Årsredovisning Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK)

Transkript

1 Årsredovisning Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK)

2 Vår vision: Att skapa bryggor mellan människor, kulturer och miljöer och erbjuda den bästa kvaliteten i utbildningen genom globalt lärande. Vår idé: OM OSS vi ska höja utbildningens kvalitet, och främja ett livslångt lärande som bidrar till tillväxt och rättvisa. Så vill vi vara: Öppna Engagerade Professionella

3 Vår administration ska hålla hög kvalitet samtidigt som den är enkel och effektiv. Administration av ett sjuttiotal olika program, aktiviteter och verksamheter för internationellt utbildningsutbyte. Vi ska göra det lättare för dem som arbetar med utbildning att delta i internationellt samarbete genom marknadsföring, information, rådgivning och handledning. Genomförande av Året för kreativitet och innovation för Sveriges räkning. Våra uppdrag: Våra resultat: Arrangörskap för fyra ordförandekonferenser i samband med Sveriges EU-ordförandeskap. Vi ska öka det svenska deltagandet i EU:s utbildningsprogram. Vi ska följa upp och utvärdera verksamheten och sprida dess resultat. Utbildning av gymnasielärare i EU-frågor inför EU-valet. Hantering av cirka ansökningar om deltagande i dessa program. Till de flesta ansökte dubbelt fler än vad som kunde beviljas stöd. Utbetalningar av 268 miljoner kronor till olika stödåtgärder för internationalisering.

4

5 1. Ulf har ordet 7 2. Så arbetar Internationella programkontoret Verksamhetens huvudprocesser Program och verksamheter vid IPK Mål och resultat Planera, leda och styra verksamheten Ökad kvalitet i svensk utbildning Ekonomiskt utfall Fördela medel och platser Programmet för livslångt lärande (LLP) Nordiska ministerrådets utbildningsprogram Sidas program för samarbete med utvecklingsländer Utbildningsprogram, stödfinansiering och annan verksamhet finansierad av svenska staten Regional fördelning Uppföljning av projekt Skaffa ansökare och deltagare Ökat deltagande i programmen Hög kvalitet i ansökningarna Jämn spridning av ansökningar Ökad rörlighet inom lärarutbildngar Utveckla program, verksamhet och arbetssätt ASPnet och Erasmus Mundus vid IPK Atlas synergi mellan APU utomlands och Programkontorets skolstipendier Proposition Gränslös kunskap Främja internationellt samarbete inom utbildning Program och verksamheter som stödjer internationalisering inom utbildningsområdet Spridning av projektresultat och aktiviteter för främjande av internationalisering Samverkan med andra myndigheter IPK och Sveriges ordförandeskap i EU Skapa förutsättningar Organisation Insynsrådet Personalredovisning Ekonomisk redovisning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Redovisning av bemyndiganden Tilläggsupplysningar och noter Sammanställning över väsentliga uppgifter Omslutning Godkännande av årsredovisningen och intygande om intern styrning och kontroll Processen för intern styrning och kontroll vid IPK Tillfresställande intern styrning och kontroll Generaldirektörens bedömning 67 Definitioner 68

6

7 1. Ulf har ordet När vi nu summerar 2009 kan jag konstatera att det för Internationella programkontorets del har varit ett både speciellt och mycket innehållsrikt år. Inte minst har det svenska ordförandeskapet i EU satt tydlig prägel på vårt arbete, men även på en rad andra områden har året stått för utveckling och framåtanda inom organisationen. Vi har genomfört flera särskilda uppdrag som har gett oss möjligheten att etablera kontakt med delvis nya målgrupper och att nå ut brett på regional nivå. I februari fick IPK uppdraget att ansvara för Sveriges Förvaltningspartnerskap under Förvaltningspartnerskapet är ett samarbete mellan Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och den svenska regeringen som syftar till att öka kunskapen om EU-frågor i Sverige. Under rubriken Lär mer om EU EU-kunskap för samhällslärare på gymnasiet anordnade vi 18 seminarier på 12 orter och nådde nästan 1000 lärare. Hösten 2009 blev, precis som för många andra delar av statsförvaltningen, en ovanligt intensiv och hektisk period. Det svenska ordförandeskapet i EU erbjöd en unik möjlighet för myndigheten att lyfta frågor om internationellt samarbete inom utbildning på europeisk nivå. Dessutom har myndigheten varit nationell samordnare för det Europeiska året för kreativitet och innovation, samt anordnat den europeiska avslutningskonferensen för temaåret. Konferensen var det sista stora mötet under det svenska ordförandeskapet. Jag kan konstatera att året har gett oss många möjligheter att presentera vad vi gör och vilka möjligheter programmen ger, men också att det krävts stora arbetsinsatser och ekonomiska omdispositioner. Inom den ordinarie verksamheten har vi övertagit flera viktiga uppdrag från andra myndigheter. Den 1 januari flyttades Erasmus Mundus från Högskoleverket till IPK. Och i december tog vi över Eurydike från Utbildningsdepartementet. Ett annat viktigt och positivt tillskott i verksamheten var att vi sammanfogade APU utomlands som flyttats över från Skolverket med Programkontorets skolstipendier. Tillsammans bildar de båda delarna nu ett nytt integrerat program: Atlas. Vi är glada över att ha fått förtroendet att ansvara för ytterligare myndighetsuppgifter som syftar till att stärka inter- nationellt samarbete. Detta innebär flera viktiga steg mot vår ambition att bli en dörr in för dem som söker möjligheter till utbildningssamarbete utanför landets gränser. Förutom de överflyttade programmen har vi under året förberett helt nya mobilitetssatsningar. Det gäller framför allt de extra tillsatta nationella medel till lärar- och elevutbyten inom högskolan. Men också att vi i Sverige, som ett av 13 länder i Europa, har påbörjat arbetet med Comenius elevmoblitet ett nytt tillskott i Programmet för livslångt lärande. IPK:s marknadsföringssatsning för Erasmusprogrammet, som inleddes 2008, har fortsatt under Jag kan konstatera att antalet utresande studenter för första gången på många år har ökat något, vilket är glädjande. Om informationsinsatserna långsiktigt gett effekt bör vi dock tidigast se 2010/2011. I vår ambition att förbättra kundservice och tillgänglighet har vi för första gången låtit göra en omfattande kundundersökning. Den visar att vår verksamhet mot kunderna håller en god kvalitet. Svaren har också gett oss ett mycket värdefullt underlag i vårt utvecklingsarbete och har varit vägledande i verksamhetsplaneringen. Kundundersökningen kommer i fortsättningen att genomföras på en årlig basis, för att vi därmed ska få ett jämförbart nöjdkundindex över tid. Vårt interna arbete med verksamhetsutveckling har fortsatt och intensifierats. Gemensamma diskussioner har mynnat ut i att vi kunnat besluta om en uppdaterad vision och värdegrund för myndigheten. Under senhösten har vi påbörjat en utvärdering av flytten av delar av verksamheten till Visby, som genomfördes Resultaten av undersökningen håller på att analyseras och eventuella åtgärder vidtas utifrån slutrapporten som lämnas i februari Vi lämnar nu 2009 bakom oss och ser fram mot ett spännande Ulf Melin Generaldirektör

8

9 2. Så arbetar Internationella programkontoret Internationella programkontoret (IPK) främjar internationellt utbyte, samarbete och lärande. IPK arbetar för att höja kvaliteten inom utbildningsområdet samt främja livslångt lärande för tillväxt och rättvisa genom att stärka internationella kontakter och interkulturella perspektiv. IPK finns till för aktörer som initierar, förstärker eller fördjupar det internationella perspektivet i sin verksamhet. IPK verkar för att det internationella perspektivet ska vara en integrerad del i våra målgruppers verksamhet genom att: Handleda och informera om möjligheterna till internationellt utbyte och samarbete. Fördela stöd till individer och organisationer för aktiviteter inom ramen för utbytes- och samarbetsprogram. Stödja utbildningsinsatser för internationalisering genom att föra ut erfarenheter och resultat från programverksamheten. Samverka med andra myndigheter, organisationer och nätverk regionalt, nationellt och globalt. Med verksamhetsidén strävar IPK mot visionen (beslutad 2009): Globalt lärande skapar bryggor mellan människor, kulturer och miljöer, och ger den bästa kvaliteten i utbildningen 2.1 Verksamhetens huvudprocesser All verksamhet, programadministration, ledning och styrning, utveckling o.s.v. vid IPK är indelad i de sex huvudprocesser som illustreras nedan. Huvudprocesserna är kartlagda och IPK planerar, genomför och följer upp verksamheten utifrån dessa. Utifrån instruktion, regleringsbrev och styrdokument från övriga uppdragsgivare formulerar IPK övergripande mål för respektive process. Måluppfyllelse och resultat för verksamhetsåret 2009 kommer att presenteras i respektive processavsnitt. Övergripande processer

10 10 Årsredovisning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 2.2 Program och verksamheter vid IPK IPK är det svenska programkontoret för de EU-program och andra internationella program inom utbildningsområdet som regeringen har beslutat om. Det innebär att IPK utöver regeringen har Europeiska kommissionen, Nordiska ministerrådet och Sida som uppdragsgivare och finansiärer. IPK:s ansvar för programmen skiftar beroende på finansiär och verksamheternas karaktär. Alltifrån ett fullt ansvar med information, administration av ansöknings- och projektprocessen samt uppföljning till ansvar för enbart information och spridning av resultat då andra institutioner fattar beslut. IPK har också fullt ansvar för flera verksamheter där ansökningsförfarande för tilldelning av medel inte tillämpas. I översikten presenteras samtliga verksamheter med beskrivning av vilken typ av aktivitet som sker inom projekten och programmets målgrupp.

11 IPK:s verksamhet Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning

12

13 3. Mål och resultat 3.1 Planera, leda och styra verksamheten Myndighetsförordningen (2007:515) slår fast att verksamheten ska bedrivas effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att verksamheten ska redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten ska hushålla väl med statens medel. Planera, leda och styra syftar till att säkerställa detta och att mål från uppdragsgivare uppfylls. Den svenska utbildningspolitiken har som övergripande mål att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa Ökad kvalitet i svensk utbildning 2009 skickade IPK för första gången ut en kundundersökning till alla kunder som har sökt medel eller plats inom samtliga program. Undersökningen har gjorts i syfte att mäta kundernas uppfattning om myndighetens bemötande och genom detta också mäta graden av måluppfyllelse. Kundundersökningen kommer att genomföras regelbundet varje år så att resultatet av myndighetens målstyrnings- och förbättringsarbete kan följas över tid. Enkäten gick ut till 3807 kontaktpersoner för projekt som är avslutade alternativt ansökningar som inkommit och behandlats från juli 2008 till juli Svarsfrekvensen hamnade på 60 procent, vilket får anses vara acceptabelt. Bortfallet förklaras främst med felaktiga mottagaradresser och felaktigt ifyllda enkätsvar. Enkäten är utformad utifrån myndighetens processer med frågor som rör information inför ansökan, tillgänglighet, administrativ hantering av ansökan och ärendet samt spridning av resultat. Sista avsnittet behandlar IPK:s övergripande verksamhet att stärka internationalisering och kvaliteten inom utbildningsområdet. Eftersom kundundersökningen genomförs för första gången finns inga jämförelsetal. Därför är det svårt att konstatera vad som är ett gott resultat. Utifrån givna förutsättningar kan dock konstateras att medelvärdet för samtliga frågor i enkäten är 3,7 på en skala 1 5 där 5 är instämmer helt och 1 är instämmer inte alls. Ett medelvärde som indikerar att myndighetens verksamhet mot kunden håller en god kvalitet. Undersökningen visar att 70 procent av IPK:s kunder anser att IPK:s verksamhet bidrar till att kvaliteten i svensk utbildning ökar. Det betyder mycket för både lärare och elever att få känna att de gör en insats och att de får möta ungdomar från andra kulturer. Vi upplever att det är bästa sättet att motarbeta fördomar att själva få träffa ungdomar från olika delar av världen. Jag och mina lärare har fått vänner i Indien som vi har mycket trevligt tillsammans med. Vi är enormt tacksamma för de anslag som vi har fått från er, som har möjliggjort detta samarbete. Citat kundundersökning 2009 Resultatet i kundundersökningen visar en bild av hur IPK bidrar till att öka kvalitet inom utbildningsområdet. För att få en bredare bild av IPK:s roll i samhället har under hösten 2009 en målgruppsanalys påbörjats. Förhoppningen är att denna ska ge en ytterligare bild av IPK:s påverkan inom utbildningsväsendet. De senaste åren har internationaliseringens strategiska betydelse lyfts fram i flera propositioner, främst inom högre utbildning. Detta kompletterar den bild som IPK:s kunder ger av att internationellt arbete stärker kvaliteten i utbildningen. Ett exempel bland propositionerna som de senaste åren stärker resonemanget är Ny värld ny högskola (2004/05:216). Den tar sin utgångspunkt i globaliseringens effekter och framhåller betydelsen av internationalisering för att främja förståelse och respekt för andra kulturer, traditioner och internationell solidaritet. Frågor inom hållbar utveckling är av global karaktär och kan endast lösas genom internationellt samarbete, därför är det av stor vikt att internationella frågor finns integrerat i utbildningen. I rapporten En högskola i världen internationalisering för kvalitet slår Högskoleverket fast att internationalisering av svenska lärosäten har en kvalitetshöjande effekt på undervisningen. I propositionen Gränslös kunskap högskolan i globaliseringens tid (2008/09:175) lyfts vikten av student- och lärarmobilitet för ökad kvalitet i utbildningen Ekonomiskt utfall 2009 IPK har fyra uppdragsgivare och tillika finansiärer: regeringen, Europeiska kommissionen, Nordiska ministerrådet och Sida. Med dessa tecknar IPK på uppdrag av regeringen kontrakt och överenskommelser med övriga finansiärer som reglerar medel för drift och bidrag. Krav och önskemål från finansiärerna kan skilja sig vilket gör att tydlighet och transparens i uppföljningen och rapporteringen är nödvändigt. Under 2009 transfererade IPK ca 268 milj. kr. till bidragsmottagare och driftkostnader uppgick till ca 89 milj. kr.

14 14 Årsredovisning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Anslagsredovisningen Totalt disponibla anslagsmedel för drift uppgick 2009 till ca tkr. Utgifterna för 2009 uppgick till tkr vilket innebär att IPK har ett utgående överföringsbelopp om 691 tkr. Resultaträkningen Resultaträkningen visar att IPK:s totala intäkter uppgår till 89 milj. kr, vilket är en ökning med ca 8,7 milj. kr jämfört med år Intäkter av avgifter m.m. är jämförbart med tidigare år. Beloppet omfattar huvudsakligen intäkter av konferensavgifter som tas ut av IPK. Intäkter av bidrag utgörs av intäkter från Kommissionen avseende driftkontrakt för administrationen av LLP, Europass, Euroguidance Sweden, Nationella Bolognaexpertgruppen och etwinning. Därtill ingår intäkter för administrationen av Sidafinansierade programmen och Nordplus ramprogram. Ökningen av intäkter av bidrag beror på ersättning från Regeringskansliet och EU med anledning av IPK:s ansvar och genomförande av aktiviteter i samband med året för kreativitet och innovation och fyra ordförandekonferenser. Ytterligare en förklaring till de ökade intäkterna från Skolverket och EU är att IPK från och med 2009 ansvarar för genomförandet av Förvaltningspartnerskapet. Dessutom redovisas etwinnings verksamhet för hela året. Kostnaderna för personal är ca 3,5 milj. kr högre än 2008, vilket förklaras av nya verksamheter som tillkommit till myndigheten, Förvaltningspartnerskapet och etwinning. Dessutom har tillfällig personalförstärkning skett under året för att kunna hantera året för kreativitet och innovation och fyra ordförandekonferenser. Vidare har semesterlöneskulden anslagsavräknats från och med Kostnaderna för lokaler är i nivå med Övriga driftkostnader har ökat med ca 6,6 milj. kr, vilket förklaras av ökade kostnader vid genomförande av fyra ordförandeskapskonferenser, året för kreativitet och innovation, Förvaltningspartnerskapet och etwinning Det tillskott av medel som IPK har erhållit av EU och regeringen har inte varit tillräckligt för att täcka de faktiska kostnaderna, varför medel har tagits från ordinarie verksamhet. Arbetsbelastningen på medarbetarna har varit stor trots temporär förstärkning. Kostnaderna för avskrivningar ligger på ungefär samma nivå som IPK gör årliga investeringsbudgetar och följer löpande hur utfallet ser ut i förhållande till den tilldelade låneramen för investeringar om 3,4 milj. kr. Låneramen var vid årets slut utnyttjad till ett belopp om knappt 2,4 milj. kr. Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag utgörs av bidragen inom Atlas och nationell finansiering av aktiviteter inom LLP:s sektorsprogram Grundtvig, Leonardo da Vinci och Comenius års ökning om 3,5 milj. kr. avser bidragsmedel för APU utomlands, som är praktikdelen av Atlas. Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag utgörs huvudsakligen av bidragsmedel för de Sidafinansierade programmen Linnaeus-Palme, MFS, Sidas resestipendier och Athena. Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag utgörs av bidragsmedel som erhållits från Kommissionen och NMR. Transfereringarna av dessa bidrag har ökat med ca 17,2 milj. kr jämfört med föregående år. Ökningen utgörs i huvudsak av medel för LLP och är i linje med programmets struktur. Observera att övriga medel från Kommissionen för åren 2006 och tidigare som transfereras till icke-statliga mottagare, till exempel skolor, inte syns i resultaträkningen. För att få en helhetsbild av mängden bidragsmedel som erhålles från EU och betalas ut till bidragsmottagare hänvisas till Omslutning Driftkostnader och utbetalda medel IPK redovisar förvaltningskostnader för de olika programmen, tillika prestationer i enlighet med Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605) 3 kap 1, under benämningen driftkostnad. I begreppet ingår samtliga kostnader för såväl information och vägledning som uppföljning och utvärdering samt administration av programmen. I driftkostnaden för ett program ingår således personalkostnader, kostnader för lokaler och övriga overheadkostnader samt löpande driftkostnader såsom resor, konferenser, informationsmaterial m.m. Utbetalda bidragsmedel inom de olika programmen redovisas för de tre senaste åren. Därutöver ingår i olika utsträckning återbetalningar av bidrag från avslutade projekt. När utbetalning och återbetalning sker i euro används en fast kurs om nio kr i redovisningssystemet fördelas för första gången posten Myndighetskostnader ut på respektive program men belastar enbart IPK:s förvaltningsanslag. Driftkostnaderna för respektive program ökar därför. För att uppnå jämförbarhet mellan åren redovisas därför 2009 års driftkostnader i två kolumner i tabellerna. EU-finansierade program För Programmet för livslångt lärande (LLP) har IPK ett kontrakt med Kommissionen som reglerar såväl bidragsvolymer som medel för att administrera programmet. IPK har vidare tecknat separata kontrakt med Kommissionen rörande verksamheterna Europass, Euroguidance Sweden, etwinning och Nationella Bolognaexpertgruppen. De separata kontrakten rör verksamheter där inga bidragsmedel fördelas. IPK är

