Internationella programkontoret H-ÅR Rapportserie. Internationella programkontorets verksamhet inom högskoleområdet

Transkript

1 Internationella programkontoret 17 Rapportserie H-ÅR 2004 Internationella programkontorets verksamhet inom högskoleområdet

2 Sokratesländerna EU - länderna: Belgien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovenien, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. EES - länderna: Island, Liechtenstein och Norge. Ansökarländerna: Bulgarien, Rumänien och Turkiet.

3 H-ÅR 2004 Internationella programkontorets verksamhet inom högskoleområdet

4 H-ÅR 2004 Internationella programkontorets verksamhet inom högskoleområdet Internationella programkontorets rapportserie nr 17 Textbearbetning: Cecilia Andrae och Karin Granevi Grafisk form & layout: Jöns Ahlén Tryck: Elanders Gotab, Stockholm 2005

5 Innehållsförteckning 1. PROGRAM FÖR HÖGSKOLAN 9 2. GODA EXEMPEL MEDVERKAN I EXTERNA KONFERENSER OCH SEMINARIER EVENEMANG OCH AKTIVITETER I IPK:S REGI SÄRSKILDA PROJEKT OCH RAPPORTER SAMRÅD OCH STYRGRUPP MATRIS SVENSKA LÄROSÄTENS PROGRAMDELTAGANDE PERSONAL LÄNKAR, REFERENSMATERIAL 129

6 Kort om Internationella programkontoret (IPK) > INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET ska underlätta för dem som arbetar med utbildning att delta i internationellt samarbete genom information och marknadsföring, ska svara för en enkel och effektiv administration av hög kvalitet, ska utvärdera och sprida resultat av verksamheten. > INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET (2003 ÅRS SIFFROR INOM PARENTES) har hand om ett sextiotal (45) olika program och programområden/verksamheter för internationalisering av utbildning, har fyra stora målgrupper skola, vuxenutbildning, högskola och arbetsliv, har 67 (64) anställda. > INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET hanterade ca (4 900) ansökningar om stöd under 2004 hade på många program minst dubbelt så många sökande än som kunde få stöd och på några program färre sökande än antalet platser fördelade under år 2004 ca 192 (192) miljoner kronor i olika slag av stöd, gav under år 2004 ca personer möjlighet att ta del av den fria rörligheten i Europa

7 Inom högskoleområdet beviljade Internationella programkontoret under 2004 ca 98 miljoner SEK inom följande sex program: Program 2003 (SEK) 2004 (SEK) Erasmus Linnaeus-Palme MFS Sidas resestipendium Tempus Leonardo da Vinci Totalt Även andra program på Enheten för skola och vuxenutbildning och Yrkesutbildningsenheten har beviljat medel till högskolor, men alla siffror är inte möjliga att särredovisa. Grundtvig Partnerskap för lärande har till exempel förmedlat euro till svenska högskolor och 625 euro har förmedlats till Förberedande besök inom Grundtvig Europeiska samarbetsprojekt.

8 Förord Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) är en myndighet under Utbildnings- och kulturdepartementet. IPK är programkontor för de EU-program och andra internationella program och projekt som regeringen bestämmer. Under 2004 har IPK informerat om och administrerat 60 olika program och programdelar. Verksamhetens målgrupper utgörs av skola, vuxenutbildning, arbetsliv och högskola. H-ÅR 2004 fokuserar på vår verksamhet inom högskoleområdet. Syftet är att visa lärosätenas deltagande och därmed stimulera till fortsatt utveckling av det internationella samarbetet. Framställningen utgår från myndighetens årsredovisning Redovisningen i denna rapport är dock mer detaljerad och ger till exempel data om enskilda lärosätens deltagande i programmen. Det finns gott om goda exempel att låta sig inspireras av och det är en glädje att få lyfta fram dem. I H-ÅR 2004 redovisas även de större informationsaktiviteter som genomförts i vår regi under året, liksom de olika typer av samråd vi har med lärosäten och systermyndigheter. Vi har kunnat konstatera ett fortsatt ökat intresse för våra arrangemang. Lärare, administratörer och studenter har genom sin medverkan i hög grad bidragit i detta informationsarbete. Stockholm, april 2005 Boo Sjögren Generaldirektör Margareta Sandewall Enhetschef Högskoleenheten

9 1. Program för högskolan Med huvudsaklig finansiering från EU SOKRATES s. 12 ERASMUS s. 13 Studentutbyten s. 14 Lärarutbyten s. 18 Organisering av mobilitet (OM) s. 23 European Credit Transfer System (ECTS) s. 24 Intensivkurser i mindre utbredda språk (EILC) s. 25 Intensivprogram s. 26 Kursutvecklingsprojekt och projekt för genomförande och spridning s. 27 Tematiska nätverk s. 28 MINERVA s. 29 COMENIUS s. 30 Fortbildningsstipendier s. 31 Stipendier till blivande lärare i språk s. 31 Utvecklingsprojekt s. 32 Nätverk s. 33 GRUNDTVIG s. 34 Partnerskap för lärande s. 34 Förberedande besök s. 35 Fortbildningsstipendier s. 35 Utvecklingsprojekt s. 36 9

10 Nätverk s. 37 LINGUA s. 38 Främjande av språkinlärning s. 38 Utarbetande av läromedel s. 39 Förberedande besök inom Sokrates centraliserade delar s. 40 ARION s. 40 LEONARDO DA VINCI s. 41 Praktik och utbyten s. 43 Pilotprojekt s. 46 Transnationella nätverk s. 47 Utveckling av språkkompetens s. 47 EUROGUIDANCE SWEDEN s. 48 ÖVRIGA EU-PROGRAM CEDEFOP s. 49 TEMPUS s. 50 Gemensamma europeiska projekt s. 51 Strukturella och kompletterande åtgärder s. 51 Individuella mobilitetsanslag s. 54 Kontaktresor, med nationell finansiering s. 54 EU-USA, EU-KANADA s. 56 EU-AUSTRALIEN, EU-NYA ZEELAND, EU-JAPAN s. 58 ALFA s. 58 ALBAN s. 60 ASIA-LINK s

11 Med finansiering från Nordiska ministerrådet NORDPLUS s. 64 NORDPLUS NABO s. 66 NORDPLUS SPRÅK s. 67 Med nationell finansiering LINNAEUS-PALME s. 68 MINOR FIELD STUDIES (MFS) s. 74 SIDAS RESESTIPENDIUM s. 80 Övriga: IAESTE s. 81 ASEM-DUO s

