykiskt status Röntgen lunga Ultraljud buk Ev hudbiopsi 6
Orsaker till klåda i palliativ vård Cholestas Uremi Solid tumörsjukdom Lymfoproliferativ/haematologisk sjukdom Droger HIV 7
Klåda vid cholestas förekomst och orsak Klåda hos 25% av patienterna, mest nattetid,börjar på hand - och fotsula Orsakas möjligen av ansamling av gallsyror och/eller centralt verkande förhöjd halt av endogena opioider 8
Klåda vid cholestas - behandling Cholestyramin, opioidantagonister, rifampicin, paroxetin Ondansetron, gabapentin och antihistamin har vanligtvis ingen effekt 9
Klåda vid urämi - förekomst och orsak Oftast lokaliserad klåda Orsaken väsentligen okänd Hos 20 25% av dialyspatienter Hos de flesta patienter med terminal urämi 10
Klåda vid urämi - behandling Kan behandlas med UVB- ljus, thalidomid, mirtazapin och gabapentin Vid lokal klåda kan capsaicin kräm testas Opioidantagonister kan ibland ha effekt Ondansetron och antihistaminer har vanligtvis ingen effekt på klådan, inte heller erythropoetin 11
Klåda vid solida tumörsjukdomar förekomst och behandling Relativt ovanligt, förekommer ibland innan diagnos, ibland lokaliserad Behandlas med paroxetin eller mirtazapin Capsaicin kan provas vid lokal klåda Antihistamin har begränsad effekt frånsett sedering 12
Klåda vid lymfoproliferativa och haematologiska sjukdomar förekomst och behandling Klåda vid polycythemia vera vanlig, utlöses ofta vid kontakt med vatten Klåda vid Mb Hodgkin kan vara ett isolerat debutsymtom, vanligen värst nattetid, kan utlösas av alkohol Kan behandlad med paroxetin, mirtazapin,cimetidin Steroider? UVB-behandling 13
Opioidrelaterad klåda förekomst och behandling Generaliserad klåda vid systemisk behandling 1%, vanligast vid intrathekal behandling Bäst behandlingseffekt har opioidantagonister Droperidol vid intrathekala opioider, paroxetin vid systemisk Ondansetron,, ja och nej! Bäst vid systemisk terapi NSAID tveksamt Opioidrotation vid systemisk behandling Antihistamin har vanligtvis ingen effekt 14
Klåda vid HIV förekomst och behandling Oftast dermatologisk klåda Mekanismen bakom idiopatisk klåda okänd UVB-ljus har vanligen god effekt både vid hudsjukdom och idiopatisk klåda Indometacin Antihistaminer endast för sin sederande effekt 15
Systemisk klåda av oklar genes Paroxetin (Seroxat)) 5-205 mg x 1 Mirtazapin (Remeron)) 7,5-30 mg t n Thalidomid 100 mg x 1 16
Slutsatser Mekanismerna bakom klåda vid systemisk sjukdom väsentligen okända Bästa behandlingen är att om möjligt behandla grundsjukdomen God hudvård viktigt Antihistaminer har begränsad effekt bortsett från sedering Fortsatt forskning och randomiserade studier krävs 17