Årsredovisning 2003. internationella programkontoret för utbildningsområdet

Årsredovisning 2003 internationella programkontoret för utbildningsområdet

kort om programkontoret Programkontoret > ska underlätta för dem som arbetar med utbildning att delta i internationellt samarbete genom information och marknadsföring > ska svara för en enkel och effektiv administration av hög kvalitet, > ska utvärdera och sprida resultat av verksamheten. Programkontoret > har hand om över 50 olika program och programområden / verksamheter för internationalisering av utbildning, > har tre stora målgrupper skola och vuxenutbildning, högskola och arbetsliv, > har 64 anställda. Programkontoret > hanterade under år 2003 4 900 ansökningar om stöd, > hade på många program minst dubbelt fler sökande än som kunde få stöd, > fördelade under år 2003 ca 193 milj. kronor i olika slag av stöd, > bidrog därutöver genom sin verksamhet till att svenska deltagare i internationellt samarbete fick ca 203 milj. kronor i stöd, > gav under år 2003 ca 6 000 personer möjlighet att ta del av den fria rörligheten i Europa och 1500 personer stöd för att resa utanför Europa. Detta innebar en ökning med 7,5% jämfört med 2002.

Innehållsförteckning 3 Innehållsförteckning GD har ordet 4 1. Resultatredovisning 7 1.1 MÅL OCH RESULTAT 7 1.2 PROGRAMÖVERSIKT 9 1.3 FÖRÄNDRINGAR I ANSÖKANDE OCH DELTAGANDE MELLAN 2002 OCH 2003 11 1.4 SKOLA OCH VUXENUTBILDNING 13 1.5 HÖGSKOLA 25 1.6 ARBETSLIV 35 1.7 ÖVRIGA PROJEKT 42 2. Särskilda redovisningar 43 2.1 FÖRDELNING AV ARBETSTID PÅ PROGRAM 44 2.2 EN SVERIGEKARTA ÖVER ANSÖKNINGAR OCH DELTAGANDE 44 2.3 EN TEMO-ENKÄT OM PROGRAMKONTORETS VERKSAMHET 44 2.4 ERASMUS-PILOTPROJEKTET 44 2.5 STARS STUDY ABROAD REPORT SYSTEM 44 2.6 H-ÅR 02 PROGRAMKONTORETS VERKSAMHET INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 2002 45 2.7 ETT NYTT ANSVAR FÖR NYA NORDISKA STÖDPROGRAM 45 2.8 PROGRAMADMINISTRATION 45 2.9 EN UTREDNING AV DE EKONOMISKA EFFEKTERNA AV PROGRAMKONTORETS VERKSAMHET 47 3. Organisation och personal 49 3.1 ORGANISATION 49 3.2 PROGRAMKONTORETS STRUKTUR 49 3.3 STYRELSEN 50 3.4 SAMRÅD 50 3.5 PERSONALREDOVISNING 50 3.6 KOMPETENSFÖRSÖRJNING 51 4. Ekonomisk redovisning 53 4.1 RESULTATRÄKNING 53 4.2 BALANSRÄKNING 54 4.3 ANSLAGSREDOVISNING 55 4.4 FINANSIERINGSANALYS 56 4.5 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER 57 4.6 NOTER 59 4.7 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER 63 4.8 OMSLUTNING 2003 64 Styrelsens godkännande 65

4 GD har ordet GD har ordet Internationella programkontoret för utbildningsområdet är programkontor för de EU-program och andra internationella program och projekt som regeringen bestämmer. Vårt uppdrag är att underlätta för de olika aktörerna inom skola, vuxenutbildning, högskola och arbetsliv att ta till vara de möjligheter till internationellt arbete som programmen erbjuder. Under år 2003 har Programkontoret informerat om och/eller administrerat 53 olika program och programdelar. Ungefär 7 500 personer har under året deltagit imobilitetsprogrammen, en ökning med över 500 mot 2002. Under år 2003 har Programkontoret efter anbudsförfarande fått i uppdrag att från och med 2004 administrera Nordiska Ministerrådets fem nya program, nämligen Nordplus Junior som huvudadministratör för Norden och Nordplus, Nordplus Vuxen, Nordplus Nabo samt Nordplus Språk som medadministratör för Sverige. Under 2003 har Programkontoret haft som verksamhetsmål att det svenska deltagandet i programmen ska öka. Av den nu lämnade redovisningen framgår att deltagandet i fråga om mobiliteten har ökat med över sju procentenheter. Vi kan konstatera en ökning inom Erasmus och inom program som riktar sig mot tredje land. Samtidigt har vi en motsatt trend för några program, däribland en minskning för projektverksamheten inom Leonardo da Vinci. I Årsredovisningen har vi gett kommentarer till ökning och minskning av antalet ansökningar och deltagare i de olika programmen. I de fall en minskning har föranlett åtgärder redan under 2003 har vi angett detta. I andra fall vidtas åtgärderna i Programkontorets löpande arbete under 2004. De medel som vi har att fördela till användarna har i stort utnyttjats fullt ut. Till många program och verksamheter har sökandetrycket varit så stort, att endast en av två eller en av tre kunnat få önskat stöd. Liksom tidigare gäller att det svenska deltagandet i stor utsträckning och i första hand avgörs av de medel som ställs till programmens förfogande och att det ofta ligger utanför Programkontorets möjligheter att påverka dessa ramar. Vår bedömning är att det svenska deltagandet inom en rad områden skulle kunna öka, om mer resurser ställdes till förfogande. Programkontoret vill också i detta sammanhang peka på att i de program där regeringen ställt extra medel till förfogande som stöd för ansökan har det skett en ökning av det svenska deltagandet. Det har inom Programkontoret gjorts en utredning av de ekonomiska effekterna av myndighetens hela verksamhet. Utredningen ger en jämfört med tidigare mer korrekt bild och bättre balans mellan driftkostnaden för Programkontoret och de medel som blir ett resultat av myndighetens hela arbete. I vår Verksamhetsplan för 2003 har inriktningen varit tydlig på vårt kärnuppdrag, på konsolidering av de program som vi förvaltar och på hög kvalitet i allt arbete. Vårt kärnuppdrag är att underlätta för aktörer inom det svenska utbildningsväsendet att delta i internationellt samarbete. Alla andra eventuella uppdrag och åtaganden under året har relaterats till kärnuppdraget, och en avvägning har gjorts av om uppdragen stödjer eller hindrar genomförandet av kärnuppdraget. För att kunna genomföra vårt uppdrag har det varit nödvändigt med ett nära samarbete och en nära samverkan med i första hand myndigheterna inom utbildningsområdet och med arbetsmarknadens parter men också med övriga aktörer. Detta har skett på ett tillfredsställande sätt under året.

