Modul: Förmåga att granska information, kommunicera och ta ställning Del 4: Att kritiskt granska information och källor Strategier för kritisk granskning Margareta Ekborg, Myrtel Johansson, Britt Lindahl, Karin Nilsson, Birgitta Nordén, Annette Zeidler, Malmö högskola Elever möter en mängd information av olika slag i skolan, via media och genom hörsägen. Det är viktig kompetens för eleverna att kunna ifrågasätta och kritiskt granska information och inte tro på allt de ser eller hör. Men det är vanligt att elever inte ifrågasätter den information de hittar eller får ta del av. En grupp har till exempel i uppgift att ta fram ta fram information som ska ligga till grund för en hälsodag eller miljödag på skolan. Då är det lätt att de accepterar alla förslag som kommer upp och inte ifrågasätter varandra. Om eleverna läser en artikel kan det vara svårt för dem att veta hur de ska granska den kritiskt. Här följer några punkter eleverna kan lära sig fokusera på när de ska avgöra om en källa är trovärdig eller ej. Eleverna kan ha kommit olika långt i källkritisk förmåga. Inom varje punkt går det att börja med enkla och tydliga övningar. Även när eleverna blir duktigare på detta behöver de påminnas om att ställa frågor om källorna. I de följande avsnitten förutsätts att eleverna arbetar med innehåll som är relevant i förhållande till kursplanen och elevernas ålder. Avsändare Ibland är avsändaren tydlig. Författaren till artikeln namnges eller så intervjuas NN. På vissa webbsidor anges tydligt vem som är ansvarig. Andra webbsidor kan vara privatpersoners bloggar. De kan ju vara kunniga och vederhäftiga, men behöver inte vara det. Det beror på vem bloggaren är. Det finns också oseriösa webbsidor. Det första eleverna behöver lära sig är att ta reda på är vem som ligger bakom en viss information. Nästa fråga är hur de kan veta om den ansvariga är trovärdig och hur de kan kontrollera detta. Eleverna kan först få en text där det är tydligt vem informatören är, varifrån denna kommer och vilken bakgrund den har. Då kan eleverna börja med att identifiera detta och fundera på hur det avspeglas i textens innehåll. På samma sätt kan de uppmärksammas på en källa där sådan information inte framgår. Nästa steg är att eleverna tar reda på mer om den som uttalar sig. De kan börja med att söka på internet. I uppslagsverk som Nationalencyklopedin är innehållet noggrant kontrollerat. På vissa webbsidor som, till exempel Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och andra hemsidor från statliga myndigheter, är innehållet kontrollerat och ska bygga på idag känd vetenskap. Det kan ändå betyda att andra kan dra andra slutsatser av vetenskapliga rön. Men genom att eleverna blir medvetna om vem som står bakom en hemsida kan de sovra bort sådan information som de inte vet vem som ligger bakom. Alternativt kan eleverna jämföra information från en säker källa med en mer osäker. Sedan kan de gå vidare och lära sig hur de kan bedöma vilken information som är mest vederhäftig. https://naturvetenskapochteknik.skolverket.se/ 1 (5)
Eventuellt underliggande intressen Frågor som rör hälsa, energi och miljö engagerar många. Det finns också kommersiella och politiska intressen i frågorna. Det behöver inte betyda att det som framförs inte är korrekt men det är ändå viktigt att ställa frågan om information är utelämnad, om det finns andra alternativ eller om det går att dra andra slutsatser om till exempel konsekvenser. Om eleverna lär sig att uppmärksamma vem avsändaren är, kan de i nästa steg ställa frågor som: Finns det ett särskilt intresse i frågan?, Finns det andra sätt att se på saken?, Vem gör i så fall det?, Hur kan vi kontrollera kunskapsunderlaget? Ofullständig information Ett skäl till att informationen i en framställning är ofullständig kan vara en medveten önskan att endast spegla en sida av saken. Det förekommer i olika grad i propaganda, reklam och i debatter om kontroversiella frågor. Men det finns också andra skäl till ofullständig rapportering. Ofta är utrymmet i medieinslag begränsat vilket betyder att urval av information har gjorts. Beroende på de kunskaper journalisten har i ämnet kan urvalet variera. Motstridiga uppgifter Ett sätt är