12 SOKRATES Sokrates är ett av EU:s två stora utbildningsprogram. Programmet startade 1995 och är nu inne i sin andra fas som sträcker sig mellan år 2000 och Syftet är att främja samarbete och rörlighet och att stärka den europeiska dimensionen i utbildningen. Sokrates spänner över hela utbildningsfältet - från förskola till vuxenutbildning. Verksamheten är brett upplagd och omfattar såväl skolpartnerskap som analyser av utbildningspolitiken i de länder som deltar. Sokrates är uppdelat i åtta olika delområden. Av dessa delar berörs högskolan främst av Erasmus, Minerva, Grundtvig, Lingua, delar av Comenius, Observation och förnyelse (där Arion ingår), Gemensamma åtgärder och Kompletterande insatser. Inom dessa områden ges bidrag till följande typer av verksamhet: Transnationell rörlighet för personer inom utbildningsområdet i Europa Projekt som bygger på transnationella partnerskap som ska stimulera till förnyelse och höjd kvalitet inom utbildningen Främjande av språkkunskaper och förståelse för olika kulturer Användning av informations- och kommunikationsteknik i utbildningen Nätverk för transnationellt samarbete för att underlätta utbyte av erfarenheter och bra metoder Observation och jämförande analys av utbildningssystem Verksamhet som främjar informationsutbyte och spridning av bra metoder och innovationer. Inom Sokrates olika programområden tas beslut om stöd av Europeiska kommissionen (centraliserade områden) eller IPK (decentraliserade områden) Aktuella länder för samarbete inom Sokrates är: 1) EU och EES-länderna: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland, Sverige, Österrike, Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovenien, Slovakien, Tjeckien, Ungern, Island, Liechtenstein och Norge 2) Kandidatländerna: Bulgarien, Rumänien och Turkiet 12

13 ERASMUS Målet för Erasmusprogrammet är att höja kvaliteten och stärka den europeiska dimensionen inom den högre utbildningen genom att uppmuntra till transnationellt samarbete mellan högskolor. Andra mål är att främja rörligheten över gränserna för studenter och lärare, samt att öka öppenheten och förbättra det akademiska erkännandet av studier och kvalifikationer i hela EU. En förutsättning för lärosäten att delta i Erasmus är att lärosätet har ansökt om och blivit beviljat ett Erasmus University Charter (EUC) från Europeiska kommissionen. Internationella programkontorets arbete med Erasmus styrs av en nationell handlingsplan, National Action Plan (NAP). Det är ett policydokument som kommissionen har godkänt och som tas fram för varje verksamhetsår. Dokumentet beskriver prioriteringar och riktlinjer för Erasmus på nationell nivå. Handlingsplanen finns på IPK:s webbplats, IPK administrerar de decentraliserade delarna av Erasmus och informerar om och sprider resultat från de centraliserade delarna. Programmets decentraliserade delar omfattar: Student- och lärarutbyten (SM och TS) IPK fördelar medel till lärosätena som i sin tur handlägger ansökningar från studenter och lärare. Intensivkurser i mindre utbredda språk (EILC) Organisering av mobilitet (OM) decentraliserat fr.o.m. läsåret 2003/2004. European Credit Transfer System (ECTS) - introduktionsstöd och besök av internationella ECTS-rådgivare. ECTS administreras i samarbete med Högskoleverket, som har det övergripande ansvaret för ECTS i Sverige. ECTS decentraliserades fr.o.m. läsåret 2003/2004. De centraliserade delarna inom Erasmus är: Intensivprogram Kursutvecklingsprojekt Projekt för genomförande och spridning Tematiska nätverk Under läsåret 2003/2004 deltog 38 svenska universitet och högskolor i Erasmus. Sammanlagt beviljade IPK ca 35 miljoner kronor till programmet. IPK försökte genom en informationsinsats våren 2004 att öka utnyttjandegraden av Erasmusmedel. Detta tillsammans med att lärosätena för första gången hade möjlighet att föra över medel mellan aktiviteterna bidrog till att utnyttjandegraden av främst lärarstipendiemedel ökade. Av de Erasmusmedel lärosätena blev tilldelade för 2003/2004 har 99,4 procent av stipendiemedlen för studenter utnyttjats (99 procent 02/03), 94,6 procent av medlen för lärare (81 procent 02/03) och 100 procent av medlen för EILC (100 procent även 02/03). 13

14 Erasmus studentutbyten (decentraliserat område) I och med läsåret 2002/03 vände den nedgång i antalet utresande svenska Erasmusstudenter som pågått i tre år och en svag ökning syntes. Även 2003/04 kan en svag ökning noteras. Den uppåtgående trenden för inresande Erasmusstudenter håller i sig. Antal svenska ut- och inresande studenter inom Erasmus : Antal 8000 Inresande 7000 Utresande /93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 Läsår Antalet utresande studenter läsåret 2003/04 var 2 667, en svag ökning jämfört med läsåret innan. Intresset hos utländska studenter för att bedriva Erasmusstudier i Sverige fortsätter att öka. IPK fördelade 2004 ca 25,7 miljoner kronor på uppdrag av Europeiska kommissionen. Antal Erasmusstudenter per läsår: 2001/ / /04 Utresande