GD har ordet 5 En väsentlig del av konsolideringen har varit att tydliggöra målen för varje enskilt program. En lika viktig del av konsolideringen har varit att sätta in varje enskilt program i Programkontorets helhet av program. Det ska vara enkelt för våra avnämare att ta del av vårt utbud av program. Detta innebär att synergieffekter måste tas till vara. Denna inriktning har präglat verksamheten under året. Utvärderingsfrågorna har också lyfts fram under året. En väsentlig inriktning för år 2003 har också varit att höja kvaliteten i Programkontorets arbete. Det har gällt all verksamhet, från god service till våra avnämare, hög kvalitet i programadministrationen, effektiv ekonomiadministration och god informationsverksamhet och till en fortsatt utveckling av Programkontoret som en bra arbetsplats. Detta arbete har under året genomförts med framgång tack vare en mycket engagerad och kunnig personal. I planeringen för verksamhetsåret 2004 återfinns målen med kärnuppdrag, konsolidering och kvalitet. Till detta har också lagts målet synliggörande av Programkontoret och av de olika programmen. Det är en klar ambition att under 2004 öka informationen kring programverksamheten för att ytterligare öka det svenska deltagandet. Boo Sjögren Generaldirektör

Resultatredovisning 7 1. Resultatredovisning Verksamhetsgren Internationell programverksamhet 1.1 Mål och resultat Den svenska utbildningspolitiken har som övergripande mål att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. Inom ramen för detta mål har Programkontoret under 2003 haft som mål att verka för att det svenska deltagandet i myndighetens programverksamhet ska öka. Programkontoret har i resultatredovisningen valt att rapportera dels antalet inkomna ansökningar, dels antalet deltagare i olika program, vilket med mycket få undantag är detsamma som antalet beviljade ansökningar. Där antalet deltagare bedömts vara tillräckligt stort för jämförelser över år har sådana kommenterats. För projektverksamhet har också en uppdelning gjorts i svensk- och utlandssamordnade. Det anges också hur stor andel projekt som svenska samordnare har i europeisk konkurrens. Slutligen ges i förekommande fall en redovisning av hur tilldelade EU-medel har fördelats. I resultatredovisningen anges Programkontorets driftkostnader för de olika programmen. I detta begrepp ingår samtliga kostnader (löner, lokaler m.m.) för såväl information och vägledning som uppföljning och utvärdering samt den rena administrationen av programmen. Verksamhetsgrenar Programkontoret har endast en verksamhetsgren, vilken benämns Internationell programverksamhet. För att underlätta läsningen har redovisningen av de olika programmen delats upp i tre avsnitt, nämligen efter Programkontorets målgrupper Skola och vuxenutbildning, Högskola och Arbetsliv. De olika programmen varierar kraftigt i storlek. Strävan har varit att presentera dem i den ordningsföljd som motiveras av storleken. Verksamhetens resultat Sammanfattningsvis kan konstateras att det svenska deltagandet i programmen oftare har ökat än minskat, jämfört med under 2002. Av särskilt intresse är att den sedan flera år pågående minskningen av deltagare inom mobilitetsdelen av Erasmusprogrammet nu har förbytts i en liten ökning på studentsidan och en relativt stor sådan vad avser lärare. En annan tydlig tendens är ett fortsatt ökat intresse för deltagande i program som riktar sig mot tredje världen. Det svenska deltagandet i de program som rör skola och vuxenutbildning uppvisar med några undantag en viss ökning gentemot föregående år. Genom olika insatser har mobiliteten för fortbildning kunnat ökas betydligt, särskilt vad gäller vuxenutbildning. Inom högskoleområdet kan Programkontoret som nämnts redovisa en ökning av antalet deltagare inom mobilitetsdelen av Erasmus för såväl utresande studenter som lärare. Samtidigt har intresset inom högskolan för att samarbeta med utvecklingsländerna fortsatt att öka. Deltagandet i Linnaeus-Palme har ökat markant liksom också inom Tempusprogrammet, riktat mot tredje land. Inom området Arbetsliv har vi åter haft den strukturella ökning av mobilitet som inträder vartannat år. Den svenska andelen av tillgängliga EU-medel för utvecklingsprojekt inom Leonardo da Vinci har minskat i förhållande till tidigare år, vilket har föranlett insatser från Programkontorets sida. Andelen projekt med företag och/eller arbetsmarknadens parter som projektanordnare fortsättter att vara låg. Sammantaget har dock sökta belopp inom de områden, där Programkontoret tilldelats medel, normalt klart överstigit vad som varit tillgängligt. Därmed har också medel från såväl EU som andra håll kunnat utnyttjas fullt ut. En Sverigekarta över skolornas ansökande och deltagande i Programkontorets utbud Programkontoret tog under hösten 2003 fram dokumentation på läns- och kommunnivå av hur skolor alltsedan 2000 sökt och deltagit i de olika programmen. Denna karta kommer att vara ett viktigt analysredskap och en utgångspunkt för det fortsatta valet av insatser för en jämnare spridning av programverksamheten över hela landet. Se vidare avsnittet Särskilda redovisningar, 2.2. En TEMO-enkät om Programkontorets verksamhet Under hösten 2003 lät Programkontoret TEMO genomföra en enkät till 500 rektorer vid grund- och gymnasieskolor som under de två senaste åren inte hade sökt stöd från myndigheten för att delta i internationellt samarbete. Programkontoret kommer att använda resultaten av enkäten i sin fortsatta informations- och vägledningsverksamhet. Se vidare avsnittet Särskilda redovisningar, 2.3.

8 Resultatredovisning Erasmuspilotprojektet Programkontoret genomförde under 2003 tillsam-mans med Högskoleverket och ett antal lärosäten ett pilotprojekt för att vända utvecklingen till en ökning av deltagandet i Erasmusmobiliteten. Se vidare avsnittet Särskilda redovisningar, 2.4. STARS-projektet (Study Abroad Report System) God information om tillgängliga utländska lärosäten kan många gånger vara avgörande för en students beslut om en utlandsperiod, inte minst om han eller hon kommer från en mindre studievan miljö. Därför har Programkontoret genomfört en analys av det s.k. STARS-projektet med sikte på att kunna ta på sig ansvaret för en samordning av detta system som idag endast utnyttjas av hälften av landets lärosäten. Se vidare avsnittet Särskilda redovisningar, 2.5. En utredning av de ekonomiska effekterna av Programkontorets hela verksamhet Tidigare redovisningar av vilka medel som ställs till svenska aktörers förfogande genom Programkontorets verksamhet har av olika skäl inte varit fullständiga. Det har således hittills inte framgått vilka ytterligare medel som på olika sätt genereras av Programkontorets totala verksamhet, som t.ex. leder till att svenska aktörer kan söka och få stöd i projekt samordnade av andra än dem själva. En utredning av de ekonomiska effekterna av Programkontorets hela verksamhet har nu genomförts. Den visar att myndighetens verksamhet på olika sätt genererar ca 203 milj. kr. utöver de ca 192 milj. kr. som utbetalas enligt bilagan Omslutning i denna årsredovisning. Se vidare avsnittet Särskilda redovisningar, 2.9. Ekonomiskt resultat Periodens resultaträkning visar att Programkontorets totala intäkter uppgår till ca 45,2 milj. kr, vilket är en minskning med ca 0,9 milj. kr. jämfört med 2002. Minskningen förklaras bl.a. av en halvering av administrationsanslaget för Interpraktik (från 3 till 1,5 milj. kr). Verksamhetens kostnader för 2003 uppgår totalt till ca 45,7 milj. kr, vilket är en ökning med ca 1,6 milj. kr. jämfört med 2002. Ökningen avser främst kostnader för personal (främst avgifter), lokaler och övriga driftkostnader. Sammantaget innebär detta att årets verksamhetsutfall enligt resultaträkningen är negativt. Återrapporteringen i enlighet med regleringsbrevet angående totalt beviljade medel och kostnaden för drift av respektive program återfinns samlad i tabellen Omslutning 2003. När det gäller beviljade medel har Programkontoret definierat detta som utbetalda bidrag. Dessa uppgifter baserades tidigare på de beslut som fattats om stöd, vilka inte var möjliga att följa upp i ekonomisystemet. I delårsrapporten fanns i transfereringsavsnittet ett prognostiserat utfall för Övriga medel för finansiering av bidrag på 16,2 milj. kr. utfallet blev 37,5 milj. kr. Den missvisande prognosen i delårsrapporten beror på att årets bidrag till största delen utbetalats under andra halvåret och att prognosen byggde på att utbetalningar sker jämnt fördelat över året. En annan avvikelse mot delårsrapporten är de icke utnyttjade medlen för Interpraktik, vilka särskilt kommmenteras i avsnittet om detta program. Av redovisningen i tabellen Omslutning framgår också att den totala driftkostnaden för år 2003 uppgick till drygt 44, 8 milj. kr. Totalt beviljade, alltså utbetalda, medel inom de olika programmen uppgick till drygt 192 milj. kr.