15 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning sedan 2009 den myndighet som verkställer Förvaltningspartnerskapet som regeringen avtalat med EU-kommissionen och EU-parlamentet. Tabell 1 EU Driftkostnad (tkr) mfk 1 LLP Euroguidance Sweden Europass Nationella Bolognaexpertgruppen etwinning Förvaltningspartnerskapet Totalt Med fördelade myndighetskostnader 2 Kostnaderna avser endast sista kvartalet 2008 Driften av LLP motsvarar ungefär hälften av myndighetens totala kostnader. Verksamheten har växt i omfattning sedan programperiodens start Driftkostnader för etwinning redovisas för hela Tabell 2 LLP Utbetalda medel (tkr) Comenius Leonardo da Vinci Erasmus Grundtvig Transversala programmet Totalt Bidragsmedel betalats ut till projekt som pågår under flera år. Detta framgår särskilt tydligt i det Transversala programmet där Studiebesöksprogrammets sista ansökningsomgång 2007 utbetalats under Utbetalda medel inom programdelarna speglar volymökningar och strukturförändringar i och med lanseringen av LLP. Program finansierade av Nordiska ministerrådet De program för utbildning som Nordiska ministerrådet (NMR) finansierar är samlade under Nordplus ramprogram. För finansieringen av verksamheten tecknar IPK separat kontrakt avseende drift och bidragsmedel. Driftkostnaderna avser huvudadministratörskapet för Nordplus Junior och medadministratörskapet för övriga Nordplusprogram. Tabell 3 Nordplus mfk 1 Driftkostnader (tkr) Utbetalda medel (tkr) Med fördelade myndighetskostnader Verksamheten för Nordplusprogrammen har inte kunnat genomföras i den utsträckning som planerats för året. Till stor del beror det på att resurser har gått till att hantera problemen med ansökningsdatabasen. Bidragsvolymen inom Nordplus Junior har ökat i den nya programperioden som startade 2008 och utbetalningar till projekt i Sverige såväl som de andra deltagarländerna sker i euro, varpå omräkningskurs nio kr använts. En ytterligare förklaring till att utbetalda medel har ökat är att flera projekt har slutrapporterat och erhållit slututbetalning. Sidafinansierade program IPK och Sida har träffat en överenskommelse kring de utbildningsprogram för samarbete med utvecklingsländer som administreras vid IPK och finansieras av Sida. Ramöverenskommelsen sträcker sig fram till år 2010 och reglerar hela verksamheten. Tabell 4 Program för samarbete med utvecklingsländer Driftkostnad (tkr) mfk Utbetalda medel (tkr) Athena Linnaeus-Palme Minor Field Studies (MFS) Sidas resestipendier Totalt Med fördelade myndighetskostnader Driftkostnaderna är högre för 2008, dels i enlighet med den överenskommelse som Sida och IPK träffat om verksamheternas utökning, dels för att kostnader för MFS-förberedelsekurs sedan 2008 redovisas som driftkostnad. I driften ingår samtliga verksamhetskostnader för Den globala skolan. Bidragsmedel betalats ut till projekt som pågår under flera år. Ökningen i utbetalda medel förklaras av en med Sida överenskommen utvidgning av verksamheten. Av detta följer att antal beviljade projekt kontinuerligt har ökat över åren.

16 16 Årsredovisning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Statligt finansierade program Programmen och verksamheterna finansieras genom IPK:s förvaltningsanslag. Tabell 5 Program finansierade av svenska staten Driftkostnader (tkr) mfk 1 Atlas Ettårsprogrammen ASPnet IAESTE Tempus Tredjelandsprogrammen Erasmus Mundus Förvaltningspartnerskapet Forum för internationalisering Totalt Med fördelade myndighetskostnader 2 Tidigare Programkontorets skolstipendier och APU utomlands Driftkostnaderna för de anslagsfinansierade verksamheterna har ökat. Dels har nya verksamheter tillkommit, dels har Atlas utökats med en programdel. p IPK ska redovisa hur medlen under anslag 4:3 Internationella programkontoret för utbildningsområdet, anslagspost 2 Statsbidrag för att främja internationella kontakter inom skolans och vuxenutbildningens område har använts. Enligt regleringsbrev 2009 Tabell 6 Program finansierade av svenska staten Utbetalda medel (tkr) Atlas förberedande besök, partnerskap och konferens Atlas praktik Nationella stödmedel för Comenius fortbildning Totalt Tidigare Programkontorets skolstipendier 2 Tidigare APU utomlands Utbetalningar av bidrag för Atlas praktik överstiger det maximum belopp om tkr som fastställs i regleringsbrevet. Det har skett i en överenskommelse med Utbildningsdepartementet om att omdisponera medel från de övriga delarna av Atlas till praktikdelen. Av regleringsbrevet framgår att 2 milj. kr av anslaget kan användas för Comenius fortbildning. Därutöver får maximalt 1,3 milj. kr. användas för underskott inom LLP. IPK har därför kunnat utbetala ca 3 milj. kr i nationellt stöd till Comenius fortbildning. p IPK ska redovisa hur medlen under anslag 1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg, anslagspost 3 Till Statens skolverks disposition. Enligt regleringsbrev 2009 p IPK ska redovisa hur medlen under anslag 2:56 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., anslagspost 7 Stödåtgärder inom ramen för EU:s utbildningsprogram (endast medel som avser stöd till Leonardo da Vinci) har fördelats. Enligt regleringsbrev 2009 Tabell 7 Program finansierade av svenska staten Utbetalda medel (tkr) Nationella stödmedel Comenius, Leonardo och Grundtvig Nationella stödmedel för Tempus Nationella stödmedel för EILC Totalt Under 2009 har utöver utbetalda medel för stödåtgärder inom LLP beviljats om 170 tkr. Utbetalning kommer att ske under Särskilda prestationer för 2009 Nedanstående prestationer är särskilda uppdrag och aktiviteter som genomförts särskilt Driftkostnader kan därför inte jämföras tillbaka i tiden. Vissa av aktiviteterna är inte helt avslutade, eventuella kostnader kan tillkomma under Tabell 8 Särskilda prestationer Driftkostnader (tkr) 2009 Året för kreativitet och innovation inkl slutkonferens Erasmuskonferens Kompletterande insatser Förvaltningspartnerskapet Övriga projekt 304 Totalt 8 473

17 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning Sammanfattning driftkostnader och utbetalda medel Tabell 9 Utbetalda medel (tkr) LLP Sida NMR Program finansierade av svenska staten Totalt Differensen med Omslutning 2007 förklaras av utbetalda medel inom DGS, som inte redovisas som del av utbetalda medel inom Sidaprogrammen Tabell 10 Driftkostnader (tkr) mfk 1 EU Sida NMR Program finansierade av svenska staten Totalt Särskilda prestationer för Myndighetskostnader Intäkter och avgifter samt finansiella intäkter Driftkostnader enl resultaträkning Med fördelade myndighetskostnader

18

19 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning Fördela medel och platser Fördela medel och platser omfattar IPK:s kärnverksamhet programadministrationen. Processen pågår från att ansökan om medel eller plats inkommit till myndigheten och ärendet upprättas till att ärendet avslutas. Processens syfte är att med tillgängliga resurser effektivt och rättssäkert fördela medel och platser som finns att tillgå inom de samarbets- och utbytesprogram som IPK administrerar. Resultatet av ansökningsomgångar 2009 kommer att presenteras i ordningsföljd efter finansiär. Antal inkomna och beviljade ansökningar, beviljat antal deltagare samt utfallet efter slutrapporterade aktiviteter redovisas. IPK har hög servicenivå med positivt bemötande. Tycker ofta att det är svårt att förstå anledningen till avslag. Var det något fel med ansökan? Eller hade pengarna bara tagit slut? Skilda citat ur IPK:s kundundersökning 2009, angående ansökningsprocessen Programmet för livslångt lärande (LLP) EU:s Program för livslångt lärande (LLP) är uppbyggt kring fyra sektorsprogram baserade på huvudmålgrupperna: Comenius för skola, Leonardo da Vinci för yrkesutbildning, Erasmus för högskola och Grundtvig för vuxnas lärande. Dessutom finns det så kallade Transversala programmet, vars innehåll riktar sig mot samtliga målgrupper. Stora delar av LLP:s programutbud är decentraliserat till nationella kontor i respektive medlemsland. IPK är nationellt kontor för LLP i Sverige vilket innebär fullt ansvar för administration av information och spridning samt uppföljning och kontroll av projekten. Nedan följer resultatet av 2009 års ansökningsomgångar inom dessa delar Comenius Comenius är sektorsprogrammet för skolområdet, från förskola till gymnasium. Verksamheten vänder sig till lärare, övrig pedagogisk personal, elever och lärarstudenter. Även instanser utanför skolan välkomnas, organisationer, lokala myndigheter och institutioner, företag, kommuner med flera. Programmets mål är att höja kvaliteten på undervisningen, stärka den europeiska dimensionen i undervisningen och främja språkinlärning. Den svenska skolpolitiken har de senaste åren fokuserat på andra områden än internationalisering och dess positiva effekter. Svenska elevers sjunkande resultat i svenska språket och naturvetenskapliga ämnen har prioriterats. Det ekonomiska läget för skolområdet har precis som resten av samhället påverkats av konjunkturnedgången. Flera av IPK:s program kräver skolans medfinansiering i form av kostnader för vikarier, förlorad arbetstid med mera. Minskat ekonomiskt utrymme påverkar med stor sannolikhet skolornas möjlighet att söka medel från IPK. Trots detta är intresset för IPK:s program riktade mot målgrupp skola oförändrat, vilket speglas i statistiken (se tabell 11). Under 2009 tillkom en ny möjlighet till individuell mobilitet för elever genom programaktiviteten elevmobilitet. Aktiviteten riktar sig till skolor som deltar eller har deltagit i Partnerskap. Endast 13 länder i Europa, däribland Sverige, deltar i aktiviteten, som är ett pilotprojekt. Ytterligare en aktivitet som introducerades 2009 är Regio partnerskap som ger regioner och kommuner i Europa möjlighet till bidrag för samarbeten och erfarenhetsutbyten inom skolutbildning. Resultat ansökningsomgångar 2009 Tabell 11 Comenius Antal ansökningar Beviljade Beviljade Beviljade Förberedande besök Multilaterala partnerskap Bilaterala partnerskap Regio Elevmobilitet i.u. 3 Värdskolor för assistenter Assistenter Fortbildning Totalt Uppgiften är inte jämförbar eftersom möjlighet att söka förlängning av befintliga projekt var möjlig. 2 Ny programdel sedan ansökningsomgång 2009/ Beslut fattas Förändring jmf med årsredovisning Aktiviteten Grundutbildning för lärare har tagits bort från tabellen eftersom aktiviteten inte finns kvar inom Comenius. Det innebär att redovisad total inte överstämmer med redovisningen Comenius som helhet visar ett stadigvarande söktryck med enbart marginella skillnader från år till år. Budgetutrymmet har ökat i enlighet med kontraktet med Kommissionen. Samtidigt har schabloner införts i flera programdelar. Större budgetutrymme har medfört en viss ökning av beviljade ansökningar, men inte i paritet med vad som skulle vara möjligt

20 20 Årsredovisning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) innan schabloner inrättades. Därför omfattar projekten under 2009 generellt större bidragsbelopp. Antalet ansökningar till förberedande besök närmar sig 2007 års toppnivå vid lanseringen av LLP. Under 2009 utökades antalet ansökningstillfällen från tre till fem, vilket kan förklara den positiva uppgången. p IPK ska verka för att antalet fortbildningsstipendier ska öka till 500. Enligt regleringsbrev 2009 Glädjande är att antalet inkomna och beviljade ansökningar inom fortbildning har upprätthållits. Sedan 2008 har EUmedel förstärkts med nationella medel, vilket har möjliggjort ett kraftigt ökat antal beviljade ansökningar som inte varit möjligt tidigare. Det riktade informationsarbete som bedrivits de senaste åren ser ut att ha gett gott resultat med en stabil positiv trend. Med stor sannolikhet kommer målet om 500 beviljade fortbildningsstipendier vara möjligt att nå inom överskådlig tid. Fortbildningsstipendiet tillät mig att välja en kurs som jag annars aldrig skulle ha kunnat ta del av. Mina två Londonveckor gav mig massor med energi och inspiration. Och jag kom tillbaka med återuppväckt nytt intresse för mitt lärarjobb. Ur IPK:s kundundersökning 2009 I tabell 12 och 13 presenteras antal deltagare i aktiviteter som riktar sig till individer respektive projekt med flertalet deltagare, så kallade mobiliteter. Könsfördelning redovisas om detta rapporterats vid slutredovisning av projektet. Tabell 12 Comenius Antal deltagare Beviljat Utfall Assistenter i.u. Kvinna i.u. Man i.u. Fortbildning Kvinna Man Beviljat Utfall Beviljat Utfall Totalt Alla beviljade har ännu inte slutrapporterat och uppgiften kan därför komma att revideras i framtida redovisningar Utfall för fortbildning 2008 har reviderats jämfört med årsredovisning 2008 eftersom alla projekt nu har slutredovisats. En av orsakerna till att utfallet från fortbildningsstipendierna avviker från antalet beviljade är att kursen utomlands ställs in på grund av för få deltagare. Ytterligare orsaker är sjukdom och inte minst skolornas svårigheter att bekosta vikarier vid frånvaron som uppstår när läraren åker i väg. Tabell 13 Comenius Antal deltagare Beviljat Utfall Beviljat Utfall Beviljat Förbered. besök Bilaterala partnerskap i.u. 216 Kvinna Man Multilaterala partnerskap i.u Kvinna Man Regio partnerskap Kvinna Man Totalt Beviljat deltagande i partnerskap redovisas i antalet beviljade mobiliteter, detta motsvarar inte alltid antalet utfall av individuella deltagare års partnerskapsprojekt har påbörjat sina aktiviteter under året och kommer att slutrapportera Ibland väljer skolorna att själva finansiera deltagandet utöver det som är beviljat. En positiv effekt som innebär att fler, än de som faktiskt har beviljats, får möjlighet att delta i utbytet. Som en del av partnerskapsprojekten sker lokalt anordnade arrangemang som innebär att erfarenheterna från projektet når ännu fler, till exempel elever, föräldrar och övrig skolpersonal. En sammanställning av projektens slutredovisningar indikerar en uppskattad spridningseffekt om ca personer Leonardo da Vinci Leonardo da Vinci är sektorsprogrammet för yrkesutbildning och kompetensutveckling. Programmet har som mål att förbättra färdigheter och kvalifikationer hos deltagare i grundläggande yrkesutbildning på alla nivåer. Leonardo da Vinci vänder sig till alla typer av aktörer som är verksamma inom yrkesutbildning och kompetensutveckling, till exempel gymnasieskolor med yrkesinriktade program, folkhögskolor, kvalificerade yrkesutbildningar, kommuner, myndigheter, företag, arbetsmarknadens parter och föreningar.

21 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning Yrkesutbildning har de senaste åren prioriterats för att skapa alternativ till de teoretiska utbildningarna. Gymnasiepropositionen (2008/09:199), implementering av yrkeshögskola och inrättandet av Myndigheten för Yrkeshögskolan har gjort yrkesutbildning mer attraktiv. Resultat ansökningsomgångar 2009 Tabell 14 Leonardo Da Vinci Antal ansökningar Beviljade Beviljade Beviljade Förberedande besök Partnerskap Praktik och utbyten Praktik Utbyten Vidareutvecklingsprojekt Totalt Uppgiften kan komma att ändras eftersom en omfördelning av medel är möjlig fram till juni Totalt för hela Leonardo da Vinci har antalet ansökningar ökat över åren. Det beror bland annat på att aktiviteten partnerskap tillkommit. Intresse för deltagande i partnerskap såväl som att vara koordinator för projekt har ökat. Värt att notera är också att flera partnerskapsprojekt tidigare deltagit i praktik och utbyten. Att partnerskap har tillkommit och blivit mer etablerat under 2009 har dock bidragit till att resurserna har krympt för övriga programdelar. Antalet beviljade projekt har minskat för alla delar inom Leonardo da Vinci, men detta förklaras inte enbart av minskat budgetutrymme. Schabloner har också införts i flera programdelar, vilket medför att pengarna inte räcker till lika många beviljade projekt. Dessutom har ansökningarna inom Leonardo praktik och utbyten varit mer omfattande, det vill säga projekten söker för fler deltagare, vilket minskar möjligheten att bevilja många projekt inom denna programdel. Gällande programdelen vidareutvecklingsprojekt så minskar antalet ansökningar genom åren. Relationen mellan ansökningar och beviljade projekt kvarstår dock. Det minskade antalet ansökningar kan bero på att det införts ett nytt ansökningsförfarande, som tidigare skedde i två omgångar med möjlighet till återkoppling innan slutgiltig ansökan skickades in. Ansökningsförfarandet var längre och projekten hade mer kontakt med IPK under tiden som ansökan färdigställdes. Det kortare ansökningsförfarandet kan också vara en orsak till den något sämre kvalitén som IPK kan se på inkomna ansökningar. Det är fortfarande en bra blandning av storlek och organisationsform på de ansökta och beviljade projekten. I tabell 15 presenteras antal deltagare i aktiviteter som riktar sig till projekt med flertalet deltagare, så kallade mobiliteter. Könsfördelning kan inte redovisas eftersom detta inte rapporterats vid slutredovisning av projektet. Tabell 15 Leonardo Da Vinci Antal deltagare Förbered. besök Partnerskap i.u. 412 Praktik och utbyten i.u Praktik i.u. 945 Utbyten i.u. 218 Totalt Samtliga rapporter är inte granskade och uppgiften kan därför komma att revideras i framtida redovisningar. Beviljat Utfall Samtliga programdelar inom Leonardo da Vinci är projektbaserade, vilket innebär att deltagande redovisas i antalet beviljade mobiliteter. Inom partnerskapen behöver dessa inte motsvara antalet individuella deltagare efter avslutad aktivitet Erasmus Målsättningen med Erasmus är att höja kvaliteten och stärka den europeiska dimensionen i utbildningen vid högskolor och universitet. Programmet ska främja rörlighet över gränserna samt förbättra öppenheten och det akademiska erkännandet av studier och kvalifikationer inom Europa. Totalt deltar 40 svenska lärosäten i Erasmus. Resultat ansökningsomgångar 2009 Tabell 16 Erasmus Beviljat Utfall Beviljat Antal ansökningar Beviljade Beviljade Beviljade Mobilitet Student Lärare Praktik Personal Intensivprogram EILC (European Intensive Language Course) Totalt Varav en ansökan avsåg praktik inom konsortium