att låta eleverna läsa texter eller ta del av information på ett sätt som ger motstridiga uppgifter. Det kan handla om hur man ska äta rätt, behandla en förkylning eller välja energikälla. Hur skiljer sig informationen?, Vem är avsändare?, Vilken bakgrund har denna?, Vilken kunskap hänvisar man till som stöd för ett yttrande?, Går det att kontrollera dessa källor?. Här kan man också titta på om det är så att de flesta forskare är överens eller om det är några enstaka som kommit fram till andra slutsatser i sin forskning. Om de flesta forskare menar att det är människan som är orsak till klimatförändringarna och att ett fåtal menar att de har andra orsaker så får man på det här stadiet gå på det som är den etablerade kunskapen inom området. Givetvis kan detta diskuteras och det finns exempel i vetenskapshistorien när den etablerade forskningen har fått förkastas för andra och i början misstrodda rön. Men för elever på högstadiet kan det vara rimligt att de tar del av det som överensstämmer med de flesta forskares resultat. Generaliseringar Det är lätt att hemfalla till generaliseringar utifrån enstaka exempel. De flesta har väl hört positiva berättelser om någon som blivit frisk av någonting speciellt, eller om personer som rökt i många år utan att bli sjuka. Då är det lätt att dra en slutsats från dessa enskilda fall. Därför kan läraren ställa frågor till eleverna som Finns det generaliseringar i uppgifterna eller är det mer onyanserad information?, Bygger slutsatsen på ett fall, så kallad anekdotisk bevisföring?, Hur många fall beskrivs? Saklighet Är innehållet korrekt?, Hur kan vi kontrollera det?. Eleverna kan kontrollera uppgifterna med vad som står i läroboken, annan facklitteratur, på hemsidor som Energimyndigheten, Sjukvårdsupplysningen och Livsmedelsverket. Det finns kontrollerad https://naturvetenskapochteknik.skolverket.se/ 2 (5)
information i NE och också Wikipeda fungerar bra. Wikipedia är kontrollerad av dem, som läser innehållet och har alltså ingen systematisk granskning. Vid undersökningar har det visat sig att innehållet inte skiljer sig nämnvärt från det som finns i NE. Ett annat sätt att se på saklighet är att lyfta källornas karaktär. Ibland likställs vetenskapligt underlag med tyckande. Ett första steg är att identifiera vad som är vetenskapligt belagt och vad som är mer av en ideologisk utsaga. Det är också bra att bena upp faktabaserade argument efter om de bygger på naturvetenskap, teknik eller ekonomi. Det kan vara svårt att avgöra vilken kunskap som är belagd och vilken som är ett utvecklingsskede. Därefter identifieras den gemensamma kunskapsbasen och en diskussion kan föras om var skiljelinjerna ligger. Se i detta sammanhang också texten om handlingskompetens av Claes Malmberg. Bilder Vilka bilder illustrerar innehållet? Vad har bilden för roll? Hur ser sambandet mellan bild och text ut? Tid När skrevs artikeln? När uppdaterades hemsidan senast? Ett sätt att arbeta med källkritik är att låta eleverna själva leta upp artiklar i tidskrifter eller på internet. Det kan vara en inledning på ett arbetsområde eller tema. Eleverna får berätta om innehållet och ställa kritiska frågor. Eleverna kan också i grupper om två turas om att under ett läsår leta upp något som de tycker är intressant i förhållande till det pågående skolarbetet. Eleverna får berätta vilken källa de använt och vad det handlar om. Övriga elever ställer frågor. Frågor att ställa till kamrater och andra. Det är inte bara källor som media med flera som behöver granskas. En viktig källa till information är sociala sammanhang som kamrater och sociala medier. Om elever har tagit reda på olika saker och berättar hur någonting förhåller sig kan kamraterna ställa frågor som: Hur vet du det?, Var läste du det?, Vem sa det?, Hur vet den personen det?, Varför är den personen eller källan trovärdig?, Finns det andra uppgifter? Exempel biologi Klassen arbetar med matspjälkning och hälsa. Läraren har med sig en helsidesannons för ett hälsokostpreparat. Annonsen ser ut som ett vanligt reportage och endast en liten text längst upp på sidan anger att det är en annons. Just denna annons handlar om matspjälkningen och uppsvälld mage. Läraren delar ut annonsen ställer frågor om vem som skrivit texten, varför den har den utformning den har, hur de kan se att det är en annons, vilka intressen det finns i annonsen och om det påverkar sanningshalten, samt vilken expertis som det hänvisas till. Eleverna sätter sig två och två för att kritiskt granska innehållet i annonsen. De använder sin lärobok och sjukvårdsupplysningen. Saknas information?, Finns det likheter och eller olikheter mellan texten, läroboken och sjukvårdsupplysningen?. De bildar https://naturvetenskapochteknik.skolverket.se/ 3 (5)