Resultatredovisning 9 1.2 Programöversikt Programkontoret har ansvar för 22 olika program för internationalisering av utbildningen. Eftersom flera program består av ett antal delprogram, är Programkontoret i praktiken en dörr in till 45 olika program för internationalisering. Med finansiering från EU: Alfa Asem-Duo Cedefop EU/USA EU/Kanada EU/Australien EU/Japan Euroguidance Europass Leonardo da Vinci PRAKTIK OCH UTBYTEN UTVECKLINGSPROJEKT NÄTVERK UTVECKLING AV REFERENSMATERIAL UTVECKLING AV SPRÅKKOMPETENS Sokrates COMENIUS Skol-, språk- och skolutvecklingsprojekt Fortbildningsstipendier för lärare Stipendier till blivande lärare i språk Värdskolor för språkassistenter Utvecklingsprojekt Nätverk ERASMUS Studentutbyten Lärarutbyten Utvecklingsprojekt ECTS ILPC 1 Intensive Language Preparation Courses Intensivprogram Kursutvecklingsprojekt Tematiska Nätverk GRUNDTVIG Partnerskap för lärande Fortbildningsstipendier Utvecklingsprojekt Nätverk 1 ILPC heter fr.o.m. 2004 EILC (Erasmus Intensive Language Courses)

10 Resultatredovisning LINGUA Främjande av språkinlärning Utarbetande av läromedel MINERVA OBSERVATION OCH FÖRNYELSE inkl. studiebesöksprogrammet Arion men exkl. NARIC GEMENSAMMA ÅTGÄRDER KOMPLETTERANDE INSATSER Tempus Med nationell finansiering: Ett år i Frankrike Ett år i Spanien Ett år I Tyskland Interpraktik Linnaeus-Palme Minor Field Studies Programkontorets stipendier Sidas resestipendium Med finansiering från Nordiska ministerrådet: Nordplus Junior Övriga: IAESTE

Resultatredovisning 11 1.3 Förändringar i ansökande och deltagande mellan 2002 och 2003 Svenskt deltagande i individuell mobilitet Programkontoret anger i denna resultatredovisning dels antalet inkomna ansökningar, dels antalet deltagare i olika program, vilket med få avvikelser är detsamma som antalet beviljade ansökningar. PROGRAM 2003 2002 ÖKNING/MINSKNING ANSÖK DELTAG ANSÖK DELTAG ANSÖK DELTAG + + COMENIUS Förberedande besök (16)* 173 47 162 79 11 32 Fortbildningskurser (17) 351 238 257 185 94 53 Språkassistenter (17) 30 19 29 20 1 1 GRUNDTVIG Förberedande besök (19) 23 14 22 19 1 5 Fortbildningskurser (19) 59 43 34 33 25 10 SOKRATES Förber. besök centr. delar (22) 33 22 63 43 30 21 ARION (22) 120 63 97 57 23 6 SKOLSTIPENDIER (22) 867 467 806 436 60 31 ETTÅRSPROGRAMMEN (23) 104 112 72 7 NORDPLUS JUNIOR Elever 541 435 106 Lärare 123 126 3 ERASMUS Studenter ut (27) 2 656 2 633 23 Lärare ut (28) 428 367 61 TEMPUS Individuell mobilitet (30) 28 16 5 3 23 13 Kontaktresor (30) 34 27 26 21 8 6 ASEM-DUO (31) Studentutbyten 8 5 3 Lärarutbyten 1 0 1 IAESTE (32) Studenter ut 196 68 238 68 42 Studenter in 75 70 5 LINNAEUS-PALME (33) Studenter ut 192 127 65 Lärare ut 231 178 53 MFS (33) 93 534 87 500 6 34 SIDAS RESESTIPENDIER (34) 219 135 198 147 21 12 LEONARDO (38) Praktik 87 834 104 758 17 76 Utbyten 44 251 31 210 13 41 CEDEFOP (39) 68 32 77 33 9 1 INTERPRAKTIK (40) 772 524 916 501 144 23 TOTALT ANTAL 3 376 7 514 3 334 6 984 291 249 605 75 Vissa data saknas, varför + + jämförelser inte alltid kan göras + 1,2 % + 7,5 % ANSÖK DELTAG ANSÖK DELTAG ANSÖK DELTAG * Siffror inom parentes anger sida i resultatredovisningen

12 Resultatredovisning Svenskt deltagande i projektverksamhet Programkontoret anger i denna resultatredovisning dels antalet inkomna ansökningar, dels antalet deltagare i olika program, vilket med få avvikelser är detsamma som antalet beviljade ansökningar. 1 2 3 PROGRAM 2003 2002 ÖKNING/MINSKNING ANSÖK DELTAG ANSÖK DELTAG ANSÖK DELTAG + + Comenius Skolprojekt (15)* 263 174 332 199 69 25 Språkprojekt (16) 61 29 47 20 14 9 Skolutvecklingsprojekt (16) 94 61 60 34 34 27 Värdskolor för språkass. (17) 55 43 64 43 9 Utvecklingsprojekt (18) 29 11 24 8 5 3 Nätverk (18) 7 2 7 3 1 Grundtvig Partnerskap för lärande (18) 51 30 40 28 11 2 Utvecklingsprojekt (19) 32 11 31 10 1 1 Nätverk (20) 4 2 4 3 1 Lingua Främjande av språkinlärning (20) 4 3 2 1 2 2 Nya läromedel (21) 1 1 3 2 2 1 Minerva (21) 15 11 20 10 5 1 Nordplus Junior (23) 115 88 110 98 5 10 Erasmus Intensiv (28) 89 88 1 Kursutveckling (29) 41 25 16 Dissemination (29) i.u 3 Tematiska nätverk (29) 97 103 6 Tempus Gemensamma europ. projekt (30) 46 6 42 11 4 5 EU-USA (31) 3 4 1 EU-Kanada (31) 2 1 1 Alfa (32) 2 5 3 Leonardo Utvecklingsprojekt (39) 17 6 16 9 1 3 TOTALT 794 712 802 708 77 85 63 56 + + 1 % + 1 % ANSÖK DELTAG ANSÖK DELTAG ANSÖK DELTAG * Siffror inom parentes anger sida i resultatredovisningen

