TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(10) Innerstadsavdelningen 2007-08-09 Karl-Johan Dufmats Tfn 508 275 27 Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av kv Tobaksmonopolet mm i stadsdelen Södermalm (100-250 lägenheter) FÖRSLAG TILL BESLUT Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas med normalt planförfarande. Ingela Lindh Eva Henström Karta över kvarteret Tobaksmonopolet med omgivningar. SAMMANFATTNING Kvarteret Tobaksmonopolet ägs av Swedish Match AB och har historiskt betydelse som minne från övergången från små hantverksmässiga tobaksfabriker till en centraliserad svensk tobaksindustri. Kvarteret består av sju byggnader uppförda mellan åren 1917 och 1939 för det då nybildade AB Svenska Tobaksmonopolet och användes fram till 1960-talet för tillverkning av cigaretter och andra tobaksvaror. Till det yttre har anläggningen i stort sett sina imponerande fasader bevarade, flera utformade av arkitekt Ivar Tengbom. Fem
av byggnaderna är klassificerade som kulturhistoriskt särskilt värdefulla (grön klass). Lokalerna nyttjas idag främst som kontor och lager samt ett mindre flerbostadshus. 2 (10) Planutredningen har aktualiserats på initiativ av fastighetsägaren, som vill utreda möjligheterna att komplettera kvarteret med bostäder, dels vid bergklacken i det nordöstra hörnet (Rosenlundsgatan-Maria Skolgata) och dels den asfalterade ytan i kvarterets spets mot Ringvägen intill Mariaskolan. Kontoret bedömer att stadsbilden kan vinna på att kvarteret utvecklas och att en komplettering med mellan 100 till 250 lägenheter kan vara möjlig. De rester av naturmark som berörs bedöms inte ha någon större betydelse för kringboende. Kontoret anser det lämpligt att i ett planprogram pröva förslag med olika utformning av bebyggelsen och alternativ med både rivning och bevarande av en lägre kontorsbyggnad och en tidigare personalmatsal med kulturhistoriskt värde. Vidare måste klarläggas om det går att ge bostäder i den trånga spetsen mot Ringvägen en bra utformning och en bullerskyddad sida. Ringvägen Går det att bygga bostäder i spetsen mot Ringvägen? Är det möjligt med ett bostadskvarter i detta hörn? Rosenlundsgatan Kvarteret Tobaksmonopolet med de två delvis obebyggda delarna.
3 (10) UTLÅTANDE Bakgrund Allmänt Kvarteret Tobaksmonopolet är triangelformat och begränsas i norr av Maria Skolgata, i öster av Rosenlundsgatan i sydväst av Maria Bangata och i väster av Ringvägen. Det område som är aktuellt för planutredning är hela kvarteret med omgivande gator. Maria Skolgata Matsalsbyggnaden (B) och fabriksbyggnaden (A) Kvarteret innehåller bara en fastighet, Tobaksmonopolet 1. Den ägs av Swedish Match AB, som har ansökt om planändring. Fastighetens västra och nordöstra hörn är ej bebyggda. Ägarens syfte med planändringen är att möjliggöra byggande av bostäder på de tidigare obebyggda delarna som avstyckas som egna tomter från fastigheten. Swedish Match AB har tagit fram beräkningar av kompletteringsmöjligheterna för nya bostäder på fastigheten med hjälp av Colliers International och Tema arkitekter. Trafik Rosenlundsgatan och Ringvägen ingår i innerstadens huvudgatunät. Båda gatorna har bullervärden över 55 db(a). Maria Skolgata och Maria Bangata är gator med lokal innerstadstrafik och bedöms ha lägre bullervärde än 55 db(a). Gatorna är förbundna med varandra och trafiken är enkelriktad. Infart är från Rosenlundsgatan till Maria Skolgata och utfart är från Maria Bangata till Rosenlundsgatan. Ingen körförbindelse finns mellan dessa gator och Ringvägen. Maria Bangata har tvärställd parkering utefter hela sin södra sidan. In- och utfart till fastigheten sker från Rosenlundsgatan och från Maria Bangata. Garageinfarten från Maria Bangata innebär att trafik måste köra runt hela kvarteret för att nå infarten.