sedan grupper om fyra och genomför sina granskningar. Läraren tar sedan upp en diskussion kring hur läkemedel testas och hur anekdotisk bevisföring används i texten. De diskuterar också varför de använder så stora annonser av detta slag i dagstidningarna och hur det påverkar oss. Klassen arbetar med alkohol och dess påverkan på människokroppen. Läraren har tagit med sig ett antal tidningar och eleverna får två och två räkna efter hur många annonser för alkohol som finns i tidningen. De bedömer också hur stora annonserna är och kan eventuellt även ta reda på vad en annons kostar genom att ringa en tidning. Eleverna fördjupar sig parvis i en annons. De läser den och diskuterar hur annonsen är uppbyggd och hur motsägelsefull den är. De får i uppgift att diskutera varför annonserna ser ut som de gör och hur ett statligt systembolag både vill sälja alkohol och varna för detsamma. Exempel fysik Efter kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan spreds det information som kunde upplevas som svårtolkad för allmänheten eftersom information i olika källor skiljde sig åt och fokuserade på helt olika saker. Eleverna får utifrån några artiklar om kärnkraftsolyckan med uppdrag att granska och diskutera olika källors trovärdighet. De granskar de olika artiklarna utifrån tre huvudfrågor: Vilken information ges?, Vem står bakom informationen?, Försöker informationen påverka oss i någon bestämd riktning?. Eleverna får se ett avsnitt ur en actionfilm som visar, hur en person som simmar under vatten blir beskjuten. Därefter får eleverna i uppgift att ta ställning till om det är möjligt att skjuta ner i vatten. Eleverna söker information från olika källor för att ta reda om det som visades i filmen är praktiskt möjligt. När eleverna har valt ut ett antal källor får de ta ställning till hur trovärdiga källorna är och motivera vad de grundar sitt antagande på. Som avslutning får eleverna uppskatta hur trovärdigt filmscenen är på en skala från 0-10. De diskuterar hur ett alternativt filmmanus kan se ut. Exempel kemi Eleverna får två texter om kosttillskott. De är hämtade från en populärvetenskaplig tidning om träning där kosttillskott rekommenderas och från en tidskrift där författaren skriver att det ide flesta fall, inte finns något behov av att äta kosttillskott. Eleverna jämför artiklarna. De lyfter fram information som är lika och information som skiljer sig. De kontrollerar vem som skrivit artiklarna och vad dessa har för bakgrund. Läraren spelar upp ett avsnitt ur et radioprogram där legalisering av cannabis diskuteras. I programmet intervjuas en forskare inom området och en person som förordar legalisering. Dennes yrkesbakgrund anges inte närmare. Forskaren är mot legalisering av medicinska skäl. Efter den korta intervjun diskuterar de två personerna frågan. Lekmannen har lika stort utrymme i programmet som forskaren. Eleverna diskutera saklighet. Vilket kunskapsunderlag finns?, Varför får de lika mycket utrymme?. Det finns fördelar med att ha konstgräs på fotbollsplaner. Eleverna ger förslag på flera sådana som att det ger en jämnare yta, den behöver inte klippas och den blir inte sliten på https://naturvetenskapochteknik.skolverket.se/ 4 (5)
samma sätt. Därefter diskuterar de nackdelar och eleverna har svårare att komma på några sådana. De söker sedan information om bland annat plaster i konstgräset på tillverkarens webbsida och Naturvårdsverkets. De jämför informationen med avseende på likheter och skillnader. De diskuterar vilka intressen det finns på de två sajterna och vad det betyder för den information som presenteras. https://naturvetenskapochteknik.skolverket.se/ 5 (5)