Högt begåvade barn - behöver man verkligen satsa på dem?
Elitism? smarta elever klarar sig bortkastade resurser en nation bör inte dyrka elitism, det motverkar social jämlikhet alla är lika varandra på alla väsentliga områden - lika för alla är rättvist! In Sweden it s considered undemocratic not only to be mentally gifted, but also to be gifted and demand special treatment because of this fact. (Åke Edfelt)
Dersom våre skoler skal kunne bli inkluderende skoler med tilpasset opplæring for alle, kan ikke noen falle utenfor begrepet alle (Skogen & Idsøe, 2011, s. 69) Alla elever behöver lärare som ger dem möjligheter att utnyttja sin fulla inlärningspotential också de högt begåvade!
Myter som behöver luftas Begåvade barn kommer att lyckas oberoende av om de får hjälp eller inte i skolan. Begåvade barn borde älska skolan, ha höga betyg och hälsa varje ny skoldag med entusiasm. Begåvade barn har pådrivande föräldrar. Begåvade barn är högpresterare. Lärare älskar att ha begåvade barn i sin klass. Vem som helst kan nå hur långt som helst (the American dream).
Vilket är vårt uppdrag? Ska vi hålla fast vid rättvisetanken? Är lika för alla rättvist?
Definitioner En definitionsmässig konsensus finns inte! o Ideologi, önsketänkande och vetenskap med olika teoretiska utgångspunkter blandas friskt i debatten
definitioner Roland S. Persson: Den är särbegåvad som kontinuerligt förvånar både kunskapsmässigt och tillämpningsmässigt genom sin osedvanliga förmåga i ett eller flera beteenden. Dr. Joseph Renzulli (1978): Giftedness consists of an interaction among three basic clusters of human traits these clusters being above general abilities, high level of task commitment, and high levels of creativity.
högt begåvade - duktiga Ställer frågorna Är extremt nyfikna Ägnar sig åt annat o klarar sig bra Diskuterar detaljer, utvecklar Visar passionerat intresse, har starka åsikter och attityder Kan det redan Föredrar äldre/vuxna Är intensiva Skapar nytt Älskar lärande (inte nödv. skolan) Trivs med komplexitet Är uppfinnare Är synnerligen observanta Är mycket självkritiska Kan svaren Är intresserade Arbetar hårt Svarar på frågor Lyssnar intresserat Lär sig lätt Trivs med jämnåriga Är mottagliga Kopierar noggrant Tycker om att gå i skolan Gillar logiskt uppbyggd undervisn Är tekniker Är på alerten Är nöjda med sitt eget lärande
karakteristika intensivt nyfikna, kreativa och självständiga och dras till komplext lärande kritiska och ifrågasättande empatiska och känner starkt för rättvisa. har större vokabulär än jämnåriga och använder den korrekt lär sig prata och läsa/räkna i tidig ålder (oftast) visar en mycket stor entusiasm för lärande inom begåvningsområdet lär sig snabbt och minns det inlärda med inga eller få repetitioner har exceptionell observationsförmåga och förståelse för spatiala relationer.
Begåvade barn är ofta brådmogna. Begåvade barn är nyfikna, frågvisa, har sinne för humor samt förmåga att tänka abstrakt Inlärningstempot är högt!
observera Många lärare tror att begåvade barn är de som trivs och klarar sig bra i skolan, som uppför sig bra och som alltid hör på vad läraren säger... Begåvade barn har behov utöver de vanliga ser världen med andra ögon än jämnåriga Frågvishet som stör klassen (och läraren) Vägrar ofta göra tråkiga uppgifter eller försvinner i egna tankar Asynkron utveckling stor skillnad mellan intellektuell utveckling och emotionell utveckling ALLA HÖGT BEGÅVADE ÄR OLIKA!
Bara en del av de starkt begåvade barnen visar sina förmågor genom skolprestationer. Det är frestande att jämställa snabbhet med stark begåvning.
Persson 2007, 2010 (300 svenska elever) 92% av deltagarna beskriver hur de lidit sig igenom grundskolan Sudda och börja om, för snabbt klar, bli klar samtidigt med de andra Utskällning för att man inte exakt följt instruktionerna När svagare elever förbättrade sina resultat belönades de av lärarna. Jag hade alltid 100% rätt och belönades aldrig. I had to shut my brain down to adapt to the teacher s level of instruction 27% av deltagarna lämnade grundskolan utan att förstå att de var unikt begåvade. Att ingen upplyst dem om deras talang eller uppmuntrat dem i deras utveckling måste ses som ett stort misslyckande i den svenska skolan, som ska vara en skola för alla.