Kvarteret ligger intill den öst- västliga gång- och cykelvägen som leder från Medborgarplatsen till Tantolunden och Hornstull och intill Ringvägens cykelbanor. 4 (10) Maria Skolgata Kontorsbyggnaden (C) Kvarteret har god kollektivtrafikförsörjning. Gångavstånd till pendeltåg, Stockholm Södra, är 100 150 meter. Gångavstånd till tunnelbanans röda linjen, station Mariatorget, är cirka 400 meter. Rosenlundsgatan trafikeras med stombusslinje 4 och av linje 64 och Timmermansgatan av linje 43, 55 och 66. Gångavstånd till hållplatserna på Rosenlundsgatan är olika för södergående och norrgående trafik. Södergående trafik har hållplats vid kvarteret och norrgående på 100 150 meters avstånd. Gångavstånd till hållplatserna på Timmermansgatan är cirka 300 meter. Befintlig bebyggelse Kvarteret innehåller AB Svenska Tobaksmonopolets gamla anläggningar. Den består av flera byggnader: - En fabriksbyggnad (A) i fyra våningar, belägen Mellan Maria Skolgata och Maria Bangata. Den uppfördes 1917 22 av byggmästare Emil Lindkvist. Arkitekt för fasaderna var Ivar Tengbom. - En matsalsbyggnad (B) i två våningar, belägen vid Maria Skolgata. Den uppfördes 1931 33 av byggmästare Emil Lindkvist som även var arkitekt. I matsalen finns en fresco-målning av konstnären Bo Beskow från 1947. - En kontorsbyggnad (C) i tre våningar utefter Maria Bangata. Den uppfördes 1933 38. Arkitekt var Ivar Tengbom. - En byggnad (D) i fyra våningar innehållande tobakslager och snusfabrik, belägen vid Maria Bangata. Den uppfördes 1924-27 och byggdes på och till 1929. Arkitekter var T A Bergen och Eskil Sundahl för fasader. - En byggnad (E) innehållande lager och bostäder, belägen vid Rosenlundsgatan. Den uppfördes 1936-39 av byggmästare Emil Lindkvist som även var arkitekt. - Två stycken tillbyggnader (F och G) i en våning utefter Maria Skolgata.
Till det yttre har anläggningen i stort sett sina ursprungliga fasader bevarade. I interiörerna har ombyggnader skett. Lokalerna nyttjas idag främst som kontor och lager. Bostäderna finns kvar. Befintlig bebyggelse är cirka 46.000 kvm lokaler och cirka 600 kvm bostäder. Markarealen är på cirka 19.000 kvm. 5 (10) Den obebyggda kullen Natur Kvarterets nordöstra hörn består av en anlagd trädgård som mot Rosenlundsgatan och Maria Skolgata avslutas med en 2-3 m hög bergskärning. Trädgårdens högsta punkt ligger på cirka 4 m över Rosenlundsgatan. Trädgården består av berg i dagen och gräs som sluttar ner mot bebyggelsen. Den innehåller flera mindre träd och buskar utefter gatorna och två stora vackra lövträd i sluttningen. Trädgården, delen vid matsalen och fabriksbyggnaden, består av murar och terrasser. Där finns även en rik växtlighet och ett stort lövträd. Trädgårdens avskilda läge, med bergsskärningen som en barriär mot omgivande gator, innebär att den bedöms ha mycket begränsad betydelse för de kringboende. Byggnadshistorisk klassificering Byggnaderna A, B, C, D och E är klassificerade som bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt (grön). F och G är inte klassificerade. Det finns ett äldre förslag till skyddsföreskrifter som innebär att byggnaderna A-E inte får rivas eller förvanskas och att trädgårdsanläggningar och murar bör bevaras. I den nu aktuella planutredningen är huvudinriktningen att kvarterets kulturvärden har en viktig roll för Stockholm och att de dramatiska byggnaderna berikar stadsbilden, samtidigt som det mer detaljerade behovet av kulturhistoriskt skydd ska avvägas även med hänsyn till andra intressen.
