Effektutvärdering av Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande - 12 månaders försökstid.

Effektutvärdering av Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande - 12 månaders försökstid. Klas-Göran Sahlén Helene Johansson Lennart Nyström Lars Lindholm 1

Innehåll Sammanfattning sid 3 1. Deltagarnas levnadsvanor och riskmarkörer sid 6 2. Deltagarnas syn på försöksverksamheten sid 15 3. Kostnader, vårdkonsumtion och kostnadseffektivitet sid 28 Appendix 1. Enkät till dig som deltar i projektet Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Enkät vid 0, 6 och 12 månader 2. Enkät till dig som deltar i projektet Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande, exempel från Gnesta på deltagarnas 12 månaders uppföljning. 2

Sammanfattning Umeå universitet fick 2011i uppdrag av statens Folkhälsoinstitut att genomföra en effektutvärdering av projektet "Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande". Projektet har genomförts i fyra landsting/regioner och 17 kommuner/stadsdelar, och två alternativa interventioner har prövats. I Box 1beskrivs de två interventionerna: Box l. Beskrivning av interventioner. Flöde och innehåll. Annons och allmän information. lnklusionskriterier: Ålder. 60-75 Blodtryck: 140-159/90-99 men inte läkemedel och/eller HbA1c:42-52, men inte läkemedel och/ell er Depression: MAORS:12-20, men inte läkemedel och/eller Bukomfäng: män4, kvinnorbo Samtycke till deltaga nde Lottni ng till grupp "Hälsokontroll och motiverande samtal"{hkms) "Hälsokontroll" (H K) Baslinje O månader 6 månader "Feedback" genom MS Information om kommunalt utbud Medicinska test Test av kond ition Enkät Medicinska test Test av kond ition Enkät "Feed back" så som vårdcentra len brukar ge den "Feedback" genom MS Information om kommunalt utbud "Feed back" så som vårdcentralen brukar ge den 12 månader Medicinska test Test av kond ition Enkät "Feedback" genom MS Information om kommunalt utbud "Feed back" så som vårdcentralen brukar ge den MS=Motiverande samtal 3

Deltagare rekryterades framförallt genom annonsering och via primärvård ( Baseline rapport 2012). Potentiella deltagare prövades mot inklusionskriterierna, och de som inkluderades gav samtycke till deltagande. Därefter lottades (randomiserades) deltagarna till någon av studiens två armar. Vi har valt att benämna den ena hälsokontroll och motiverande samtal (HKMS) och den andra hälsokontroll (HK). Av schemat framgår att medicinska test, test av kondition och enkät var gemensamma för de två armarna. Skillnaden var att den ena gruppen fick feedback genom motiverande samtal och explicit information om relevant kommunalt utbud, medan den andra gruppen fick feedback såsom respektive vårdcentral brukar ge den. Feedback i arm två var således inte standardiserad. 1. Båda interventionerna (i fortsättningen HKMS och HK) har haft effekt, men ungefär lika stora. Vi tänker oss också ett tredje alternativ gör ingenting. I det hade primärvården inte annonserat, inte erbjudit test och samtal tre gånger under ett år. Gör ingenting kan representeras av situationen vid inklusion till projektet. I båda interventionsgrupperna har bl. a. hälsorelaterad livskvalitet, systoliskt blodtryck, midjeomfång förbättrats jämfört med baslinjen. Denna likhet i effekt ger således inget stöd för hypotesen att motiverande samtal är ett inslag av avgörande betydelse i den intervention vi kallar hälsokontroll och motiverande samtal. Vi fann också att tiden för motiverade samtal varierade förvånansvärt mellan vårdcentralerna med tanke på de betydande inslagen av utbildning och samordning som fanns i projektet. 2. Hälsocoachningen ges ett mycket högt betyg av deltagarna. Över 90% bedömer att coachningen varit ett bra eller mycket bra stöd för att förändra levnadsvanor. 3. Då båda interventionerna haft gynnsamma effekter måste orsaken sökas i komponenter som fanns i båda. Vi bedömer att följande inslag har haft stor betydelse: a. Deltagarna anmälde sig till studien efter att läst annonsen eller fått annan information, och lottades till en av de två interventionerna. Det betyder att deltagarna var tämligen motiverade. b. Medicinska och andra test (vikt, kondition etc.) är motivationshöjande när man försöker ändra levnadsvanor. c. Feedback i någon form från hälso- och sjukvårdspersonal är också motivationshöjande. 4. De största effekterna syns i gruppen som inkluderas p.g.a. depression. Den hade den lägsta livskvaliteten vid inklusion och den största uppgången under året. 5. Rekrytering genom annonsering har lett till att långtidsutbildade är överrepresenterade i båda interventionsgrupperna (se rapport från baslinjen). 6. Vårdutnyttjandet har inte minskat mellan åren 2011 och 2012. Om någon tendens finns så är den att vårdutnyttjanden är högre i gruppen som fått coachning. Data är emellertid osäkra eftersom det är en sällsynt händelse med stor variation i utfall (t ex antal vårddagar). 7. Kostnaderna för alternativet HKMS är cirka 10 000 kronor per deltagare medan HK kostar cirka 1500 kronor per deltagare. Tid med coach kostade drygt 700 kronor per deltagare i genomsnitt medan kommunala insatser kostade över 5000 per deltagare. 8. Det har varit möjligt att göra en relativt detaljerad analys av hälso- och sjukvårdens insatser och kostnader, men motsvarande analys av kommunernas insatser och kostnader är mindre precis. 9. Hälsokontroll (utan MS) är en kostnadseffektiv intervention. Ökar hälsorelaterade livskvalitet så att 0,02 QALY per deltagare vinns under första året, och kostnaden per deltagare är 1500 kronor, blir kostnaden per QALY 75 000 kronor. 10. Av olika skäl har avsteg från manualer och intentioner förekommit. Exempel är att tiden för motiverande samtal varierat mellan vårdcentraler, men tycks i flera fall ha varit relativt standardiserad inom vårdcentralen. Vidare har gruppen hälsokontroll i vissa fall fått mer omfattande feedback än vad som är vanligt i primärvård. Det har också förekommit att familjemedlemmar lottats till olika interventioner, vilket ger en indirekt exponering för motiverande samtal och information om kommunala aktiviteter. Dessa omständigheter minskar möjligheten att visa skillnad mellan de två interventionerna. Å andra sidan har 4

interventionerna blivit mer lika den intervention som kan åstadkommas i vanlig primärvård, efter avslutat försök. 11. Vi tror att en långtidsuppföljning av interventionerna skulle ha ett stort värde. Första året har varit framgångsrikt, men en obesvarad fråga är hur uthålliga effekterna är. 5