1.4 Skola och vuxenutbildning 13

14 Skola och vuxenutbildning Programkontorets program och aktiviteter på området Skola och vuxenutbildning Med finansiering från EU: Sokrates COMENIUS Skol-, språk- och skolutvecklingsprojekt Fortbildningsstipendier för lärare Stipendier till blivande lärare i språk Värdskolor för språkassistenter Utvecklingsprojekt Nätverk GRUNDTVIG Utvecklingsprojekt 2 Partnerskap för lärande Fortbildningskurser Nätverk LINGUA Främjande av språkinlärning Utarbetande av läromedel MINERVA ARION FÖRBEREDANDE BESÖK Med nationell finansiering: Ett år i Frankrike Ett år i Spanien Ett år i Tyskland Programkontorets skolstipendier Med finansiering från Nordiska ministerrådet: Nordplus Junior Utöver dessa program riktar sig även t.ex. delar av Leonardo da Vinci samt Cedefop, Europass och Euroguidance direkt till aktörer inom skola och vuxenutbildning. Dessa redovisas i det följande i avsnittet 1.6 Arbetsliv. 2 Med nationell delfinansiering

Skola och vuxenutbildning 15 Skola och vuxenutbildning Det finns ett stort intresse för internationalisering inom den svenska skolan och vuxenutbildningen. Samarbete mellan svenska skolor och skolor i andra länder ger bl.a. ökad förståelse för andra länders kulturer och förbättrade språkkunskaper. Såväl lärare och övrig pedagogisk personal som elever inom skola och vuxenutbildning kan delta i olika internationella projekt och utbyten. Även andra aktörer, såsom universitet/högskolor, organisationer, myndigheter, företag och fortbildningsanordnare, kan vara med. Programkontoret erbjuder här möjlighet att delta i bl.a. internationella skolutvecklingsprojekt, studiebesök, elev- och lärarutbyten, individuella stipendier, språkprojekt, fortbildning och nätverk. Programkontoret anger i denna resultatredovisning dels antalet inkomna ansökningar, dels antalet deltagare i olika program, vilket med mycket få undantag är detsamma som antalet beviljade ansökningar. Sokrates Sokrates är det ena av EU:s två stora utbildningsprogram. Programmet startade 1995 och är nu inne i sin andra fas som sträcker sig mellan år 2000 och 2006. Syftet är att främja samarbete och rörlighet och att stärka den europeiska dimensionen i utbildningen. Sokrates spänner över hela utbildningsfältet från förskola till vuxenutbildning. Verksamheten är brett upplagd och omfattar såväl skolpartnerskap som analyser av utbildningspolitiken i de länder som deltar. Sokrates är uppdelat i åtta olika delområden Comenius, Erasmus, Grundtvig, Lingua, Minerva, Observation och förnyelse (där Arion ingår), Gemensamma åtgärder och Kompletterande insatser. Inom dessa områden ges bidrag till följande typer av verksamhet: Transnationell rörlighet för personer inom utbildningsområdet i Europa Projekt som bygger på transnationella partnerskap som ska stimulera till förnyelse och höjd kvalitet inom utbildningen Främjande av språkkunskaper och förståelse för olika kulturer Användning av informations- och kommunikationsteknik i utbildningen Nätverk för transnationellt samarbete för att underlätta utbyte av erfarenheter och bra metoder Observation och jämförande analys av utbildningssystem Verksamhet som främjar informationsutbyte och spridning av bra metoder och innovationer. Inom de olika programområdena tas beslut om stöd av kommissionen (centraliserade områden) eller Programkontoret (decentraliserade områden). Comenius Under 2003 utbetalade Programkontoret 33 029 000 kr. inom Comenius, Arion och Grundtvig. Driftkostnaden för programmet uppgick till 8 833 000 kr. I detta belopp ingår även kostnader för arbete med samtliga övriga skoldelar av Sokrates (dvs. även de centraliserade delarna av Comenius samt Arion, Grundtvig, Lingua, Minerva och Förberedande besök). Comenius Skolprojekt I ett Comenius Skolprojekt samarbetar en förskola, grundskola eller ett gymnasium med minst två andra skolor i andra länder. Det gemensamma temat kan handla om allt från dockteater till bioteknik. Målet är att elever och lärare ska få ett internationellt perspektiv i undervisningen. Projekten löper i regel över tre år. På detta område beslutar Programkontoret om stöd. Antalet ansökningar och deltagare har minskat över de två senaste åren. 2001 2002 2003 Ansökningar 411 332 263 Svensksamordnade 91 84 56 Utlandssamordnade 320 248 207 Deltagande projekt 242 199 174 Svensksamordnade 61 46 35 Utlandssamordnade 180 153 139 I årets ansökningsomgång inkom 263 ansökningar. Av dessa gällde 146 ett första projektår, 81 ett andra och 35 ett tredje år. Minskningen av såväl ansökande som deltagande uppvägs i viss utsträckning av Comenius språkoch skolutvecklingsprojekt som finansieras inom samma budgetdel och som har ökat i antal. Ett ökat antal resor inom projekten har också inneburit ökade kostnader och därmed färre projekt. Med anledning av den fortsatta minskningen av antalet ansökningar inom Skolprojekt har möjliga orsaker till detta analyserats, bl.a. med hjälp av Programkontorets nätverk. Bland de främsta orsakerna anges dels att många

