VÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen



Relevanta dokument
E4 förbifart Stockholm

Naturstensbeklädnad. lutning 10:1 Betongyta formsatt med smala brädor. Rundad mittpelare. Barriärelement

Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling

VÄGARKITEKTUR. Kross. Gräs. Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Växter i tråg på stödmur. Klätterväxter på bullerskärm.

Vägarkitektur I detta avsnitt beskrivs olika delar som tillsammans utgör gestaltningen av vägrummet.

TRAFIKPLATSER. Ny gång- och cykelpassage i samma läge som befintlig. Tunneltaket gestaltas som en urban park.

Byggnadsverk. Underlag till vägplan E18 Enköping - Stockholm Trafikplats Kockbacka. Exempel på omsorgsfull detaljutformning av bropelare.

TRAFIKPLATSER. De höga bergskärningarna mellan trafikplatserna Akalla och Häggvik gestaltas med stor omsorg och med arkitektonisk

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling

Väg 80/56 Valbo Handelsområde

VÄGARKITEKTUR. Belysningsstolpar med kort rak arm.

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Väg och Broräcken ur ett arkitektoniskt perspektiv

AKALLA. terränganpassning och vegetation följer en princip som tar vara på platsens. förutsättningar och karaktär.

Väg 76 förbi Norrtälje Arbetsplan

4.2 Utformning. Beteckningarna i tabel 1.1 återfinns också i figur 1.5 som är en schematisk beskrivning av väganläggningarna.

Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling

Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling

Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling

4 Arkitektonisk utformning

Trafikplats Handen Haninge kommun, Stockholms län

Arbetsplan. Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar. Utställelsehandling

4 Arkitektonisk utformning

1 Befintliga förhållanden

Information om Förbifart Stockholm på lättläst svenska

Väg 73 Trafikplats Vega

GESTALTNINGSPROGRAM Samrådshandling

Väg 56, X-Länsgräns - Hedesunda

E4 Förbifart Stockholm

KALKBROTTET NV - VÄSTRA PARKEN GESTALTNINGSPROGRAM FÖR YTTRE MILJÖ

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:

5 Miljö förutsättningar och konsekvenser

E4 Förbifart Stockholm

PM GESTALTNINGSAVSIKTER Vägplan - 370, Nölviken. Malå kommun, Västerbottens län Objektnummer: ,TRV 2015/101450

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola

Förbifart Stockholm mellan E4/E20 vid Kungens kurva och E4 vid Häggvik. Tillägg till GENOMFÖRANDEAVTAL. Åtgärder i Skärholmen och Sätra

TULLPARKEN TULLPARKEN. 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet. 2. Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig.

PM Bro. Skellefteåprojektet-det allmänna vägtransportsystemet i Skellefteå. Skellefteå kommun, Västerbottens län Objektnummer:

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

Väg 222 Skurubron. Nya Skurubron. Om Projektet. Bakgrund. Renovering av befintliga broar över Skurusundet. Ombyggnad av Trafikplats Skuru

Underlag till planbeskrivning Kv. Hologrammet, Johanneshov

GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN

E 20. Lundsbrunn Holmestad. 12 km ny motorväg förbi Götene

V A L B O K Ö P S T A D U T F O R M N I N G S P R O G R A M

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

E6.20 Hisingsleden, södra delen

Datum: Sara Tärk, Elin Larsson. Förstud

Väg 120, delen Delary Älmhult

Trafikplats Vega Haninge kommun, Stockholms län

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband

6. Delen genom centrala Sundsvall

Väg E6 Helsingborg-Halmstad, Trafikplats Rebbelberga

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Väg 47, gång- och cykelväg, delen Grästorp-Tre Älgar

NY GÅNG- OCH CYKEL- BRO ÖVER STÅNGÅN?

E4 Förbifart Stockholm

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning

Trafikförbättrande åtgärder Presentation av de största trafikförbättrande åtgärderna som medför trafikstörningar under 2015

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng

E4 Stockholm Uppsala, Trafikplats Måby

E16/väg 70, Borlänge Djurås, etapp 1

Anslutning Dragelundsvägen Koppling till Södra Bålstaleden och trafikplats Draget

4. Mål. Övergripande gestaltningsmål för trafikplatsen. Vägens inre och yttre rum

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

Nu börjar tunnlarna byggas

Rebecca Johansson, Josefina Widerström, Embla Jensen och Martin Hagland. Arkitektur åk 2, Chalmers tekniska högskola PROJEKT BAGARBERGET

Räcket som är ett lyft för broarna broräcket

Karta 1. Karta med miljöintressen, delen Kilvo-Purnu.