1. Deltagarnas levnadsvanor och riskmarkörer. Denna del redovisar data från den datainsamling som är randomiserad och kontrollerad dvs. den som baseras på enkäter och medicinska test. Data har jämförts mellan de två grupperna och hur grupperna har förändrats över tid. Baslinjedata d.v.s. de data som ofta kallas 0 månader har relaterats till 6 månaders data och 12 månaders data. Rekrytering av deltagare Totalt har knappt 1920 personer rekryterats till projektet, varav 75 % i gruppen Hälsokontroll med motiverande samtal (HKMS) och 25 % till Hälsokontroll (HK). Andelen kvinnor var 65 % (66% i HKMS och 63% i HK) (Tabell 1). Skåne har rekryterat nästan 600, Sörmland cirka 500, Jönköping och Värmland 400 vardera. Målsättningen var att rekrytera 2000 så den är i stort sett uppfylld. Det var ingen skillnad i medelålder mellan HKMS- och HK-grupperna (67.5 vs. 67.7), men männen var signifikant äldre än kvinnorna (67.8 vs. 67.4; p=0.017). Det var heller ingen skillnad i utbildningsnivå mellan HKMS och HK. Drygt 30 % hade universitetsutbildning. Endast 10 % av deltagarna var födda utomlands varav knappt 4% vardera var födda i Norden respektive övriga Europa. Det var ingen skillnad mellan grupperna hur deltagarna fått information om projektet. Vanligaste informationsväg var via primärvården (29%) och via annons (29%). Nästan samtliga rekryterade deltagare till projektet uppfyllde kravet för bukomfång (män: 94 cm och kvinnor: 80 cm). Över hälften av dessa (976/1688) uppfyllde endast detta kriterium. Hela 29 % hade förhöjt blodtryck (140-159/90-99), medan 10% hade förhöjt blodsocker (HbA1c: 42-52) och 16% hade mild depression (MADRS: 12-20). Nästan 300 deltagare hade både för stort bukomfång och förhöjt blodtryck. För endast 10 deltagare var förhöjt blodsocker det enda kriteriet man uppfyllde. Andelen i HKMS-gruppen som hade förhöjt blodsocker var dubbelt så många som i HKgruppen (11% vs. 5.9%), men för övriga inklusionkriterier var det inga skillnader mellan grupperna. De skillnader som finns mellan HKMS grupp och HK grupp är genomgående allt för små för att kunna påverka våra resultat. Bortfall Tre vårdcentraler i Skåne har misslyckats med att rapportera baslinje-data för samtliga sina deltagare vilket innebär att drygt 20 deltagare aldrig kunde inkluderas i vår analys, även om senare besök har rapporterats. Det finns vidare ett bortfall som består av deltagare som inkluderats vid projektets start men där 6 månaders data saknas, samt ytterligare några som saknas vid tredje besöket vid 12 månader. Bortfallet redovisas kommunvis i tabell 2. Det är värt att notera att några få vårdcentraler står för det mesta bortfallet samt att bortfallet mellan 6 och 12 månader är mycket litet. Det redovisade bortfallet torde inte påverka våra slutsatser. Utöver det redovisade bortfallet finns ett bortfall på enskilda frågor på enkäter, de medicinska testerna etc., som kan bero på att individen valt att avstå från att svara eller misstag i data hantering. Detta interna bortfall framgår vid redovisning av respektive fråga. 6

Tabell 1. Antal individer och procentuell fördelning för utvalda basvariabler fördelade på interventionsgrupp (HKMS) och kontrollgrupp (HK)samt totalt. Kategorierna för huvudsaklig informationsväg är sorterade i storleksordning för interventionsgruppen. Variabel Kategori HKMS HK Total (n=1914) Antal % Antal % Antal % Kön Kvinnor 947 66 299 63 1246 65 Män 489 34 179 37 668 35 Högsta utbildning Grundskola 372 26 117 25 489 26 Gymnasium 525 37 179 38 704 38 Universitet 431 31 137 29 568 30 Annat 77 5.5 34 7.3 111 5.9 Huvudsaklig Primärvård 400 29 143 31 543 29 informationsväg Annons 409 29 123 27 532 29 Broschyr 193 14 53 11 246 13 Privat 160 11 61 13 221 12 Föreningsliv 37 2.6 10 2.2 47 2.5 Kommunen 24 1.7 14 3.0 38 2.0 Övrigt 180 13 58 13 238 13 Födelseregion Sverige 1294 90 429 90 1723 90 Norden 59 4.1 15 3.1 74 3.9 Öv Europa 49 3.4 22 4.6 71 3.7 Övrigt 6 0.4 1 0.2 7 0.4 Ej angivet 25 2.2 11 42.3 36 1.9 Inklusionskriterium Blodtryck 401 29 129 28 530 29 HbA1c 155 11 27 5.9 182 10 Oro 233 17 64 14 297 16 Bukomfång 1279 90 409 86 1688 89 7

Tabell 2. Bortfall under projektets första 6 månader respektive 12 månader fördelat på HKMS och HK grupperna. 0 mån - 6 mån 0 mån - 12 mån S:a bortfall HKMS HK HKMS HK Kommun 10 9 0 8 0 8 Kommun11 10 3 10 4 14 Kommun12 10 0 6 1 7 Kommun 13 1 1 2 1 3 Kommun 14 2 0 3 1 3 S:a Småland 36 Kommun 20 7 1 9 6 15 Kommun 21 3 2 7 2 9 Kommun 22 2 0 11 1 12 S:a Sörmland 36 Kommun 30 5 1 6 3 9 Kommun 31 3 2 2 3 5 Kommun 32 2 1 3 0 3 Kommun 33 0 0 2 0 2 S:a Värmland 19 Kommun 40 15 7 16 7 23 Kommun 41 71 31 62 23 85 Kommun 42 18 4 18 4 22 Kommun 43 1 1 1 2 3 S:a Skåne 133 Totalt 159 54 166 58 224 Statistisk metod Skillnaden i medelvärden i HKMS-gruppen och HK-gruppen mellan 0-6, 6-12, och 0-12 månader har för hälsokontrollvariablerna analyserats med Student s t-test för parade observationer, skillnaden i median för MADRS med Wilcoxon s match-pair sign-rank test och förändringen i levnadsvanor med Mc Nemar s test. Resultat Hälsokontroll Vid rekrytering till projektet hade kvinnorna lägre systoliskt och diastoliskt blodtryck, triglycerider och midjemått men högre HDL och LDL och MADRS. För blodsocker och BMI var det ingen skillnad mellan könen förutom att män i HK-gruppen hade något lägre BMI än kvinnorna (Tabell 3). HK-gruppen hade i allmänhet något bättre värden på hälsokontrollvariablerna vid inklusion till projektet än HKMS-gruppen. I HKMS har, för samtliga hälsokontrollvariabler utom HDL och blodsocker, värdena förbättrats signifikant mellan 0 och 6 månader och sedan legat relativt konstant och ibland tom försämrats mellan 6 och 12 månader (Tabell 3). Tendensen är likartad i HK, men där är skillnaden ofta inte signifikant pga den lägre gruppstorleken.

Tabell 3. Medelvärden (Median för MADRS) för HKMS och HK vid inklusion till projektet, samt 6 och 12 månaders uppföljning för den medicinska hälsokontrollen. P-värde för test av skillnad i medelvärde/median mellan inklusion och 6 mån, mellan 6 mån och 12 mån samt från inklusion till 12 mån. Grupp Kön Medelvärde vid 0, 6 o 12 P-värde för test av skillnad månader 0 6 12 0 vs. 6 6 vs. 12 0 vs. 12 Systoliskt blodtryck HKMS Tot 138.2 133.4 134.6 <0.001 0.001 <0.001 Kv 137.8 132.5 133.5 <0.001 0.019 <0.001 Män 139.0 135.0 136.7 <0.001 0.012 0.002 HK Tot 137.4 135.3 134.9 0.018 0.94 0.004 Kv 136.8 134.9 133.1 0.11 0.23 0.003 Män 138.5 135.7 137.6 0.064 0.063 0.42 Diastoliskt blodtryck HKMS Tot 81.1 78.8 79.5 <0.001 0.001 <0.001 Kv 80.3 77.8 78.5 <0.001 0.012 <0.001 Män 81.8 80.2 81.2 0.010 0.022 0.22 HK Tot 81.2 80.0 80.5 0.049 0.094 0.45 Kv 80.5 79.4 79.5 0.16 0.37 0.58 Män 81.7 80.2 81.3 0.16 0.11 0.60 Triglycerider: HKMS Tot 1.33 1.26 1.29 <0.001 0.033 0.036 Kv 1.29 1.24 1.24 0.020 0.97 0.007 Män 1.39 1.28 1.39 <0.001 0.39 0.99 HK Tot 1.29 1.22 1.25 0.54 0.21 0.41 Kv 1.20 1.17 1.20 0.29 0.19 0.83 Män 1.38 1.30 1.35 0.086 0.60 0.36 HDL: HKMS Tot 1.66 1.71 1.66 <0.001 <0.001 0.96 Kv 1.78 1.83 1.79 <0.001 <0.001 0.45 Män 1.43 1.47 1.42 0.13 <0.001 0.61 HK Tot 1.70 1.77 1.71 0.002 0.002 0.83 Kv 1.86 1.90 1.84 0.11 0.026 0.72 Män 1.45 1.57 1.48 0.005 0.028 0.14 LDL: HKMS Tot 3.82 3.66 3.76 <0.001 0.010 <0.001 Kv 3.86 3.78 3.80 <0.001 0.53 <0.001 Män 3.74 3.59 3.65 <0.001 0.56 0.003 HK Tot 3.77 3.62 3.78 0.007 0.007 0.92 Kv 3.86 3.79 3.88 0.20 0.23 0.97 Män 3.58 3.52 3.61 0.20 0.093 0.83 Blodsocker HKMS Tot 38.4 38.5 38.2 0.27 <0.001 0.32 Kv 38.4 38.5 38.2 0.41 0.78 0.48 Män 38.3 38.4 38.0 0.45 0.007 0.41 HK Tot 37.7 38.3 37.9 0.027 0.38 0.32 Kv 37.6 38.5 38.1 0.040 0.083 0.57 Män 37.9 38.1 37.7 0.42 0.050 0.13