15 2001/ / /04 Varav kvinnor Varav män Inresande Knappt hälften av lärosätena har haft ett ökat deltagande i Erasmus läsåret 2003/04 och knappt hälften ett minskat deltagande. De lärosäten där antalet utresande studenter har ökat mest under läsåret 2003/04 är Högskolan i Jönköping (+29 studenter) följt av Högskolan i Kalmar (+25) och Lunds universitet (+23). De lärosäten som har haft den största nedgången av utresande studenter är Linköpings universitet (-51 studenter), Växjö universitet (-23) och Karolinska Institutet (-22). Många lärosäten anger att studenternas intresse av att åka utanför Europa håller i sig liksom intresset för att åka till engelskspråkiga länder (även inom Europa). Tittar man på andelen Erasmusstudenter av den totala studentpopulationen vid de deltagande lärosätena var genomsnittet 0,62 % i Sverige under läsåret 2003/04 (0,64 % läsåret 2002/03). Bland de 17 lärosäten som ligger över det nationella genomsnittet har Handelshögskolan i Stockholm den högsta andelen Erasmusstudenter och bland de 21 lärosäten som ligger under genomsnittet har Lärarhögskolan i Stockholm den lägsta andelen Erasmusstudenter (se figur på s. 16) Populära destinationer, ämnesområden och könsskillnader De svenska Erasmusstudenterna väljer att åka till alla de länder som omfattas av programmet, förutom Slovakien, Luxembourg, Liechtenstein, Cypern och Bulgarien. De länder som studenterna främst åker till är Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Spanien och Nederländerna, vilket inte innebär någon förändring jämfört med läsåret 2002/03. När det gäller de f.d. kandidatländerna har intresset ökat något jämfört med förra året och det är, liksom under tidigare läsår, främst Tjeckien, Ungern och Polen som studenterna åker till. Ett fåtal ämnesområden fortsätter att dominera och dessa är desamma som förra året: företagsekonomi, ingenjörsvetenskap och teknik samt samhällsvetenskap. Inom företagsekonomi (902 utresande studenter) åker dubbelt så många studenter ut som inom ingenjörsvetenskap (424) och samhällsvetenskap (313). Liksom tidigare år är majoriteten av alla utresande studenter kvinnor (60 procent). Antalet män har dock ökat något. De utgör nu 40 procent av totala antalet utresande Erasmusstudenter, jämfört med 39 procent under läsåret 2002/03. Det genomsnittliga belopp en utresande svensk Erasmusstudent fick i stipendium 2003/04 var 169 euro per studentmånad (161 euro 02/03). 15

16 Andelen Erasmusstudenter av den totala studentpopulationen vid lärosätena: Handelshögskolan i Stockholm 3,54 % Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 1,95 % Kungl. Konsthögskolan 1,91 % Röda korsets högskola 1,84 % Högskolan i Jönköping 1,31 % Kungl. Tekniska högskolan 1,22 % Konstfack 1,17 % Linköpings universitet 1,15 % Danshögskolan 1,09 % Södertörns högskola 1,03 % Lunds universitet 0,89 % Uppsala universitet 0,89 % Sveriges lantbruksuniversitet 0,88 % Högskolan i Skövde 0,87 % Växjö universitet 0,72 % Karolinska institutet 0,71 % Högskolan i Kalmar 0,71 % Chalmers tekniska högskola 0,60 % Ersta Sköndal högskola 0,55 % Göteborgs universitet 0,52 % Luleå tekniska universitet 0,51 % Karlstads universitet 0,49 % Örebro universitet 0,45 % Högskolan i Halmstad 0,44 % Stockholms universitet 0,42 % Umeå universitet 0,41 % Högskolan Dalarna 0,35 % Blekinge tekniska högskola 0,32 % Högskolan i Borås 0,31 % Mälardalens högskola 0,30 % Högskolan Kristianstad 0,27 % Högskolan på Gotland 0,25 % Mitthögskolan 0,23 % Högskolan i Gävle 0,22 % Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 0,22 % Malmö högskola 0,22 % Idrottshögskolan i Stockholm 0,15 % Lärarhögskolan i Stockholm 0,08 % Procent 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 16

17 Beviljade och nyttjade Erasmusmedel, antal studenter och studentmånader samt stipendiemedel per student och studentmånad 2003/2004: Lärosäte Beviljade medel Utnyttjade medel Antal studenter Antal månader Euro per student Euro per stud. månad Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Ersta Sköndal högskola Högskolan i Gävle Göteborgs universitet Chalmers tekniska högskola Högskolan i Halmstad Södertörns högskola Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Blekinge tekniska högskola Karlstads universitet Högskolan i Kristianstad Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Malmö högskola Mitthögskolan Örebro universitet Högskolan i Skövde Stockholms universitet Lärarhögskolan i Stockholm Karolinska Institutet Kungl. Tekniska Högskolan Handelshögskolan Danshögskolan Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan Röda Korsets Högskola Idrottshögskolan Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Umeå universitet

18 Lärosäte Utnyttjade stud. Euro per Beviljade Antal Antal månader student Euro per medel studenter medel månad Uppsala universitet Sveriges lantbruksuniversitet Mälardalens högskola Växjö universitet Högskolan på Gotland Totalt Antalet inresande studenter fortsätter att öka och uppgick 2003/04 till studenter. Av dessa kommer mer än hälften av alla studenter från Tyskland (drygt en fjärdedel) Frankrike och Spanien. Därefter kommer flest studenter från Italien, Nederländerna, Österrike och Polen. Erasmus lärarutbyten (decentraliserat område) Antalet utresande Eramsuslärare har kontinuerligt ökat sedan 1997/98, med undantag för läsåret 2001/02. De två senaste läsåren har antalet ökat med 38 procent. Antal ut- och inresande lärare inom Erasmus : Inresande Utresande /98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 1 Det genomsnittliga beloppet per student 2 Det genomsnittliga bekoppet per studentmånad 18

19 Antalet utresande lärare ökade kraftigt under läsåret 2003/04, med 19 procent, till 507 lärare. Motsvarande ökning för läsåret 2002/03 var 17 procent. Mer än hälften av lärosätena har haft ett ökat deltagande 2003/04, medan cirka en fjärdedel har haft ett minskat deltagande. IPK fördelade under 2004 knappt 4 miljoner kronor till Erasmus lärarutbyten på uppdrag av Europeiska kommissionen. Antal utresande och inresande svenska lärare inom Erasmus per läsår: 2001/ / /04 Utresande Varav kvinnor Varav män Inresande De lärosäten som har ökat sitt lärarutbyte mest under 2004 är Linköpings universitet (+15 lärare), Mälardalens högskola (+14) och Högskolan i Skövde (+9). De lärosäten som har haft den största nedgången av utresande lärare är Sveriges lantbruksuniversitet (-10 lärare), Växjö universitet (-10) och Högskolan i Kristianstad (-5). Tittar man på andelen utresande Erasmuslärare av den totala lärarpopulationen vid de deltagande lärosätena var genomsnittet ca 1,3 procent läsåret 2003/04. Bland de 19 lärosäten som hade en högre andel utresande Erasmuslärare läsåret 2003/04 än genomsnittet i Sverige hade Högskolan i Skövde den högsta andelen. Bland de 19 lärosäten som ligger under genomsnittet hade fem lärosäten inga utresande lärare 2003/04. De svenska Erasmuslärarna åkte till 27 länder, främst till Storbritannien, Tyskland, Spanien, Frankrike och Italien. Även under läsåret 2002/03 åkte lärarna främst till dessa fem länder, men antalet lärare till Storbritannien och Frankrike har ökat något läsåret 2003/04 medan antalet lärare till Italien har minskat. När det gäller de f.d. kandidatländerna har intresset ökat något jämfört med året innan. Lärarna har, liksom under tidigare läsår, främst åkt till Litauen, Polen, Ungern och Tjeckien. Flest lärare åker ut inom ämnesområdet medicin (20 procent) följt av ingenjörsvetenskap /teknologi (14 procent) och samhällsvetenskap (11 procent) samt konst och design (9 procent). Antalet lärare som åker ut inom samhällsvetenskap har minskat jämfört med förra året medan antalet lärare från ämnesområdet konst och design har ökat något. Majoriteten av alla utresande lärare är män (60 procent). Andelen män har ökat jämfört med förra läsåret då 58 procent av de utresande lärarna var män. Det genomsnittliga belopp som en utresande svensk lärare fick i Erasmusstipendium 2003/04 var 788 euro (794 euro 02/03). 19