16 Skola och vuxenutbildning av de skolor som redan deltagit avstår från att söka igen just för att de vet hur hård konkurrensen är, och dels att den första vågen av entusiaster i viss mån känner att de har gjort sitt. Brist på stöd på lokal och/eller regional nivå samt brist på finansiellt stöd från den egna skolan eller kommunen anges också som viktiga faktorer. Antalet utländska skolor involverade i projektsamarbete med en svensk partner eller koordinator har ökat med 9 % jämfört med 2002 trots att det sammanlagda antalet projektansökningar är lägre. Med andra ord samarbetar fler länder i skolprojekten än tidigare, vilket innebär en geografisk breddning av partnerskapen. Comenius Språkprojekt Syftet med Comenius Språkprojekt är att höja ungdomars motivation att lära sig och att använda andra europeiska språk. De minst använda språken prioriteras särskilt. Inom projekten deltar grupper om minst tio elever som har fyllt minst fjorton år. Projekten är bilaterala, varvid alltså en grundskola eller en gymnasieskola samarbetar med en annan utländsk skola. På detta område beslutar Programkontoret om stöd. Antalet ansökningar och deltagare har ökat över de två senaste åren. 2001 2002 2003 Ansökningar 40 47 61 Svensksamordnade 18 16 15 Utlandssamordnade 22 31 46 Deltagande projekt 17 20 29 Svensksamordnade 7 5 7 Utlandssamordnade 10 15 22 Ökningen av antalet deltagare från 2002 till 2003 är resultatet av en riktad informationssatsning de senaste åren, framför allt med koppling till det Europeiska språkåret 2001. Comenius Skolutvecklingsprojekt Comenius Skolutvecklingsprojekt erbjuder minst tre skolor i minst tre länder möjligheten att samarbeta kring frågor och problemställningar av gemensamt intresse. Inom de treåriga projekten utbyts erfarenheter och utformas metoder och verktyg för att möta de utvecklingsbehov som finns, ofta i samarbete med lokala myndigheter, föreningar och företag. Tillsammans med sina partners utformar och testar skolan de effektivaste meto- derna för organisation och undervisning på områden såsom hantering och förebyggande av våld samt integration av etniska minoriteter. Detta programområde innebär en ny möjlighet för hela skolans personal att arbeta i projektform kring frågor av övergripande karaktär. På detta område beslutar Programkontoret om stöd. Antalet ansökningar och deltagare har ökat över de två senaste åren. 2001 2002 2003 Ansökningar 29 60 94 Svensksamordnade 3 6 19 Utlandssamordnade 26 54 75 Deltagande projekt 16 34 61 Svensksamordnade 3 5 16 Utlandssamordnade 13 29 45 I årets ansökningsomgång inkom 94 ansökningar. Av dessa gällde 62 nya projekt, medan 17 avsåg ett andra och 15 ett tredje år. Bland de nya ansökningarna beviljades 35 och bland förnyelseansökningarna 26. Vid informationsmöten och kontaktseminarier har Skolutvecklingsprojekten särskilt uppmärksammats dels såsom ett nytt område och dels eftersom de är särskilt prioriterade på europeisk nivå. Comenius Förberedande besök Inför en ansökan inom Comenius Skol-, Språk- eller Skolutvecklingsprojekt kan skolor söka bidrag för att göra ett förberedande besök. Vid ett sådant träffas tänkta partnerskolor för att diskutera och utarbeta projektplaner samt tillsammans göra en projektansökan. Inom ramen för Förberedande besök ges också möjlighet att delta i s.k. kontaktseminarier. Nya aktörer med intresse för att starta projekt kan delta i seminarier alltefter tema och ålder på elever. På detta område beslutar Programkontoret om stöd. Antalet ansökningar har ökat, medan antalet deltagare har minskat. 2001 2002 2003 Ansökningar 102 162 173 Deltagande 70 79 47

Skola och vuxenutbildning 17 I 2003 års ansökningsomgångar inkom 173 ansökningar. Av dessa gällde 53 kontaktseminarier. Under 2003 upprepades föregående års satsning för att stimulera till ett ökat deltagande i kontaktseminarier. Detta mötte ett oväntat stort intresse. De medel som var tillgängliga för förberedande besök var samtidigt mindre än föregående år på grund av ökade kostnader för bl.a. de många Skol-, Språk- och Skolutvecklingsprojekten. Comenius Fortbildningskurser Lärare och annan personal som är engagerad i skolutbildningen kan söka stipendier för att delta i fortbildningsaktiviteter i ett annat europeiskt land under en till fyra veckor. Fortbildningen kan gälla språk eller allmänna teman och kan ha formen av en kurs eller s.k. jobshadowing, då man följer en kollega i det dagliga arbetet. Målet för verksamheten är kompetensutveckling och att höja kvaliteten i skolarbetet. Ett viktigt syfte är att knyta kontakter för framtida Comeniusprojekt. På detta område beslutar Programkontoret om stöd. Antalet ansökningar och deltagare har ökat över de två senaste åren, och särskilt kraftigt för kurser i språk. SPRÅKKURSER 2001 2002 2003 Ansökningar 110 175 263 Deltagande 89 134 172 ALLMÄNNA KURSER 2001 2002 2003 Ansökningar 85 82 88 Deltagande 54 51 66 I årets två ansökningsomgångar inkom totalt 351 ansökningar, en ökning med över 35 % jämfört med det föregående året. Ökningen får tillskrivas en intensifierad marknadsföring av särskilt språkfortbildningen såsom en uppföljning av Europeiska språkåret 2001. Comenius Värdskolor för språkassistenter Målet är att ge svenska skolor möjlighet att ta emot blivande språklärare från andra länder, s.k. språkassistenter. Dessa deltar i första hand i språkundervisningen men ska integreras i hela skolans verksamhet. Eleverna vid den mottagande skolan får genom assistenten en större motivation att för och ett ökat intresse för lärarassistentens egen kultur och språk. Antalet ansökningar har minskat, medan antalet deltagande skolor är oförändrat jämfört med 2002. 2001 2002 2003 Ansökningar 64 64 55 Deltagande 55 43 43 I årets ansökningsomgång inkom ansökningar från 55 skolor. Av dessa fick 43 ta emot språkassistenter från andra länder. Även med ett minskat antal ansökningar från svenska skolor är intresset detsamma från de utländska assistenterna. Antalet ansökningar från assistenter i östra Europa fortsätter att öka, medan svenska skolor ofta begränsar sina önskemål till att få assistenter från de stora skolspråkens England, Frankrike och Tyskland. Comenius Språkassistenter Svenska lärarstuderande med minst ett främmande språk i sin utbildning kan få ett stipendium för att praktisera som språkassistenter vid en skola i ett annat europeiskt land så som just beskrivits ovan. På detta område beslutar Programkontoret om stöd. Antalet ansökningar och deltagare är oförändrat jämfört med tidigare år. 2001 2002 2003 Ansökningar 32 29 30 Deltagande 19 20 19 Av de sökande hade 29 beviljats stipendium för år 2003. En sökande var obehörig. Senare tackade 10 nej till erbjuden plats med hänvisning till att de fått en lärartjänst. Därigenom stannade antalet språkassistenter vid 19. Liksom svenska värdskolor är svenska lärarstuderande i övervägande grad inriktade på de stora skolspråksländerna. Comenius Utvecklingsprojekt I ett Utvecklingsprojekt inom Comenius samarbetar organisationer för att förbättra grundutbildning och fortbildning för lärare och andra personalgrupper inom skolutbildning. Projekten förväntas leda till utarbetande av t.ex. en kursplan, kurs, metod eller läromedel som kan användas för grundutbildning eller fortbildning av lärare. Partnerskapet omfattar alltid minst tre länder, och vanligtvis ska minst en partnerinstitution per land bedriva utbildning av personal vid skolor.