BMI HKMS Tot 28.2 27.8 27.8 <0.001 0.29 <0.001 Kv 28.1 27.8 27.9 <0.001 0.53 <0.001 Män 28.5 27.8 27.9 <0.001 0.057 <0.001 HK Tot 27.8 27.6 27.6 0.11 0.75 0.15 Kv 28.1 28.1 27.8 0.90 0.95 0.54 Män 27.6 27.1 27.3 <0.001 0.037 0.003 Midjemått: HKMS Tot 98.4 95.9 95.6 <0.001 0.032 <0.001 Kv 95.6 93.1 92.4 <0.001 <0.001 <0.001 Män 104.8 101.4 102.0 <0.001 0.021 <0.001 HK Tot 97.8 96.2 95.5 <0.001 0.27 <0.001 Kv 94.8 93.6 92.8 0.025 0.23 <0.001 Män 102.6 100.3 100.2 <0.001 0.90 <0.001 MADRS 12 HKMS Tot 14% 8.3% 7.9% <0.001 0.63 <0.001 Kv 16% 9.6% 9.0% <0.001 0.50 <0.001 Män 10% 5.9% 5.9% <0.001 1.0 0.001 HK Tot 10% 8.1% 8.1% 0.17 1.0 0.19 Kv 13% 10% 8.7% 0.22 0.30 0.034 Män 6.1% 4.5% 7.3% <0.001 0.20 0.62

Levnadsvanor För levnadsvanor har vi fokuserat på de förändringar som våra deltagare rapporterat. Frånsett tobak så är tendensen mot bättre levnadsvanor positiv, men oftast ej statistiskt signifikant (Tabell 4). Andelen som slutat röka och/eller snusa den senaste 6-månadersperioden har inte förändrats. Andelen högkonsumenter av alkohol minskade signifikant i HKMS-gruppen, men ej i HK-gruppen. Andelen som uppger fysisk träning/vardagsmotion <30 minuter minskade signifikant mellan inklusion och 6 månaders uppföljning och har sedan legat relativt konstant i bägge grupperna. Beträffande matvanor har inga förändringar skett avseende konsumtion av grönsaker och frukt. Andelen som äter fisk/skaldjur någon gång per månad samt äter kaffebröd 2 gånger/dag har minskat signifikant i HKMS-gruppen.

Tabell 4. Förändring i levnadsvanor. Andel (%)i HKMS- och HK vid inklusion till projektet, samt 6 och 12 månaders som i en utvald kategori som indikation på förändrade levnadsvanor. P-värde för test av skillnad mellan inklusion och 6 månader, 6 månader och 12 månader samt inklusion och 12 månader. Grupp Medelvärde vid 0, 6 o 12 P-värde för test av skillnad i månader 0 6 12 0 vs. 6 6 vs. 12 0 vs. 12 Tobak Slutat röka för <6 mån sedan: HKMS 0.6 0.7 0.8 1.0 1.0 1.0 HK 1.3 0.8 1.6 0.73 0.45 1.0 Sluta snusa för <6 månader sedan: HKMS 0.2 0.4 0.3 0.45 0.73 1.0 HK 0.5 0.5 0.5 1.0 1.0 1.0 Alkhol 10 standardglas/vecka: HKMS 3.9% 2.5% 2.3% 0.020 0.71 0.003 HK 5.0% 3.4% 5.8% 0.11 0.022 0.58 >4/5 standardglas/vecka: HKMS 7.3% 6.0% 5.4% 0.15 0.51 0.026 HK 9.2% 6.3% 6.8% 0.12 0.86 0.19 Motion <30 minuter fysisk träning/vecka: HKMS 53% 37% 34% <0.001 0.10 <0.001 HK 44% 36% 37% 0.003 1.0 0.005 <30 minuter vardagsmotion/vecka: HKMS 5.3% 2.8% 3.9% <0.001 0.11 0.072 HK 6.3% 3.9% 4.4% 0.12 0.83 0.25 Mat Grönsaker/Rotfrukter 1 gång/vecka: HKMS 1.8% 1.6% 2.1% 0.68 0.35 0.69 HK 2.3% 2.9% 4.7% 0.75 0.065 0.049 Frukt/Bär 1 gång/vecka: HKMS 3.5% 2.7% 2.6% 0.22 1.0 0.16 HK 3.1% 3.9% 2.1% 0.61 0.092 0.34 Fisk/Skaldjur någon gång/mån: HKMS 9.9% 8.1% 7.0% 0.031 0.17 <0.001 HK 10% 10% 6.8% 1.0 0.024 0.058 Kaffebröd etc 2 gånger/dag: HKMS 7.9% 3.2% 4.0% <0.001 0.24 <0.001 HK 8.4% 6.2% 6.7% 0.17 0.85 0.39