20 Andelen utresande Erasmuslärarer av den totala forskande och undervisande personalen vid de deltagande lärosätena: Högskolan i Skövde 7 % Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 5,94 % Högskolan Dalarna 5,57 % Högskolan i Jönköping 5,25 % Konstfack 3,51 % Mälardalens högskola 3,50 % Högskolan Kristianstad 3,41 % Växjö universitet 3,16 % Högskolan på Gotland 3,16 % Högskolan i Kalmar 2,61 % Högskolan i Halmstad 2,61 % Mitthögskolan 2,49 % Linköpings universitet 2,21 % Lunds universitet 1,83 % Malmö högskola 1,78 % Danshögskolan 1,49 % Karlstads universitet 1,40 % Högskolan i Gävle 1,35 % Luleå tekniska universitet 1,31 % Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 1,24 % Karolinska institutet 1,16 % Göteborgs universitet 1,13 % Högskolan i Borås 1,06 % Örebro universitet 0,83 % Blekinge Tekniska Högskola 0,71 % Uppsala universitet 0,68 % Umeå universitet 0,61 % Chalmers tekniska högskola 0,49 % Lärarhögskolan i Stockholm 0,48 % Sveriges lantbruksuniversitet 0,45 % Kungl. Tekniska högskolan 0,35 % Stockholms universitet 0,31 % Södertörns högskola 0,23 % Procent Beviljade och utnyttjade Erasmusmedel, antal lärare och dagar samt summa stipendiemedel per lärare och vecka per lärosäte 2003/2004: Lärosäte Beviljade medel Utnyttjade medel Antal lärare Antal dagar Euro per lärare Högskolan i Borås

21 Lärosäte Euro Beviljade Utnyttjade Antal Antal per medel medel lärare dagar lärare Högskolan Dalarna Ersta Sköndal högskola Högskolan i Gävle Göteborgs universitet Chalmers tekniska högskola Högskolan i Halmstad Södertörns högskola Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Blekinge tekniska högskola Karlstads universitet Högskolan i Kristianstad Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Malmö högskola Mitthögskolan Örebro universitet Högskolan i Skövde Stockholms universitet Lärarhögskolan i Stockholm Karolinska Institutet Kungl. Tekniska Högskolan Handelshögskolan Danshögskolan Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan Röda Korsets Högskola Idrottshögskolan Högskolan i Trollhättan/ Uddevalla

22 Lärosäte Euro Beviljade Utnyttjade Antal Antal per medel medel lärare dagar lärare Umeå universitet Uppsala universitet Sveriges lantbruksuniversitet Mälardalens högskola Växjö universitet Högskolan på Gotland Totalt Antalet inresande lärare minskade med 3 procent 2003/04 jämfört med 2002/03. Hälften av lärarna kommer från Storbritannien (15 procent), Tyskland (13 procent), Tjeckien (8 procent), Litauen (8 procent) och Frankrike (7 procent). Mobiliteten i Europa Antalet Erasmusstudenter fortsätter att öka i Europa. Läsåret 2003/04 studerade studenter genom Erasmus i något annat land vilket är en ökning på 8,7 procent jämfört med läsåret 2002/03. Deltagandet i Erasmus studentutbyte har ökat i alla länder utom Cypern, Danmark och Storbritannien. Sveriges andel av det totala antalet utresande Erasmusstudenter i Europa var 2 procent läsåret 2003/04 (2,1 procent läsåret 2002/03). Även lärarmobiliteten har ökat stadigt de senaste sex åren (från lärare 97/98 till lärare 03/04) och växte med 9,1 procent under 2003/04 jämfört med 2002/03. Antalet Erasmuslärare har ökat i de flesta länder. Endast i Storbritannien, Irland, Nederländerna och Belgien gick lärarmobiliteten ner. Sveriges andel av Erasmuslärare var 2,7 procent läsåret 2003/04 (2,5 procent 2002/03). Andelen svenska utresande Erasmusstudenter av den totala studentpopulationen i Sverige ligger fortfarande under det europeiska genomsnittet. Andelen svenska utresande Erasmuslärare av den totala lärarpopulationen i Sverige ligger dock på samma nivå som för det europeiska genomsnittet. Proportionerligt är fler lärare än studenter rörliga. Studenter De länder som är de största nettoimportörerna av studenter är Sverige, Storbritannien, Irland och Danmark som har fler än dubbelt så många inresande som utresande Erasmusstudenter. Även Spanien är en nettoimportör. Mätt i antal studenter är Spanien, Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Italien de mest populära värdländerna. 4 Det genomsnittliga beloppet för de deltagande lärosätena 22