18 Skola och vuxenutbildning På detta område beslutar kommissionen om stöd. Antalet ansökningar och deltagare har ökat. 2001 2002 2003 Ansökningar 22 24 29 Svensksamordnade 4 2 4 Utlandssamordnade 18 22 25 Deltagande projekt 17 8 11 Svensksamordnade 3 0 1 Utlandssamordnade 14 8 10 Datakälla: Kommissionen I årets ansökningsomgång inkom 29 ansökningar med svenska deltagare. Av dessa var 4 samordnade inom Sverige; En av dessa beviljades stöd. Sammanlagt beviljades 11 ansökningar med svenskt deltagande. Inom programområdet beviljas cirka en tredjedel av samtliga sökande stöd. Den svenska beviljandegraden speglar relativt väl den europeiska nivån. Procentuellt har det svenska deltagandet ökat stadigt sedan 2001, då Sverige deltog i 17 % av samtliga 98 beviljade projekt, 2002 i 20 % av totalt 40 och 2003 i 26 % av 43. Comenius Nätverk Inom detta område bildas nätverk inom teman av gemensamt intresse för att främja samarbete och förnyelse av skolutbildningen på europeisk nivå. Nätverken bedriver t.ex. informationsutbyte, jämförande analyser, samordning av projekt och tematiska konferenser. Ett nätverk ska omfatta minst sex partnerländer och samordnas exempelvis av en myndighet eller en lärarhögskola. På detta område beslutar kommissionen om stöd. Antalet ansökningar och deltagare är oförändrat. 2001 2002 2003 Ansökningar 5 7 7 Svensksamordnade 1 2 Utlandssamordnade 6 5 Deltagande projekt 2 3 2 Svensksamordnade 0 0 1 Utlandssamordnade 2 3 1 I årets ansökningsomgång inkom sju ansökningar med svenska deltagare. Antalet beviljade nätverksprojekt med svenskt deltagande blev två stycken, varav ett svenskkoordinerat. I och med att partnerskapen är mycket stora och projekten komplexa blir antalet nätverk på europeisk nivå relativt litet. För 2003 beviljades totalt i hela Europa sju projekt, i vilka Sverige deltar alltså två (29 %). 2001 var den svenska andelen 20 % av tio nätverk, medan den under 2002 var 60 % av fem nätverk. Grundtvig Utbetalade belopp och driftkostnaden för Grundtvig ingår i den tidigare redovisningen för Comenius. Grundtvig Partnerskap för lärande I Partnerskap för lärande samarbetar organisationer inom vuxenutbildningen kring ett gemensamt tema. Minst två partnerorganisationer i två andra länder krävs för att projektet ska få stöd. Integrering av invandrare, personer med behov av särskilt stöd och IT i vuxenundervisningen är ofta förekommande teman. På detta område beslutar Programkontoret om stöd. Antalet ansökningar och deltagare har ökat över de två senaste åren. 2001 2002 2003 Ansökningar 35 40 51 Svensksamordnade 7 7 7 Utlandssamordnade 28 33 44 Deltagande projekt 21 28 30 Svensksamordnade 4 5 3 Utlandssamordnade 17 23 27 När Grundtvig Partnerskap för lärande startade 2001, godkändes 21 projekt. Av dessa ansökte år 2002 19 aktörer om en fortsättning. År 2003 återkom sju om att få fortsätta ett tredje år. Samtliga dessa fick stöd. 10 ansökte om och fick stöd för ett andra år. Därutöver fick 13 nya aktörer stöd för att delta i projektsamarbete. Datakälla: Kommissionen

Skola och vuxenutbildning 19 Grundtvig Förberedande besök Förberedande besök, som infördes 2001, syftar till att ge potentiella aktörer inom Partnerskap för lärande möjlighet att träffas och förbereda en projektansökan eller att delta i s.k. kontaktseminarier för att knyta kontakter för projektsamarbete. På detta område beslutar Programkontoret om stöd. Antalet ansökningar är oförändrat jämfört med år 2002, medan antalet deltagare har minskat. 2001 2002 2003 Ansökningar 9 22 23 Deltagande 9 19 14 Under 2003 ansökte 23 personer, av vilka 14 fick stöd för att delta i förberedande besök. Tilldelade medel kan inom vissa ramar omfördelas mellan Grundtvig Partnerskap för lärande, Förberedande besök och Fortbildningskurser. Detta år har en sådan omfördelning gjorts från Förberedande besök till Grundtvig Fortbildningskurser, där intresset stadigt ökat. Grundtvig Fortbildningskurser Lärare och annan personal inom vuxenutbildningen kan söka bidrag för att delta i en fortbildningskurs eller ett studiebesök i ett annat europeiskt land. Fortbildningen kan även ske i form av s.k. job-shadowing, dvs. man följer en kollega i det dagliga arbetet. Fortbildningen ska omfatta en till fyra veckor med undantag för studiebesöken som kan vara kortare. På detta område beslutar Programkontoret om stöd. Antalet ansökningar och deltagare har ökat över de senaste två åren. 2001 2002 2003 Ansökningar 13 34 59 Deltagande 10 33 43 Totalt inkom i årets två ansökningsomgångar 59 ansökningar, mer än en fördubbling jämfört med det föregående året. Orsaken till ökningen är att personal inom vuxenutbildningen blivit mer medveten om denna möjlighet. Grundtvig Utvecklingsprojekt Inom Grundtvig Utvecklingsprojekt samarbetar vuxenutbildningsinstitutioner för att utveckla och förbättra vuxenutbildningen. På detta område beslutar kommissionen om stöd. Under år 2003 har också 897 000 kr. i nationella medel beviljats till de 11 godkända projekten motsvarande högst 50 % av den egna finansieringen. Utfallet av denna nationella satsning kan nu redovisas, sedan projekten fått sina tillstånd att starta först sent under året och en del av medlen har använts till ett stort spridningsseminarium i slutet av november. Antalet ansökningar och deltagare är i stort oförändrat. Inför 2004 ökade antalet föransökningar kraftigt, medan antalet som gick vidare till fullständig ansökan minskade. 2001 2002 2003 2003 Föransökan inför 2004 Föransökningar i.u. 33 38 48 Svensksamordnade 7 8 11 Utlandssamordnade 26 30 37 Vidare till fullständig ansökan 23 31 32 27 Svensksamordnade 4 3 3 3 Utlandssamordnade 19 28 29 24 Deltagande projekt 11 10 11 Svensksamordnade 3 2 1 Utlandssamordnade 8 8 10 Datakälla: Kommissionen Ett system med föransökan tillämpas, och vid denna inkom 11 ansökningar med svenska samordnare och 37 med svenska partners. Av dessa har tre ansökningar om projekt med svenska samordnare och 24 ansökningar med svenska partners gått vidare till slutlig ansökan. I 2003 års ansökningsomgång godkändes ett svensksamordnat projekt inom ett högt prioriterat område, nämligen lärande för vuxna med multihandikapp. Svenska aktörer deltar som partners i tio utlandssamordnade projekt. Av dessa har tre tidigare beviljats medel för Förberedande besök. Det totala antalet projekt i Europa är 42, och Sverige deltog i nio av dessa projekt eller 21 %. Motsvarande tal för 2002 var tolv av 49 projekt eller 25 %.