Analys med avseende på inklusionskriterium Relativt få deltagare rekryterades med MADRS (12-20 och ingen medicinering för oro/ångest) samt HbA1c (42-52 och ingen medicinering för diabetes). Mönstret för de som rekryterats m.h.a. MADRS, HbA1c samt förhöjt blodtryck ( 140-159/ 90-99) och ingen medicinering avviker inte från hela gruppen (Tabell 5). Tabell 5. Inkluderade i HKMS med MADRS (12-20) resp HbA1c (42-52). Medelvärden (Median för MADRS) vid inklusion i projektet, samt 6 och 12 månaders uppföljning. P-värde för test av skillnad i medelvärde/median mellan inklusion och 6 månader, 6 månader och 12 månader samt inklusion och 12 månader. Medelvärde vid 0, 6 o 12 P-värde för test av skillnad i månader 0 6 12 0 vs. 6 6 vs. 12 0 vs. 12 Inkluderade med MADRS 12-20 (n>160): Systoliskt blodtryck 137.0 132.3 131.6 0.001 0.45 <0.001 Diastoliskt blodtryck 80.6 78.0 77.8 <0.001 0.74 <0.001 Triglycerider 1.30 1.20 1.27 0.31 0.006 0.61 HDL 1.79 1.79 1.75 0.85 0.14 0.52 LDL 3.86 3.67 3.77 0.002 0.22 0.13 Blodsocker 39.0 38.7 38.4 0.18 0.092 0.001 BMI 28.1 27.4 27.8 0.001 0.29 <0.001 Midjemått 96.6 93.9 94.2 <0.001 0.70 <0.001 MADRS (Median) 14 10 9 <0.001 0.005 <0.001 Inkluderade med HbA1c 42-52 (n>240): Systoliskt blodtryck 139.5 136.8 136.9 0.006 0.76 0.009 Diastoliskt blodtryck 81.9 79.6 80.3 <0.001 0.038 0.016 Triglycerider 1.47 1.43 1.39 0.24 0.38 0.008 HDL 1.54 1.63 1.57 0.001 0.005 0.17 LDL 3.87 3.71 3.75 0.002 0.71 0.010 Blodsocker 44.0 42.6 42.4 <0.001 0.18 <0.001 BMI 29.3 28.8 28.9 <0.001 0.30 0.009 Midjemått 101.5 99.2 98.6 <0.001 0.12 <0.001 MADRS (Median) 4 3 3 0.67 <0.001 0.002 MADRS 12 15% 7.8% 11% <0.001 0.11 0.054 Inkluderade med blodtryck 140-159/90-99 (n>650): Systoliskt blodtryck 148.5 137.5 138.5 <0.001 0.022 <0.001 Diastoliskt blodtryck 85.6 80.7 81.3 <0.001 0.017 <0.001 Triglycerider 1.35 1.28 1.31 0.002 0.084 0.12 HDL 1.62 1.68 1.64 <0.001 <0.001 0.60 LDL 3.81 3.73 3.76 0.009 0.67 0.012 Blodsocker 38.5 38.6 38.2 0.68 <0.001 0.29 BMI 28.6 28.0 28.2 <0.001 0.038 <0.001 Midjemått 99.5 96.8 96.6 <0.001 0.61 <0.001 MADRS (Median) 4 3 2 <0.001 0.28 <0.001 MADRS 12 13.6 7.6 7.9 <0.001 0.79 <0.001

KASAM Känsla av sammanhang Den sista delen i enkäten är det etablerade frågeformuläret, KASAM, känsla av sammanhang. Formuläret bygger på Antonowskis teoribildning, och innehåller 13 påståenden, där informanten markerar på en sju-gradig skala sin inställning till påståendet. Svaren sammanställs därefter i tre grupper. Man försöker mäta hur meningsfullt livet är, om man begriper sig på livet och hur man klarar att hantera sin situation. Meningsfullhet och hanterbarhet baseras på fyra frågor och begriplighet på fem frågor. Det innebär att det bästa tänkbara värdet för en individ är 28 för de två första och 35 för den dimension som baseras på 5 frågor. Tabell 6. Meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet vid baslinje och 12 månader Baslinje 12 månader HKMS (N=1383) HK (N=480) HKMS (N=1231) HK (N=418) Meningsfullhet 24,0 23,6 24,1 24,0 Hanterbarhet 23,5 23,5 23,7 23,9 Begriplighet 28,2 28,1 28,8 28,7 Det finns endast mycket små skillnader mellan HKMS och HK vid baslinje mätningen och vid 12 månaders uppföljningen (Tabell 6). Vi kan också konstatera att någon förändring över tid inte heller har inträffat. Resultatet är likadant, dvs. inga signifikanta skillnader om man analyserar kvinnor och män eller de olika inklusionsgrupperna separat.

2. Deltagarnas syn på försöksverksamheten Denna del bygger på kvantitativa och kvalitativa data baserade på den enkät som deltagare i interventionsgruppen (hälsokontroll med motiverande samtal (HKMS)) besvarade i anslutning till 12- månaders uppföljningen. Syftet var att belysa: - uppfattningar om och nyttan med hälsocoachning - uppfattningar om och nyttan av deltagande på de sociala mötesplatser (smp) / i de aktiviteter som kommunen tillsammans med andra organisationer erbjudit i samband med försöks- verksamheten. - uppfattningar om och nyttan av deltagande i försöksverksamheten Samverkans modell för ett hälsosamt åldrande Enkäten innehöll sammanlagt 15 frågor med fasta svarsalternativ uppdelade på områdena hälsocoachning, smp/aktivitetsutbud och generellt deltagande i försöksverksamheten (se appendix). I anslutning till varje frågeområde fanns möjligheter att skriva egna kommentarer. Enkäten delades ut av hälsocoacherna i samband med 12-månadersuppföljningen med uppmaningen till deltagarna att besvara enkäten hemma och sedan med hjälp av det bifogade svarskuvertet sända den till utvärderargruppen i Umeå. Resultat Det kvantitativa enkätresultatet redovisas växelvis med sammanfattningar av svarsgruppens egna kommentarer. För att lyfta fram deltagarnas egna röster och illustrera hur de kvalitativa samman- fattningarna är grundade i data har även ett stort antal citat inkluderats i resultatredovisningen. Kvantitativa data redovisas separat för landstingen/regionen där det bedömts vara relevant. Svarsfrekvens Totalt inkom 1195 besvarade enkäter. Av dessa exkluderas 115 st. pga. att de antingen felaktigt besvarats av deltagare i kontrollgruppen, saknade ID-nr eller var dubbletter. Den övergripande svarsfrekvensen blev därmed 75 % och varierade mellan landstingen/regionen enligt följande: - Jönköping 80 % - Sörmland 75 % - Värmland 93 % - Skåne 60 % Medicinska tester Av svarsgruppen, bedömer 65 % värdet av de medicinska testerna som mycket bra och 31 % som bra, när det gäller motivation till att förändra sina levnadsvanor. Jag värdesätter att i siffror direkt kunna se hur mina värden förändras när jag ändrar mat och motions rutiner. Kroppen reagerar alltså på vad jag äter och hur mycket jag motionerar. Jag kan alltså påverka Förutom att bidra till ökad motivation till att förändra levnadsvanorna så kan de medicinska testerna också ge svart på vitt att man redan lever sunt och skapa en känsla av trygghet

För min del är det bra att få ett kvitto på att jag lever tämligen sunt, att mina matoch motionsvanor är bra Denna hälsokontroll ger mig en trygghet som jag behöver ha. Tack! Flera deltagare har i sina kommentarer visat på tacksamhet över att få göra en hälsokontroll, någonting man normalt inte brukar göra i primärvården, åtminstone inte om man är frisk Eftersom jag aldrig har fått en vanlig hälsoundersökning var detta bra. Nu vet jag hur jag ligger till Personligen är jag mycket tacksam för de medicinska testerna. Prover jag förmodligen ej tagit annars Av kommentarerna att döma så har inte alla deltagare varit nöjda med hur resultatet av de medicinska testerna presenterats. Några deltagare har lyft fram att de bara fått veta resultatet muntligt och i övergripande termer. De hade önskat att förutom muntlig information också få ett skriftligt besked med exakta värden. Jag har fått veta resultaten av de medicinska testerna muntligt och bara som ja du har sänkt ditt blodsocker, Tycker också att hälsocoachen borde redovisa resultatet av provtagningen på ett formulär så att deltagarna lätt kan se sina resultat Att tagna prover och värden redovisas tydligare t.ex. i tabellform/diagram. Inte bra att redovisa på små post-it lappar. Här kan man då från start redovisa målsättning, vikt, kolesterol etc. Tydlig presentation ger en bestående minnesbild om vad som är bra eller dåligt Man borde ha ett system för uppföljning av de medicinska testerna. T.ex. ett litet kort där resultatet och utvecklingen av detta kan följas. Borde även kunna göras i dator åtföljd av utskriftsmöjlighet