6 (10) Gällande plan Översiktsplanen anger markanvändning stenstad med bibehållen varierande och blandad markanvändning. Kvarteret Tobaksmonopolet saknar detaljplan. För kvarteret gäller gaturegleringsplan för Södermalm, L-240, från 1879 samt ändring av denna, O-257, från 1917. Ingen markanvändning eller byggrätt finns angiven. Bebyggelsen reglerades av då gällande byggnadsordning. 2001-06-07 beviljades bygglov för byggnation av en ny kontorsbyggnad på södra delen av Tobaksmonopolet 1, i spetsen mot Ringvägen. Det har inte utnyttjats och har därför upphört att gälla.
7 (10) Förslag till plan. Strykjärnet 93 lgh och Knallen 169 lgh Tema arkitekter Fastighetsägarens förslag Fastighetsägaren har anlitat Tema arkitekter för att utforma ett förslag till bebyggelse som underlag till planutredningen. Förslaget visar två projekt. Ett på en triangelformad tomt i väster som kallas Strykjärnet och ett på den obebyggda bergsknallen i nordöst som kallas Knallen. Förslaget förutsätter att rivningslov beviljas för två av de kulturhistoriskt värdefulla (grönmärkta) byggnaderna, i Strykjärnet kontorsbyggnaden (C) vid Maria Bangata och i Knallen matsalsbyggnaden (B) vid Maria Skolgata. Bostadshus vid Rosenlundsgatan. Fotomontage Tema arkitekter
8 (10) Strykjärnet beräknas av fastighetsägaren rymma cirka 90 lägenheter i ett bostadshus med sju våningar med en indragen åttonde mot Maria Bangata och i ett sex våningar med en indragen sjunde mot Maria Skolgata samt i ett tolv våningar högt punkthus i tomtens spets intill Ringvägen. Husen ansluter direkt mot fabriksbyggnaden (A) i de två nedre planen, motsvarande dagens motbyggnad. Högre upp åtskiljs husen av en smal gränd. Cirka 200 kvm handel anges rymmas i gatuplanet vid Ringvägen. Bostadshus vid Maria Skolgata. Fotomontage Tema arkitekter Knallen beräknas rymma cirka 160 lägenheter i ett bostadshus med sju våningar med en indragen åttonde mot Maria Skolgata och Rosenlundsgatan och i ett hus på gården med sex våningar och en indragen sjunde våning. Delen mot Rosenlundsgatan föreslås utbyggd fram till bostadsdelen av hus (E). Nuvarande infart till fastigheten föreslås behållas men gå genom en två våningar hög portik genom huset. Delen mot Maria Skolgata ansluter direkt till fabriksbyggnaden (A) i de nedre våningarna, motsvarande dagens motbyggnad. Högre upp åtskiljs husen av en smal gränd. Cirka 1.600 kvm handel anges rymmas i gatuplanet. Två av gårdens tre stora befintliga träd kan ej bevaras. Sammanfattningsvis innehåller fastighetsägarens förslag cirka 250 lägenheter och cirka 1.800 kvm lokaler. Även förslag där de grönmarkerade byggnaderna bevaras har studerats. Där anger fastighetsägaren att cirka 180 lägenheter kan inrymmas. Enligt fastighetsägaren täcker befintliga garage i fabriksbyggnaden (A) behovet av bilplatser för bostäderna enligt norm 0,55 platser per lägenhet.