7. Karta åtgärder. Gestaltningsprogram. Underlag till Vägplan. E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum

Riktlinjer för plank, staket och murar. Beslutad av bygg- och miljönämnden den , xx

E4 Sundsvall. En ny väg nya möjligheter.

Handläggare Datum Ärendebeteckning Fanny Ramström SBK

ARBETSPLAN GESTALTNINGSPROGRAM Gång- och cykelväg Åbergstorp-Sävast, väg 588

4.9 Geohydrologi Broar och andra byggnadsverk Kollektivtrafik Gång- och cykeltrafik

E22 delen tpl Gastelyckan - tpl Lund Norra (Ideon)

Gestaltningsprogram för Karlskronaviken Bilaga till detaljplan för Karlskronaviken, plan nr 80-47

ARBETSPLAN. Rapportnamn exempel. Delsträcka 3, Lambarfjärden till Lunda. Yta för eventuell färgkodning. Yta för bild eller mönster

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

Skapat av Dokumentdatum Leverans/Ändrings PM. Ändringsbeteckning Ändring avser Ändring godkänd av Ändringsdatum. Teknikområde

hvit f e ld t sg ata n 7 & 9

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

FÖRDJUPAT GESTALTNINGSPROGRAM - BILAGA ANALYS Förbifart Stockholm. Trafikplats Lovön

Gestaltningsprogram Arbetsplan E4 Stockholm - Uppsala, trafikplats Måby Stockholms län

Gör din vardag enklare

VÄGFÖRSLAG 3 PLAN PROFIL. Väg 226 Tumba - Flemingsberg, via Riksten. Flemingsbergsleden. Tpl Hälsovägen Tpl Högskolan

Samråd om förslag till detaljplaner för Förbifart

Råd och rekommendationer vid uppförande av bullerdämpande vallar och skärmar

RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET

Förstudie till ramprojektet: Trafiksäkra broar

7 Utformning av belysningsanläggning

Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset. Gestaltningsprinciper

KÖPMANTORGET GESTALTNINGSFÖRSLAG

Tvärförbindelse Södertörn

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg

Vägplan, Projektnummer:

Etapp 1. Etapp 2. Stationsskärm 1,5 m över omgivande mark.


Väg 76 förbi Norrtälje Arbetsplan

E45/70 GENOM MORA Kråkberg - Bonäs, Gång- och cykelväg

BLOMRIKA GRÄSYTOR I SOLLENTUNA

Teknisk beskrivning Vestas V112. Foto Vestas

Transkript:

Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen 31

BROAR Optimal lutning på bullerskydd utreds vidare i bygghandlingsskedet. Sektion kantbalk med belysning. Sektion kantbalk med bullerskärm. Sektion kantbalk med broräcke. 32

Hjulsta, huvudbro Hjulsta, ramp 2:1 2:1 1:5 1:5 Häggvik, Stockholmsrampen 1:5 2:1 Akalla, cirkulationsplats 2:1 1:5 Häggvik, Norra Kolonnvägen 20:1 20:1 20:1 2:1 1:5 Trafikplats Lindvreten, broar vid cirkulation Ny trafikplats Kungens kurva, broar vid cirkulation södra norra södra ramp södra norra 2:1 2:1 2:1 2:1 2:1 1:5 1:5 1:5 1:5 1:5 20:1 20:1 20:1 20:1 20:1 Sammanställning av brofamiljens olika brobredder och kantbalkens lutning. Här utformade med två olika typer av brostöd. 33

BROAR Förbifart Stockholms broar Inom projektet finns följande typer av brorar: Långa vägbroar som påverkar landskapsrummet i hög grad. Horisontlinjen och befintliga siktlinjer ska i möjligaste mån bevaras. Stora spännvidder förordas så att antalet brostöd kan minimeras. Korta vägbroar korsar oftast vägområdet inom trafikplatserna. Broarna kan ses från många riktningar och runda pelare är därför att föredra. De böjda vägbroarna bär upp cirkulationsplatser, de ligger i samtliga fall i smala utrymmen där fokus ligger längs vägens sträckning. Eftersom broarna, ur ett trafikantperspektiv, alltid ses från sidan är det möjligt att använda skivstöd. Skivstöden ger ett stramt, elegant intryck med en tydlig riktning. Gång- och cykelbroar överbrygger barriärer och utformas efter lokala förhållanden och förebilder. Utformning av mark under broar varierar beroende på situation. Under broar med sol- och regnskugga hårdgörs marken på ett platsanpassat sätt. Under högre broar tillåts vegetation växa in under bron. Exempel på lutande kantbalk, Norrortsleden. 34