Hälsocoachning Totalt 74% uppgav att de har haft kontakt med en hälsocoach, medan 22% haft kontakt med två hälsocoacher och 4% tre hälsocoacher. Figur 1 visar variationen mellan landstingen/regionen. Så gott som samtliga (96%) är nöjda med omfattningen av den kontakt de har haft med hälsocoachen/ hälsocoacherna. Ett litet antal (4%) anser att de har haft för lite kontakt. Totalt Jönköping Sörmland Värmland Skåne 74 22 4 81 16 2 89 9 2 76 19 5 50 42 8 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % En coach Två coacher Tre coacher Figur 1. Rapporterat antal hälsocoacher som deltagarna haft kontakt med i försöksverksamheten Några deltagare som träffat olika hälsocoacher har kommenterat det olämpliga med detta och svårigheterna att få till ett fungerande samarbete. Tre coacher på tre besök är givetvis två för mycket Det är inte bra att träffa olika coacher. Sen den tredje kom har vi fått ett riktigt bra samarbete och jag hoppas coachen fortsätter både för mig och andra De som kommenterat att de haft för lite kontakt med hälsocoachen/hälsocoacherna menar att de gått för lång tid mellan kontakttillfällena och att det påverkat resultatet av coachningen. Det var för lång tid mellan kontakterna, svårt kalla det för coaching Kontakt minst en gång per månad nödvändigt för att få fart på äldre Det borde finnas möjlighet att träffa coachen oftare, förslagsvis 3-4 månaders mellanrum, för genomgång och förslag på ytterligare ändringar i livsföringen. Värdena har inte blivit bättre i den utsträckning som tätare coachning troligen inneburit i mitt liv Figur 2 visar att totalt 92 % respektive 93 % av deltagarna värderar hälsocoachningen som mycket bra eller bra när det gäller stöd till att förändra levnadsvanor och vidmakthålla/förbättra hälsan, medan 97 % värderar helhetskontakten med hälsocoachen/ hälsocoacherna som mycket bra eller bra. Jag har haft nytta av att få veta att vissa av mina blodfettvärden varit dåliga och sedan med hjälp av råd om kost och motivation kunnat förbättra dem. Vid de återkommande kontrollerna har jag fått bekräftelse på att jag är på rätt väg.

Det har varit bra. Jag slutade röka efter första besöket Hälsocoachen har hjälpt mig att bli mer motiverad att motionera och gå ner i vikt. Tror inte jag hade klarat det lika bra utan henne. Hon har också gjort mig uppmärksam på blodsocker, blodfettsvärden, det tänkte jag inte på tidigare. Anser jag har en relativt stark förmåga att självmant leva i enlighet med coachernas predikan. Ändå tror jag, om jag inte haft dessa regelbundna möten så hade jag kanske fuskat mer med kosten men säkerligen med andra aktiviteter också. Mötena med coacherna bidrar strakt till att det blir lite mera jäkla-anamma vad gäller livsstilen. Det blir lite grand att tävla mot sig själv En mycket bra lösning, man får bra råd på kost och motion som man inte tänkt på tidigare. När man ser att värdena och vikten är på väg åt rätt håll blir man lycklig. Hälsocoachning är en perfekt lösning istället för medicin Stöd förändra levnadsvanor Jönköping 39 50 10 Sörmland 53 42 5 Värmland 50 45 5 Skåne 41 50 9 Totalt 46 46 7 Stöd vidmakthålla/förbättra hälsa Jönköping 41 Sörmland 40 Värmland 50 Skåne 43 Totalt 47 48 10 59 2 45 5 49 7 46 6 Helhetskontakt Jönköping 55 Sörmland 69 Värmland 70 Skåne 52 Totalt 62 40 5 28 2 29 1 44 3 35 3 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Figur 2. Uppfattningar om hälsocoachning. (Svarsalternativen dåligt +mycket dåligt ej visade) Många av de bifogade kommentarerna i enkätformulären beskriver hälsocoacherna och coachningen i mycket positiva ordalag. Termer som används för att beskriva hälsocoacherna är: professionell, kunnig, respektfull, förtroendefull, engagerad, lyssnande, varm, humoristisk, trevlig, bemötande, empatisk, personlig, positiv, stöttande och motiverande. Aspekter som lyfts

fram som särskilt värdefulla i coachningen är den personliga kontakten, att få god tid till att samtala, att bli vänligt bemött, synliggjord, behandlad med respekt och att få känna sig som en viktig person. Coachen har varit personlig, trevlig, lyssnande. Har tagit sig tid i lugn och ro Mina hälsocoacher är väldigt positiva, inspirerande och stöttande. Känns bra att bli bemött med respekt, vara synlig och att bli lyssnad på Jag motiveras av en hälsocoach som har kunskap, idéer och bra förslag, som lyssnar och är en god samtalspartner med en lagom dos humor Det har varit bra struktur på träffarna med hälsocoachen som har kunskap om det vi pratar om. Hon uppmuntrar mig och är lyhörd och lyssnar in vad jag behöver för stöd och råd. Hade inte nått mina delmål utan dessa träffar. Uppskattar hennes brinnande engagemang. Det har varit stimulerande möten som gett energi och vägledning. Telefonsamtalen har varit mycket positiva och fått mig att känna mig ihågkommen. Tusen tack! Är mycket nöjd med alla goda råd jag får. Vänligt bemötande Mycket bra med denna kontakt som känns helt personlig, man kan prata öppet om allt och jag har fått mycket bra respons. Det har varit mycket lätt att prata med min coach. Jag har fått stöd och hon har förklarat saker jag inte förstått, mycket bra Har bemötts mer positivt än jag varit med om tidigare i vården Ett antal deltagare har i sina kommentarer angående coachningen varit mer neutrala eller negativa i sina omdömen. En orsak som anges är att man redan har tillräcklig kunskap om hälsosamma levnadsvanor och att coachningen därför inte tillför någonting. Andra faktorer som nämns är avsaknad av helhetssyn från coachens sida, att coachen varit stressad, att man inte anser sig ha fått tillräckligt mycket stöd eller blivit coachad överhuvudtaget, samt att det varit för lång tid mellan träffarna. Absolut inget negativt om coachen. Jag vet redan det jag behöver veta om t.ex. kost och motionsvanor. Bra att få ta prover. I övrigt har det inte gett mig något utöver vad jag redan vet Trodde hälsocoachen skulle pusha på mig lite när det gäller vikten, få övningar som jag skulle göra hemma, så jag hade blivit mer motiverad Coaching kan jag inte kalla det jag fått, samtal ja, men inte mer Önskar mer kontakt med hälsocoachen och har lite svårt att se vari coachningen består i Min hälsocoach var alltid stressad och hade alltid en stressad attityd. Det var alltid mycket att göra när jag var där

Saknar förslag till andra kontakter inom sjukvården för att lösa eller förbättra de problem som finns. Alltså hänvisa till andra kontakter som kan ta ett helhetsgrepp och se hela människan. Förslag på förbättringar I enkätformulären fanns också kommentarer om hur coachningen skulle kunna förbättras i framtiden. En sak som efterfrågades av flera deltagare var gruppträffar med hälsocoachen/hälsocoacherna. Vinsterna med gruppträffar skulle vara att man fick gemensam information, att man fick kontakt med likasinnade och därmed kunde stötta och peppa varandra. En deltagare påpekade också att det är under gruppträffar som frågor brukar dyka upp. Exempel på andra saker som önskades var tätare kontakt med hälsocoachen, att få väga sig oftare, utökad provtagning (ex SR, Hb, EKG) mer konkreta råd, mer fokus på kostens betydelse och samarbete med dietist, ett bredare perspektiv på hälsa och de faktorer som inverkar på hälsan (ex sömn, sex/samlevnad, benskörhet), skriftliga provsvar, samt samverkan med läkare på vårdcentralen. Det hade varit bra om vi deltagare hade träffats någon gång i grupp. Vi hade kunnat motivera och peppa varandra. Nu känner jag inte till vilka som deltog i projektet Hade velat att man fått träffa andra i gruppen och samtala med varandra eventuellt peppat varandra. Gå och träna tillsammans med de andra. Trodde vi skulle träffas i grupper, inte ensam varje gång Jag skulle ha mycket nytta av att gå och väga mig en gång i veckan. Vi är många som önskar detta för att sporra varandra att motionera ännu mera och tänka på vad vi stoppar i oss. På så sätt skulle viktnedgången bli ännu bättre. Skulle önska mer konkreta råd och trix att at till när suget på mat/godis blir övermäktigt Mer fokus på mat. Skulle gärna se en dietist också. Mer information om näringsämnen och hur åldrandet påverkar upptaget, lite mer om mat vad man äter Ta upp andra viktiga faktorer som sömn, buller, brus, sex och samlevnad, hormoner, vitaminer/mineraler, benskörhet

