Handläggning av ryggskador med fokus på halsryggsskada och radiologisk utredningsgång ur ett evidensbaserat perspektiv.

Relevanta dokument
Handläggning av (hals-) ryggskador samt radiologisk utredning - en evidensbaserad rekommendation

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Ryggradstrauma, initial handläggning

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Ryggradstrauma, initial handläggning

Skalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus

Riktlinjer för radiologin vid utredning av misstänkt fysisk barnmisshandel

Skalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus

Ämnen TRAUMATISKA SKADOR I KOTPELAREN. Frakturer i kotpelaren. Kunnskapskrav. Energivektorer vid axialt trauma

Triage - vad sker när kriterierna ändras? Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset

Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB

Tertiary Trauma Survey (TTS)

Röntgen vid trauma Gäller för: Region Kronoberg

Skelettundervisning termin 4

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka

Guide för akuta radiologiska undersökningar - tillgänglighet och indikatorer

Utvecklingskraft Cancer

TMC jour Remittentinfo Kalix

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN DTs Multitrauma rutiner

Tryck-Volym Kurva. Disposition. Skalltrauma. Per Enblad. Uppsala. Traumatisk hjärnskada. Traumatisk hjärnskada

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient

Traumaomhändertagande

Halsryggsskador fortfarande ett problem trots välkända risker

RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT Lovisa Brydolf

Trombektomi vid stroke

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Commotio - AKUTEN

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj Bilaga 1

Röntgenundersökningens roll i primärvården

Enhetligt triagesystem vid Allvarlig händelse

Slutrapport av projekt EK 50 A 2009: Fältdatastudie av dödade fotgängare och cyklister vid kollision med personbil

Publicerat för enhet: Anestesi- Operation- Intensivvårdsklinik Version: 14

Vuxna (Fyllda 18 år) Konventionell röntgen

Diagnostiska referens och standardnivåer. Diagnostiska referens och standardnivåer

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär

Olyckstid:. Ankomst akutrum:... Lämnar akutrum:... o Fallolycka o 0-3m o 4-6m o + 7m

Giltig t.om Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam

Akuta undersökningar som måste anges inom vilket antal timmar undersökningen skall utföras

TRAUMAKOMPENDIUM Initialt omhändertagande av traumapatienter

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN DTö Hjärna Cerebral angio C4-C6GE Optima

AHT/ Åsamkat våld Spädbarnsmisshandel Utredningsgång. Barnveckan 2017 Johanna Räntfors Lisa Bondjers Åsa Wiksell

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Välkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling. Karolinska Universitetssjukhuset, 1-3 februari 2012

INBJUDAN. DePuy Synthes Spine Sponsrar och administrerar utbildningen.

Uppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4)

Halskotpelarskador ett diagnostiskt riskområde

Linda Jörgensen Medicinsk sekreterare, Yrkesambassadör KUNGÄLVS SJUKHUS

Bilsäkerhet viltolyckor

Traumatologi. - vad är det och hur kan jag använda det? Pelle Gustafson. Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus

Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga

REGERINGSRÄTTENS DOM

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Nationella riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck, MMC

Kirurgi. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov Kursansvarig: Per Odencrants

Gäller från 1 januari Prislista 2018 Eriksborg, Västerås

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö

Följder efter hjärnskakning

UTBILDNINGSPLAN ST-LÄKARUTBILDNING I BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN

Traumatologi Pelle Gustafson Trauma / Tumörsektionen Ortopediska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Ledbandskador i fotleden

Lena Gordon Murkes Barnröntgen ALB

Ryggkirurgi t7. Del 2 / 6 Trauma. Yohan Robinson, MD Ortopedkliniken. yohan.robinson@surgsci.uu.se

Barium-id Giltigt t.o.m Version 3

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Immobilisering efter trauma:

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Traumavård i Värmland

RTA RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta. rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS.

TMC jour Remittentinformation Sunderbyn

Gäller från 1 januari Prislista 2018 Uppsala

Kurs i OM för doktorer, 2-3-dagars

Rädda hjärnan larm NUS

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB

SIR:s riktlinje för uppföljning av Avlidna på IVA

Uppsalas erfarenheter av ögondosmätningar på personal som arbetar med intervention. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset

Kvalitetsbokslut 2013

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet?

Tentamen i klinisk medicin, del 2, 14/

Perioperativ Medicin och Intensivvård (PMI) vid Nya Karolinska

Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL. Situation / Skademekanism: Bakgrund: Aktuellt: Rekommendation / larmnivå

Antikoagulantiabehandling i samband med operation, punktion och endoskopi - Medicinkliniken Ljungby

Tentamen i Akut och Prehospitalmedicin, MC2050, del 1, 9/

Utredningsgång vid misstänkt DVT

Välkomna till integrerad sluttentamen (IST) HT 2015!