22 22 Årsredovisning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Antal ansökningar om att delta i Erasmus är stabilt. I ansökan om medel har lärosätet ett val att ansöka om medel för studentmobilitet för studier, studentmobilitet för praktik, lärarmobilitet samt personalmobilitet. Alla lärosäten ansöker inte om alla dessa aktiviteter varför antalen varierar i tabellen ovan. Möjligheten att ansöka om studentmobilitet för praktik samt personalmobilitet tillkom år 2007 och alla lärosäten utnyttjar ännu inte denna möjlighet. Konsortier bestående av ett antal samarbetande lärosäten och/eller organisationer kan endast ansöka om mobilitetsmedel för praktik. Antalet inkomna och beviljade ansökningar har varit konstant under Under denna period försvann ett lärosäte i och med att Lärarhögskolan gick samman med Stockholms universitet samtidigt tillkom Försvarshögskolan. och beviljade ansökningar till de förberedande språkkurserna (EILC) har ökat. Intresset för Intensivprogram har ökat stadigt sedan ansökningshanteringen för aktiviteten flyttades från Kommissionen till IPK Projekten är omfattande och möjliggör en kvalitetshöjning av utbildningen vid Sveriges högskolor. Mot bakgrund av detta får ett fåtal ansökningar stor effekt för internationaliseringen inom högskoleområdet. I tabell 17 presenteras antal deltagare i aktiviteter som riktar sig till individer. Könsfördelning redovisas om detta rapporterats vid slutredovisning av projektet. Tabell 17 Erasmus Antal deltagare Utfall Beviljat Utfall Beviljat Utfall Beviljat Mobilitet Student Kvinnor Män Praktik Kvinnor Män Lärare Kvinnor Män Personal Kvinnor Män Intensiv program Student Lärare EILC (Erasmus Intensive Language Course) Totalt Beviljat antal utbyten i tabellen avser de antal som legat till grund för fördelningen av den totala stipendiesumman. Lärosätena har möjlighet att skicka fler eller färre personer på utbyten beroende på efterfrågan. p IPK ska verka för att deltagandet från Sveriges högskolor och universitet inom Erasmus ska öka till 3000 studenter och 700 lärare. Enligt regleringsbrev 2009 Det totala antalet studenter som har deltagit i programmet är relativt stabilt. En viss ökning i studentmobilitet har skett 2009 troligen som en effekt av IPK:s omfattande informationssatsning. Erasmuskampanjen förväntas tidigast visa ytterligare effekt på deltagandet i redovisningen av läsåret 2009/10. Antalet studenter som rör sig över Sveriges gränser har ökat under de senaste decennierna. Den senaste tioårsperioden har antalet utresande studenter stagnerat inom högskolan samtidigt som antalet inresande studenter har ökat kraftigt (SCB, Internationell mobilitet i högskolan läsåret 2007/08). Majoriteten av både inkommande och utresande studenter inom högskola är så kallade free movers. Endast en femtedel av utresande studenter och en tredjedel av de inkommande deltar i någon form av utbytesverksamhet. Ökningen i deltagandet i Erasmus studentutbyte som krävs för att uppnå det nationella målet om 3000, såväl som europeiskt satta mål, kan förmodligen bara nås genom en reformering av samtliga utbildningsprogram inom högskolan. Mycket tyder på att en speciell period skulle behöva avsättas i utbildningen, där utbytet kan inplaneras. En ytterligare förstärkning av programmet, både kvalitativt och kvantitativt, skulle kunna nås om institutionerna valde ut särskilda partners utomlands med passande kurser åt studenterna och som kompletterar deras svenska utbildning. Idag är det ofta upp till studenten själv att finna kurser hos det lärosäte där utbytet ska genomföras. Det är långt kvar till målet på 700 utresande lärare. En långsiktig planering vid lärosätet för att lärare ska kunna delta i utbyte är en nyckelfaktor för att lärarmobiliteten ska öka. Avtalen lärosätena emellan samordnas av administratörer, en hantering av dessa närmre den akademiska personalen skulle kunna öka lärarnas kännedom om Erasmus möjligheter. Resultatet kan ses ur ett annat perspektiv. Personal vid högskola som deltagit i Erasmus kan tänkas delta i det pedagogiska arbetet eller på annat sätt sprida erfarenhet av internationalisering. Om dessa inkluderas i antalet utresande lärare uppnås en högre grad av måluppfyllelse, 680 utresande lärare och övrig personal. 1 Beslut 2006 var inom ramen för Sokrates och avsåg inte antal mobiliteter, därför redovisas endast utfallet

23 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning Grundtvig Grundtvig ger stöd till samarbete och rörlighet mellan organisationer som främjar vuxnas lärande. Målet är att öka det europeiska samarbetet för livslångt lärande och att förbättra vuxnas möjligheter till lärande och utbildning av hög kvalitet. Volymerna inom vuxnas lärande i Sverige har de senaste åren minskat. Platserna till vuxenutbildningen är kraftigt begränsade och resurstillgången låg. Icke prioriterade grupper har idag begränsad tillgång till vuxenutbildning. Detta påverkar med stor sannolikhet söktrycket inom Grundtvig. Resultat ansökningsomgångar 2009 Tabell 18 Grundtvig Antal ansökningar Beviljade Förberedande besök Partnerskap Workshops Volontärprojekt Fortbildning Assistenter Besök och utbyten Totalt Ny programdel sedan ansökningsomgång Beviljade Beviljade De fyra nya programdelarna har tilldelats litet utrymme i programmets budget vilket tydligt begränsar möjligheten att bevilja projekt. Potentiella organisationer väljer med största sannolikhet bort att ansöka till de program där chansen för bifall av ansökan är liten. Med detta i åtanke har IPK lanserat de nya aktiviteterna med viss försiktighet, vilket speglas i statistiken. I tabell 19 presenteras antal deltagare i aktiviteter som riktar sig till individer respektive projekt med flertalet deltagare, så kallade mobiliteter. Könsfördelning redovisas om detta rapporterats vid slutredovisning av projektet. Tabell 19 Grundtvig Antal deltagare Förberedande besök Fortbildning Kvinna Man Besök och utbyten Kvinna Man Totalt Ny programdel sedan ansökningsomgång I myndighetens arbete med att säkerställa god intern styrning och kontroll har brister i användandet av verksamhetssystemet (LLPLink) identifierats som en allvarlig risk. Grundtvig har under de senaste åren brustit i sina rutiner för rapportering. Det innebär att statistiken inte är tillräckligt säkerställd. Åtgärder har vidtagits under hösten 2009 och är ännu inte slutförda. Uppgifter kan med anledning av detta komma att ändras i kommande årsredovisningar. Rådande omständigheter omöjliggör en meningsfull analys. Tabell 20 Grundtvig Beviljat Utfall Antal deltagare Beviljat Utfall Beviljat Utfall Beviljat Utfall Beviljat Beviljat Partnerskap 362 i.u. 268 i.u. 292 Workshops Volontärprojekt Totalt Beviljat deltagande redovisas i antalet beviljade mobiliteter, detta motsvarar inte alltid antalet utfall av individuella deltagare. Könsfördelning är därför inte möjlig av beviljat deltagande. 2 Ny programdel sedan ansökningsomgång Transversala programmet Det Transversala programmet ska stödja policyutvecklingen och samarbetet för livslångt lärande på europeisk nivå, säkerställa att det finns jämförbar information, statistik och analyser samt följa upp framstegen mot målen för livslångt lärande och fastställa områden som kräver särskild uppmärksamhet. Transversala programmet samlar en rad programdelar som erbjuder olika aktiviteter, ett av dessa har ansökningsförfarande. Studiebesöksprogrammet redovisas därför i detta avsnitt.

24 24 Årsredovisning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Resultat ansökningsomgångar 2009 Tabell 21 Studiebesöksprogrammet Antal ansökningar Kvinna Man Tillika antal deltagare. Beviljade 1 Utfall Beviljade 1 Inom Studiebesöksprogrammet har ansökningstrycket varierat mellan ansökningsomgångarna under perioden Antalet inkomna ansökningar under treårsperioden är större än antalet platser IPK tilldelas av Kommissionen Nordiska ministerrådets utbildningsprogram Utfall Beviljade 1 De program för utbildning som Nordiska ministerrådet (NMR) finansierar är samlade under Nordplus ramprogram. Programmen ska stärka kunskaps- och kompetensutveckling, livslångt lärande samt bidra till ökad ekonomisk utveckling och konkurrenskraft i Norden och dess närområden. Nordplus stödjer rörlighet, utbyten och nätverk mellan de fem nordiska länderna, de självstyrande områdena Grönland, Färöarna och Åland, samt Estland, Lettland och Litauen. På NMR:s uppdrag bedrivs de fem programmen av så kallade huvudadministratörer och medadministratörer vid de nordiska nationella kontoren. Varje nordiskt land har huvudansvaret för ett Nordplusprogram. Sverige är sedan 1997 huvudadministratör för Nordplus Junior. IPK samverkar som huvudadministratör för Nordplus Junior med medadministratörerna i de övriga nordiska länderna. Detta innebär att IPK informerar och vägleder samt sammanställer ansökningar från alla deltagande länder. Beslut om att tilldela medel fattas i samråd med medadministratörerna. IPK administrerar alla bidragsutbetalningar och redovisningar samt rapporterar resultaten till NMR. Resultatet för 2009 års ansökningsomgång inom Nordplus Junior presenteras nedan Nordplus Junior Nordplus Junior vänder sig till elever och lärare i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Inom Nordplus Junior finns möjlighet att delta i projekt, nätverk, klassutbyte, lärarutbyte och elevpraktik samt förberedande besök. Resultat ansökningsomgångar 2009 Tabell 22 Nordplus Junior Antal ansökningar Varav svenskar Nedgången i världsekonomin har påverkat de nordiska länderna och Baltikum. Särskilt hårt har den finansiella krisen drabbat Island och de baltiska staterna. Med största sannolikhet har det svåra ekonomiska läget påverkat NMR:s utbildningsprogram negativt. Skolor i de drabbade länderna har inte kunnat delta då resurser till medfinansiering varit obefintliga. Flera pågående projekt har varit tvungna att avbryta aktiviteter vilket påverkar motivationen att söka nya projekt. Förklaring till minskningen i antal inkomna ansökningar är inte given. Det ekonomiska läget kan var en förklaring, en annan är de långvariga problemen med ansökningssystemet som NMR ännu inte kommit till rätta med. Eventuellt är regelverket för den nya programperioden alltför komplicerat. Faktorerna ovan styrks av IPK:s kundundersökning där graden för nöjdhet är lägre för NMR-projekt än övriga projekt. Ansökningssituationen behöver ytterligare utredas innan slutsatser kan dras. Förenkla ansökningssystemet [för Nordplus]! Det nuvarande systemet är fruktansvärt tillkrånglat och kräver orimligt mycket tid av den som fyller i ansökan. Ur IPK:s kundundersökning 2009 Beviljade Beviljade Beviljade En jämförelse tre år tillbaka är inte möjlig då programmets struktur har förändrats sedan Projekten beviljas inte medel utifrån antal deltagare utan detta kan redovisas först efter slutrapport. Alla slutredovisningar är ännu inte granskade för 2008 års projekt. Det är därför svårt att kommentera deltagandet i programmet mer än att 773 personer deltagit när 126 rapporter kvarstår att granskas Sidas program för samarbete med utvecklingsländer Enligt en överenskommelse med Sida har IPK ansvar för ett antal program inom utbildningsområdet som är riktade mot samarbete med utvecklingsländer. IPK ansvarar för styrning,

25 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning handläggning och administration, uppföljning och utveckling av programmen samt information och resultatspridning. Programmen och verksamheterna är Den Globala Skolan, Athena, Linnaeus-Palme, Minor Field Studies (MFS) och Sidas resestipendier. Inga bidragsmedel betalas ut inom Den Globala Skolans verksamhet, därför redovisas denna i avsnitt Athena I Athena kan elever, lärare, skolledning och annan pedagogisk personal inom yrkesförberedande gymnasieprogram i Sverige samarbeta med motsvarande utbildningsformer i utvecklingsländer. Syftet är att bidra med ny kunskap och ge elever och personal möjlighet till erfarenhetsutbyte. Programmet ska även ge en ökad förståelse för andra kulturer och för frågor som rör biståndsverksamhet, samt öka elevernas intresse för språk och stärka deras yrkeskompetens. Medel kan sökas för planeringsresor eller ömsesidigt utbyte. Planeringsresan ger skolan en möjlighet att träffa partnerskolan och planera utbytet. Resultat ansökningsomgångar 2009 Tabell 23 Athena Antal ansökningar Tabell 24 Athena Beviljade Beviljade Antal deltagare Beviljat Utfall Beviljat Planeringsresa Utbyte 206 i.u. 534 Utresande elever 82 i.u. 213 Inresande elever 82 i.u 213 Utresande lärare, ledning och personal 21 i.u 54 Inresande lärare, ledning och personal 21 i.u 54 Totalt Programmet är nystartat och under uppbyggnad och det är alltför tidigt att analysera utveckling och trender i antalet inkomna och beviljade ansökningar. Intresset för programmet är på en tillfredsställande nivå i paritet med tillgängliga bidragsmedel. Att skapa långsiktiga och varaktiga samarbeten med motsvarande utbildningar i utvecklingsländer är svårt och förberedelsetiden kan bli lång, därför är möjligheten till planeringsresor viktig. Ömsesidighet i utbytet är centralt i programmet, emellertid deltar betydligt fler svenskar i planeringsresa till partnerland jämfört med besökare som kommer till Sverige. Att parterna träffas vid ett tillfälle är tillräckligt för att utbyte ska kunna planeras och påbörjas i projektets nästa fas har årskullarna som påbörjar gymnasiet minskat samtidigt som många skolor har fått ett försämrat ekonomiskt läge. Dessa förändringar kan leda till att denna typ av större internationella projekt inte prioriteras. Under 2009 har målgruppen för Athena varit den yrkesförberedande gymnasieutbildningen, lärlingsutbildningen och Yrkesvux (gymnasiala yrkesutbildningar inom komvux). Läsåret 2008/09 fanns det 945 gymnasieskolor med cirka elever som går yrkesutbildning. Dessa elever utgör den indirekta målgruppen. Samtidigt är yrkesutbildningen under fortsatt utveckling i och med arbetet med den nya gymnasiereformen, vilket kan medföra att skolor fokuserar på utvecklingsarbetet kring den nya gymnasieskolan snarare än utvecklingsarbetet kring internationalisering Linnaeus-Palme Linnaeus-Palme är ett utbytesprogram för lärare och studenter inom högskolans grundnivå och avancerade nivå som syftar till att stimulera samarbete mellan institutioner vid lärosäten i utvecklingsländer och i Sverige. Inom programmet kan medel sökas för planeringsresor, lärar- och studentutbyten och för utresande lärare till språkutbildning. Linnaeus-Palme [ ] är utmärkt! IPK gör en god insats för internationellt samarbete och höjd kvalitet på utbildningen både i Sverige och i de utvecklingsländer som deltar i programmet. Ur IPK:s kundundersökning 2009 Resultat ansökningsomgångar 2009 Tabell 25 LINNAEUS-PALME Beviljade Beviljade Antal ansökningar Redovisat årtal är de då ansökningar har beslutats, inte när de har inkommit. Beviljade

26 26 Årsredovisning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Antalet inkomna ansökningar har minskat något jämfört med föregående år. Detta har endast hänt en gång tidigare i programmets historia, programmet har annars haft en konstant ökning sedan starten Bidragsmedel har ökat betydligt under 2009 vilket har möjliggjort ett ökat antal beviljade projekt. Antalet beviljade projekt är nu uppe i samma nivå som 2007, men med skillnaden att projekten är mer omfattande bidragsmässigt. Att antalet ansökningar minskat något har sannolikt flera orsaker. I år har ett antal Linnaeus-Palmeprojekt för första gången uppnått årsgränsen åtta år och kan därför inte beviljas medel. Marknadsföringen av programmet vid nya och gamla institutioner med anledning av bidragsökningen har inte varit tillräcklig för att kompensera för detta bortfall till 2009 års ansökningsomgång. Tabell 26 LINNAEUS-PALME Antal deltagare Beviljat Utfall Beviljat Utfall Beviljat Utfall Planeringsresa Utresande Inresande Studenter Utresande Kvinna Man Inresande Kvinna Man Lärare Utresande Kvinna Man Inresande Kvinna Man TOTALT Redovisat årtal är de då ansökningar har beslutats, inte när de har inkommit 2 Uppgifter har reviderats jämfört med föregående årsredovisningar eftersom ytterligare slutredovisningar har godkänts Beviljat utresande i planeringsresorna skiljer sig därför något åt mellan ansökningsomgångarna. Nyttjandegraden för planeringsresor är jämförelsevis hög, vilket kan förklaras med att de är förhållandevis lätta att genomföra. Mycket mindre planering krävs och det är lätttare att hitta tid för en veckolång än en tre veckor lång resa. Lärarutbytena tenderar att vara svårast att genomföra. Deltagarna har uppgett problem med att vara borta tre veckor från ordinarie arbete som främsta orsak till detta. Nyttjandegraden av lärar- och studentutbytet är cirka 80 procent, särskilt lågt är genomförandet av lärarutbyte. Detta har olika förklaringar, rådande oroligheter i partnerlandet, sjukdom, missförstånd om hur terminerna löper samt alltför dålig planering. Dessa omständigheter har särskilt beaktats vid bedömningen av ansökningar under 2009 för att öka slutligt deltagande för dessa projekt. IPK har också arbetat för att öka kvaliteten i ansökningarna såväl som projekt. Till exempelvis har en workshop på temat Ömsesidighet i samband med programdagar för Högskolan och ett tvådagar seminarium för högskolelärare från Sverige och samarbetspartnerlandet anordnads Minor Field Studies (MFS) MFS syftar till att ge studenter vid svenska universitet och högskolor möjligheter att inhämta kunskaper om utvecklingsländer och utvecklingsfrågor samt att knyta kontakter i dessa länder. Instrumentet för detta är ett stipendium som ger studenten möjlighet att insamla material till sin uppsats genom en fältstudie i ett utvecklingsland. Lärare som handleder MFS-studenter, MFS-handläggare och administratörer kan få stöd för handledarresor. Resultat ansökningsomgångar 2009 Tabell 27 MINOR FIELD STUDIES Beviljade Beviljade Beviljade Antal ansökningar De projekt som beviljades medel för läsåret 2008/09 rapporterade sina aktiviteter hösten Därför är uppgifterna preliminära och kan komma att justeras i kommande årsredovisning. Planeringsresorna är som regel ömsesidiga. Men undantag kan förekomma i fall där institutionerna haft andra typer av samarbeten, till exempel forskning, och i samband med detta påbörjat diskussioner om att söka medel för ett projekt inom Linnaeus-Palme. I sådana fall söker den svenska institutionen enbart för planeringsresa i endera riktningen. In- och