20 Skola och vuxenutbildning Grundtvig Nätverk Inom detta område kan nätverk bildas kring teman av gemensamt intresse för att främja samarbete och förnyelse av vuxenutbildningen på europeisk nivå. Nätverken bedriver t.ex. informationsutbyte, jämförande analyser, samordning av projekt och tematiska konferenser. Ett nätverk ska omfatta minst sex partnerländer och samordnas av exempelvis en myndighet eller ett lärosäte. På detta område beslutar kommissionen om stöd. Antalet ansökningar och deltagare är i stort oförändrat. 2001 2002 2003 2003 Föransökan inför 2004 Föransökningar i.u. i.u. i.u. 11 Svensksamordnade 4 Utlandssamordnade 7 Vidare till fullständig ansökan 12 4 4 4 Svensksamordnade 5 0 2 1 Utlandssamordnade 7 4 2 3 Deltagande projekt 3 3 2 Svensksamordnade 2 0 0 Utlandssamordnade 1 3 2 Datakälla: Kommissionen Grundtvig Nätverk, som startade år 2001, gav då ett gott resultat för Sverige med två svensksamordnade projekt av totalt sex i hela Europa (33 %). I 2002 års omgång fick inget nätverk med svensk samordnare stöd. Av åtta projekt ingick Sverige dock i tre. 2003 gav kommissionen stöd till färre projekt och inte till något svensksamordnat nätverk. Däremot deltar två svenska aktörer i utlandssamordnade nätverk. Lingua Jämfört med de centraliserade programmen Comenius Utvecklingsprojekt, Grundtvig Utvecklingsprojekt och Minerva är Lingua ett litet program. Ett relativt lågt antal ansökningar inkommer årligen till kommissionen, och ett begränsat antal av dessa godkänns för stöd. Lingua Främjande av språkinlärning Detta programområde syftar till att genom projektsamarbete mellan minst tre europeiska länder väcka allmänhetens intresse för att lära sig främmande språk. Antalet ansökningar och deltagare har ökat. Inför 2004 minskade dock antalet föransökningar. 2001 2002 2003 2003 Föransökan inför 2004 Föransökningar 15 5 6 2 Svensksamordnade 4 0 2 0 Utlandssamordnade 11 5 4 2 Vidare till fullständig 3 2 4 1 ansökan Svensksamordnade 1 0 0 0 Utlandssamordnade 2 2 4 1 Deltagande projekt 2 1 3 Svensksamordnade 1 0 0 Utlandssamordnade 1 1 3 Datakälla: Kommissionen Både det totala antalet ansökningar på europeisk nivå och antalet ansökningar med Sverige som partner har ökat jämfört med år 2002. I 2003 års ansökningsomgång inkom till kommissionen 19 ansökningar inom detta område av Lingua, och tolv av dessa godkändes för stöd. Svenska aktörer återfinns inte som samordnare av något av de godkända projekten men deltar som partner i tre (25 %). Motsvarande tal för 2002 var elva ansökningar till kommissionen och fem godkända projekt med en svensk aktör som partner i ett. Lingua Framtagande av nya läromedel Inom detta område framtas nya undervisningsmetoder och nytt undervisningsmaterial för språk. Även här samarbetar minst tre europeiska länder i ett partnerskap. Driftkostnaden för Lingua ingår i den tidigare redovisningen för Comenius. På detta område beslutar kommissionen om stöd.

Skola och vuxenutbildning 21 Antalet ansökningar och deltagare har minskat. Inför 2004 minskade antalet föransökningar. 2001 2002 2003 2003 Föransökan inför 2004 Föransökningar 7 7 6 2 Svensksamordnade 3 1 0 0 Utlandssamordnade 4 6 6 5 Vidare till fullständig 5 3 1 2 ansökan Svensksamordnade 1 0 0 0 Utlandssamordnade 4 3 1 2 Deltagande projekt 3 2 1 Svensksamordnade 1 0 0 Utlandssamordnade 2 2 1 Datakälla: Kommissionen Totalt 35 ansökningar från hela Europa inkom till kommissionen i 2003 års ansökningsomgång. Detta innebar en liten ökning från 2002, då 31 ansökningar lämnades in. År 2003 godkändes elva ansökningar för stöd mot tolv år 2002. Endast en svensk institution deltar som partner i ett av projekten, och det svenska deltagandet ligger kvar på en allmänt låg nivå. Denna torde bl.a ha sin grund i engelskans kraftiga dominans. Denna minskar naturligt benägenheten att med medfinansiering engagera sig i projekt kring andra språk, samtidigt som möjligheten att få stöd för projekt kring den dominerande engelskan är mycket begränsad. För att följa upp Europeiska språkårets intentioner och öka intresset bland svenska institutioner inrättade därför Programkontoret under 2003 en särskild arbetsgrupp för språk. Bland dess aktiviteter kan nämnas ett nytt informationsblad om språk som särskilt vänder sig till universitet och högskolor, samarbete med ett antal kultur- och språkinstitut för att fira den europeiska språkdagen 26 september och ett aktivt uppsökande av läromedelsförlag, studieförbund och medieföretag. Minerva Inom Minerva kan olika parter, t.ex. skolor, vuxenutbildningsanordnare, högskolor, organisationer och företag samarbeta. Målet är att utveckla och sprida information om distansutbildning och kommunikationsteknik. Det är inte i första hand läromedlens sakinnehåll som står i fokus utan nya idéer avseende pedagogik, målgrupper, administrationsformer och samarbetsformer mellan distansutbildare. Driftkostnader för Minerva ingår i den tidigare redovisningen för Comenius. På detta område beslutar kommissionen om stöd. Antalet ansökningar har minskat, medan antalet deltagare är oförändrat. Inför 2004 ökade antalet föransökningar. 2001 2002 2003 2003 Föransökan inför 2004 Föransökningar i.u. 57 48 52 Svensksamordnade 25 6 10 7 Utlandssamordnade i.u. 51 38 45 Vidare till fullständig 17 20 15 9 ansökan Svensksamordnade 6 2 2 2 Utlandssamordnade 11 18 13 7 Deltagande projekt 13 10 11 Svensksamordnade 5 0 1 Utlandssamordnade 8 10 10 Datakälla: Kommissionen I ansökningsomgången 2003 inkom två ansökningar från projekt med svensk samordnare, av vilka ett beviljades stöd av kommissionen. Samtidigt var Sverige med som partner i tio projekt som beviljades stöd. Att relativt få ansökningar till projekt med svensk samordnare inom Minerva inkom 2003 kan bero på att möjlighet finns för den aktuella gruppen aktörer att också söka projektmedel inom program som e-learning och Grundtvig. Antalet föransökningar i november 2003 inför ansökningsåret 2004 uppvisar en svag ökning jämfört med 2002 från 48 till 52. Antalet svensksamordnade projektansökningar minskade från tio till sju, medan antalet utlandssamordnade projekt med svenskt deltagande ökade från 38 till 45. Antalet projekt som gått vidare till fullständig ansökan är tillsvidare inte fullständigt.