Sociala mötesplatser/aktivitetsutbud Figur 3 visar uppfattningar om- och nyttan av smp/deltagande i aktiviteter för de som besökt smp/deltagit i de aktiviteter som erbjudits under försöksverksamheten (ca 600 av svarsgruppen). Av dessa instämmer 40% helt i påståendet att de är nöjda med utbudet av smp/ aktiviteter och 46 % instämmer helt i påståendet att de skulle vilja fortsätta besöka smp/delta i aktiviteter när försöksverksamheten avslutas. Fler anser att de deltagit i aktiviteter som bidragit till att de blivit mer fysiskt aktiva än att de fått stöd till att förändra sina matvanor. Av påståendena i figur 3 är det uppfattningar om möjligheten att kunna påverka utbudet av aktiviteter och huruvida man genom besök på smp/deltagande i aktiviteter fått stöd till att förändra sina matvanor, som varierat mest mellan landstingen (kommunnivå ej analyserad), se figur 4. Jag är nöjd med utbudet av smp/aktiviteter 40 44 12 Jag har kunnat påverka utbudet av aktiviteter Besöker smp/deltar i aktiviteter i den utsträckning jag önskar Genom att besöka smp/delta i aktiviteter har jag fått nya intressen Genom att besöka smp/delta i aktiviteter har jag fått stöd att förändra mina matvanor Genom att besöka smp/delta i aktiviteter har jag blivit mer fysiskt aktiv Genom att besöka smp/delta i aktiviteter har jag fått nya vänner Genom att besöka smp/delta i aktiviteter har mitt liv blivit mer meningsfullt Genom att besöka smp/delta i aktiviteter har mitt välbefinnande ökat När projektet slutar vill jag fortsätta att besöka smp/delta i aktiviteter 13 19 30 66 23 8 14 20 35 8 21 33 27 30 28 19 20 33 11 26 40 20 35 32 46 31 17 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer delvis % Figur 3. Nyttan av smp/aktiviteter för de som besökt smp eller deltagit i de aktiviteter som erbjudits under försöksverksamheten. (Svarsalternativen stämmer ganska dåligt och dåligt är ej visade )

Kunnat påverka utbudet av aktiviteter Jönköping Sörmland Värmland Skåne Fått stöd förändra matvanor 12 7 23 13 24 30 16 21 38 6 20 28 Jönköping 6 9 33 Sörmland 7 16 33 Värmland 10 34 35 Skåne 10 22 28 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 % Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer delvis Figur 4. Regionvis fördelning på frågan om man kunnat påverka utbudet av aktiviteter och om man fått stöd i att förändra sina matvanor. (Svarsalternativen stämmer ganska dåligt och dåligt är ej visade ) Av de bifogade kommentarerna framgår också att många deltagare tycker att utbudet av aktiviteter varit mycket bra och att de är tacksamma över möjligheten att gratis eller till ett reducerat pris, få prova på olika aktiviteter som de kanske inte provat tidigare. Jag är helt nöjd med det rikliga utbudet av kostnadsfria aktiviteter Har fått prova på flera slags aktiviteter jag ej testat förut, t. ex qigong och vattengympa 12-veckorsprogrammet var fantastiskt Det finns dock också kommentarer som visar motsatsen, att man tycker att utbudet varit för begränsat, eller aktiviteterna för intensiva. Många förslag ges på tänkbara aktiviteter (ex brännboll, tennis, bugg, körsång, hantverk, slöjd). Flera önskar aktiviteter som fokuserar på kost och hälsosam matlagning, något de saknat helt eller delvis. Det finns också önskemål om mer sociala aktiviteter och aktiviteter som tydligare fokuserar på den mentala och spirituella hälsan och intellektuell stimulans. Då jag är yrkesverksam har utbudet varit begränsat få aktiviteter kvällstid Avbröt yoga, pilates och zumba för att jag fick ont i nacke och rygg pga för intensivt tempo, det blev mer än träningsvärk efteråt. För ambitiösa tränare? Har inte funnits möjlighet att lära sig mer om hälsosamma matvanor. Det tycker jag är synd för vad man äter har också betydelse för hälsan. Det har inte funnits något fokus på hälsosam mat.

Önskar livsbejakande föreläsningar som inte har koppling till någon religion Skulle gärna prova på verksamhet i det fria med en grupp pensionärer jmf lägerskolor för barn. En fjällvandring, längre cykeltur Gärna mer olika grenar som bugg, vals, tennis, brännboll Aktiviteter som lära sig spela instrument, körsång, yoga, spinning, lära sig sminka sig, fixa håret Mer fokus på sociala aktiviteter typ Halv åtta hos mig, utan tävlan, eller läsecirklar Några deltagare har kommenterat att informationen om mötesplatser och aktivitetsutbudet har varit bristfälligt. De påpekar vikten av att det finns lättillgänglig uppdaterad information om mötes- platserna/aktivitetsutbudet och att det finns kontaktuppgifter till ansvariga. Jag har inte nåtts av information om vilka aktiviteter jag kunnat delta i Det saknades uppgifter om kostnader för aktiviteterna. Det kom som en överraskning, det framgick inte innan. Skulle gärna vilja gå på informationsträff om vad det finns för olika aktiviteter, kostnad, och vad de innebär. Har ingen aning om vad det finns för aktiviteter i kommunen. Informationen om mötesplatsernas utbud är dåligt. Om informationen finns på kommunens hemsida har jag inte hittat länken dit. Tryckta program finns men ibland när man kommer har aktiviteterna ändrats till veckan före

Faktorer som påverkar valet av sociala mötesplatser/aktiviteter De faktorer som flest deltagare angett som mycket viktiga i valet av smp/aktiviteter är möjlighet att få vistas i naturen och möjlighet att träna (kondition, styrka, balans, etc.), se Figur 5. Den faktor som kommenterats mest av deltagarna gäller betydelsen av att mötesplatserna/aktiviteterna finns i närheten av där man bor. Helst ska aktivitetsplatserna finnas i närheten av den plats man bor. Ej helt avgörande men om de ligger nära kommer jag att utnyttja dem mera Mycket bra utbud av aktiviteter men jag bor 3, 5 mil från dessa, därför har jag valt av det som finns där jag bor Vill ej åka långt för att aktivera mig. Få vistas i naturen 35 32 Möjlighet att träna 31 38 Kostnad 22 22 Öppettider/tidpunkt 22 35 Avstånd mellan bostad/arbetsplats och mp/aktivitet 21 31 Möjlighet till gemenskap med andra 18 32 Få lära sig mer om hälsosamma matvanor/matlagning 17 33 Transportmöjligheter mellan bostad/arbetsplats och 16 24 Prova nya aktiviteter 16 39 Kunna delta med partner 12 20 0 10 20 30 40 50 60 70 80 % Mycket viktigt Viktigt Figur 5. Viktiga faktorer som påverkar valet av mötesplatser/aktiviteter, rapporterade av de som besökt det som erbjudits. (Svarsalternativen ganska viktigt, inte särskilt viktigt inte viktigt ej visade)