27 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning Tabell 28 Minor Field Studies Antal deltagare Beviljade Utfall Beviljade Utfall Stipendier Kvinna Man Handledarresor * Preliminärt deltagande baserat på anmälningar till förberedelsekurs Beviljade Utfall Inom MFS har de tillgängliga bidragsmedlen varit konstant under en följd av år, fram till Ökningen av tillgängliga medel kom alltför nära inpå ansökningsdatum för att kunna marknadsföras på ett tillfredsställande sätt varför antalet inkomna ansökningar inte har ökat. Beviljade institutioner har dock tilldelats ett betydligt större antal stipendier än tidigare år. Ett nytt lärosäte, Högskolan i Skövde, har tillkommit och fler lärosäten än tidigare deltar därmed i programmet. Utfallet för 2009 är preliminärt och baseras på anmälningar till den obligatoriska förberedelsekursen som stipendiaterna genomför innan MFS påbörjas. Förberedelsekurserna arrangeras av institutioner vid Göteborgs, Uppsala och Umeå universitet på uppdrag av IPK. Erfarenheter av samarbete med utvecklingsländer genom utbytesprogrammen för högre utbildning Linnaeus-Palme och MFS sammanför önskan om höjd kvalitet inom svensk högre utbildning med Sveriges politik för global utveckling (PGU). Målet för PGU är att bidra till en rättvis och hållbar globalutveckling med fokus på fattiga människor i utvecklingsländer. Ökad kontaktyta med omvärlden genom exempelvis utbytesprogram anses vara viktigt stöd till utbildningssystem i dessa länder för att höja utbildningsnivån. IPK har under 2009 studerat vilka skäl som ligger bakom de svenska institutionernas deltagande i de båda programmen och vilka effekter som kan ses efter genomfört samarbetsprojekt. Projektansvariga vid det svenska lärosätet har besvarat en enkät med fasta och öppna svarsalternativ. Resultat och analys presenteras i IPK:s rapportserie nr. 24 Erfarenheter av samarbete inom högre utbildning mellan Sverige och utvecklingsländer. När det gäller vilka effekter deltagande i programmen har haft för institutionen så upplevs programmen främst bidra till ökad global kunskap i grundutbildningen, men även till att knyta nya kontakter och hitta samarbetspartners. Rörande studenternas deltagande nämns personlig utveckling att möta verkligheten i ett utvecklingsland och att ha fått ett ökat intresse för globala frågor och ojämlika livsvillkor som den främsta positiva effekten. De svarande lyfter också särskilt fram att MFS är meriterande på arbetsmarknaden och därför har stor betydelse för studenternas fortsatta professionella karriär. Även för lärare ger deltagande i utbytena mest på individnivå, visar enkätsvaren. Samtidigt anger de flesta svarande ändå att nya vinklar på undervisningen och nya professionella kontakter är de främsta vinsterna med deltagande. Att programmen bidrar mest på individnivå kan ses som en naturlig konsekvens av att kunskaper först måste förvärvas av individen innan de kan bearbetas till att bli en integrerad del i undervisningen, eller på andra sätt få effekter på lärosätena Sidas resestipendier Sidas resestipendier riktar sig till studenter och nyutexaminerade som blivit antagna till obetald praktik inom ett antal godkända FN-organ, EU-institutioner och internationella organisationer. Stipendiet syftar till att främja intresset hos yngre akademiker att i framtiden söka tjänster inom internationella organisationer som arbetar med frågor som berör det svenska utvecklingssamarbetet. Resultat ansökningar 2009 Tabell 29 Sidas Resestipendier Antal ansökningar Kvinna Man De allra flesta av de utresande studenterna läser vid något av de största lärosätena: Lund, Göteborg, Stockholm och Uppsala. Praktikorterna är spridda över hela världen, men FN i New York är den vanligaste destinationen. I Europa är Genève den vanligaste destinationen. En stor del av dem som reser dit praktiserar på Sveriges ständiga representation Utbildningsprogram, stödfinansiering och annan verksamhet finansierad av svenska staten p IPK ska redovisa hur medlen under anslag 4:3 Internationella programkontoret för utbildningsområdet, anslagspost 2 Statsbidrag för att främja internationella kontakter inom skolans och vuxenutbildningens område har använts. Enligt regleringsbrev 2009 Beviljade Utfall Beviljade Utfall Beviljade Utfall

28 28 Årsredovisning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Atlas Atlas ska stimulera till samarbete mellan skolor och förskolor i Sverige och utomlands. Från och med 2009 har sammanslagningen trätt i kraft mellan APU utomlands från Skolverket och Programkontorets skolstipendier. Genom detta har Atlasprogrammet bildats. Statistiken för programmet är därför inte jämförbar med föregående år eftersom ansökningsförfarandet och kriterier för tilldelning av medel har förändrats. Det är därmed svårt att analysera trender och utveckling för programmet. Informationsinsatser har gjorts under året och med stor sannolikhet kommer de att visa resultat kommande år. Vårt internationella samarbete har, tack vare IPK, blivit ett naturligt inslag i vardagen. Det tackar vi för. Ur IPK:s kundundersökning 2009 Resultat ansökningsomgångar 2009 Tabell 30 Atlas Antal ansökningar Beviljade Beviljade Beviljade Förberedande besök Partnerskap Praktik Konferens Totalt Notera att aktiviteterna som tidigare redovisades som Programkontorets skolstipendier Planering och fördjupning i Atlas benämns Förberedande besök respektive Partnerskap. Antalet ansökningar för Atlas partnerskap har minskat, troligtvis beror det på att det programmet kräver medfinansiering från skolorna. Det ekonomiskt ansträngda läget har med största sannolikhet påverkat skolornas möjlighet att söka. Däremot har intresset för Atlas praktik varit stort framförallt för praktiksamarbeten med länder utanför Europa såsom USA, Zambia och Sydafrika. Deltagandet för projekt inom Atlas är möjligt att redovisa först 2010 och 2011 eftersom projekten slutredovisar året efter avslutad aktivitet. Syftet med programmen är att lära sig språket, men också att få en inblick i en annan kultur. Tabell 31 Ettårsprogrammen Antal ansökningar Beviljade Utfall Beviljade Utfall Frankrike i.u. 37 Kvinna i.u. 30 Man i.u. 7 Spanien i.u. 16 Kvinna i.u. 13 Man i.u. 3 Tyskland/ Österrike i.u. i.u. Kvinna i.u. i.u. Man i.u. i.u. Totalt i.u.53 1 Ansökningsomgången gäller utresande nästföljande läsår. För 2009 års omgång tas beslut under våren 2010 Antalet inkomna ansökningar för Ett år i Tyskland och Österrike kan inte redovisas eftersom ansökningsomgången är framflyttad till januari Programmen är av liten omfattning och antalet elevplatser som IPK beviljar är för få för att det ska vara möjligt att bedöma effekterna av deltagandet med undantag för elevernas personliga utveckling IAESTE IAESTE (The International Association for the Exchange of Students for Technical Experience) är en organisation som förmedlar praktikplatser till teknologer och naturvetare över hela världen. Ett 90-tal medlemsländer ingår i organisationen. Verksamheten bygger på ett ömsesidigt utbyte av praktikplatser för studenter, vilket innebär att medlemsländerna i organisationen byter platser med varandra. IPK:s roll är dels att ordna och förmedla praktikplatser i Sverige till utländska studenter, dels att förmedla praktikplatser utomlands för svenska studenter. Lön under praktikperioden utbetalas av respektive arbetsgivare. IPK betalar således inte ut några medel inom detta program Ett år i Frankrike/Spanien/Tyskland/ Österrike Ettårsprogrammen ger ungdomar som går första eller andra året i gymnasieskolan en möjlighet att tillbringa ett år på ett gymnasium i Frankrike, Spanien, Tyskland eller Österrike.

29 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning Resultat ansökningsomgångar 2009 Tabell 32 IAESTE Antal ansökningar Utresande studenter Kvinna Man Intresserade studenter Kvinna Man Tillika antal deltagande Beviljade 1 Beviljade 1 Beviljade 1 Helhetsintrycket av programmets utveckling under de tre år som åskådliggörs i tabellen ovan är en nedåtgående trend, med ett successivt minskat intresse för programmet och minskat antal beviljade ansökningar. Det beror troligtvis i hög utsträckning på att det finns ett stort antal konkurrerande praktikprogram samt att konkurrensen om svenska praktikplatser är stor, då många universitet och lärosäten ordnar egna praktikplatser på företag numera. Stora insatser har gjorts när det gäller utveckling av programmet och information till potentiella arbetsplatser som skulle kunna ta emot de inresande studenterna under deras praktik i Sverige. Detta till trots har inte antalet inkomna ansökningar och antalet beviljade ansökningar ökat. Lågkonjunkturen bidrar med all säkerhet till att det blivit ännu svårare än tidigare att få fram praktikplatser till de inresande studenterna. Dock är det inte hela förklaringen, med tanke på hur utvecklingen har sett ut under en följd av år Mobilitetssatsningen Mobilitet för lärare och studenter på högskola är en särskild satsning för svenska lärosäten under 2010 och Den ska ge möjlighet för fler svenska lärare och studenter att undervisa och studera utomlands, och på så sätt bidra till att utveckla internationaliseringsarbetet vid svenska lärosäten. Medlen får användas till att täcka kostnader för lärare som åker på undervisningsuppdrag inom ramen för avtal som svenska lärosäten har med lärosäten i andra länder, och för att täcka vikariekostnader för lärare som deltar i Linnaeus-Palme, Erasmus och Nordplus Högre utbildning. Totalt har 37 lärosäten ansökt om att delta i satsningen. Av dessa har 36 ansökt om stöd för lärarmobilitet och 32 om stöd för studentmobilitet. ansökningar har en mycket god geografisk spridning och antalet lärosäten i nivå med andra av IPK:s program inom högskolan Nationella stödmedel under anslagen 25:3, anslagspost 3 och 25:70, anslagspost 7 IPK ska redovisa hur medlen under anslag 1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg, anslagspost 3 Till Statens skolverks disposition. p Enligt regleringsbrev 2009 IPK har under 2009 beviljat lärosäten nationella medel för kontaktresor till Tempus partnerländer. Tempus möjliggör samarbeten mellan lärosäten, företag och myndigheter i EU och i Oberoende staters samvälde (OSS), västra Balkan samt i en rad länder i Mellanöstern och Nordafrika. Kontaktresorna är ett viktigt instrument i förberedelserna inför den projektansökan som görs till Kommissionen. Sverige ligger sedan länge i framkant när det gäller deltagande i dessa budgetmässigt omfattande projekt. IPK fördelar även nationell stödfinansiering till de svenska lärosäten som beviljats projektmedel från Kommissionen. Under 2009 har intresset för att göra kontaktresor varit fortsatt högt med 24 ansökningar i jämförelse med 25 stycken år Det särskilda anslaget är av stor vikt i IPK:s arbete med att informera om Tempus, stödja svenska sökande och långsiktigt öka det svenska deltagandet i programmet. Det finns grund för att anta att dessa särskilda stödmedel bidrar till det höga svenska deltagandet i Tempus. Det mycket värdefulla kontaktresestödet från IPK är endast inledning till ev. projekt, men spelar stor roll för ansökningarnas realism och kvalitet Ur IPK:s kundundersökning 2009 Dessutom har IPK under 2009 tilldelat nationell stödfinansiering om 219 tkr till lärosäten som anordnar EILC, se Erasmus. p IPK ska redovisa hur medlen under anslag 2:56 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., anslagspost 7 Stödåtgärder inom ramen för EU:s utbildningsprogram (endast medel som avser stöd till Leonardo) har fördelats. Enligt regleringsbrev 2009 Under 2009 avsattes 200 tkr för att stärka kvaliteten på ansökningar till centraliserade multilaterala projekt inom Grundtvig, Comenius och Leonardo da Vinci, samt 108 tkr för att stärka kvaliteten på ansökningar enbart inom Leonardo da Vinci, främst för centraliserade multilaterala projekt. Medlen

30 30 Årsredovisning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) möjliggör att potentiella ansökare till denna typ av projekt kan delta vid informationsdagar som Kommissionen anordnar. Att delta vid dessa tillfällen bedöms vara av avgörande betydelse för att lyckas med en centraliserad ansökan. 33 ansökningar om stödmedel inkom och av dessa beviljades 26. Totalt fördelades 49 tkr till sju ansökningar inom Leonardo da Vinci (i vissa fall kombinerat med intresse för Grundtvig), och 121 tkr till 19 ansökningar inom övriga program. Utbetalning av dessa medel kommer att ske under Effekten kan bedömas efter ansökningsomgångarna våren Minskningen i sökta och beviljade medel jämfört med föregående år förklaras av det i 2009 inte var möjligt att söka medel för spridning av projektresultat Regional fördelning Världskartan (figur 1) visar vart alla deltagare i IPK:s program reser inom projekten. Majoriteten av deltagarna reser inom Europa. I resultatredovisningen har utfallet av deltagandet redovisats där så varit möjligt. Det innebär att den faktiska spridningen av deltagarnas resor är större än illustrationen visar. De Sidafinansierade programmen möjliggjorde en rörlighet till alla kontinenter, flest reser dock till Afrika och Asien. Den rörlighet som förekommer till Nordamerika består endast av utresande Sida resestipendiater Uppföljning av projekt Under året har IPK genomfört en rad olika aktiviteter i syfte att stödja deltagarna i projekten. Dessa genomförs för beviljade projekt i syfte att stödja dem i deras arbete och höja kvaliteten inom samarbetsprojektet. Under 2009 har IPK genomfört 68 stycken olika aktiviteter såsom uppstartsmöten, uppföljningsseminarier, projektledning, platsbesök hos projekten runtom i Sverige och i utlandet. Viktigt att nämna är att IPK besökte flertalet Sidafinansierade projekt i Kina och Kenya under hösten 2009 i syfte att träffa projektägare, studenter och stipendiater. Figur 1 Antal deltagare slutrapporterade 2009 Europa Sida IN 526 Anslag IN 20 LLP Nordamerika Sida 40 Anslag 10 LLP NMR Sida Anslag Asien Sida 416 Anslag 4 NMR 773 Sida IN (till Sverige) 526 Sydamerika Afrika Sida 606 Anslag 3 Anslag IN (till Sverige) 20 Sida 191 Anslag 2 Oceanien Sida Sida 5 Anslag 1 Anslag 78 Totalt deltagare (NMR=Nordiska ministerrådet)

31 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning

32 32 Årsredovisning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 3.3 Skaffa ansökare och deltagare Processen omfattar IPK:s verksamhet och aktiviteter som syftar till att skaffa ansökare och deltagare till IPK:s program och programområden. Den riktar sig till potentiella deltagare i IPK:s program. Kunden är således individer och aktörer inom utbildnings- och kompetensutvecklingsområdet. Verksamheten inom processen inkluderar olika former av informationssatsningar i form av till exempel annonsering, informationsdagar, produktion av material samt arbete med myndighetens webbplats. I processen ingår också handledning till ansökare, via webbplatsen, telefon och skrivarstugor. IPK exemplifierar aktiviteter som genomförts i syfte att öka deltagandet där det inte råder fullt programutnyttjande och i delar där fullt programutnyttjande råder redovisas insatser för att öka kvaliteten i ansökningarna. IPK har även informationsansvar för program och verksamheter som saknar ansökningsförfarande. Samtliga program och verksamheter som administreras vid IPK finns representerade i detta kapitel Ökat deltagande i programmen p IPK ska redogöra för vilka åtgärder myndigheten vidtagit för att öka deltagandet i de delar av EU:s program för livslångt lärande där det inte råder fullt programutnyttjande. Enligt regleringsbrev 2009 Webbplatsen är Programkontorets viktigaste informationsverktyg. Målet är att fortsätta utveckla webbplatsen så att våra besökare lätt ska hitta vad de söker och behöver samt bli intresserade av vår verksamhet och vad internationella erfarenheter kan bidra med. För att få en bra grund för ytterligare förbättringar genomfördes under året en användarenkät. Av enkäten framgår att vi fått fortsatt höjda betyg på alla de områden som mättes grafik, struktur, information, användarvänlighet samt förväntan. Andelen som hittar vad de söker har ökat från 51 procent till 56 procent (att jämföra med enkäten som gjordes på förra webbplatsen, då andelen var 39 procent). Andelen förstagångsbesökare har minskat något, medan andelen återkommande besökare har ökat. Jag är nöjd. Webbplatsen är sju gånger mera överskådlig jämfört med tidigare! Ur Användarenkäten 2009 Informationsdagar i egen regi, eller i samverkan med andra organisationer är en viktig kanal för att nå ut till potentiella kunder. Under 2009 har sådana dagar anordnats vid ett 60- tal tillfällen, vilket har gjort att över personer har fått muntlig information om IPK:s verksamhet på detta sätt. Vid dessa tillfällen lyfts aktuella prioriterade områden ofta fram. Ett genomgående inslag är medverkan av deltagare från pågående eller genomförda projekt. Dessa fungerar som inspiratörer med lärande och goda exempel. IPK har under 2009 deltagit vid tre större nationella mässsor, SACO-mässan, Skolforum och Bok- och Biblioteksmässan. Därutöver har IPK informerat vid ett tiotal regionala mässor. Nyhetsbrevet har skickats ut sex gånger under Antalet prenumeranter är ca personer. I samband med de ordförandeskapskonferenser som IPK arrangerat under hösten 2009 har också information om aktuella program spridits till en bred målgrupp. Även utbildningsdagarna om EU-kunskap för gymnasielärare runtom i landet (Management Partnership) gav myndigheten tillfälle att informera om möjligheterna inom programmen till en viktig målgrupp. Riksomfattande marknadsföringskampanj för Erasmus Under året har IPK fortsatt att satsa extra resurser på att marknadsföra Erasmus genom annonsering på webbplatser, i studenttidningar och genom affischering på campus runtom i landet. Karaktären Erasmus, som introducerades under 2008, har även synts på pappersmuggar och dryckesunderlägg som skickats ut till landets studentkaféer. I den Sifoundersökning som genomfördes under 2008 pekades studievägledare ut som en viktig grupp vad det gäller informationsspridning och rådgivning till intresserade studenter. Under parollen Eramus går igen skickades därför information om den fortsatta kampanjen till vägledare på landets lärosäten. Särskilda insatser har även gjorts gentemot studievägledare inom ramen för Euroguidance Sweden. Detta har bland annat resulterat i medverkan i vägledarutbildningar vid Stockholms och Umeå universitet, deltagande i Högskolornas nationella vägledarkonferens samt genomförande av en distanskurs för vägledare inom högre utbildning. Kampanjen har även inkluderat insatser riktade mot gymnasieungdomar i syfte att tidigt informera och väcka intresse för utlandsstudier. I samband med SACO-mässan bjöd IPK in representanter från universitet och högskolor för att informera om möjligheterna till utbytesstudier vid deras lärosäten vid IPK:s utställningsmonter. Dessutom har IPK:s regionala nätverk använts som plattform för att försöka stimulera till samarbeten kring utlandsstudier mellan skolor och högskolor i de olika regionerna.