9 (10) Högt bostadshus vid Ringvägen. Fotomontage Tema arkitekter Stadsbyggnadskontorets bedömning Kontoret anser att förslaget med ny bostadsbebyggelse på de obebyggda delarna i kvarteret är intressant och kan få positiv betydelse för stadsbilden. Nya bostadshus med butiker och service i bottenvåningarna kan bidra till en mer levande gatumiljö i denna del av Södermalm. Förutsättningarna för kompletterande bebyggelse behöver utredas i det fortsatta planarbetet. Fastighetsägarens förslag förutsätter en hög exploatering, vars konsekvenser för gatumiljön och omgivande kvarter behöver klargöras. Det innbär också rivning av två kulturhistoriskt värdefulla byggnader, matsalsbyggnaden (B) och kontorsbyggnaden (C). Båda dessa byggnader hör väl samman med den gamla industrimiljön och alternativ utan rivning, eller rivning bara av en av dem, behöver också utredas. Kontoret anser därutöver att förslaget att bygga fram huset vid Rosenlundsgatan ända mot bostadsdelen i hus (E) är mindre lyckad, dels av hänsyn till bostadshuset och dels därför att det stora kvarteret behöver en öppning mot Rosenlundsgatan. Kontoret menar också att bebyggelsen på gården bör kunna utformas på andra sätt. En omvandling av kvarteret bör bidra till att förbättra den del av kvarterets gård, som i dag domineras av parkering och bilramper. Planutredningen bör även omfatta konsekvenserna för omgivande gator. I ett planprogram bör även utformningen av kringliggande gator prövas. Det finns uttalade önskemål om att av säkerhetsskäl förbjuda biltrafik på Maria Skolgata förbi Mariaskolan. Här bör olika lösningar prövas. Kontorets bedömning är att trafiken till- och
från kvarterets parkeringsgarage bör ordnas så att trafik inte onödigtvis måste passera Mariaskolan. 10 (10) Parkeringsbehovet behöver också utredas närmare. Även om tillräckligt antal bilplatser enligt fastighetsägarens uppgift kan ordnas i den befintliga garageanläggningen anser stadsbyggnadskontoret att planen skall möjliggöra att den nya bostadsbebyggelsen får egna garage enligt gällande riktvärden för parkering. Boendeparkeringen på gatan är redan hårt utnyttjad på denna del av Södermalm och det samlade antalet parkeringsplatser får inte reduceras. Kontoret konstaterar att den triangelformade tomten mot Ringvägen kan vara svår att utnyttja effektivt för bostäder, men att det är intressant att utreda möjligheterna. En förutsättning är att det går att klara gällande bullernormer för bostäder i delen närmast Ringvägen. Ett sätt kan vara genomgående lägenheter mot en bullerskyddad gård. Den blir dock liten och kan lätt upplevas som instängd och trång, särskilt om bostäderna blir höga. Kanske kan ett bevarande av det låga kontorshuset mot Rosenlundsgatan ge bättre förutsättningar för en bostadsgård eller att gården får andra öppningar mot omgivningen. Ett annat sätt kan vara att förse bostadshusen med delvis indragna balkonger och med utskjutande glasskärmar som bullerskydd. Kontoret bedömer att ett något högre hus mot Ringvägen kan vara bra för stadsbilden och att det i höjd kan ansluta till de högre husen i intilliggande kvarteret Svärdet. Detta kvarter upplevs idag som mycket massivt och skulle vinna på att få en mera smäcker avslutning utmed Ringvägen genom den nya bebyggelsen spetsiga form. Stadsbyggnadskontorets slutsats är att det finns förutsättningar för en utveckling av kvarteret och att frågan är intressant att utreda vidare i en planprocess med normalt förfarande och programskede. En komplettering med mellan 100-250 lägenheter kan vara möjlig. Ett planprogram bör göras för att pröva olika förslag. I det fortsatta planarbetet kommer miljökonsekvenserna att beskrivas. Kontoret bedömer emellertid inte att planen kan antas medföra någon sådan betydande miljöpåverkan att de särskilda regler för miljöbedömningar som följer av PBL 5 kap 18 eller MB 6 kap 11 är tillämpliga. Tidplan Följande förslag till tidplan finns. Programförslaget upprättas under 3:e kvartalet och programsamråd hålls under 4:e kvartalet 2007. Samrådet redovisas och stadsbyggnadsnämnden ger direktiv för fortsatt arbete i början av 2008. Detaljplaneförslag upprättas och plansamråd hålls under 2:a kvartalet 2008. Därefter görs utställning så att stadsbyggnadsnämnden kan ta slutlig ställning till förslaget under 4:e kvartalet 2008. Tidplanen innebär att detaljplanen tidigast beräknas kunna vinna laga kraft kring årsskiftet 2008/2009. Handläggning Planutredningen avses genomförs med konsultmedverkan. Swedish Match AB har anlitat Colliers International som projektledare och Tema arkitekter för utveckling av projektet. Kostnaderna för planarbetet avses täckas genom planavtal.