23 När det gäller ämnesområden märks inga särskilda förändringar. Företagsekonomi är det ämnesområde inom vilket flest studenter åker ut (liksom i Sverige) följt av språk och språkvetenskap, ingenjörsvetenskap och teknologi. I Sverige är dock ingenjörsvetenskap det näst största ämnesområdet och samhällsvetenskap det tredje största. Den europeiska genomsnittsstudenten studerar utomlands 6,6 månader, vilket också stämmer för den svenska genomsnittsstudenten. Medelbeloppet per studentmånad för en europeisk Erasmusstudent var 2003/ euro (135 euro 2002/03), att jämföras med 169 euro för en svensk Erasmusstudent (161 euro 2002/03). Lärare De mest populära värdländerna är Tyskland och Frankrike dit 25 procent av alla lärare åker. När det gäller ämnesområden är det fortfarande inom språk och språkvetenskap som de flesta lärare åker ut i Europa. I Sverige åker flest lärare ut inom medicin, medan språk kommer först på en sjätte plats. I Europa kommer medicin först på en sjunde plats. Den genomsnittliga tiden för alla deltagande länder för ett lärarutbyte är 6,4 dagar och medelstipendiet är 575 euro. I Sverige är den genomsnittliga utbytestiden 5,6 dagar och medelstipendiesumman 788 euro. Erasmusmedel för organisering av mobilitet (OM) (decentraliserat område) IPK har fördelat drygt 4,2 miljoner kronor till de lärosäten som deltog i Erasmus under Lärosätena får själva välja vad Erasmusmedlen för organisering av mobilitet ska användas till förutsatt att medlen används för aktiviteter som rör Erasmusmobilitet och att man följer de grundkrav som finns för beviljade kommissionsmedel. Möjliga aktiviteter är t.ex. förberedelse, uppföljning och utvärdering av student- och lärarmobilitet, besök till partnerlärosäten, språkkurser för deltagande studenter och lärare, informationsaktiviteter samt aktiviteter som rör implementeringen av ECTS och Diploma Supplement. OM-medlen fördelas slutligen efter hur många studenter och lärare som faktiskt åkte ut under det läsår OM-medlen beviljades medan en preliminär fördelning görs före det aktuella läsåret utifrån antalet utresande studenter och lärare de två senaste åren. 23

24 European Credit Transfer System (ECTS) (decentraliserat område) Kommissionen beslutade på förslag av Högskoleverket under år 2003 att två lärosäten skulle få besök av ECTS-rådgivare under läsåret 2003/2004. De som fick besök var Högskolan i Borås och Blekinge tekniska högskola. IPK har fördelat drygt kronor till dessa två lärosäten. Besöken ägde rum våren Besök av internationell ECTS-rådgivare 2004/2005: 2003/ /05 Ansökningar 10 4 Deltagande 2 3 Under 2004 ansökte fyra lärosäten om att få besök av en ECTS-rådgivare. Kommissionen beslutade att tre lärosäten skulle få besök. De lärosäten som blev beviljade ett besök under 2004/2005 var Högskolan Dalarna, Sveriges Lantbruksuniversitet och Mittuniversitetet. Besöken kommer att genomföras under våren ECTS introduktionsstöd: 2003/ /05 Ansökningar 3 0 Deltagande 0 0 Endast de lärosäten som inte före läsåret 2003/04 hade beviljats introduktionsstöd för ECTS var berättigade att söka och få medel för 2004/05. Enligt kommissionens regler är endast ett lärosäte i Sverige berättigat att ansöka om och få stöd för denna aktivitet. Inget lärosäte sökte 2004 om ECTS introduktionsstöd. 24

25 Intensivkurser i mindre utbredda språk (EILC) (decentraliserat område) EILC 5 (Erasmus Intensive Language Course) är intensivkurser i mindre utbredda språk, både på nybörjar- och fortsättningsnivå. Kurserna vänder sig till studenter och lärare som ska studera respektive undervisa i ett annat land genom Erasmus. Intensivkurserna betonar värdet av språkkunskaper, gör dem synliga och stimulerar studenter till att lära sig främmande språk. Kurserna ger studenter möjlighet att studera värdlandets språk under tre-åtta veckor innan de påbörjar sina Erasmusstudier i landet. Studenten ska ha antagits som Erasmusstudent och ansöker om EILC vid sitt hemlärosäte, som sedan vidarebefordrar ansökan till det organiserande lärosätet. Språkkurserna är kostnadsfria. Studenterna kan också få extra stipendiemedel för kurstiden. Antal studenter som har läst EILC per läsår: 2002/ / /05 Utresande i.u. Inresande IPK bjöd i december 2003 in alla lärosäten till att organisera EILC 2004/05. Alla de lärosäten som ansökte om att få organisera EILC fick också möjlighet att göra det. Sverige har även i år tillämpat ett decentraliserat system för studentantagning till EILC. Under ett möte på IPK med kontaktpersoner för samtliga organiserande lärosäten fastställdes den preliminära antagningen av inresande EILC-studenter. Under 2004/05 organiserade åtta svenska lärosäten intensivkurser i svenska jämfört med sex lärosäten läsåret innan. 500 studenter ansökte om en EILC-plats, en ökning med 18 procent jämfört med 2003/04. Lärosätena erbjöd totalt 314 platser på sina EILC, jämfört med 215 året innan. Sammanlagt 307 studenter genomförde kurserna, vilket innebar en ökning med 46 procent jämfört med läsåret innan. För att organisera EILC fick lärosätena EU-medel från kommissionen och nationella medel från Utbildnings- och kulturdepartementet enligt följande: Lärosäten Euro (EU-medel) SEK (nationella medel) Högskolan Dalarna Högskolan i Kristianstad Linköpings universitet Tidigare kallat ILPC 25

26 Lärosäten Euro (EU-medel) SEK (nationella medel) Luleå tekniska universitet Malmö högskola Mitthögskolan Lärarhögskolan i Stockholm Uppsala universitet Totalt Intensivprogram (centraliserat område) Intensivprogram samlar studenter och lärare från olika länder för att de ska kunna träffas och delta i undervisning som de annars inte har tillgång till. Kurserna varar mellan tio dagar och tre månader och deltagarna ska komma från lärosäten i minst tre länder. Inom intensivprogram deltar svenska aktörer både som samordnare och som partners i ett antal projekt. Det totala antalet projekt som beviljades i Europa under 2004 var 173 intensivprogram, varav Sverige samordnar sex projekt och är partner i 72. Antal projekt per läsår: Intensivprogram 02/03 03/04 04/05 Svensksamordnade Utlandssamordnade Antalet svenska samordnare av intensivprogram minskade från nio under läsåret 2003/04 till sex under 2004/05. De lärosäten som läsåret 2004/05 samordnar intensivprogram i Sverige 2004/05 är: Uppsala universitet Department of Neuroscience, Neurology Projekttitel: International Course in Gender Perspective in Medicine Linköpings universitet Department of Health and Society 26