33 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning Information om nya programdelar inom Grundtvig p IPK ska redogöra för arbetet med de nya programdelarna inom Grundtvigs decentrali serade delar. Grundtvig workshops, volontärprojekt, assistent, besök och utbyten. Enligt regleringsbrev 2009 Under 2009 har fyra nya programdelar tillkommit inom Grundtvig. De nya programdelarna Besök och utbyten samt Assistenter erbjuder verksamma inom området vuxnas lärande möjlighet till kompetensutveckling utomlands. Detta kan till exempel vara i form av deltagande i konferenser, studiebesök, arbetsskuggning eller praktik. Programmen är även öppna för studerande på högskolor inom området vuxenpedagogik. Volontärprojekt och Workshops kan tänkas locka nya organisationer till Grundtvig, men erbjuder också fördjupning av befintligt internationellt arbete. Inom ramen för Volontärsprojekt kan personer över 50 år genomföra olika former av frivilligt arbete. Workshops har ett liknande upplägg som sommarkurser på svenska folkhögskolor och ger privatpersoner från olika länder möjlighet att utbyta erfarenheter och stärka sin kompetens. I års workshopkatalog finns mer än 200 kurser och seminarier i Europa att välja mellan. En rad insatser har genomförts under året för att informera om möjligheterna med de nya programdelarna. Bland annat seminarier och konferenser riktade till rektorer inom vuxenutbildning och folkhögskolor. De fyra nya programdelarna har tilldelats litet utrymme i programmets budget, vilket tydligt begränsar möjligheten att bevilja projekt. Potentiella organisationer väljer med största sannolikhet bort att ansöka till de program där chansen för bifall av ansökan är liten. Med detta i åtanke har IPK lanserat de nya aktiviteterna med viss försiktighet. Förstärkt information kring Comenius fortbildning För att öka antalet ansökningar till Comenius fortbildning har IPK gjort särskilda informationsinsatser. Ett e-postutskick med information har sänts ut till landets alla kommuner. Informationsmaterial har även spridits genom myndighetens nätverk till målgrupperna. Här har medlemmarna i IPK:s regionala nätverk, samt Den Globala Skolans regionledare, varit viktiga samarbetspartners. Lärare som tidigare varit på fortbildning, med stöd av programmet, har på flera håll medverkat i marknadsföringen. I slutet av 2008 inleddes en särskild kampanj under parollen Dags för nya perspektiv? Sök Comenius. Bland annat distribuerades ett vykort med 2009 års aktuella ansökningsdatum inom Comenius fortbildning. Dessutom har programmet marknadsförts genom annonsering, webbplatser, artiklar i facktidningar, samt genom framtagning av affisch Hög kvalitet i ansökningarna p IPK ska redogöra för vilka åtgärder den vidtagit för att öka kvaliteten i ansökningarna i de delar av EU:s program för livslångt lärande där fullt programutnyttjande råder. Enligt regleringsbrev 2009 På IPK:s webbplats finns för flertalet av programmen handböcker om vad man behöver tänka på för att kunna skriva en ansökan av hög kvalitet. Dessutom genomförs informationsmöten och skrivarstugor. Skillnaden mellan dessa är att de förstnämnda ger information om programmet avseende målgrupper, prioriteringar, möjliga samarbetspartners etc. medan skrivarstugor innebär en mer praktisk genomgång av ansökningsförfarandet med koncentration på ansökningsformulär. Svårt och krångligt att fylla i ansökan. Svårt att veta hur man skulle göra. Ur Kundundersökning 2009 Trots dessa insatser visar den genomförda kundundersökningen att tre av tio av de sökande tycker att ansökningshandlingarna är svåra att förstå och fylla i. Detta gäller främst ansökare till LLP och Nordplus. För påståendet Ansökningshandlingarna är lätta att förstå och fylla i är medelvärdet 2,7 respektive 2,3 för de två programmen, på en skala där 5 står för instämmer helt och 1 för instämmer inte alls. Inom dessa program utvecklas ansökningshandlingarna på europeisk respektive nordisk nivå. IPK har därför begränsade möjligheter att påverka utformningen. Ansökningssystemen som har utvecklats av IPK upplevs mycket mer användarvänliga. Medelvärdet i kundundersökningen från ansökare via dessa system uppgår till 4,0. I samband med införande av e-formulär inom LLP har IPK därför under slutet av 2009 påbörjat ett arbete med att utveckla webbstödet genom översättning av ansökningshandlingarna till svenska. Att man också fått uppbackning hela vägen och inte bara i ett enskilt steg i arbetet har varit betydelsefullt för att kunna ro iland våra projekt. Ur IPK:s kundundersökning 2009

34 Enligt regleringsbrev Årsredovisning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Jämn spridning av ansökningar p IPK ska verka för en jämn spridning av ansökningar om deltagande i programmen från olika aktörer inom utbildning och kompetensutveckling från hela landet. Enligt regleringsbrev 2009 IPK strävar efter att förlägga informationsaktiviteter i syfte att skaffa ansökare utifrån en jämn geografisk spridning. Målet är att detta ska leda till en jämn spridning av ansökningar från hela landet. För att öka IPK:s regionala närvaro nyttjas ett regionalt nätverk av internationaliseringsansvariga och EU-samordnare i kommuner och regioner. I syfte att stärka nätverkets roll som vidareinformatörer har IPK under 2009 genomfört två utbildningstillfällen för medlemmarna i nätverket. Regionledare inom Den Globala Skolans verksamhet och etwinning-ambassadörer är andra viktiga kanaler för spridning av information till landets regioner. Av den genomförda kundundersökningen framgår att regionala EU-samordnare eller internationaliseringsansvariga på kommunal nivå också kan ha en stor betydelse när det gäller stöd vid ansökningsförfarandet. Vi har en EU-samordnare i vår kommun och genom henne har vi fått mycket hjälp, därför har vi inte behövt kontakta IPK. Ur Kundundersökningen 2009 I figur 2 (s. 35) redovisas regional fördelning, per län, för ansökningar till 2009 års ansökningsomgångar exklusive programmen för högskoleområdet. Det är sökande persons eller organisations uppgivna län som bestämmer vilken region projektansökan tillhör. Samtliga inkomna ansökningar, för individuell mobilitet såväl som projekt med flera deltagare, illustreras i kartan. Inom parentes visas jämförelsetal från föregående år då statistiken redovisades för första gången. IPK bedömer att målet om en jämn spridning av ansökningarna från olika aktörer inom utbildning och kompetensutveckling från hela landet har uppfyllts då samtliga län deltar inom programmen. De folkrikaste länen Västra Götaland, Stockholm och Skåne dominerar bland inlämnade ansökningar. I relation till folkmängden utmärker sig Jämtlands och Gävleborgs län. Svagast deltagande i relation till folkmängden har de sydöstra delarna av landet samt Stockholms län. Ansökningar kan röra projekt av mycket varierad grad när det gäller deltagare och bidragets storlek Ökad rörlighet inom lärarutbildningar p IPK ska redogöra för insatser som genomförts för ökad rörlighet av studenter och lärare inom lärarutbildningarna. Enligt regleringsbrev 2009 Lärarutbildningarna har historiskt haft en relativ låg grad av medverkan i IPK:s program. För att påverka detta har IPK i sitt informationsarbete gentemot lärosätena, vid platsbesök och under möten med Erasmusansvariga, tydliggjort vikten av ökad rörlighet inom lärarutbildningen. Möjlighet till utbyte inom andra program såsom Comenius assistenter, Linnaeus-Palme och MFS har också lyfts fram som ett sätt att öka intresset för internationalisering inom lärarutbildningar. Under Almedalsveckan i Visby arrangerade IPK ett seminarium med rubriken Hur ska våra lärare bli mer internationella?, i syfte att rikta uppmärksamhet mot rörligheten inom lärarutbildningen. Utgångspunkten för seminariet var utredningen En hållbar lärarutbildning, i vilken det konstateras att det finns ett behov av internationalisering för att skapa kvalitet i utbildning. Representanter från lärarutbildningarna vid Linköpings och Umeå universitet presenterade sina erfarenheter av internationella utbyten, som till viss del genomförs med stöd av program som Erasmus, Comenius och Linnaeus-Palme.

35 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning Figur 2 Antal inkomna ansökningar per invånare* i respektive län 2009 (2008 års siffror inom parentes) 5 9 Norrbottens län: 16 (16) *Folkmängd/län enligt SCB-statistik för 2008 Västerbottens län: 13 (10) Jämtlands län: 20 (21) Västernorrlands län: 19 (15) Dalarnas län: 13 (10) Gävleborgs län: 23 (19) Värmlands län: 14 (10) Örebro län: 10 (12) Uppsala län: 10 (11) Västmanlands län: 13 (12) Stockholms län: 9 (9) Södermanlands län: 15 (13) Västra Götalands län: 16 (13) Jönköpings län: 16 (14) Östergötlands län: 14 (16) Gotlands län: 24 (18) Hallands län: 13 (12) Kronobergs län: 5 (10) Kalmar län: 7 (5) Blekinge län: 8 (10) Skåne län: 11 (10)

36

37 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning Utveckla program, verksamhet och arbetssätt Utveckla program, verksamhet och arbetssätt omfattar IPK:s systematiska utvecklingsarbete. Processens syfte är att utveckla program, verksamhet och arbetssätt som svarar mot uppdragsgivares, kunders och IPK:s framtida behov ASPnet och Erasmus Mundus vid IPK ASPnet Den 1 oktober 2008 övertog IPK ansvaret för den nationella koordinationen av svenska skolors deltagande i Unescos skolnätverk, Associated Schools Project Network (ASPnet), från MSU. I samband med att IPK övertog ansvaret för ASPnet gavs möjligheter till att både vitalisera och utveckla nätverket. IPK ansökte och beviljades ett projektbidrag av Svenska Unescorådet för att utveckla nätverkets aktiviteter i Sverige. Av beslutet framgår att beviljade medel ska användas till nystart för ASPnet, utveckling av ASPnets arbete inom den svenska utvecklings- och biståndspolitiken och för att synliggöra Unescos arbete och svenska Unescorådets arbete i Sverige. IPK har under 2009 inom ramen för detta bland annat genomfört en inventering av skolor anslutna till ASPnet, arbetat med nyrekrytering av skolor genom bland annat planering av årliga konferenser. IPK har även fördjupat samarbetet med andra organisationer för att skapa nätverk med andra ASPnet-skolor runt om i världen. För att utveckla ASPnets arbete inom den svenska utvecklings- och biståndspolitiken har IPK lämnat förslag till Sida angående framtida samarbete. Vidare har webbsidan utvecklats och uppdaterats och kopplingen har synliggjorts både till Unesco och Svenska Unescorådet. IPK har även återupptagit det informella samarbetet med de nordiska koordinatorerna och medverkat i det europeiska/nordamerikanska ASPnet-mötet i Israel där strategier och arbetsplan för ASPnet arbetades fram. Erasmus Mundus p IPK ska redogöra för arbete som ett nationellt informations- och rådgivningsorgan för delprogrammet. Enligt regleringsbrev 2009 Erasmus Mundus är ett EU-program som riktar sig till samarbete med tredje länder inom den högre utbildningen. I januari 2009 tog IPK över rollen som nationellt kontor, så kallat National Structure (NS), för Erasmus Mundus från Högskoleverket. Detta skedde i samband med att en ny programperiod för påbörjades. Tidigt på året skapades en plats på IPK:s webbplats med den mest grundläggande informationen om Erasmus Mundus. I 2009 års ansökningsomgång deltog svenska lärosäten i 45 ansökningar för gemensamma Mastersprogram och 37 ansökningar om gemensamma forskarutbildningsprogram. IPK:s roll i bedömningen är att tillsammans med Högskoleverket bedöma om de svenska lärosätena är giltiga lärosäten och om de har behörighet att utfärda den examen som anges i ansökan. En rutin för detta arbete har tagits fram. Under året har IPK kallat till ett nationellt möte för lärosäten som är involverade i Erasmus Mundus med åtta deltagare. Syftet med mötet var att sprida erfarenheter inom programmet och öka kompetensen inom IPK Atlas synergi mellan APU utomlands och Programkontorets skolstipendier Ansvaret för mobilitetsprogrammet APU utomlands övertogs av IPK den 1 oktober 2008 från Skolverket. IPK beslutade emellertid att ställa in ansökningsomgången som var planerad till oktober Under hösten genomfördes istället en översyn över programmets struktur för att på bästa sätt möta IPK:s kunders behov och för att integrera den nya verksamheten i IPK:s övriga programverksamheter. Återkoppling på föreslagen programstruktur har bland annat inhämtats från IPK:s Skolnätverk. I januari 2009 fattades beslut om sammanslagning av APU utomlands och Programkontorets skolstipendier. Nya system och rutiner för hantering av ansökningar och rapporter har utvecklats. Ett gemensamt rapporteringssystem kommer att färdigställas under Utvärdering görs av ansökningssystemen för att kunna utveckla gemensam hantering även här. I syfte att effektivisera handläggningsarbetet och underlätta för den gemensamma målgruppen har en intern arbetsgrupp bildats med representanter från programmen Den Globala Skolan, Athena och Atlas. Under 2009 har ett flertal gemensamma informationsinsatser genomförts och ytterligare synergier har identifierats varför även programmet Leonardo da Vinci (LLP) har deltagit i detta samarbete. Samordning av programmens bedömningsprocesser har även realiserats under 2009 genom en gemensam utbildningsdag för externa bedömare.

38 38 Årsredovisning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Proposition Gränslös kunskap I samband med propositionen Gränslös kunskap högskolan i globaliseringens tid (2008/09:175) föreslog regeringen att totalt 30 miljoner kronor ska satsas under 2010 och 2011 för utveckling av internationaliseringsarbetet på svenska lärosäten. Målsättningen är att möjliggöra för fler svenska lärare och studenter att undervisa och studera utomlands och genom det höja kvaliteten i svensk högre utbildning. Man lyfter i propositionen fram lärarnas betydelse för ett ökat och kvalitativt studentutbyte och större delen av satsningen riktas också mot lärare. IPK fick i oktober 2009 uppdraget att utforma riktlinjer för programmet samt att administrera och fördela medel till svenska lärosäten. IPK påbörjade utvecklingsarbetet redan under sommaren enligt utgångspunkterna i propositionen för att snabbt kunna leverera färdiga riktlinjer och för att kunna öppna ansökan redan under hösten då förslaget riktades mot insatser på svenska högskolor redan Synpunkter och önskemål har samlats in av IPK från svenska lärosäten vilket har legat till grund för arbetet att utforma riktlinjer. Satsningen ska ses som ett komplement till lärosätenas internationella arbete och kan bidra till att utveckla den långsiktiga internationaliseringsstrategin på respektive lärosäte genom olika insatser som prioriteras på lärosätet. Målsättningen är att möjliggöra för fler svenska lärare och studenter att undervisa och studera utomlands. Satsningen ska efter två år utvärderas och IPK ansvarar för uppföljning och rapportering av insatserna vilket ligger till grund för eventuellt beslut om fortsatt finansiering. Ansökan till satsningen skedde i december och resultatet redovisas i

