upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson
|
|
- Erika Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PROJEKTPLAN Projektnamn: Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Projektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Projektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson Projektplan Juni 2010 godkänd: Godkänd av GD: Juni 2010 Reviderad: Revidering Ingen avstämning krävdes för de mindre revideringar som gjordes godkänd av GD: Uppdragets VERK 2010/140 diarienummer: Projektnummer Samverkansmodell i Seniorguide redovisningsplan: Diarienummer till VERK 2008/207 relaterade ärenden: Bakgrundsbeskrivning del 2 Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Regeringsuppdraget FHI har fått i uppdrag att i samarbete med Socialstyrelsen ta fram en vägledning till kommuner och landsting för att främja ett aktivt och hälsosamt åldrande. Inom ramen för uppdraget ska Statens folkhälsoinstitut även starta och administrera försöksverksamheter med hälsocoacher riktade främst till gruppen yngre pensionärer. För att underlätta för kommuner att erbjuda social samvaro och meningsfulla aktiviteter som också kan motivera till en förändrad livsstil vid lättare sjuklighet för äldre ska även försöksverksamheter hos ett antal kommuner stöttas. I uppdraget ingår att göra en oberoende forskningsbaserad utvärdering av försöksverksamheterna. Uppdraget är treårigt och för år 2010, 2011 och 2012 avsätts kronor årligen. Uppdraget skall redovisas senast den november 2013 (4) Utformningen av försöksverksamheten har baserats på liknande verksamheter som idag bedrivs internationellt och nationellt (inom landsting). Utformningen har även
2 (11) baserats på erfarenheter från sociala mötesplatser som bedrivs av kommuner. Med denna kunskap som bas har arbetsgruppen vid Folkhälsoinstitutet arbetat fram en modell för genomförandet av försöksverksamheter med hälsocoacher kombinerat med kommuners arbete kring meningsfulla aktiviteter. Fokus har lagts på samverkan. Modellen har fått namnet Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande och presenteras under genomförande. Bakgrundskontext En allt större del av befolkningen blir allt äldre, och många lever till riktigt hög ålder. Var tredje svensk kommer 2025 att vara över 60 år och 2050 beräknas medellivslängden ha ökat till 86,2 år för kvinnor och 83,6 år för män (1). En åldrande befolkningen innebär både en utmaning och en möjlighet för samhällets ekonomiska och sociala utveckling. Till exempel visar en prognos att kostnaderna för äldreomsorg och sjukvård kan komma att öka med 270 procent fram till år 2040, men trots att Sverige har väl fungerande välfärdssystem ur ett internationellt perspektiv står den svenska välfärdsmodellen inför stora prövningar framöver. En ökad andel äldre leder även till ökad efterfrågan på omsorg samt hälso- och sjukvård. Eftersom sjukdomar är vanligare bland äldre personer jämfört med yngre personer är de ekonomiska besparingar som kan göras i sjukvården genom hälsofrämjande och förebyggande insatser därför större per person för äldre än för yngre (1). Ur ett hälsofrämjande perspektiv ses hälsa enligt WHO som individens förmåga att uppnå sin kapacitet och att samspela positivt med utmaningar i omgivningen. Hälsa är en resurs i vardagen och inte målet med livet; det är ett positivt begrepp som betonar sociala och personliga resurser likaväl som fysisk förmåga (2). Hälsoförändringar under åldrandet kan bero på beteenden, vanor och ovanor som grundlagts under ett långt liv. Utöver att olika levnadsvanor påverkar hälsan så har vardagslivets villkor utifrån exempelvis utbildning, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, ekonomiska villkor samt förutsättningar för socialt deltagande stor betydelse för olika grupper i samhället. Att vara delaktig i samhället betyder mycket för det materiella, psykosociala och politiska medinflytandet, vilket i sin tur är grunden för social välfärd och jämlik hälsa. Samtidigt som allt fler blir äldre är dock hälsan ojämnt fördelad. Denna ojämlikhet börjar tidigt i livet och fortsätter in i ålderdomen. Socialstyrelsen konstaterade i en rapport 2009 att hälsan är ojämnt fördelad över olika sociala grupper och kön samt att det också finns regionala skillnader. Trots att kvinnors medellivslängd är högre jämfört med männens har kvinnor till exempel inte samma positiva åldersutveckling som män. Men att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet; genom hälsofrämjande och förebyggande insatser går det att både förlänga människors liv och förbättra livskvalitet och välbefinnande (1). En central målsättning i den nationella folkhälsopolitiken är att ge människor