27 Projekttitel: HASC- Health and Social Change - comparative and multidisciplinary approaches Sveriges lantbruksuniversitet Forest Products and Markets Projekttitel: Introductory Course (IC) to European Forestry Sveriges lantbruksuniversitet Department of Landscape Projekttitel: Historic Parks in society; development, democracy and identity Umeå universitet Teacher education- mathematics and science education: Projekttitel: Researching Social Inclusion and Social Justice in Education Umeå universitet Department of Surgery Projekttitel: Providing a multidisciplinary elective course in oncology for medical students Kursutvecklingsprojekt och Projekt för genomförande och spridning (centraliserat område) Kursutvecklingsprojekt gör att lärosäten i olika länder kan gå samman och utarbeta kursprogram, studiemoduler, kursplaner eller särskilda kursplaner för magisterstudier. Projekt för genomförande och spridning har som mål att göra projektresultaten från kursutvecklingsprojekt tillgängliga utanför projektpartnerskapet. 6 Inom kursutvecklingsprojekt deltar svenska aktörer både som samordnare och som partners i ett antal projekt. Det totala antalet projekt som beviljades i Europa under 2004 var 41 kursutvecklingsprojekt (motsvarande siffra 2003 var 63) och 7 projekt för genomförande och spridning. Av dessa samordnar Sverige ett kursutvecklingsprojekt och deltar som partner i sju. Sverige samordnar inget projekt för genomförande och spridning, men deltar som partner i fyra projekt. Att antalet kursutvecklingsprojekt har minskat förklaras till en del av att de tidigare ettåriga kontrakten har bytts ut till fleråriga kontrakt och därför syns projekten inte längre varje år i statistiken utan bara under sitt första år. 6 Numera ingår spridning av projektresultaten utanför partnerskapet automatiskt i varje nytt kursutvecklingsprojekt 27

28 Antal svenska koordinatorer/partners per aktivitet och läsår: 2002/ / /05 Kursutvecklingsprojekt Svensksamordnade Utlandssamordnade Projekt för genomförande och spridning Svensksamordnade Utlandssamordnade Det lärosäte som samordnar ett kursutvecklingsprojekt är: Uppsala universitet Department of Theology Projekttitel: RECOR- Religion in Conflict and Reconciliation. Projektet är treårigt och har beviljats euro, vilket är 75 procent av projektets budget. Tematiska nätverk (centraliserat område) Tematiska nätverk ger möjligheter att genom samarbete mellan universitet, fakulteter eller institutioner höja kvaliteten och utveckla en europeisk dimension på ett visst ämnes- eller studieområde. Om möjligt bör samarbetet även inkludera akademiska sammanslutningar och sällskap, branschorgan, andra parter av social och ekonomisk betydelse i den offentliga eller privata sektorn och, om lämpligt, studentorganisationer. För läsåret 2004/05 beviljades i hela Europa totalt 38 tematiska nätverksprojekt, vilket var samma antal som för läsåret innan. 2002/ / /05 Tematiska nätverk Svensksamordnade Siffran har uppdaterats sedan publiceringen av HÅR 03 28

29 Utlandssamordnade Sverige deltar som partner i alla projekt. Uppgifter saknas om hur många svenska lärosäten som deltog i en föransökan inför Två svenska lärosäten, vilka ansökte om att samordna nätverk, gick dock vidare till fullständig ansökan under Den ansökan som beviljades var från Lunds universitet, Musikhögskolan i Malmö. Kontaktpersoner för Erasmus: Jari Rusanen, , jari.rusanen@programkontoret.se Karin Granevi, , karin.granevi@programkontoret.se MINERVA (centraliserat område) Inom Minerva kan olika parter, t.ex. skolor, vuxenutbildningsanordnare, högskolor, organisationer och företag samarbeta. Målet är att utveckla och sprida information om distansutbildning och användande av informations- och kommunikationsteknik i utbildningen. Det är inte i första hand sakinnehållet som står i fokus utan nya idéer avseende pedagogik, målgrupper, administrationsformer och samarbetsformer mellan distansutbildare. Stor vikt läggs vid överförbarhet och spridning av projektresultat inom Europa. Antalet föransökningar inför 2004 låg på en relativt stabil nivå i förhållande till närmast tidigare år, likaså andelen ansökningar med svensk projektsamordnare. Samtidigt minskade antalet föransökningar som gick vidare till fullständig ansökan, liksom antalet beviljade projekt. Likaså minskade antalet föransökningar inför Det gäller såväl antalet svenskkoordinerade projektansökningar som antalet ansökningar med svenska projektpartners Föransökan inför 2005 Föransökningar Svensksamordnade

30 Utlandssamordnade Vidare till fullständig ansökan Svensksamordnade Utlandssamordnade Beviljade projekt Svensksamordnade Utlandssamordnade Hösten 2004 inkom till kommissionen totalt 343 ansökningar, en ökning med 15 procent i jämförelse med Av dessa gick 94 ansökningar vidare till fullständig ansökan. 33 projektansökningar godkändes slutligen. I fem projekt deltar svenska institutioner som partner, medan inget svensksamordnat projekt godkändes Uppgiften om antalet projekt som gått vidare till fullständig ansökan är tillsvidare inte fullständig. Institutioner inom högre utbildning dominerar bland såväl koordinatorer som projektpartners. Ett fortsatt relativt lågt intresse från svenska institutioner att ansöka om stöd inom Minerva kan delvis antas bero på att andra programdelar inom Sokrates, särskilt under senare år Grundtvig, också ger möjligheter till bidragsstöd för liknande projektverksamhet. Minerva handläggs på Enheten för skola- och vuxenutbildning. Kontaktperson för Minerva: Ulf Hedbjörk, , ulf.hedbjork@programkontoret.se COMENIUS Comenius inriktar sig på utbildningens första stadier: från förskola till gymnasieskola. Projektsamarbete inom Comenius andra del vänder sig däremot även till universitet och högskolor. Verksamheten vänder sig till alla aktörer inom utbildning: lärare, övrig pedagogisk personal och elever. 30

31 Comenius Fortbildningsstipendier (Comenius 2.2) (decentraliserat område) Lärare och annan personal som är engagerad i skolutbildningen kan söka stipendier för att delta i fortbildningsaktiviteter i ett annat europeiskt land under en till fyra veckor. Fortbildningen kan gälla språk eller allmänna teman och kan ha formen av en kurs eller s.k. job-shadowing, då man följer en kollega i det dagliga arbetet. Målet för verksamheten är kompetensutveckling och att höja kvaliteten i skolarbetet. Ett viktigt syfte är att knyta kontakter för framtida Comeniusprojekt. Antalet ansökningar och deltagare ökade starkt under 2002 och 2003 för att plana ut under Intresset för fortbildning i språk visade på en minskning, vilken kompenserades av en stark ökning när det gäller andra ämnesområden Språkkurser Ansökningar Beviljade Allmänna kurser Ansökningar Beviljade I årets två ansökningsomgångar inkom totalt 371 ansökningar. 16 av dessa avsåg fortbildning efter den 1 augusti De ligger således utanför den aktuella kontraktsperioden och har flyttats till nästa ansökningsomgång, 1 mars De 16 ansökningarna är därför inte medräknade i tabellerna ovan. Av de återstående 355 ansökningarna har 263 beviljats. Comenius Språkassistenter (Comenius 2.2) (decentraliserat område) Svenska lärarstuderande på högskolan, med minst ett främmande språk i sin utbildning, kan få ett stipendium för att praktisera som språkassistenter vid en skola i ett annat europeiskt land. Språkassistenten deltar i första hand i språkundervisningen men ska integreras i hela skolans verksamhet. Antalet ansökningar och deltagare har minskat något jämfört med