39

40 40 Årsredovisning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 3.5 Främja internationellt samarbete inom utbildning Främja internationellt samarbete inom utbildning är en av de huvudprocesser som IPK arbetar efter från och med verksamhetsåret Med främja internationellt samarbete menas alla aktiviteter och insatser som har målet att försöka öka medvetenheten om internationaliseringens betydelse bland olika nyckelmålgrupper inom utbildningsväsendet. Framförallt genom att lyfta fram och belysa de resultat som internationellt samarbete bidrar till. Att främja handlar också om aktiviteter som på olika sätt stödjer arbetet med internationalisering på olika nivåer; genom att tillhandahålla rådgivning, arbetsverktyg och support. IPK arbetar efter övertygelsen att internationellt samarbete bidrar till en ökad utbildningskvalitet. Många av främja -insatserna har också målet att tydligare profilera IPK som central aktör inom internationalisering, vilket gör myndighetens varumärkesarbete till en viktig del inom denna verksamhetsprocess. Till stor del handlar det om externa kommunikationsinsatser, men också om ett internt kommunikationsarbete med att utveckla, förankra och förmedla strategier, ta vara på erfarenheter och synpunkter från medarbetarna, och att sammanfoga resultat och projektexempel från alla program som finns under myndighetens tak. Exempel på aktiviteter och insatser är mässor, konferenser, seminarier, spridning av projektresultat, utveckling av webbtjänster, marknadsföring, samarbete med andra myndigheter och arbete med att skapa kontakter och nätverk för vidareinformation ute i landet. I och med Sveriges ordförandeskap i EU har en stor del av verksamhetsresurserna under 2009 lagts inom Främja internationellt samarbete inom utbildning. Bland annat var IPK värd för fyra konferenser i ordförandeskapets officiella kalendarium under hösten. Under 2009 påbörjade IPK också ett arbete med ta fram en ny varumärkes- och kommunikationsstrategi, med syftet att göra myndigheten, och framförallt dess verksamhet, mer känd och tillgänglig för fler. Bland annat har det genomförts en kvalitativ intervjuundersökning bland medarbetare och kunder, med syftet att analysera bilden av IPK både internt och externt. I arbetet, som kommer att fortsätta under 2010, ingår också att kartlägga och analysera våra viktigaste målgrupper för att få svar på hur IPK på bästa sätt ska kunna stimulera och stödja internationalisering inom utbildning. Resultaten av den första analysen visar på tydliga förbättringsområden för att öka myndighetens kundservice och tillgänglighet. IPK har en viktig roll, men är ganska anonymt. En lite högre profil skulle säkert kunna stärka IPK:s roll. Ur IPK:s kundundersökning Program och verksamheter som stödjer internationalisering inom utbildningsområdet Inom sin verksamhet har Internationella programkontoret ett antal program och aktiviteter med syftet att stödja, främja och tillhandahålla verktyg för internationalisering i Sverige. Till skillnad från de andra programmen inom myndigheten går dessa verksamheter inte ut på att fördela finansiellt stöd utan erbjuder istället kompetensutveckling, information, rådgivning, plattformar för interaktiva samarbeten över nätet och intyg och dokument för validering av internationella erfarenheter och kunskaper för att nämna några exempel. I följande stycken följer en kort redogörelse för dessa verksamhetsdelar under Det är viktigt att IPK arbetar aktivt för att informera skolledningar om betydelsen av internationell förståelse. ur IPK:s kundundersökning 2009 Euroguidance Sweden Euroguidance Sweden, nationellt resurscentrum för vägledning, har i uppdrag att bidra till en ökad mobilitet genom att ge svenska och utländska studie- och yrkesvägledare informationsstöd i deras arbete med internationella frågor samt att utveckla den europeiska dimensionen inom vägledning i Sverige. Euroguidance har ett brett perspektiv i sina föreläsningar och seminarier, genom att informera om hela IPK:s verksamhet och genom att koppla internationalisering till övergripande politiska mål, som exempelvis Lissabonstrategin. Dessutom rapporterar man aktualiteter inom europeisk vägledningspolitik och policyutveckling. Under 2009 har Euroguidance hållit föreläsningar, seminarier och informationstillfällen under bland annat Högskolornas nationella vägledarkonferens, Sveriges vägledarförenings nationella konferens och löpande på olika fortbildningsdagar för vägledare ute i kommunerna. Dessutom har man medverkat i kursplanen på de ordinarie vägledarutbildningarna vid Stockholms och Umeå universitet. För första gången arrangerade Euroguidance också en 10-veckors distanskurs på nätet för vägledare inom högre utbildning. Idén var att ge vägledarna bättre kunskaper i hur man främjar internationalisering på

41 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning det egna lärosätet. Kursen hade 25 deltagare från olika universitet och högskolor och utvärderingen gav positiva resultat. Europass Genom Europass kan meriter och kvalifikationer beskrivas på samma sätt och värderas lika i hela EU. Europass består av fem dokument där Skolverket, Högskoleverket, Uppsala universitet, Arbetsförmedlingen och IPK ansvarar för varsitt. Med hjälp av Europass mobilitet, dokumentet IPK ansvarar för, kan en person dokumentera alla de utbildnings- eller praktikperioder som fullgjorts utomlands och som kan tillgodoräknas i det svenska systemet. IPK är värd för Europass webbplats där det finns tydlig information kring ramverket och länkar till varje myndighets webbplats för mer specifik information om varje dokument. Europass verksamhet under 2009 har huvudsakligen bestått i att medverka på konferenser, seminarier och mässsor. Bland annat har IPK informerat om Europass vid Work Abroad Tour i Västerås, Uppsala och Stockholm, på European Job Days i Göteborg, Skellefteå, Sundsvall, Stockholm, Helsingborg, Kristianstad och Malmö, samt på KY-forum i Stockholm. Till viss del tycks informationsinsatserna ha gett resultat. Under 2009 har det utfärdats 910 stycken Europass mobilitet i Sverige, vilket är en ökning från 2008 då 685 stycken utfärdades. EU-kunskap, kompetensutveckling av gymnasielärare IPK har utsetts av regeringen till att vara den myndighet som ansvarar för Sveriges deltagande i det som kallas Förvaltningspartnerskap. Det är ett fyraårigt samarbetsprojekt mellan Sveriges regering, Kommissionen och EU-parlamentet, där insatserna planeras och beslutas för ett år i taget. Insatserna för 2009 har bestått av kompetensutveckling i EU-frågor för samhällskunskapslärare på gymnasiet. Genom dessa insatser har IPK nått ut till en delvis ny målgrupp, och haft möjlighet att visa på hur våra program kan hjälpa till att ta in EU i klassrummet. Vid 18 heldagsseminarier på 12 orter över hela landet har ca 1000 lärare, från 500 skolor i 150 kommuner, tagit del av fakta och erfarenheter förmedlade av tjänstemän från EU-kommissionen, Europaparlamentet, Regeringskansliet och Riksdagens EU-upplysning. Vid varje tillfälle har också metoder för elevaktiva arbetssätt tagits upp och en extern expert, forskare eller journalist med EU-erfarenhet har föreläst. I anslutning till seminarierna har också en tryckt lärarhandledning och en interaktiv webbplats, tagits fram. Insatserna har utvärderats löpande och vid en effektutvärdering genomförd av en extern konsult. Lärarna har varit mycket nöjda med utbildningsdagarna. De faktorer som särskilt nämnts är de kunniga och inspirerande föreläsarna, mixen av fakta och metodpass och möjligheten att få ta del av så kvalificerad kompetensutveckling på hemorten runtom i landet. Resultaten redovisades vid ett utvärderingsseminarium i december och kommer också att publiceras i form av en rapport. p IPK ska rapportera utfallet av de kompletterande insatserna till EU-kunskap, kompetensutveckling för gymnasielärare. Enligt regleringsbrev 2009 IPK har också genomfört kompletterande insatser. Det tidigare framtagna interaktiva spelet Rådgivarna har helt omarbetats och det nya spelet har tillgängliggjorts på EU-temapass och EU-rollspel har genomförts på gymnasieskolor på 40 orter i landet. Vid dessa har ca 2000 elever och ett hundratal lärare deltagit. etwinning IPK är sedan 2008 National Support Service för etwinning. Programmet, som har starkt fokus på digital samverkan och nya medier, har under 2009 fortsatt sin positiva utveckling. Antalet registrerade användare har ökat till 1700 och även detta år hade Sverige en förstapristagare i det europeiska etwinning Awards. Samverkan med de övriga delarna av Comeniusprogrammet har fortsatt och många aktiva etwinninglärare har kunnat ta del av information om IPK:s övriga program och stipendier vid möten och genom etwinningbloggen, Antalet etwinninglärare som söker stipendier för att delta i Comenius fortbildning har ökat och etwinning blev under året den av EU-kommissionen rekommenderade databasen för Comenius partnerskap. etwinning har arrangerat och deltagit i ett stort antal kompetensutvecklingstillfällen för lärare under året. Arbetet har bedrivits i nära samarbete med Skolverket, de övriga etwinning National Support Services och Europeiska skoldatanätet, som koordinerar etwinning på europeisk nivå. Den Globala Skolan Den Globala Skolans (DGS) arbete går ut på att främja och stödja interkulturell dialog och utbildning i globala frågor för hållbar utveckling. Verksamheten utgår från de nationella dokument som styr skolan i dess uppdrag och mål. Målgruppen är pedagoger, skolledare och lärarutbildare och verksamheten delas in i fyra områden: den globala kommunen, mötesplatsen, pedagogen och resan.

42 42 Årsredovisning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) DGS har under 2009 arrangerat 91 seminarier, konferenser och möten på 46 orter med sammanlagt drygt 5000 deltagare. Vid sidan av seminarieverksamheten har DGS också arrangerat fyra så kallade Globala resor till Uganda, Nicaragua, Sydafrika och Bangladesh. Sammanlagt har 97 lärare, skolledare, tjänstemän och politiker från regionerna Syd och Väst i DGS nätverk följt med på någon av resorna. Under året har IPK också låtit utföra en utvärdering av DGS verksamhet för Uppdraget, som utfördes av Linköpings universitet, hade dels ett kundmotiv, dels ett effektmotiv, dels motivet att belysa huruvida DGS lyckats med att skapa en nyanserad verksamhet på vetenskaplig grund i enlighet med regleringsbrevet för Kundmotivet bestod i att undersöka hur lärare som deltagit i aktiviteter uppfattade fortbildningsverksamheten och huruvida den sätter avtryck i skolan. DGS verksamhet har i studien relaterats till och satts in i en kontext till forskning om fortbildning av globala perspektiv. Efter genomgång av verksamheten, jämförande av programinnehåll och vilka organisationer och föreläsare som bjudits in har utvärderaren kommit fram till att Den Globala Skolans verksamhet är nyanserad och baseras på vetenskaplig grund. Rapporten framhåller att fortbildningsverksamheten är unik och att inget liknande alternativ finns för pedagoger, en service som dessutom är kostnadsfri. I utvärderingen nämns speciellt den Globala resan, för att den har visat sig sätta avtryck i skolan och lämnat ett djupt intryck hos deltagarna. Detta genom det gedigna arbete som elever och lärare gör tillsammans både inför och efter resan. Utvärderingen visar alltså att det inte är resan i sig utan det gemensamma lärandet och förberedelserna som är det viktiga Spridning av projektresultat och aktiviteter för främjande av internationalisering IPK arbetar mycket med att sprida projektexempel och projektresultat med syftet att belysa hur utbildningsinstitutioner, organisationer, personal, studenter, elever med flera har utvecklats på ett positivt sätt genom de program som IPK handlägger. Förhoppningen är att projektresultaten ska inspirera och hjälpa andra att komma igång med internationellt samarbete, samt visa på hur internationalisering bidrar till att utveckla Sverige och svenskt utbildningsväsende. De huvudsakliga kanalerna som IPK använder för spridning är: webb, elektroniska nyhetsbrev, elektroniska och tryckta publikationer, seminarier, konferenser, mässor och andra publika arrangemang. Karta i figur 3 (s 42) illustrerar spridning och omfattning av IPK:s utåtriktade verksamhet, i form av seminarier, möten, informationsträffar med mera under Trots den mängd arrangemang som IPK står för kan myndigheten ändå konstatera att behovet tycks vara ännu större. I den kundundersökning som IPK har genomfört under 2009 efterfrågar många ansökare fler konferenser, nätverksträffar, informationstillfällen etc. på regional nivå. Och kanske framförallt fler tillfällen och möjligheter för deltagarna i programmen att sprida sina projektresultat. Det betyder mycket för både lärare och elever... att få möta ungdomar från andra kulturer. Vi upplever att det är bästa sättet att motarbeta fördomar... Deltagare i programmet Atlas partnerskap, ur IPK:s kundundersökning 2009 Internationella programkontoret i Almedalen År 2009 deltog IPK för andra året i rad vid Almedalsveckan i Visby. Myndighetens huvudaktivitet var seminariet Hur ska våra lärare bli mer internationella, om lärarfortbildning i ett internationellt perspektiv. Jonas Hallberg, föreläsare och radioprofil, var moderator. Bland de medverkande fanns Anton Ridderstad, huvudsekreterare i betänkandet En hållbar lärarutbildning, som presenterade utredningen ur ett internationaliseringsperspektiv. Företrädare för bland annat lärarutbildningar som arbetat med internationellt samarbete och utbyte med stöd av IPK deltog också, för att dela med sig av sina erfarenheter. Evenemanget samlade ett sextiotal personer. IPK anordnade också, med anledning av att myndigheten under 2009 hade svenskt samordningsansvar för det Europeiska året för kreativitet och innovation, seminarium och mingel på detta tema. Seminariet samlade omkring 60 deltagare. Dessutom medverkade IPK vid frukostseminariet Bra bistånd? Mellan demoniseringen och glorifieringen av biståndet, som anordnades tillsammans med de Sidafinansierade organisationerna Internationellt Center för Lokal Demokrati (ICLD) och The Swedish International Centre of Education for Sustainable Development (SWEDESD). Ett hundratal personer deltog. Språkdagen Internationella programkontoret genomförde projektet kring den Europeiska språkdagen tillsammans med bland andra EU-kommissionens representation i Sverige, Skolverket, Kulturskolan Stockholm, samt ett antal bibliotek, ambassader och språk- och kulturinstitut.

43 Figur 3 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning

44 Enligt regleringsbrev Årsredovisning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) På språkdagen den 26 september lanserades en tävling i digitalt berättande: The languages in my life. Uppdraget: Att göra en kortfilm på temat språken i mitt liv. Upphovsmännen till de tre vinnande filmerna gavs möjlighet att delta i en heldags film-workshop, arrangerad av Kulturskolan Stockholm, för att lära sig mer om att berätta med film och rörliga bilder. Filmprojekt IPK har under året producerat tre korta informationsfilmer. Tanken är att dessa tre exempel ska visa hur IPK, genom att skapa möjligheter för internationella kontakter och samarbeten, spelar en strategisk roll i utvecklingen av utbildningen i Sverige och i världen. Det är exempel på hur aktörer inom utbildningsområdet, som Internationella Programkontoret stödjer, utbyter kunskaper och erfarenheter med andra och på det viset skapar nya idéer och utgångspunkter för kreativitet och innovation. Filmerna visar hur detta sprider sig och får effekt på olika nivåer och inom flera samhällsområden. De tre projekten är därför valda med tanke på denna spridningseffekt. Målgruppen för filmerna är framförallt personal på skolor, högskolor och i kommuner, som rektorer och beslutsfattare. Det är också elever, studenter och andra aktörer, exempelvis inom näringslivet. Filmerna finns på IPK:s webb och i tryckt dvd-form. En distributions- och kommunikationsplan är utformad för att nå dessa målgrupper i olika kanaler och är under genomförande. Under slutet av 2009 har arbetet fortsatt med filmatisering av det Sidafinansierade programmet Minor Field Studies (MFS), samt med en övergripande film om IPK:s verksamhet Samverkan med andra myndigheter IPK samverkar med myndigheter i många olika former, programråd, nätverk, referens- och arbetsgrupper samt urvalskommittéer. p IPK ska redovisa på vilket sätt samverkan sker med andra myndigheter avseende infor mation rörande de program som myndigheten administrerar och informerar om. Enligt regleringsbrev 2009 Programråd och nätverk IPK har inrättat tre s.k. programråd ett för skola och vuxenutbildning, ett för högskola och ett för arbetsliv och kompetensutveckling. I dessa råd kan de två sektorsmyndigheterna Skolverket och Högskoleverket (HSV) dels få ett medinflytande över inriktning och urvalskriterier, dels få information om utfallet av programmen. IPK å sin sida får genom detta samråd tillgång till den expertkunskap som finns hos dessa myndigheter. I programråden deltar också, alltefter rådens respektive inriktning, KY-myndigheten, Sida, Svenska ESFrådet, Svenska institutet (SI) och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) samt enskilda kommuner. IPK har också externa referensgrupper och urvalskommittéer knutna till programmen. Det senare medverkar i första hand vid bedömningar av projektansökningar, men bistår också med viss spridning av information och med att ge synpunkter från fältet. Dessutom anlitar IPK enskilda experter för bedömning av ansökningar. För Euroguidance har IPK ett myndighetsnätverk där representanter från Skolverket, HSV, SI, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, CSN, AMS och vägledarutbildningen vid Stockholms universitet träffas för informationsutbyte. Under året utökades gruppen med en representant från Ungdomsstyrelsens Eurodesk. Forum för Internationalisering Forum för internationalisering skapades i slutet av 2008 på Utbildningsdepartementets initiativ. Syftet är att förbättra samordningen mellan de myndigheter och organisationer som stödjer universitetens och högskolornas internationalisering. Forumet är en arena för att utbyta erfarenheter och inventera aktuella möjligheter och problem när det gäller internationaliseringen av den högre utbildningen, men också att skapa förutsättningar för samordning av myndigheters och organisationers arbete. p I samband med årsredovisningen 2009 ska IPK redogöra för arbetet i Forum för interna tionalisering. Enligt regleringsbrev 2009 Högskoleverket har varit ordförande under IPK hänvisar därför till HSV:s årsredovisning för närmare redogörelse av verksamheten för detta år. p IPK ska redovisa hur man arbetar för att tillvarata resultat från programmen i sam verkan med andra myndigheter. Enligt regleringsbrev 2009

45 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning Övriga samverkansgrupper IPK samverkar i stor utsträckning genom deltagande i specifika grupper sammankallade av andra myndigheter. Dessa presenteras i tabell (s 45). Samverkan/Samråd Nationell grupp för ReferNet, Cedefops dokumentationsnätverk Övervakningskommittén för ESFoch Socialfondsprogrammet Urvalskommitté för Ungdomsprogrammet Användarråd INOMI-gruppen Referensgrupp för EU-frågor Programråd för LLP Samverkansgrupp för utbildningsfrågor Nationell referensgrupp för Euroguidance (ELGPN) Förberedande referensgrupp CVE Ledamot av styrelsen Ledamot av styrelsen *Myndigheten avvecklades under Samordnande Skolverket Svenska ESF-rådet Ungdomsstyrelsen Centrala studiestödsnämnden HSV, SI, STINT och IPK Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Unescorådet Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Myndigheten för yrkesut bildning * Centrala studiestödsnämnden IPK och Sveriges ordförandeskap i EU Hösten 2009 blev, precis som för många andra delar av statsförvaltningen, en ovanligt intensiv och hektisk period för IPK. Det svenska ordförandeskapet i EU erbjöd en unik möjlighet för myndigheten att lyfta frågor om internationellt samarbete inom utbildning på europeisk nivå, med koppling till de särskilda utmaningarna under ordförandeskapet: ekonomin, sysselsättningen och klimatet. Förutom att IPK själv har stått som arrangör för fyra stora europeiska konferenser i det officiella kalendariet har myndigheten också deltagit i en rad andra arrangemang kopplade till det svenska ordförandeskapet. Europeiska året för kreativitet och innovation Europa behöver öka sin kapacitet för kreativitet och nytänkande, både av sociala och ekonomiska skäl. EU-kommissionen tog därför beslutet att göra 2009 till det Europeiska året för kreativitet och innovation. Året har tillkommit för att möta de utmaningar som Europa står inför, kopplade till målen i Lissabonstrategin för hållbar tillväxt och sysselsättning, med syftet att göra Europa konkurrenskraftigare. Det ska bland annat ske genom att öka allmänhetens medvetenhet om frågorna, att sprida goda erfarenheter från pågående och avslutade projekt, underlätta att resultat kan vidareutvecklas, stimulera utbildning och forskning samt att stimulera till offentlig debatt och till förändringar. IPK fick i januari 2009 uppdraget av Regeringskansliet att vara nationell samordnare för året. Ett uppdrag som innebar att samla in information om aktiviteter kopplade till årets tema och synliggöra dessa för allmänhet och andra aktörer. I uppdraget ingick även att arrangera slutkonferensen för året. Till arbetet knöts en referensgrupp som bestod av Högskoleverket, Skolverket, Vinnova, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, Tillväxtverket, Ungdomsstyrelsen och Kulturrådet. För ändamålet utvecklade IPK en särskild webbplats, med ett kalendarium över alla aktiviteter och med bakgrundsinformation om temaåret. Slutkonferens för temaåret Create.Innovate. Grow. Som ordförandeland i EU fick Sverige uppdraget av EUkommissionen att arrangera den gemensamma europeiska slutkonferensen för temaåret. Regeringen tilldelade i sin tur ansvaret för utförandet till IPK, i samarbete med Regeringskansliet som också tillsatte en styrgrupp från de tre berörda departementen. Konferensen var det sista större mötet under det svenska ordförandeskapet.