Orsaker till få eller inga besök på mötesplatser/litet eller inget deltagande i aktiviteter De som överhuvudtaget inte besökt smp/deltagit i de aktiviteter som erbjudits under försöksverksamheten eller som inte deltagit i den utsträckning som man själv önskat har som den främsta orsaken uppgett att man är aktiv på egen hand (Figur 6). Mötesplatserna är bra men för min del är jag aktiv i många andra sammanhang Har mkt annat att göra, hus, trädgård, jakt, fiske, hund, Är väldigt aktiv sen tidigare, hinner inte med fler aktiviteter Deltar i aktiviteter på egen hand Har inget behov av att delta Vill känna mig ledig Hinner inte delta Utbudet av smp/aktiviteter passar ej Tidpunkten/öppettiderna passar ej Min partner kan inte delta Det kostar för mycket Orkar inte delta Har inte fått information om smp/aktiviteter Har svårt att ta mig till och från smp/aktiviteter 25 18 16 12 14 9 8 24 18 5 15 4 4 12 3 5 12 3 4 13 3 4 9 54 22 14 21 23 23 26 19 25 31 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer delvis Figur 6. Orsaker till inga eller få besök på mötesplatser/deltagande i aktiviteter som erbjudits under försöksverksamheten. (Svarsalternativen stämmer ganska dåligt + stämmer inte alls ej visade) Deltagarnas egna bifogade kommentarer om orsaker till inga eller få besök på mötesplatser/inget eller litet deltagande i aktiviteter kan förutom att man är aktiv på egen hand hänföras till hälsoproblem/ sjukdom, att man yrkesarbetar, att aktiviteterna ligger för långt ifrån bostadsorten, samt att aktivitetsutbudet inte passar. Ett antal deltagare beskriver problemet med att kombinera deltagande i försöksverksamheten med yrkesarbete pga att de flesta aktiviteterna ligger på dagtid och/eller att de arbetar oregelbunden tid. Några menar att försöksverksamheten lämpar sig bättre för pensionärer Om jag inte jobbat hade jag gått på en del aktiviteter. Många trevliga som erbjudits och till ett bra pris Har inte kunnat delta alls. Alla aktiviteter där nivån för fysisk aktivitet skulle passa mig ligger på dagtid när jag jobbar. Även aktiviteter för gemenskap ligger på dagtid

Några deltagare som har långt till aktiviteterna har illustrerat en ovilja till att sätta sig i bilen och köra flera mil, inte minst pga. miljömedvetenhet. Andra menar att kommunikationsförbindelserna är bristfälliga. Har 1,5-2 mil till aktiviteterna som erbjuds. Går hellre ut i naturen där jag bor. Att ta bilen och köra 45 min är miljöovänligt Tyvärr måste man vara bilburen för att ta sig till aktiviteterna. Ensamma och tillbaka dragna personer utan kontaktnät har svårt att få ändan ur vagnen och delta, särskilt om det är dåliga kommunikationer. Angående att aktivitetsutbudet inte passar så har några deltagare kommenterat att de känner sig för unga för de aktiviteter som erbjuds samt att de inte tycker om att aktiviteterna är ålderssegregerade. Känner mig för ung för de aktiviteter som rekommenderas Jag vill inte gå på aktiviteter som får mig att känna mig gammal och bli behandlad som barn på nytt. Vill inte bli hopföst med bara jämnåriga och äldre Har inget gemensamt med de som är äldre och inbodda i samhället. Upplever mig tillhöra en annan generation än de jämngamla på orten. Vill inte delta i ålderssegregerande aktiviteter Tycker inte det är bra att projektet är segregerande. Har försökt få ihop äldre och sjukliga personer. Aktiviteter i projektet borde vara tillsammans med andra yngre och friska Upplevelser av deltagandet i försöksverksamheten Av svarsgruppen värderar 59% för sin egen del försöksverksamheten som mycket bra och 37 % som bra. Åttiosju procent menar att de absolut skulle rekommendera andra att delta i en liknande försöksverksamhet medan 11 % troligtvis skulle göra det. Tjugosex procent uppger att de under sitt deltagande i försöksverksamheten vet med sig att de påverkat någon annan som inte deltagit att bli mer fysiskt aktiv och 20 % uppger att de påverkat någon annan att förändra sina matvanor. Bästa som hänt mig. Gick i ålderspension samtidigt som starten, har nog hjälpt mig både psykiskt och fysiskt. Tack! Är väldigt nöjd med deltagandet i verksamheten. Det känns som ett lyft för både kropp och själ Jag har satt stort värde på att få ha kontakt med coachen, att få diskutera och ventilera olika hälsofrågor. Dessutom känns det tryggt att få ta hälsotesterna. Fysiska aktiviteter har jag hittat under denna period som passar mig Mycket förnämligt och positivt att bygga upp sin hälsa under en längre period vilket säkert kommer att resultera i fortsatt träning efter försöksverksamhetens slut. Min

rygg har blivit bättre, starkare. Har slutat medicinera med starka värktabletter. Mycket tacksam! Från att ha varit en läsande soffpotatis som aldrig haft tid att motionera så är jag fullständigt omvänd vid 71 års ålder. Har hatat gymnastik och motion alltsedan skolåren som jag upplevde negativt Att få delta i projektet har varit lite som en spark i baken att komma igång Jag har äntligen insett att jag måste själv ta ansvar för min egen hälsa Sammanfattningsvis visar enkätstudien att försöksverksamheten ur deltagarnas synvinkel generellt är en framgång oavsett om man mest värdesatt hälsokontrollerna, hälsocoachningen eller möjligheten att besöka mötesplatser och delta i olika aktiviter.

3. Kostnader, vårdkonsumtion och kostnadseffektivitet I det här avsnittet beräknas kostnaderna för interventionerna. Kostnaderna har inhämtats från regionerna, från FHI och med hjälp av de tidsangivelser som hälsocoacherna har angivet att insatserna har tagit. Vidare analyseras förändringar i hälsorelaterad livskvalitet med hjälp av EQ5D data från enkäterna samt vårdutnyttjande som hämtats från landstingens/regionernas vårdregister. Slutligen beräknas kostnadseffektivitet där kostnaderna relateras till QALY vinster. Kostnader för interventionerna I tabell 7 summeras kostnaderna för de två interventionerna i ett samhällsekonomiskt perspektiv, dvs. både landstingets och kommunernas kostnader är medtagna. De kostnader som alstras av individens besök på vårdcentralen är i stort sett identiska för de två alternativen. Enda undantaget är det motiverande samtalet i genomsnitt tar längre tid än sedvanlig feedback. Övriga komponenter projektledning, utbildning, samordning och kommunala insatser alstrar bara kostnader för interventionen HKMS. Dokumentation är en kostnad som i viss grad påverkas av den pågående studien, och skulle minska betydligt om försöket övergick i reguljär verksamhet. Sammanfattningsvis är kostnaden för HKMS drygt 10 000 per deltagare och år medan HK stannar under 1500 kronor. I det följande beskrivs beräkningarna i detalj. Tabell 7. Kostnader under år 1 för de två interventionerna. Hälsokontroll och motiverande Hälsokontroll - HK samtal - HKMS Komponent: Tid/antal per deltagare Kostnad per deltagare* Tid/antal per deltagare Kostnad per deltagare Motiverande 157 min 722 kr (6,8%) 90 min 415 kr (28,9%) samtal / feed-back Tid för provtagning 45 min 207 kr (2,0%) 45 min 207 kr (14,4%) Labprover 3 gånger 300 kr (2,8%) 3 gånger 300 kr (20,9%) Dokumentation 90 minuter 414 kr (3,9%) 90 minuter 414 kr (28,8%) Lokal 100 kr (0,9%) 100 kr (7,0%) Projektledning lokalt 1337 kr (12,7%) Projektledning FHI 1251 kr (11,8%) Utbildning 816 kr (7,7%) Samordning 293 kr (2,8%) Kommunala insatser 5125 kr (48,5%) Totalt 10565 (100%) 1436 (100 %) *1418 deltagare