32 Ansökningar Beviljade Deltagare Av de 28 beviljade och placerade språkassistenterna tackade 13 nej till erbjuden plats. De orsaker som har angetts är personliga/ekonomiska skäl, att de fått en lärartjänst samt att de kommit in på en kurs. Inför ansökningsomgången 2004 breddades kriterierna för de sökande. Förutom lärarstuderande i språk har även grundskolelärare som kan komma att undervisa i ett främmande språk samt lärare som kan komma att undervisa i ett annat ämne på ett främmande språk nu möjlighet att söka praktik som språkassistent. Bland de sökande var sex lärare och 23 lärarstudenter. Svenska lärarstudenter och lärare är i övervägande grad inriktade på att resa till de länder där de största europeiska språken talas: Frankrike, Tyskland och Storbritannien. Italien utgör ett undantag. Comenius Utvecklingsprojekt (Comenius 2.1) (centraliserat område) I ett Utvecklingsprojekt inom Comenius samarbetar högskolor, skolor och andra organisationer för att förbättra grundutbildning och fortbildning för lärare och andra personalgrupper inom skolutbildning. Projekten förväntas t.ex. leda till utarbetande av en kursplan, kurs, metod eller läromedel som kan användas för grundutbildning eller fortbildning av lärare. Partnerskapet omfattar alltid minst tre länder, och vanligtvis ska minst en partnerinstitution per land bedriva utbildning av personal vid skolor. Antalet deltagare har ökat något under de senaste två åren Ansökningar Svensksamordnade Utlandssamordnade Beviljade projekt Svensksamordnade Utlandssamordnade

33 I årets ansökningsomgång inkom 26 ansökningar med svenska deltagare. Av dessa var 4 samordnade inom Sverige. Ett av projekten beviljades stöd, koordinerat av Göteborgs Universitet, Institutionen för pedagogik, med partners i Tyskland, Spanien, Italien, Polen och Rumänien. Sammanlagt beviljades 13 ansökningar med svenskt deltagande. Som svenska partners återfinns bl.a. Högskolan i Dalarna, Högskolan i Kalmar, Högskolan i Gävle samt Lärarhögskolan i Stockholm. Inom Comenius utvecklingsprojekt beviljas cirka en fjärdedel av samtliga sökande stöd. Den svenska beviljandegraden har relativt väl speglat den europeiska nivån, men har en ökande trend. År 2001 deltog Sverige i 17 procent av samtliga 98 beviljade projekt, år 2002 i 20 procent av totalt 40 projekt, år 2003 i 26 procent av 43 samt år 2004 i ca 30 procent av de beviljade 44 projekten. Comenius nätverk (Comenius 3) (centraliserat område) Inom detta område bildas nätverk inom teman av gemensamt intresse för att främja samarbete och förnyelse av skolutbildningen på europeisk nivå. Nätverken bedriver t.ex. informationsutbyte, jämförande analyser, samordning av projekt och tematiska konferenser. Ett nätverk ska omfatta minst sex partnerländer och samordnas exempelvis av en lärarhögskola eller en myndighet Föransökningar i.u. i.u. i.u. Svensksamordnade i.u. 4 2 Utlandssamordnade i.u. i.u. i.u. Vidare till fullständig ansökan Svensksamordnade Utlandssamordnade Beviljade projekt Svensksamordnade Utlandssamordnade

34 Ett system med föransökan tillämpas. Nätverksprojekten bedöms och beviljas medel av kommissionen utan konsultation med de nationella kontoren, som därför först en tid efter ansökningsomgången har tillgång till aktuella ansökningssiffror. I årets ansökningsomgång inkom inga ansökningar med svensk koordinator. Antalet beviljade projekt ligger på en stabil nivå utan större variationer mellan ansökningsomgångarna. Comenius handläggs på Enheten för skola- och vuxenutbildning. Kontaktpersoner för Comenius: Cristina Pontis, , cristina.pontis@programkontoret.se Suzanne Jenner, , suzanne.jenner@programkontoret.se Gunnel Sjögren, , gunnel.sjogren@programkontoret.se GRUNDTVIG Under 2004 tilldelade kommissionen IPK euro för Grundtvigs decentraliserade delar. Med det system som tillämpas för delutbetalning hade IPK vid årets slut fördelat euro (62 procent). Grundtvig Partnerskap för lärande (Grundtvig 2) (decentraliserat område) I Partnerskap för lärande samarbetar organisationer inom vuxenutbildningen kring ett gemensamt tema. Partnerskapet ska utgöras av organisationer i minst tre länder för att projektet ska få stöd. Integrering av invandrare, personer med behov av särskilt stöd och IT i vuxenundervisningen är ofta förekommande teman. Antalet ansökningar och deltagare har ökat under de två senaste åren Ansökningar Svensksamordnade Utlandssamordnade

35 Deltagande projekt Svensksamordnade Utlandssamordnade År 2004 inkom 60 ansökningar, varav 43 var ansökningar om nya projekt. Två av dessa inkom från svenska lärosäten och ett, Växjö universitetsbibliotek, beviljades euro. Grundtvig 2 vänder sig till organisationer som direkt arbetar med vuxnas lärande, dock ej till vuxnas lärande organiserat inom lärosätena, där Erasmus i stället är tillämpbart. Grundtvig Förberedande besök (inom Grundtvig 2) (decentraliserat område) Förberedande besök, som infördes 2001, syftar till att ge potentiella aktörer inom Partnerskap för lärande möjlighet att träffas och förbereda projektansökan eller att delta i s.k. kontaktseminarier för att knyta kontakter för projektsamarbete. Antalet ansökningar och deltagare är i princip oförändrat Ansökningar Beviljade Under 2004 ansökte 22 personer, av vilka 15 fick stöd för att delta i förberedande besök. Tilldelade medel kan inom vissa ramar omfördelas mellan Grundtvig Partnerskap för lärande, Förberedande besök och Fortbildningskurser. Detta år har en sådan omfördelning gjorts från Grundtvig Partnerskap för lärande till Förberedande besök. Syftet har varit att ge stöd i ett tidigt skede för att på så sätt underlätta ansökningar till projekt med god kvalitet. Grundtvig Fortbildningsstipendier (Grundtvig 3) (decentraliserat område) Lärare och annan personal inom vuxenutbildningen kan söka bidrag för att delta i en fortbildningskurs eller konferenser i ett annat europeiskt land. Fortbildningen kan även ske i form av s.k. job-shadowing, dvs. man följer en kollega i det dagliga arbetet. Fortbildningen ska omfatta en till fyra veckor med undantag för konferenser som kan vara kortare. 35