46 46 Årsredovisning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Konferensen innehöll föreläsningar kring koncepten kreativitet, innovation och entreprenörskap, samt presentation av ett manifest som de europeiska ambassadörerna för året arbetat fram. Syftet med konferensen var att visa goda exempel på aktiviteter som genomförts i Europa under året samt skapa mötesplats för diskussion och reflektion. Utgångspunkt för konferensens seminarier var de prioriteringar som ministrarna på Kultur-, Närings- och Utbildningsdepartementet valt att lyfta fram för Sveriges del. Målet var att integrera de tre politikområdena. Till exempel behandlades utbildningens och forskningens roll för att skapa en eko-effektiv ekonomi, och kulturens roll i såväl utvecklingen av unga som tillväxten för företag. Konferensen blev också ett nära samarbete med flera kreativa partners inom svensk utbildning. Framförallt genom Forsbergs skola för grafisk design och reklam, som stod bakom det audiovisuella upplevelsekonceptet för hela konferensen. Konferensdeltagarna bjöds på en rad spännande upplevelser, med syftet att skapa tankar, idéer, inspiration och framförallt interaktion. Create.Innovate.Grow samlade totalt drygt 350 beslutsfattare och tjänstemän från departement, myndigheter, organisationer och EU-institutioner i samtliga länder inom EU/ EES-samarbetet. IPK fick ta emot många positiva omdömen från deltagarna om konferensens utförande. EU som Global aktör om kunskap och lärande för hållbar utveckling med fokus på klimatfrågan Konferensen bidrog på ett viktigt och nödvändigt sätt till att belysa EU:s och dess medlemsstaters stora ansvar och potential för att bli en drivande kraft i världen när det gäller lärande för hållbar utveckling. Carl Lindberg, medlem av UNESCOs High-Level Panel on the Decade on Education for Sustainable Development och Särskild rådgivare till Svenska Unescorådet. Den september 2009 arrangerade IPK i samarbete med Lunds universitet, Lunds kommun och Region Skåne konferensen EU som global aktör i Stadshallen i Lund. Konferensen, som var en del av det svenska ordförandeskapet i EU och det Europeiska året för kreativitet och innovation, samlade 400 lärare, skolledare, beslutsfattare, forskare och NGO-representanter från hela Europa. Syftet var att diskutera EU:s syn på lärande för hållbar utveckling (ESD) och att koppla detta till de europeiska målen för livslångt lärande och EU:s åtta så kallade nyckelkompetenser. Frågorna var högaktuella med tanke på fokus på klimathotet under det svenska ordförandeskapet och klimatmötet i Köpenhamn. Förutom en rad föreläsningar och paneldiskussion erbjöd konferensen sammanlagt tio seminarier och 17 workshops, arrangerade av en rad olika organisationer och aktörer. IPK höll i två seminarier med fokus på hur skolor och andra utbildningsanordnare kan arbeta med frågor om hållbar utveckling genom IPK:s program Den Globala Skolan, Athena och Programmet för livslångt lärande (LLP). Europeisk Erasmuskonferens: Erasmus The Way Forward and the Green Paper on Mobility for Young People Erasmus intog Lund och universitetshuset den 5 6 oktober, då 400 deltagare från hela Europa samlades för att diskutera den framtida inriktningen för Erasmusprogrammet, och mer specifikt för att ge feedback på EU-kommissionens grönbok om främjande av ungdomars rörlighet i utbildningssyfte. IPK arrangerade konferensen på uppdrag av, och i samarbete med, Kommissionen. En utgångspunkt var Kommissionens framtidsmål till 2020: att alla studenter då ska ha möjlighet att genomföra en del av sin utbildning i ett annat europeiskt land, och att minst 20 procent av dessa ska delta i utbyten. I relation till motsvarande siffra idag cirka 0,3 procent ter sig målen minst sagt högt ställda. Kvantitet kontra kvalitet i utbytena blev därför också en röd tråd i diskussionerna under de två dagarna, där representanter från flera länder var skeptiska till alltför starkt fokus på kvantitet. När det gäller kvalitetsaspekten efterfrågades bland annat mer flexibilitet för studenterna att själva kunna lägga upp sin utlandsperiod. En annan viktig fråga gällde att arbeta mer med anställningsbarheten, det vill säga värdet av utlandserfarenhet på arbetsmarknaden. Ett mer djärvt förslag var att expandera programmet utanför Europa, något som dock omgående fick mothugg. Utvärderingen visade att nära 94 procent av deltagarna var nöjda med konferensen, varav 55,8 procent var mycket nöjda. Jag tycker konferensens innehåll var intressant och stimulerande. Skulle dock ha velat ha mer diskussion om hur alla bra idéer och goda exempel kan omsättas i praktiken. Med andra ord bra diskussioner, men avsaknaden av beslutsfattare på högre nivå resulterade i brist på löften om konkret handling. Ur konferensutvärderingen

47 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning Learning by Leaving en gemensam konferens för europeiska mobilitetsnätverk Konferensen samlade för första gången representanter från alla fyra stora mobilitetsnätverk inom Europa Europass, Euroguidance, Eurodesk och EURES för gemensamma diskussioner och kontaktskapande. Målet var att komma fram till hur nätverken kan samarbeta för att få fler ungdomar att söka internationellt utbyte, med fokus på följande tre teman: Mobilitet för ungdomar med begränsade möjligheter Kommunikation med yngre målgrupper Hur man kan dra nytta av internationell erfarenhet Ett viktigt syfte var att, utifrån ovanstående punkter, diskutera och kommentera förslagen i den grönbok om främjande av ungdomars internationella rörlighet som EU-kommissionen hade ute på remiss under hösten. IPK arrangerade konferensen i samarbete med Ungdomsstyrelsen och Arbetsförmedlingen. Den ägde rum i Uppsala den november och samlade totalt 160 deltagare från 32 länder. Utvärderingen visar på nöjda deltagare, som gav konferensen snittbetyget 5,1 på en sexgradig skala. Jag kommer omedelbart att inleda ett samarbete med våra EURES-rådgivare när jag kommer hem. Vi har mycket mer gemensamt än jag visste innan den här konferensen. Konferensdeltagare i utvärderingen av konferensen Grundtvig Learning Partnership Conference Med anledning av Sveriges EU-ordförandeskap anordnade Internationella programkontoret den 6 9 oktober den europeiska konferensen Grundtvig Learning Partnership Conference. Konferensen samlade omkring 150 deltagare från hela Europa, huvudsakligen Grundtvig-handläggare från olika länders nationella kontor och personer som deltar i projekt inom programmet. Övergripande tema för konferensen var stöd till lärande för utsatta grupper. Ett exempel var en föreläsning om de senaste årens reformering av utbildningssystemet inom svensk kriminalvård. Deltagarna fick också mycket tid till att mötas och disku-tera sina respektive projekt, bland annat under flertaliga studiebesök och workshops med anknytning till konferenstemat. Grundtvigs möjligheter på ett större plan diskuterades också. En slutsats var att programmet, med dess fokus på bland annat utsatta gruppers samhälleliga integration, kan bli allt mer betydelsefullt de kommande åren. Inte minst med anledning av de sociala utmaningar till exempel en åldrande befolkning som Europa står inför på både kort och lite längre sikt. European Development Days Många nyfikna besökare kom till IPK:s monter i Svenska Paviljongen under European Development Days på Stockholmsmässan i Älvsjö den oktober. Kom och rösta! Det var uppmaningen från Internationella programkontoret, ICLD och Swedesd de tre organisationer som fanns i den gemensamma montern och som på olika sätt verkar för demokratisk utveckling i världens utvecklingsländer. Med en simulerad valkampanj ville IPK dels få besökarna att reflektera över utbildningens betydelse för hållbar utveckling, dels diskutera nyttan av ömsesidiga utbyten med utvecklingsländer. Besökarna kunde lägga sin röstsedel i lådan med Education for all, eller i lådan med Education for sustainable development. Är det viktigast att alla ska få gå i skolan? Eller viktigare att satsa på kvalitén i utbildningen? De två utbildningsfrågorna är en del av FN:s millenniemål till IPK ville med sin medverkan visa på hur myndighetens programverksamhet leder till utveckling genom utbyte av kunskap och införande av internationella perspektiv i svensk undervisning. Programmen Den Globala Skolan och Athena arrangerade också en inledande workshop på Youth Day i Kulturhuset i Stockholm den 22 oktober. Ämnet för workshopen var globalt lärande för hållbar utveckling och inbjudna var elever från gymnasieskolor i olika delar av världen. Eleverna fick i grupper diskutera de av FN uppsatta milleniemålen.

48 48 Årsredovisning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK)

49 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning Skapa förutsättningar Skapa förutsättningar omfattar IPK:s verksamhet som stödjer och möjliggör de åtaganden som IPK har inom de övriga huvudprocesserna. Syftet är att skapa förutsättningar för en väl fungerande verksamhet och arbetsplats som bidrar till att IPK når sina mål. I detta avsnitt ges en presentation av IPK:s organisation och struktur, insynsrådets sammansättning och sammanträden. Kapitlet innehåller också en personalredovisning och en redovisning av kompetensförsörjning i enlighet med Förordning (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag Organisation IPK leds av en generaldirektör, Ulf Melin, som är chef för myndigheten. Till stöd för generaldirektören finns en ledningsgrupp och stab. Myndigheten finns vid två orter, Stockholm och Visby. IPK är organiserat i fem enheter. Verksamhetsenheterna är organiserade efter målgrupp; Enheten för skola, Högskoleenheten och Yrkes- och vuxenutbildningsenheten. De program som varje enhet ansvarar för framgår av det följande organigrammet.

50 50 Årsredovisning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Därutöver finns två enheter, Administrativa enheten och Informationsenheten. Under merparten av 2009 har Informationsenheten temporärt organisatoriskt tillhört Administrativa enheten Insynsrådet Insynsrådet har under verksamhetsåret haft följande sammansättning: Personalomsättning Personalomsättning inkl. omlokalisering till Visby Ordförande: Ulf Melin, generaldirektör, IPK Ledamöter: Anders Arnqvist, professor, Karlstad Universitet Nina Andersson Brynja, Sveriges kommuner och landsting Emma Brulin studeranderepresentant, SFS Lillemor Bylund, utbildnings- och kulturchef, Strängnäs kommun Thomas Hagnefur, utredare, LO Caj Luoma, Transportgruppen Britten Månsson-Wallin, generalsekreterare, Folkbildningsrådet Personalrepresentanter: Anneli Lindberg, ordförande för ST vid IPK Roswitha Meltzer, ordförande för SACO vid IPK Sekreterare: Hans Grönlund, stabschef Insynsrådet har under år 2009 haft tre protokollförda sammanträden Antalet anställda som anges ovan är en beräkning av samtliga anställda personer vid IPK (medeltal under året). Här inräknas även föräldralediga, sjukskrivna eller av annan orsak tjänstlediga inklusive dessas vikarier. För att ge en tydlig bild av den faktiskt arbetade tiden redovisas även antalet årsarbetskrafter, dvs. antalet anställda personer omräknat i heltidsarbetande. Antal årsarbetskrafter har ökat något mot tidigare på grund av att nya verksamheter har tillförts myndigheten under verksamhetsåret. Köns- och åldersstruktur 2009 Siffrorna bygger på antalet årarbetskrafter per 31 december 2009, oberoende av tjänstgöringens omfattning Personalredovisning Medarbetarna IPK:s ansvar för genomförandet av året för kreativitet och innovation samt genomförandet av fyra ordförandekonferenser har inneburit en stor belastning för IPK:s medarbetare. Delvis har extra resurser för genomförandet tillsatts, men en stor del av arbetet har genomförts i kombination med ordinarie verksamhet. Antalet medarbetare under året har, med anledning av detta, temporärt ökat något Antal Personalrörlighet Den externa personalrörligheten under 2009 har minskat stort jämfört med Etableringen och omställningsarbetet som myndigheten genomförde 2008 är avslutat och det har påverkat organisationen positivt och gett medarbetarna arbetsro vilket syns på den kraftigt minskade rörligheten. Trots minskningen ligger personalrörligheten fortfarande något för högt på 15 procent. Snittåldern på myndighetens indikerar att det arbetar många unga personer på arbetsplatsen. I flera fall är anställningen på IPK den första i yrkeskarriären. Möjligen

51 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning är det så att när man fått sin första anställning är man mer öppen för andra alternativ både professionellt och privat, vilket bidrar till den något höga personalrörligheten. Jämställdhet och mångfald I IPK:s verksamhet är etnisk, kulturell och språklig mångfald av strategisk betydelse och beaktas i samband med rekrytering av personal. En viktig jämställdhetsaspekt är lönesättningen, där IPK i samband med lönerevisionerna en gång per år genomför en lönekartläggning och jämställdhetsanalys av lönerna. IPK har inte identifierat några osakliga löneskillnader inom myndigheten. Fördelning på stödkompetens, kärnkompetens och ledningskompetens Kompetenskategorier Fördelningen mellan män och kvinnor är ojämn inom samtliga kompetenskategorier. Tidigare år har andelen män i gruppen kärnkompetens minskat, detta trots att myndigheten har som mål att få upp andelen män inom detta område. Sjukfrånvaro Tabell 34 Sjukfrånvaro All personal 4,4 % 2,4 % 1,2 % Varav långtids sjukskrivna 60 dagar eller längre 73,6 % 55,7 % 10,3 % Kön Kvinnor 4,5 % 3,1 % 1,3 % Män 4,0 % 0,4 % 0,7 % Ålder Yngre än 30 år - 0,9 % år 5,4 % 2,9 % 1,0 % 50 år eller äldre 3,3 % 1,6 % 1,7 % 1 Gruppen är färre än tio personer och redovisas därför inte. Kärnkompetens 68 (fördeln. kvinnor/män: 84/16 procent) Stödkompetens 22 (fördeln. kvinnor/män: 60/40 procent) Ledningskompetens 10 (fördeln. kvinnor/män: 40/60 procent) Uppgifterna i tabellen visar procentuell sjukfrånvaro för respektive grupps totala arbetstid. Sjukfrånvaron inklusive långtidssjukskrivna har de senaste åren sjunkit. Få personer har varit frånvarande på grund av sjukdom under Det är viktigt att poängtera att varje enskilt fall får ett stort genomslag i statistiken på en arbetsplats som IPK med relativt få anställda. Myndighetens förebyggande arbete för att behålla den låga sjukfrånvaron har visat sig positivt och kommer därför att fortsätta i preventivt syfte. Arbetsmiljö IPK verkar på olika sätt för att uppnå en god arbetsmiljö. Myndighetens rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet tydliggör en arbetsmetod för att skapa en god och hälsosam arbetsmiljö för samtliga medarbetare, att i tid upptäcka och förebygga risker för ohälsa på arbetet samt att uppfylla de krav som ställs på IPK som arbetsgivare. Särskilda insatser som gjordes under 2009 var bl.a. att genomföra en årligen återkommande hälsoundersökning för all personal. IPK försöker på olika sätt uppmuntra till friskvård, bland annat genom en friskvårdstimme i veckan, subventionering av kostnader för träningskort och andra hälsofrämjande aktiviteter för medarbetarna. Hösten 2009 har också en utvärdering av Gotlandsetableringens effekter påbörjats. Parallellt har en målgruppsanalys/identitets- och varumärkesbeskrivning av myndigheten genomförts. De två utvärderingarna kommer att ligga till grund för fortsatt arbete med myndighetens värdegrund som påbörjats under året. Kompetensförsörjning Myndigheten har i sin verksamhetsplan beslutat att IPK ska vara en attraktiv arbetsplats. En del i det är att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. Som ett resultat av den medarbetarundersökning som genomfördes 2007 påbörjades utbildningsinsatser för processanalysarbete har denna metod, vilken samtliga medarbetare har fått utbildning i, implementerats fullt ut i myndigheten. Det har inneburit att en bred förankring och delaktighet i arbetet med verksamhetsstyrning och uppföljning har kunnat säkerställas. Alla medarbetare har också under året arbetat med och enats om en gemensam vision för myndigheten. Under hösten har också ett värdegrundsarbete initierats. Samtliga medarbetare har beslutat att som medarbetare på myndigheten bör alla vara öppna, engagerade och professionella både mot varandra och mot kunder. En värdegrund som myndigheten kommer att fortsätta implementera som en del i kompetensutvecklingen.