Motiverande samtal/ feed back Tiden för samtalen mellan coach och deltagare har mätts individuellt. I genomsnitt rapporteras 157 minuter till och med coachningstillfället vid 12 månader. Vi har antagit att den typiske coachen är en distriktssköterska, som enligt SCB tjänade i genomsnitt 29600 kronor i månaden 2011. Till detta har lagts arbetsgivareavgifter om 50 % och vidare har vi antagit att månadsarbestiden i genomsnitt är 160 timmar. Timkostnaden för coacher blir då 277 kronor, och kostnaden per deltagare för motiverande samtal blir 722 kronor. För alternativet hälsokontroll har vi helt enkelt antagit att 30 minuter är en rimlig och tillräcklig tid för att ge feed-back på prover och enkätsvar. Vi antar också här att en distriktssköterska är ansvarig för samtalet, och timkostnaden blir då den samma (277 kronor). Tabell 8. Genomsnittlig tid för motiverande samtal per vårdcentral och tidpunkt Region Vårdcentral Testtillfälle Baslinje 3 månader 6 månader 12 månader Jönköping Gislaved VC Smålandsstenar Kungshälsan JK Rosenhälsan JK 41 - - 83 32 - - 51 31 - - 62 42 - - 59 Mullsjö Sävsjö 60-30 - 60 - - Tranås 56 39 33 43 Sörmland: Skiftinge ET 135 8.1 53 54 Fröslunda ET 30 15 26 21 Vingåker 20 19 17 15 Gnesta 25 30 22 24 Värmlands: Skoghall-Lövnäs 46 33 24 21 Kil 45 37 41 55 Sunne 46 41 56 65 Säffle 45 2.6 45 - Skåne: Drottninghög HB - - - - Påarp HB 26 27 Planteringen Näsby KS 25-8.2-25 - - Östermalm KS 58 58 60 51 Vilan 37 28 34 38 Kirseberg 32 32 35 Limhamn 38 45 42 Brunkeflo 45 30 43 Sjöbo 49 31 46 - = data saknas Tid för provtagning och dokumentation Tid för provtagning har uppskattats till 45 minuter och tid för dokumentation till 90 minuter. Tiden har multiplicerats med timkostnaden för hälsocoach (277 kronor).

Labprover Kostnaden för labprover varierar mellan landstingen. Det aktuella paketet kostar 182 kronor i Jönköping och 56 kronor i Skåne. Vi använder därför en standarkostnad på 100 kronor för paketet vid varje provtagningstillfälle. Lokal Vi antar att HKMS kräver en lokal på 10 m 2, och att årshyran är 700 kronor per m 2. Totalkostnaden blir då 7000 kronor. Om lokalen används för 70 deltagare blir hyreskostnaden 100 kronor per deltagare år 1 och lika mycket år 2. Projektledning lokalt och centralt Projektledarna har i genomsnitt arbetet halvtid. Deras arbete startade cirka sex månader innan deltagarna bjöds in, så vid 12 månader har projektledarna arbetat 18 månader. Den genomsnittliga månadslönen antas till 34 000 kronor. Kostnaden för fyra projektledare under ett år blir då 1 224 000 kronor, och för 18 månader blir kostnaden 1 831 900 kronor. Till detta ska läggas resekostnader på 15 000 kronor per projektledare, totalt 1 896 000 kronor. FHI kostnader uppgår till 1 774 000, och dessa kostnader benämnt central projektledning. Gemensam utbildning FHI har arrangerat sju utbildningsaktiviteter. Lönekostnaden per deltagare och dag beräknas till 2216 kronor, och den totala kostnaden blir då 1 156 832 kronor, eller 816 kronor per deltagare. Reskostnaden är då inte medtagen. Lokal samordning Möten mm med kommunen beräknas uppgå till 1 timma per vecka och vårdcentral. Detta samplanerande startade innan patienter rekryterades, så vi uppskattar att 60 möten har hållits upp till 12 månader. Den totala kostnaden blir då 415 000 kronor eller 293 kronor per deltagare. Kommunala insatser Under åren 2011 och 2012 förbrukade berörda kommuner totalt 7 267 126 kronor enligt en sammanställning som FHI presenterat. Avsikten med stödet var att kommunerna skulle anordna sociala mötesplatser för gruppen HKMS. Redovisningen är allmänt hållen och det har inte varit möjligt att se hur stödet kanaliserats till olika social mötesplatser. Kostnaden motsvarar 5125 kronor per deltagare i HKMS. Det är dock troligt att läckage förekommit i den meningen att också gruppen HK utnyttjat mötesplatserna, men omfattningen kan inte beräknas. Kommunerna har tillsammans fått ett stöd på cirka 15,8 miljoner men alltså tom 2012 bara förbrukat cirka hälften.

Hälsorelaterad livskvalitet och vunna levnadsår Ett vanligt mått i hälsoekonomiska analyser är kvalitestsjusterade vunna levnadsår. Den grundläggande idén är att använda ett utfallsmått som är känsligt för både livslängd och sjuklighet. Vissa sjukdomar påverkar bara sjuklighet, andra både sjuklighet och livslängd och för att måttet ska vara generellt användbart krävs att båda aspekterna omfattas. Livslängd mäts i tid (horisontell axel i figur 5), hälsorelaterad livskvalitet (vertikal axel i figur 1) mäts på en skala med ankarpunkterna 1.0 (fri från sjukdom) och 0.0 (död). Tid med sjukdom får då en vikt som är lägre än 1. I figur 5 visas två förlopp, ett utan intervention och ett med. Antag att en person i medelåldern drabbas av en hjärnblödning, blir akut och svårt sjuk (linje A). Efter behandling och rehabilitering förbättras den hälsorelaterade livskvaliteten, men når inte tillbaks till tidigare höga nivåer. Dessutom förkortas livstiden av sjukdomen. Om personen i fråga behandlats för högt blodtryck hade hjärnblödningen aldrig inträffat och livsförloppet beskrivas av linje B. Ytan mellan linjerna A och B är effekten av behandling, vilket ibland också kallas för hälsovinsten. Figur 5. Kvalitetsjusterade vunna levnadsår (QALY:s) Kvalitetsjusterade vunna levnadsår är med andra ord produkten av faktorerna hälsorelaterad livskvalitet och tid. Ett år fritt från sjukdom är lika med ett kvalitetsjusterat levnadsår, oftast kallat QALY också på svenska efter det engelska Quality Adjusted Life Year. Ett år levt med den hälsorelaterade livskvaliteten 0,7 blir lika med 0,7 QALY etc. Hur mäter man då QALY:s i praktiken? I den här studien har vi valt mätinstrumentet EQ-5D, som är vanligt i Sverige. EQ-5D betyder EuroQol Five Dimensions och instrumentet innehåller fem dimensioner. Tre av dem rör förmåga till funktion: rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, och två rör lidandet i sig: smärtor/besvär och oro/nedstämdhet. (Frågan i sin helhet finns i appendix) Ett hälsotillstånd kan då beskrivas genom att en person besvarar dessa fem frågor. Alla fem frågor har tre svarsalternativ. Det första att man inte har problem, det andra måttliga problem och det tredje stora problem. Om en person svarar 1,1,1,1,1 så är den personen fri från sjukdom och har god hälsa och ges QALY-vikten 1 (se figur 5). Alla andra kombinationer innebär en QALY-vikt mindre än ett. För den som vill använda EQ-5D finns s.k. tariffer som kan användas för att översätta svaren på de fem frågorna till en vikt på QALY-skalan (Tabell 9). Den är i princip så konstruerad att en