22 Skola och vuxenutbildning Förberedande besök inom Sokrates centraliserade delar Besöken syftar till att ge potentiella projektpartners tillfälle att träffas och färdigställa en projektansökan inom Comenius, Erasmus, Grundtvig, Lingua eller Minerva. Inom ramen för förberedande besök ges också möjlighet att delta i s.k. kontaktseminarier. Nya aktörer med intresse för att starta projekt kan delta i seminarier utifrån ett givet tema. Utbetalade medel ingår, liksom Programkontorets driftkostnader för detta område, i den ekonomiska redovisningen för Comenius. På detta område beslutar Programkontoret om stöd. Antalet ansökningar och deltagare har minskat kraftigt. 2000 2001 2002 Ansökningar 47 63 33 Deltagande 38 43 22 Under 2003 inkom sammanlagt 33 ansökningar, och av dessa har 22 fått stöd för att delta i besök. En del av den stora minskningen av deltagandet gentemot 2002 förklaras av att Programkontoret under det året finansierade ett antal svenska deltagares deltagande i ett kontaktseminarium i Sverige för Comenius och Lingua. Av dem som under 2002 beviljades stöd till Förberedande besök fick sju aktörer stöd för sina projekt inom Comenius (3), Grundtvig (3) och Lingua (1). Inom Erasmus och Minerva ledde de förberedande besöken inte till några beviljade projekt. Arion Arion är ett studiebesöksprogram för beslutsfattare och experter inom utbildningsområdet. Dessa kan ansöka om ett stipendium för att delta i ett av ca 200 olika studiebesök med i förväg bestämda teman. På detta område beslutar kommissionen om stöd. Utbetalade belopp och driftkostnaden för Arion ingår i den tidigare redovisningen för Comenius. Antalet ansökningar och deltagare har ökat över de två senaste åren. 2001 2002 2003 Ansökningar 56 97 120 Deltagande 45 57 63 Den satsning som påbörjades under 2001/2002 för att göra programmet mer synligt har fortsatt även under 2003. Detta har resulterat i en ökning av ansökandet med inemot 25 % jämfört med 2002. För läsåret 2003/2004 har Programkontoret beviljat 564 000 kr. för Arion. I Sverige anordnades sex studiebesök, vilket gav Sverige en plats bland de tio länder som anordnade flest besök. Som jämförelse kan nämnas att i Frankrike genomfördes tio besök och i England 18. Under 2003/2004 har det planerats för åtta studiebesök i Sverige. Programkontorets skolstipendier Programkontorets skolstipendier ska stimulera till samarbete mellan skolor/barnomsorg i Sverige och utomlands. Ambitionen ska vara att utveckla långsiktiga internationella kontakter. Programmet är öppet för samarbete med skolor i hela världen och ska ge både elever och skolpersonal ett internationellt perspektiv. Antalet ansökningar och deltagare har ökat. 2001 2002 2003 Ansökningar 1 161 806 867 Deltagande 506 436 467 I årets två ansökningsomgångar inkom 867 ansökningar, av vilka 467 beviljades. Programkontoret har strävat efter att utveckla programmet kvalitativt. En särskild satsning har t.ex. gjorts på aktuella teman inom skolutvecklingsområdet i Sverige, såsom demokrati- och värdegrundsfrågor i ett internationellt perspektiv, globalisering med inriktning mot utvecklingsländer och samarbetsprojekt inom naturvetenskap/teknik. Genomslaget har varit stort inom framför allt de två första områdena. Under 2003 gjordes en extra utlysning av skolstipendierna med särskilt fokus på internationell lärarpraktik och internationellt elevutbyte.

Skola och vuxenutbildning 23 De tio vanligaste samarbetsländerna var Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien, Estland, Polen, Sydafrika, Tanzania och USA. Under 2003 har Programkontoret beviljat sammantaget 13 800 000 kr för detta område. Av dessa har 157 000 kr. inte kunnat utnyttjas på grund av sena återbud. Driftkostnaden för programmet uppgick till 820 000 kr. Ett år i Frankrike/Spanien/Tyskland Ettårsprogrammen ger ungdomar som går första eller andra året i gymnasieskolan en möjlighet att tillbringa ett år på ett gymnasium i Frankrike, Spanien eller Tyskland. Syftet med programmen är att lära sig språket men också att få en inblick i en annan kultur. Ungdomarna placeras på gymnasier på en utbildning som i största möjliga mån stämmer överens med det gymnasieprogram de läser i Sverige. Från och med läsåret 2004/2005 erbjuds platser på gymnasieskolor även i Österrike. I årets omgång med sista ansökningsdag i november inkom betydligt färre ansökningar än tidigare år. Därför förlängdes ansökningstiden till den 31 december, vilket resulterade i en ökning av ansökningar till samtliga länder. Driftkostnaden för programmet uppgick till 1 049 000 kr. Nordplus Junior Nordplus Junior är ett nordiskt program som finansieras av Nordiska ministerrådet. Programmet ska bidra till att elever på gymnasienivå och deras lärare får möjlighet att stifta bekantskap med de andra nordiska ländernas kultur, levnadssätt, värderingar, normer, språk osv. Det totala deltagandet har ökat under 2003, medan det svenska deltagandet har minskat. Ansökningar totalt, varav svenska 2001 2002 2003 378 132 318 110 363 115 Programkontoret förmedlar studieplatser inom programmen (utan medelstilldelning). Deltagande totalt, varav svenska 287 94 275 98 289 88 FRANKRIKE Antalet deltagare minskade något under läsåret 2003/04. Antalet ansökningar inför läsåret 2004/05 har minskat. 2001 2002 2003 Ansökningar 64 68 44 Deltagande 50 47 SPANIEN Antalet deltagare minskade stort under läsåret 2003/04. Antalet ansökningar inför läsåret 2004/05 har ökat. I årets ansökningsomgång inkom 363 ansökningar, varav 289 beviljades. Finland är det nordiska land som har flest ansökningar. Därefter kommer Sverige, Norge, Danmark och Island. Det ska påpekas att Programkontoret har varken informations-, uppföljnings- eller utvärderingsansvar för Nordplus Junior, varför det inte är möjligt att göra någon analys av den presenterade statistiken. Under 2003 har Programkontoret på uppdrag av Nordiska ministerrådet utbetalat 10 856 000 kr för detta program. Förvaltningskostnaden för programmet uppgick till 667 000 kr. 2001 2002 2003 Ansökningar 41 33 37 Deltagande 33 19 TYSKLAND Antalet deltagare minskade under läsåret 2003/04. Antalet ansökningar inför läsåret 2004/05 har ökat stort. 2001 2002 2003 Ansökningar 10 11 23* Deltagande 10 6 * Avser ansökningar för Tyskland (14) och Österrike (4) samt till båda dessa länder (5).