52 52 Årsredovisning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK)

53 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning Ekonomisk redovisning 4.1 Resultaträkning (tkr) Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader 0 0 Lämnade bidrag Saldo 0 0 Årets kapitalförändring

54 54 Årsredovisning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 4.2 Balansräkning (tkr) Not TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Summa Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Summa Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Summa Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Summa Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa, postgiro och bank Summa SUMMA TILLGÅNGAR

55 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning (tkr) Not KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Summa Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Summa Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Summa SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

56 56 Årsredovisning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 4.3 Anslagsredovisning Redovisning mot anslag Ingående Årets till- Medgivet Totalt Utgående överförings- delning enl. över- disponibelt överförings- Anslag (tkr) Not belopp regl.brev skridande Indragning belopp Utgifter belopp Uo 16 4:3 Ramanslag Internationella programkontoret för utbildningsområdet ap. 1 Internationella programkontoret för utbildningsområdet ap. 2 Statsbidrag för att främja internationella kontakter inom skolans och vuxenutbildningensområde Uo 26 1:4 Anslag ap 129 Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning Summa Redovisning av bemyndiganden Redovisning mot bemyndiganden Tilldelad Utestående åtagandenas bemyndigande- Ingående Utestående fördelning per år Anslag (tkr) Not ram åtaganden åtaganden Uo 16 4:3 Ramanslag ap. 2 Statsbidrag för att främja internationella kontakter inom skolans och vuxenutbildningens område Summa

57 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Belopp i tusental kronor där ej annat anges. Summeringsdifferenser kan förekomma. Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Internationella programkontorets (IPK) redovisning följer god redovisningssed och årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. Bokföringen följer förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. Efter brytdagen har fakturor överstigande 30 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Ändrade redovisningsprinciper Internationella programkontoret har år 2007 ändrat principen för redovisning av bidrag från Nordiska ministerrådet och vissa bidrag från EU som betalas ut till icke-statliga mottagare. Dessa medel har t.o.m. år 2006 betalats ut med bokföring enbart i balansräkningen men bokförs fr.o.m även i resultaträkningen. Tidigare års medel betalas ut med bokföring enbart i balansräkningen. Enligt regeringsbeslut har kostnadsmässig anslagsavräkning införts från och med Det innebär att upplupna kostnader, intäkter och intjänad semester anslagsavräknas. Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 10 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Avskrivning sker kvartalsvis från det kvartal tillgången tas i bruk. Tillämpade avskrivningstider Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp som de efter individuell prövningberäknas bli betalda. Valutakonton (euro) har värderats till balansdagens kurs. Övriga omsättningstillgångar har tagits upp till anskaffningsvärdet alternativt verkligt värde om detta är lägre än anskaffningsvärdet, om inte annat anges i not. Skulder Övriga skulder har värderats till anskaffningsvärde respektive nominellt värde om ej annat anges i not. Ersättningar och andra förmåner Insynsrådsledamöter / andra styrelseuppdrag Ersättning* Nina Andersson Brynja 0 - Anders Arnqvist 1 - Caj Luoma 0 Arbetsförmedlingens partsråd - Lillemor Bylund 1 - Emma Brulin 0 - Britten Månsson-Wallin 1 - Thomas Hagnefur 1 - Ulf Melin se nedan Ledande befattningshavare / styrelseuppdrag Lön Generaldirektör Ulf Melin 903 CSN, KY, Youth Skills Sweden AB Inga förmåner * Utbetalda ersättningar gäller för år 2008, utbetalning av ersättning för år 2009 sker i januari Anställdas sjukfrånvaro Uppgifter om sjukfrånvaro, se avsnitt i resultatredovisningen. 3 5 år Immateriella anläggningstillgångar 3 år Datorer och kringutrustning 5 år Maskiner och inventarier 8 år Förbättringsutgifter på annans fastighet IPK bedömer att den ekonomiska livslängden på bärbara datorer som används vid myndigheten underskrider tre år och därför kan kostnadsföras direkt.

58 58 Årsredovisning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Noter Balansräkning (tkr) Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter enligt 4 avgiftsförordningen Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar 8 0 Summa Intäkter av bidrag Intäkter av bidrag från Sida Intäkter av bidrag från Kammarkollegiet Intäkter från Skolverket Intäkter från Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) Intäkter Arbetsförmedlingen, Unescorådet Intäkter av bidrag från Nordiska Ministerrådet (NMR) Intäkter av bidrag från EU Intäkter av bidrag från övriga Summa Ökning av intäkter av bidrag beror på ersättning från Regeringskansliet och EU med anledning av IPK:s ansvar och genomförande av aktiviteter i samband med året för kreativitet och innovation och fyra ordförandekonferenser. Ytterligare en förklaring till de ökade intäkterna från Skolverket och EU är att IPK från och med 2009 ansvarar för genomförandet av Förvaltningspartnerskapet. Dessutom redovisas etwinnings verksamhet för hela året. 3. Finansiella intäkter Ränteintäkter räntekonto i Riksgäldskontoret Övriga finansiella intäkter 23 8 Summa Nedgången i ränteintäkter på räntekontot beror dels på att bidragsmedel från NMR inte längre betalas in till räntekontot utan till ett Valutakonto i euro, dels på att räntan under 2009 varit låg. 4. Kostnader för personal Lönekostnader (exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) Övriga kostnader för personal Summa Nya verksamheter har tillkommit till myndigheten, Förvaltningspartnerskapet och etwinning (hela året har redovisats). Tillfällig personalförstärkning har dessutom skett för att kunna hantera året för kreativitet och innovation och fyra ordförandekonferenser. Vidare har semesterlöneskulden anslagsavräknats från och med Övriga driftkostnader Övriga driftkostnader Summa Ökade kostnader förklaras av genomförandet av fyra ordförandeskapskonferenser och året för kreativitet och innovation, Förvaltningspartnerskapet och e-twinning.

59 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning (tkr) Finansiella kostnader Räntekostnader avseende lån i Riksgäldskontoret Övriga finansiella kostnader 4 41 Summa Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Erhållna medel från Sida Övriga medel Summa Volymökningen av utbetalda medel förklaras av att bidragsmedlen från Sida årligen räknas upp i enlighet med ramöverenskommelse. 8. Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Erhållna medel från EU Övriga medel, t.ex. Nordiska Ministerrådet (NMR) Summa Ökningen av utbetalda medel från EU ligger i linje med programmets struktur. För NMR har en ökning av utbetalningar skett när äldre projekt har avslutats. 9. Finansiella intäkter Återbetalning till EU av 2007 års ränta avseende bidragsmedel Årets Ränta avseende bidragsmedel EU Årets Ränta avseende bidragsmedel NMR Summa Lämnade bidrag Lämnade bidrag Summa Årets kapitalförändring Övriga periodiseringsdifferenser Summa Med anledning av övergången till kostnadsmässiganslagsavräkning har periodiseringarna anslagsavräknas varpå ingen kapitalförändring uppstått. Resultaträkning Balanserade utgifter för utveckling Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets utrangeringar Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets utrangeringar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde

60 60 Årsredovisning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) (tkr) Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Maskiner, inventarier, installationer m.m. Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets utrangeringar Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets utrangeringar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Utgående anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar för 2008 har justerats med gjorda utrangeringar för åren fram till Detta har gjorts för att korrigera en misstämning mellan noten och ackumulerade värden i anläggningsregistret. 15. Fordringar hos andra myndigheter Fordran ingående mervärdesskatt Övriga fordringar Summa Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader Summa Upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter från Regeringskansliet (Utb. departementet) Upplupna bidragsintäkter från EU Summa Avräkning med statsverket Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisning mot anslag (+) Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande konto (-) Fordringar/skulder avseende anslag i icke räntebärandeflöde 0 0

61 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning (tkr) Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisning mot anslag (+) Anslagsmedel som tillförts räntekonto (-) Återbetalning av anslagsmedel (+) Fordringar/skulder avseende anslag i räntebärandeflöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte redovisats mot anslag Ingående balans Redovisning mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte redovisats mot anslag Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans Inbetalningar (+) Utbetalningar (-) Belopp under utredning 0 0 Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar (+/-) Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Summa Avräkning med statsverket Kassa, postgiro och bank Behållning på valutakonton EU Behållning på valutakonton NMR Summa Behållningen på valutakontot är i rätt nivå jämfört med 2008, eftersom 2008 innehöll en extra inbetalning gällande 2007 års LLP kontrakt. 20. Balanserad kapitalförändring Periodiseringsdifferenser ingående balans från 2008 har bokats om till Summa Ingående balans från 2008 har bokats om till ett särskilt konto för semesterlöneskuld som inte anslagsavräknas och till anslaget i samband med övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning. 21. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Årets pensionskostnad Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning (tkr)

62 62 Årsredovisning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 22. Lån i Riksgäldskontoret Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar Ingående balans Under året nyupptagna lån Årets amorteringar Utgående balans Utnyttjad låneram Beviljad låneram enligt regleringsbrev Övriga skulder Avräkningskonton avseende valutakonton * Nordiska Ministerrådet Övriga skulder Summa * Se not Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner och löner inklusive sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa Oförbrukade bidrag Bidrag som erhållits från annan statlig myndighet Bidrag som erhållits från icke-statliga organisationer Summa mkr av de oförbrukade bidragen är medel för den nya satsningen mobilitet för lärare och studenter på högskola. Beslut och utbetalning sker i januari Resterande oförbrukade bidrag är huvudsakligen Sidamedel som ska användas till projekt som löper över flera år. Anslagsredovisning 26. Internationella programkontoret för utbildningsområdet Uo 16 4:3 ap.1 Enligt regleringsbrevet för 2009 disponerar myndigheten en anslagskredit på tkr. Anslagsredovisning bemyndiganden 27. Statsbidrag för att främja internationella kontakter inom skolans och vuxenutbildningens område Uo 16 4:3 ap.2 Enligt regleringsbrevet för 2009 har myndigheten en bemyndiganderam. Bemyndiganderamen avser behov av framtida anslag för att under innevarande år kunna fatta beslut om att utdela Atlas stipendieprogram.

63 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr) Låneram Riksgäldskontoret Beviljad Utnyttjad Kontokrediter Riksgäldskontoret Beviljad Maximalt utnyttjad Räntekonto Riksgäldskontoret Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som disponeras Beräknat belopp enligt regleringsbrev Avgiftsintäkter Anslagskredit Beviljad Uo 16 4:3 ap Utnyttjad Anslag Ramanslag Anslagssparande varav intecknat Bemyndiganden 1 Tilldelade Summa gjorda åtaganden Personal Antalet årsarbetskrafter (st) Medelantalet anställda (st) Driftkostnad per årsarbetskraft Kapitalförändring 2 Årets Balanserad Bemyndiganderam har tilldelats första gången år Med anledning av införandet av kostnadsmässig anslagsavräkning har periodiseringarna anslagsavräknats och därmed har ingen kapitalförändring uppstått 2009.

64 64 Årsredovisning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 4.7 Omslutning 2009 TABELL A Bidrag (beviljade utbetalda medel) Drift (förvaltningskostnad) Program Anslag EU Statliga Övriga Summa Anslag Fördelat 6 EU Statliga Övriga Summa Både bidrag och drift Linnaeus-Palme Minor Field Studies (MFS) Sidas resestipendier Athena Nordplusprogram 2, Atlas Tempus Programmet för livslångt lärande (LLP) 3, Comenius Erasmus Grundtvig Leonardo NA Leonardo NA Studiebesöksprogrammen Delsumma Enbart drift Forum för internationalisering Erasmus Mundus Tredjelandsprogrammen Svenska Bolognaexportgruppen Ettårsprogrammen ASPnet etwinning Europass Euroguidance Sweden IAESTE Delsumma Projekt och konferenser Förvaltningspartnerskapet Utbildningspaket MP Språkdagen Almedalen Erasmuskonferens Kreativitetskonferensen Kreativitetsåret Youth Skill Sweden Delsumma Totalt Resultaträkningens intäkter och avgifter samt finansiella intäkter Resultaträkningen kostnader

65 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning Tabell B Bidrag utbetalade med bokföring enbart i balansräkningen Program 6 EU Summa Comenius Grundtvig Leonardo NA Leonardo NA Studiebesöksprogrammen 0 Summa Totalt utbetalda bidrag Driftkostnaden avser de fem Sidafinansierade programmen Linnaeus-Palme, MFS (Minor Field Studies), Sidas resestipendier och Athena. Dessutom ingår Den Globala Skolans driftskostnader som inte utbetalar bidrag. 2 Nordiska ministerrådet finansierar driften för programmen inom Nordplus. 3 EU delfinansierar driften för programmen inom LLP. 4 Bidrag betalas fr.o.m års medel med bokföring i Resultaträkningen. Tidigare års medel till icke statliga mottagare (t.ex. skolor) bokförs enbart i balansräkningen. Se tabell B. 5 Bidrag i dessa program utbetalas i Euro. Vi har genomgående använt kursen 9,00 kr. 6 Myndighetskostnader och periodiseringar är fördelade i denna kolumn och belastar enbart IPK:s förvaltningsanslag.

66

67 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Årsredovisning Godkännande av årsredovisningen och intygande om intern styrning och kontroll 5.1 Processen för intern styrning och kontroll vid IPK IPK har under året etablerat en samlad struktur för riskhantering inom verksamheten enligt kraven i förordningen om intern styrning och kontroll. Sedan tidigare har myndigheten en fungerande bevakning av riskerna genom det systematiska processanalysarbetet. De i årsredovisningen sex definierade huvudprocesserna skildrar den totala verksamheten vid IPK och 2009 har ledningsgruppen gjort riskanalyser för alla processer. I riskanalysen har händelser som medför att verksamheten inte genomförs alls eller ineffektivt, inte genomförs enligt gällande rätt, inte blir rättvisande och tillräckligt redovisade eller inte genomförs med god hushållning identifierats. Riskerna kan uppkomma internt såväl som externt och rör hela IPK:s verksamhet och dess finansiering. 5.2 Tillfredställande intern styrning och kontroll Uppföljningen av risknivån i verksamhetens olika delar visar att IPK på ett tillfredsställande sätt lever upp till de krav som ställs i myndighetsförordningen. Förmågan att hantera risker relaterade till kärnverksamheten är generellt sett god men utvecklingsområden finns. Riskmedvetenheten inom myndigheten kan förbättras ytterligare genom en bredare delaktighet i riskbedömningen och uppföljningen. Under 2010 kommer därför samtliga medarbetare vid myndigheten involveras i riskanalysarbetet dels för att kvalitetssäkra att samtliga delar av verksamheten täcks in i rådande struktur för intern styrning och kontroll, dels för att tydliggöra roller och ansvar för bevakning av riskerna. Verksamheten bedrivs med god ekonomisk hushållning av statens medel och en modell med tydligare koppling mellan verksamhetsplanering och budgetuppföljning har utarbetats under IPK har inte heller, för myndigheten som helhet, några allvarliga problem när det gäller att ge en rättvisande redovisning av resultat eller att följa lagstiftning och Sveriges åtaganden inom EU. I två avseenden är risknivåerna för höga. Detta gäller för identifierade brister i dokumenthanteringen vid myndigheten och användandet av de administrativa stödsystem som uppdragsgivare kräver att IPK nyttjar för administrationen av projekt inom programmen. Konsekvensen blir otydlighet och ökad arbetsbelastning. Resurskrävande efterarbete försvagar en effektiv administration, vilket i det längre perspektivet kan underminera möjligheten att redovisa en rättvisande bild av verksamheten. En rad åtgärder har vidtagits under 2009 och vart efter dessa slår igenom kommer risknivån att sänkas till en acceptabel nivå. 5.3 Generaldirektörens bedömning Mot bakgrund av de allvarliga konsekvenser, problem inom nämnda områden kan ge, är det min bedömning att vi för närvarande inte fullt ut lever upp till en betryggande intern styrning och kontroll. De interna riskerna är av sådan karaktär att de inte har en väsentlig betydelse för redovisningen. Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Jag bedömer vidare att brister avseende den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten föreligger på följande punkter: dokumenthantering och administrativa system för programhandläggning. Stockholm den 18 februari Ulf Melin Generaldirektör

68 68 Årsredovisning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Definitioner och beviljade ansökningar IPK anger i resultatredovisningen dels antalet inkomna ansökningar, dels antalet beviljade ansökningar inom de olika program där IPK fattar beslut om deltagande och/eller fördelning av bidragsmedel. En ansökan kan avse en enskild individs deltagande i ett program eller flera deltagare i projektform. I de fall korrigeringar gjorts avseende 2007 och 2008 års statistik är detta kommenterat i fotnot. Anledningar till gjorda korrigeringar kan vara programmens konstruktion där beslut kan fattas på båda sidor om årsskiftet. Redaktionella misstag från tidigare år har också korrigerats. Målgrupp IPK:s målgrupper har delats in i fyra kategorier. Skola (för-, grund- och gymnasieskola), Yrkesutbildning (gymnasieskolans yrkesförberedande program, KY-utbildning, kompetensutveckling i arbetslivet etc.), Högskola (Universitet och högskola) och Vuxnas lärande (formell och icke-formell vuxenutbildning). Projekt I flertalet program sker aktiviteter inom ramen för projekt. Dessa projekt avser utbyte och samarbete med ett eller flera länder utöver den svenska aktören. I regel hanterar IPK ansökningar som rör projekt där den koordinerande organisationen är från Sverige. Undantaget är programdelen partnerskap inom EU:s program för livslångt lärande (LLP) där IPK också hanterar ansökningar från svenska organisationer som är partner i projekt. För dessa ansökningar görs en uppdelning i svensk koordinator respektive svensk partner i resultatredovisningen. Deltagande i olika program Deltagandet redovisas som antal beviljade deltagare i de program där IPK fattar beslut och slutligt rapporterat deltagande efter genomförd aktivitet. Mobiliteter För partnerskap inom LLP beviljas bidragsmedel till projekt med hänsyn till antal mobiliteter som beräknas ske inom samarbetet. Detta är antal resor som den svenska deltagarorganisationen genomför inom ramen för partnerskapet. En och samma person kan genomföra flera mobiliteter. Antalet slutliga deltagare behöver således inte alltid överensstämma med beviljat antal mobiliteter. Antalet mobiliteter används dock i resultatredovisningen som ett mått på deltagande för denna typ av projekt. Centraliserade och decentraliserade programdelar inom LLP I centraliserade programdelar söks bidragsmedel hos kommissionens s.k. Executive Agency (EA). Alla administrativa delar av projektlivscykeln handläggs av detta organ. Ansvaret för information och spridning av projektresultat delas mellan EA och nationella kontor. Med decentraliserade programdelar avses att nationella kontor har fullt ansvar för samtliga delar av projektlivscykeln.

69 Formgivning: Jupiter Reklam Internationella Programkontoret Kungsbroplan 3A, Stockholm tel