Kognitiva behov Behöver och har rätt till stöd och hjälp i samma omfattning som alla barn! Motivationsproblem är vanliga eftersom man redan kan allt Behöver utmaningar för att få lära sig nytt, möta motstånd och bygga upp en fungerande studieteknik Risk för att eleven slocknar eller börjar ägna tiden åt annat
Sociala situationen Är vanligen inte intresserade av åldersmässiga lekar social isolering Många söker sig till vuxna eller äldre vänner Drar sig undan från otillfredsställande sociala sammanhang, kan verka onåbara Kan vara mycket introverta, extremt känsliga (lättsårade) och perfektionistiska Vill ha vänner som är lika verbala, förstår humor, delar deras uppfattning om vänskap, känslomässigt utbyte
Persson 2014: Särbegåvade individer som exkluderas, stigmatiseras eller t o m undanröjs saknar inte social kompetens. Tvärtom! De torde ofta vara de allra mest socialt kompetenta, men skillnaderna i abstraktionsförmåga och föreställningsvärld mellan de särbegåvade och de icke-särbegåvade gör att de särbegåvade ofta anklagas för brist på social kompetens därför att de inte alltid håller med de icke-särbegåvade och därför utgör ett hot mot de icke-särbegåvades självkänsla.
Sociala situationen i skolan Tråkigt i skolan leder till dagdrömmar, otålighet med och irritation över långsammare medelever jag kan redan allt och behöver inte öva -attityd, som kan leda till bristande grundkunskaper Ändlösa år utan utmaningar kan leda till underprestationer och drop-out En del underpresterar för att passa in socialt, för att accepteras av kamrater och lärare Barn som inte blir förstådda eller får liten eller ingen uppmärksamhet för sina förmågor känner ett utanförskap. Mobbning förekommer
Emotionella behov Samma emotionella behov som alla andra barn Tenderar att vara känsliga, har stort känsloregister Ovanlig sensitivitet för andras känslor, läser mellan raderna Rättviseryttare, behov av att diskutera moraliska frågor
Modal överkänslighet (Roland S. Persson) o överkänslighet där alla sinnen och känslor har ett mycket större spelrum hos särbegåvade än hos normalbefolkningen. Känslor och upplevelser blir ofta så påträngande att de blir till ett personligt lidande.
Att bli stämplad som begåvad i ett samhälle som inte fullt ut värdesätter, erkänner eller talar om intellektuell elit, kan vara ett stigma som marginaliserar och exkluderar i allra högsta grad. (Skogen & Idsøe, 2011, s. 94) Mobbning av begåvade barn förekommer ofta.
Hur identifiera? Generella intelligenstester, kreativitetstester, specifika test (förmågor och effektivitet) Utgå från karakteristika Samtal med föräldrarna Identifiering gjord av lärare, vänner Självrapportering och portfolio Lära känna barnet se förbi ev stökigt beteende, dagdrömmar, försiktighet Checklistor
Begåvade elever Hur kan vi handleda och stötta?