Wiki-KS Kirurgiska Kliniken vid Karolinska sjukhuset till 2015 Av Bertil Hamberger och Torgny Svenberg

Röntgen 2011 Utveckling, forskning och senaste nytt!

Bild- och funktionsmedicin

Tabell 2: Ett bra underlag är nödvändigt för ett korrekt medicinskt yttrande. Exponering och diagnoser är viktiga vid sambands bedömning.

Modaliteter Val av modalitet och kontrastmedel Erik Hedström Bild och Funktion, SUS IKVL Lund

Kompetensmodell inom anestesi och intensivvård

FRAMTIDA PREHOSPITAL PLATTFORM IT (FRAPP)

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Kursens namn: Medicin, Radiografi Strålningsfysik, teknik och projektionslära

Kursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

Transkript:

Slutdokument version 2005-01-31 Handläggning av ryggskador med fokus på halsryggsskada och radiologisk utredningsgång ur ett evidensbaserat perspektiv. Rapport från konsenusmöte i Sigtuna 18-19 november 2004 anordnat av Nordiskt forum för Trauma och Akutradiologi (NORDTER) Nedanstående dokument är ett resultat av detta multidisciplinära möte med representanter för radiologi, allmän kirugi, akut- och kärlkirurgi, samt ortopedisk kirugi från Akademiska, Uppsala, Karolinska Solna & Huddinge, SÖS and Svendborg, Danmark. Inbjuden expert var C.Craig Blackmore from Harborview Medical Center, Seattle Washington. Deltagare: Ortopedisk kirurgi Rune Hedlund, Karolinska Claes Olerud, Akademiska Gunnar Sandersiöö, Karolinska Ulric Willers, SÖS Kirurgi allmän, akut & kärl Folke Hammarqvist, Karolinska Oskar Hägglund, Karolinska Karin Isaksson, Karolinska Olle Lindström, Karolinska Rabbe Takolander, SÖS Radiologi- allmän och neuroradiologi Mats Beckman, Karolinska Per Grane, Karolinska Mariann Hammar, Akademiska Klaus Lange, SÖS Bertil Leidner, Karolinska Adel Shalabi, Karolinska Anders Sundin, Akademiska Jörgen Törnkvist, SÖS Nordter representant Henrik Teisen, Danmark Under ledning av Craig Blackmore granskades relevant vetenskapligt material i syfte att skapa och rekommendera rutiner för akut handläggning av (hals-) ryggtraumafall ur ett evidensbaserat perspektiv. Detta dokument finns att hämta från NORDTER s hemsida www.nordictraumarad.com. Där finns även i powerpointformat liksom Craig Blackmores presentation. De bakgrundsartiklar som legat till grund för dokumentet finns ochså tillgängligt för nedladdning. Användningen av dessa dokument är fri förutsatt att källan anges. Dokumenten finns i såväl svensk som engelsk version. 1

Klinisk undersökning kan med fullgod säkerhet utesluta halsryggsskada En av de två nedanstående validerade undersökningsalgoritmerna skall antas lokalt, användas och läras ut. NEXUS Avsaknad av ömhet/smärta i medellinjen Avsaknad av fokala neurologiska bortfallssymtom Ingen intoxikation Normal medvetandegrad Avsaknad av smärtsam distraherande skada. Patient som uppfyller dessa krav kan frias från halsryggsskada. Canadian C-spine rule, CCR A. Grundkrav Vuxen > 15 år gammal Ingen anamnes på rygg/kotsjukdom GCS 15 = normal medvetandegrad Skada < 48 tim ålder B1. Ingen högriskfaktor såsom: Ålder > 65 år Allvarlig skademekanism såsom o Fall från >1 meter/5 trappsteg o Axialt våld mot huvudet t.ex. dykning o Trafikolycka med hög hastighet (100 km/h, voltat, utslungad ur fordon) o Cykelolycka o Motoriserat fritidsfordon (ex snöscooter, terängfordon mm) Parestesier i extremiteterna B2. Lågriskfaktor föreligger Enkel påkörning bakifrån, undantaget: Inkrockad in i mötande trafik Påkörning av buss/lastbil Voltning med fordonet Påkörd av fordon med hög hastighet Sittande ställning på akutmottagningen Vid något tillfälle varit uppegående efter olyckan Fördröjd debut av nacksmärta Frånvaro av ömhet i nackens medellinje B3. Kan aktivt rotera nacken (45 grader åt höger respective vänster) Patient som uppfyller grundkraven (A), saknar högriskfaktor (B1), har någon lågriskfaktor (B2) och kan rotera nacken aktivt (B3) kan frias från skada. 2