BULLERSKYDD Förutsättningar Bullerdämpande åtgärder i form av skärmar, vallar eller fasadåtgärder kommer att utföras på en rad platser. Det är i allmänhet bostadsområden som behöver skyddas, men i Hjulsta krävs även ljuddämpning för ett närliggande naturreservat och framtida begravningsplats. Bullerskydd för enstaka hus utförs som lokala skärmar. Skärmar intill vägen används när större områden måste skyddas. Gestaltningsnycklar Ett långt bullerskydd utformas med en växlande karaktär för att inte bli enformigt. Bullerskärmar intill vägen och på broar utformas med en lutning in mot vägbanan. Höga skärmar utformas med ett lätt och ljust uttryck. Bullerskydd kan utformas som en kombination av vall och skärm. Proportionerna mellan skärm och vall varieras beroende på omgivande förutsättningar. Bullervallar anpassas till platsen och har en släntlutning av max 1:2. Bullervallar planteras. Form och växtmaterial anpassas till platsen. Bullerskärmar på broar och stödmurar utförs som transparenta skärmar. Skärmarna lutas in mot vägbanan och utformas i samspel med den lutande kantbalken. Skärmar fästs i kantbalken. Bullerskärmar intill Förbifart Stockholm utformas med lutning in mot vägbanan. Skärmarna utformas med ett ljust och lätt uttryck mot vägen. Gestaltningen anpassas till motorvägens hastighet. Sidan vänd mot bebyggelsen utformas med en högre detaljeringsgrad. Skärmarna gestaltas och färg- sätts på ett sätt som tar ner skalan på skärmen. Bullerskydd på lokalvägnätet och lokala skärmar vid bostader utformas med anpassning till platsen. 35

BULLERSKYDD Transparenta skärmar på bro, Södra länken vid Hammarby Sjöstad. Bullerskärm av cortenstål på vall. Träskärm med transparent överdel, Berlin. Bullerskärm av betong och glas, Göteborg. 36

SLÄNTER Förutsättningar Släntutformningen anpassas till platsen. Generellt eftersträvas en ytsnål och sammahållen lösning. Alla slänter grässås. Planteringar på slänter beror av situation och anpassas till platsen. Gestaltningsnycklar Slänter binds ihop så långt det är möjligt. Hyllor mellan olika slänter undviks. Slänterna utformas som strikta, geometriska slänter eller till omgivningen mjukt anslutande slänter. Terrängmodelleringar ansluter primärt till omgivningens karaktär vad gäller lutningar och former. Slänter utformas med mjuka former. 1.3 1.2 37

VEGETATION Förutsättningar De befintliga miljöerna påverkas och förändras redan i anläggningsskedet. Nya miljöer som hör till vägen skapas, som dagvattendammar, slänter, mittremsor osv. Vegetationen bidrar till att integrera vägen i landskapet. Växtligheten har även i kombination med markmodellering en läkande roll på platser som delvis påverkats eller helt förstörts i samband med byggandet av vägen. För att ge karaktär och rumslighet i de nya trafikmiljöerna är vegetation ett Gestaltningsnycklar Vegetation har en identitetsskapande och orienterande funktion i vägmiljön och landskapet. Val och komposition anpassas till platsen. Bevarande och komplettering av befintlig vegetation är viktig för integreringen av de nya vägmiljöerna. Arter som är naturligt förekommande på platsen ska företrädesvis användas. Växtbäddar utformas så att vegetationen ges förutsättning för god etablering. Konstbevattning används i svåråtkomliga växtbäddar. Vegetation ska se bra ut över tid. Känsliga och skötselintensiva växter undviks. Olika typer av vegetation i trafikplats Haga Norra. 38

Bild x användning av fetbladsväxter som kräver lite skötsel Vildvuxen ängsvegetation. Grupper av björkar bredvid vägen, Haga Norra. sorgsfull skötsel, inte minst bevattning, särskilt i etableringsskedet. Planteringsytor utformas med ett täckande skikt av t.ex. kross för att under- lätta ogräsrensning. Där träd föreslås anpassas formen på det täckande ytskiktet efter gräsklipparens rörelsemönster. 39 viktigt gestaltningselement. Vägmiljön är dock tuff för växter. För att ny vegetation ska klara sig krävs därför att den ges goda förutsättningar, dvs. ordentliga planteringsytor och om- foto VegTech AB.

VEGETATION Slån är vanligt längs den nya vägsträckningen och bör därför användas även i återplanteringen. Där vegetation delvis tas bort återskapas varierade bryn. Haglandskapet med inslag av ek återskapas. 40