36 Antalet ansökningar och deltagare ökade under både 2002 och 2003 för att sjunka ganska drastiskt under Ansökningar Beviljade Deltagande Totalt inkom 41 ansökningar med svenskt deltagande i årets två ansökningsomgångar, vilket innebar en minskning med 18 ansökningar jämfört med Fyra av årets ansökningar avsåg fortbildning efter den 1 augusti 2005 och faller utanför det aktuella finansieringskontraktet. De har flyttats till nästa ansökningsomgång den 1 mars 2005 och är inte medräknade i tabellen ovan. Minskningen mellan 2003 och 2004 är förvånande, då IPK vid alla informationstillfällen under året har marknadsfört fortbildningsbidragen mycket starkt. Grundtvig utvecklingsprojekt (Grundtvig 1) Inom Grundtvig Utvecklingsprojekt samarbetar vuxenutbildningsinstitutioner för att utveckla och förbättra vuxenutbildningen. Antalet föransökningar liksom antalet deltagare har ökat jämfört med Däremot minskade antalet föransökningar som gick vidare till fullständig ansökan Inför 2005 Föransökningar Svensksamordnade Utlandssamordnade Vidare till fullständig ansökan i.u. Svensksamordnade Utlandssamordnade i.u. Beviljade projekt Svensksamordnade Utlandssamordnade

37 Inför 2004 inkom 11 föransökningar med svenska samordnare och 37 med svenska partners. Av dessa gick tre ansökningar om projekt med svenska samordnare och 24 ansökningar med svenska partners vidare till slutlig ansökan. I 2004 års ansökningsomgång godkändes totalt fjorton projekt med svenskt deltagande, varav två svensksamordnade projekt. Svenska aktörer deltar som partners i tolv utlandssamordnade projekt. Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm och Gävle universitet var de lärosäten som fanns representerade som partners i de godkända projekten. Grundtvig nätverk (Grundtvig 4) (centraliserat området) Inom detta område kan nätverk bildas kring teman av gemensamt intresse för att främja samarbete och förnyelse av vuxenutbildningen på europeisk nivå. Nätverken bedriver t.ex. informationsutbyte, jämförande analyser, samordning av projekt och tematiska konferenser. Ett nätverk ska omfatta minst sex partnerländer och samordnas av exempelvis en myndighet eller ett lärosäte. Antalet ansökningar och deltagare är i stort oförändrat Inför 2005 Föransökningar i.u. i.u Svensksamordnade Utlandssamordnade Vidare till fullständig ansökan Svensksamordnade Utlandssamordnade Deltagande projekt Svensksamordnade Utlandssamordnade Under 2004 beviljades ett projekt inom Grundtvig nätverk. En svensk aktör deltar som partner i ett av projekten. Grundtvig handläggs på Enheten för skola- och vuxenutbildning. 37

38 Kontaktpersoner för Grundtvig: Grundtvig 1,2,4 Kerstin Hagblom, , Grundtvig 3 Gunnel Sjögren, , gunnel.sjogren@programkontoret.se LINGUA (centraliserat område) Lingua syftar till att främja språkinlärning. Jämfört med andra centraliserade programområden inom Sokrates är Lingua ett litet program. Ett relativt litet antal ansökningar inkommer årligen till kommissionen och ett begränsat antal av dessa godkänns för stöd. Lingua 1 Främjande av språkinlärning Detta programområde syftar till att genom projektsamarbete mellan minst tre europeiska länder väcka allmänhetens intresse för att lära sig främmande språk. Antalet inlämnade och beviljade projektansökningar har ytterligare minskat och bland de godkända projekten 2004 deltar inga svenska parter. Däremot visar antalet föransökningar inför 2005 på en liten uppgång Inför 2005 Föransökningar Svensksamordnade Utlandssamordnade Vidare till fullständig ansökan Svensksamordnade Utlandssamordnade Beviljade projekt Svensksamordnade Utlandssamordnade

39 Totalt inkom 55 föransökningar till kommissionen inför fyra fler än föregående år. Av dessa gick 18 vidare till en projektansökan. Tio projekt godkändes, två färre än förra året. Teman för projekten är bl.a. partiell språkförståelse, språk och sport, språk och musik, tävling som uppmuntrar till lärande av flera främmande språk. Fokus ligger genomgående på de mindre talade språken. Lingua 2 Framtagande av nya läromedel Antalet inlämnade och beviljade projektansökningar ligger kvar på en låg nivå. Däremot har antalet föransökningar ökat något och i årets ansökningsomgång finns också två svensksamordnade ansökningar Inför 2005 Föransökningar Svensksamordnade Utlandssamordnade Vidare till fullständig ansökan Svensksamordnade Utlandssamordnade Beviljade projekt Svensksamordnade Utlandssamordnade Ett system med föransökan tillämpas, och vid denna inkom till kommissionen totalt 94 ansökningar. Av dessa gick 26 vidare till projektansökan, vilket var en minskning jämfört med 2003, då 35 föransökningar gick vidare till fullständig ansökan. Totalt 14 ansökningar godkändes 2004, att jämföra med 11 föregående år. I dessa projekt ingår tre svenska institutioner som partners. Karlstad universitet är partner i ett av projekten. Högskolan i Kalmar är partner i en av de ansökningar som gått vidare inför Det samarbete som IPK 2003 inledde för att främja språkinlärning har vidareutvecklats under 2004 med fokus på den Europeiska språkdagen 26 september. I samarbete med ett antal organisationer och institutioner med intresse i språk genomfördes ett gemensamt firande av Språkdagen på Centralstationen i Stockholm. En gemensam webbplats har skapats, vilken har väckt intresse inte bara i Sverige utan i ett tiotal andra länder. Lingua handläggs på Enheten för skola- och vuxenutbildning. 39