styrdokument Barnkonventionen & Salamanca Grundlagen Lag om grundläggande utbildning Grunderna för läroplan Regeringsprogrammet
Styrdokument Utbildningen skall syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga (Barnkonventionen) Alla har rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning. Det allmänna ska säkerställa lika möjligheter för var och en att enligt sin förmåga och sina särskilda behov få utveckla sig själv. (Finlands grundlag 16 ) Den som deltar i utbildning har under arbetsdagarna rätt att få undervisning enligt läroplanen, elevhandledning och tillräckligt stöd för inlärning och skolgång genast när behov uppstår. (Lag om grundläggande utbildning 30 )
Läroplansgrunderna Skolan ska ge eleven möjlighet till en mångsidig tillväxt, till lärande och till att utveckla en sund självkänsla så att han eller hon kan skaffa sig de kunskaper och färdigheter som behövs i livet. Syftet är också att väcka lust till livslångt lärande. Den grundläggande utbildningens uppgift är bland annat att bidra till att kunskapen i samhället ökar och att utveckla den analytiska omdömesförmågan, att skapa en ny kultur och utveckla nya sätt att tänka och handla. Eleven skall få beredskap för fortsatta studier. arbetsmetodernas uppgift är att utveckla förmågan till inlärning, tänkande och problemlösning, förmågan att arbeta och fungera socialt och till ett aktivt deltagande. Elevernas olika sätt att lära sig ska beaktas. (2004, 2010)
Att upptäcka Här är du själv det viktigaste arbetsredskapet Observera och ta dej tid! Utnyttja mätare som redan finns
Lärmiljöns betydelse Tillåtande öppet klimat Trygghet och accepterande av olikhet Välutbildade pedagoger Flexibelt arbetssätt Feedback Bygg relationer
Ha realistiska förväntningar och minns det där med kort livserfarenhet kontra hög begåvning. Kom i håg att det tar TID att utveckla sin talang
Pedagogiska stödåtgärder Variera arbetssätt Tematiskt / Ämnesövergripande arbetssätt Undersökande arbetssätt Digitala hjälpmedel / visualisering Individuellt arbete Lek är av stor betydelse när man bygger kunskap
Flexibel gruppering Möta likasinnade Förhindra tristess Möjlighet att individuellt eller i grupp arbeta i egen takt Självkänsla- Grupptillhörighet
Undervisning för högt begåvade Differentiering (tempo, djup, omfattning) o o Acceleration snabbare studietempo Berikning lägger till stoff utöver läroplanens obligatoriska delar - olika teman, klubbar mm Resursklasser (deltidsgruppering) o o Eleverna studerar i egen grupp tex 1h/dag Forskningsinriktat arbetssätt Handledning / mentorskap
Varför differentiera? Hålla upp motivationen Erbjuda utmaningar Beakta arbetsrytm Ge lämpliga utmaningar och erfarenheten av att lyckas TEMPO, DJUP och OMFATTNING
Behövs för självkänsla Utmaningar Behövs för en realistisk självbild Behövs för att mota tristess Att kunna arbeta hårt ger möjligheter att klara av motgångar
Gifted Education (Valsa Koshy) What I don t know yet What I know with some help What I already know
Föräldraperspektiv Hur är det att vara förälder till ett högt begåvat barn?
Kan vara en utmaning att ha ett högt begåvat barn stor glädje och stora funderingar Över 80% av föräldrar som påstår sig ha högt begåvade barn har högt begåvade barn
Samarbete med hemmet Föräldrar behöver och vill engageras historien bakåt ger viktig input lyxproblem god dialog Vilka erfarenheter bär föräldrarna med sig? Vad kan dagiset/förskolan/skolan erbjuda? Team runt eleven inte ensamma föräldrar och ensamma lärare Plan för elevens lärande (allmänt stöd) dokumentationsmöjlighet Klara överenskommelser med ansvarsfördelning
Föräldraorganisationer i Norden Norge: www.lykkeligebarn.no Danmark: www.giftedchildren.dk Övrigt: www.nagc.org - National Association for Gifted Children - riktar sig till barn, föräldrar, skolpersonal
Finland: www.lahjakkaatlapset.fi (Mensa) www.lahjakkuus.fi o UBS-sida (LEO-projektet) Sverige: www.begåvadebarn.se o Staffan Harling, psykolog Norge: www.krumelurebloggen.no
www.sengifted.org övrigt o Support Emotional Needs for the Gifted ECHA European Council for High Ability o www.echa.info The global center for gifted and talented http://www.gcgtc.com/
Facebook Filurum Sverige om särskild begåvning Särskilt begåvade barns skafferi här hittar man tips och idéer ECHA (kräver medlemsskap) International gifted education Högintresserade och begåvade elever (sluten sida)
Lite lästips Böcker av allmän karaktär: Camilla Wallström (2010). Se mig som jag är. Argument. Mönks & Ypenburg (2009). Att se och möta begåvade barn. Natur & Kultur. Albert Ziegler (2010). Högt begåvade barn. Norstedts. Skogen & Idsöe (2011). Våre evnerike barn. En utfordring for skolen. Höyskoleforlaget.
Lästips - undervisning Baltzer, Nyed & Nissen (2014). Dygtig, dygtigere, dygtigst talenudvikling gennem differentieret undervisning. Dafolo. Ella C. Idsöe (2014). Elever med akademisk talent i skolen. Cappelen Damm Akademisk.
Lästips - föräldrar Louise Porter (2005). Gifted young children. A guide for teachers and parents. 2nd edition. Open University Press. Webb, Gore, Amend & DeVries (2007). A parent s guide to gifted children. Great potential press.