ATLS rutiner = NEXUS kriterier med tillägg av rörelsetest kan också användas (om en av ovanstående algoritmer redan används är det tillåtet att komplettera med ytterligare kriterier). 3

Indikation för DT-undersökning av halsryggen Högriskpatienter Fokalt neurologiskt symptom Allvarlig skallskada, t ex medvetslöshet, skallfraktur, intrakraniell blödning. Högenergivåld Motortrafikolycka >50 km/h Kollision bil - fotgängare Olycka där någon dödats Bäckenfraktur Logistiska skäl Patienten skall DT-undersöka annan kroppsdel och halsryggsundersökning är indicerad. Patienten kan endast undersökas i liggande ställning Konventionell röntgenundersökning av halsryggen behövs inte då DT har utförts. DT - särskilda riskgrupper: Även vid ringa symtom finns ökad frakturrisk, varför man bör vara frikostig med DT (även MR). Pelvospondylit/Mb Bechterew DISH Hög ålder > 75 år medför ökad frakturrisk även vid lågenergivåld Medvetslös patient: Normal DT utförd med hög upplösning utesluter fraktur och dislokation. Det föreligger inte några vetenskapliga data av god kvalité angående nödvändigheten att med radiologi utesluta ligamentskada. I vår kliniska erfarenhet har vi inte påträffat ligamentskador med efterföljande neurologiska skador i denna grupp. I klinisk praxis frikänner vi halsryggen på en medvetslös patient med en normal DT-undersökning, varefter halskrage borttages. 4

Bröst och ländryggsundersökning (B-L-rygg) Högenergivåld: (Använd ATLS (alt egen traumamanuals) definition av högenergivåld). Använd DT med hög upplösning för att frikänna B-L-ryggen. Transversella DT-bilder och reformatering i coronalt och sagittalt plan från utförd DT av thorax samt buk är tillräckliga Allt fler vetenskapliga undersökningar talar för att DT har högre sensitivitet för frakturer än konventionell röntgen. När indikation föreligger för radiologisk undersökning av B-Lrygg hos en patient som utsatts för högenerivåld rekommenderar vi att man utför en fullständig DT av thorax och buk (med iv kontrast) för att även bedöma organ/mjukdelar. Lågriskgrupp utan neurologiska symtom: Konventionell röntgen av B-L-ryggen på sedvanligt sätt är förstahandsval. Något vetenskapligt stöd för detta är inte dokumenterat. Cerebrovaskulär skada efter trubbigt våld Blunt Cerebro-Vascular Injury (BCVI) BCVI är ovanligt med incidens omkring 1% hos patienter utsatta för högenergetiskt våld. Skadan medför risk för allvarliga följder som hjärn- och hjärnstamsinfarkt samt död. Ytterligare forskning behövs innan några allmänna rekommendationer kan göras. Riskfaktorer måste identifieras och tillgängliga moderna undersökningsmetoder behöver evalueras vetenskapligt. Barn > 9 år - samma regler som för vuxna. Stöd finns i NEXUS för detta. <9 år inga hårda data föreligger för att värdera metodval (rtg/dt/mr) Inga hårda data finns för värdering av DT kontra konventionell röntgen. Barn är strålkänsligare än vuxna. 5

Akut radiologisk undersökning av halsryggen av försäkringsskäl. Försäkringsskäl är inte en klinisk indikation och us bör inte utföras. Vi rekommenderar att man använder klinisk undersökning för att utesluta skada (NEXUS eller CCR). DT rygg kompletterande tekniska synpunkter (baserat på vår kliniska erfarenhet, ej evidensbaserat) Halsrygg B-L rygg Spiral-DT bör utföras med < 1,5 mm snittjocklek med överlappande rekonstruktioner. Multislice-DT bör utföras med < 1mm detektorvidd/bildtjocklek, Reformatteringar med 1 mm bildtjocklek i coronalt, sagittalt samt 2 sneda plan. Man bör eftersträva att minimera stråldosen. Spiral-DT 5 mm snittjocklek Multislice-DT < 2,5 mm detektorvidd/bildtjocklek Reformatteringar med 5/2,5 mm snittjocklek i coronalt och sagittalt plan Sigtuna 19 november 2004 För konsensusgruppen Mats Beckman, Nordter Bertil Leidner, Nordter Addendum Konsensusgruppens avsikt är att sprida kunskap om detta dokument på olika sätt: genom lokal och regional utbildning och möten, i traumamanualer och via relevanta hemsidor, samt inom de olika specialiteterna. Uppföljande möte planeras till slutet av 2005. 6