3 (11) förutsättningar att leva ett gott liv med hög livskvalitet på äldre dagar. Detta är även en grundläggande tanke bakom den nationella värdegrunden inom vården och omsorgen om äldre. Den nationella folkhälsopolitiken understryker dessutom att ett effektivt folkhälsoarbete bygger på ett gemensamt ansvarstagande mellan bland annat det offentliga och den ideella sektorn. En samverkan mellan det offentliga, ideella och privata ökar möjligheterna till att utveckla bättre och fler metoder för att förstå och påverka det egna hälsotillståndet. Det är därför mycket angeläget att satsa på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom landsting, kommun och ideell sektor. Att öka förutsättningarna för utveckling av fler hälsofrämjande insatser kan leda till ett ökat välbefinnande och att funktionsnedsättningar hos äldre samt behovet av vård och omsorg kan skjutas upp (3). Syfte: - Öka förutsättningarna för äldre personer med lättare sjuklighet att förbättra hälsan genom hälsocoachning och ett brett aktivitetsutbud av meningsfulla aktiviteter. - Skapa samverkansformer mellan landsting, kommun och ideell sektor. Projekttyp Metodutveckling Avgränsningar Fyra regioner/landsting är utvalda att påbörja försöksverksamheter tillsammans med 17 kommuner. Dessa har identifierats genom särskilda kriterier. Målgruppen för försöksverksamheten är individer i åldern år med lättare sjuklighet. Kriterier för inklusion är ålder år och att individen har ett eller flera av nedanstående problem: har förhöjt blodtryck ( /90 99) som inte behandlas med läkemedel, har förhöjt blodsocker (Hba1c mmol/mol) som inte behandlas med läkemedel, har lättare depression (12-20 poäng enligt MADRS självskattningsskala) som inte behandlas med läkemedel har ett midjemått ( 94 för män, 80 för kvinnor) ger informerat samtycke Målgrupp (markera med kryss vilka som gäller; specificera bredvid) Regering/departementet Andra statliga myndigheter (ej länsstyrelserna) Länsstyrelser Regioner Landsting Kommuner Ideella föreningar/frivilligorganisationer Näringsliv/privat sektor Allmänhet Professioner
4 (11) Internationella regeringar/organisationer, direkt leverans Internationella regeringar/organisationer, leverans genom regeringen Annan Målgruppsanalys Målgruppen är fastställd enligt uppdragets formulering. Uppdraget riktas till landsting och kommuner samt ideella verksamheter. Slutmålgruppen för uppdraget är fastställd i forskningsplanen och omfattar äldre personer mellan år med något försämrad hälsa enligt satta kriterier. Relaterade aktiviteter Beröringspunkt med Uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige VERK 2011/411 Projektmål Ange max 5 mål i relativ prioritetsordning (1=högst, 5=lägst). Ange även absolut prioriteringsnivå: kritiskt, viktigt eller värdefullt Mål 1. Att deltagande aktörer rekryterar och behåller studiepopulationen. Prioriteringsnivå: Kritiskt Mål 2a. Övergripande effektmål: Samverkansmodellen medför att det sker en förbättring av hälsan hos interventionsgruppen avseende de hälsovariabler vi mäter. Prioriteringsnivå: Kritiskt Mål 2b. Övergripande processmål: Samverkansmodellen medför att strukturer för samverkan mellan involverade aktörer utvecklas. Prioriteringsnivå: Viktigt Mål 4. Samverkansmodellen medför hälsoekonomiska vinster. Prioriteringsnivå: Värdefull Delmål Uppföljning av projektmål och genomslag: ange indikatorer och målgrupper för uppföljning av mål och genomslag, inklusive metodbeskrivning t.ex. enkät, intervjuer. Mål 1 Indikator: Antal i respektive studiepopulation. Målgrupp: Landsting och kommuner. Metod: Regelbunden uppföljning av rekryteringen till studiepopulationen samt inventera möjligheterna för andra landsting att öka sin rekrytering om andra inte
5 (11) uppnår det avtalade antalet rekryterade. Regelbunden bevakning av ev. bortfall från studiepopulationen. Mål 2a Indikator: Andelen som har förbättrat sin hälsa Målgrupp: Interventionsgrupp. Metod: Användning av resultat från effektutvärdering Mål 2b Indikator: Andel som uppger en förbättrad samverkan Målgrupp: Aktörer på olika nivåer i de olika förvaltningarna enligt Samverkansmodellen. Metod: Användning av resultat från processutvärdering Mål 4 Indikator: Hälsoekonomiskt beräkningsresultat Målgrupp: Effektutvärderarna. Metod: Användning av resultat från effektutvärderarna. Utvärdering av projektet: markera med kryss om utvärdering ska genomföras Intern utvärdering Extern utvärdering Typ av utvärdering: Processutvärdering Effektutvärdering Förslag om utförare: Processutvärdering genomförs av Nordic Health Care Group (NHG) Effektutvärdering genomförs av Umeå Universitet Ange vilken metod som ska användas: Processutvärderingen omfattar datainsamling avseende enkät, fokusgruppsmöten, intervjuer och dokumentstudier. Se även projektplan för processutvärdering Effektutvärderingen omfattar datainsamling avseende medicinska prover och tester (blodtryck, blodprov, vikt, längd, midjemått och 6 minuters gångtest), enkät, vårdkonsumtion, kostnadsanalys och fokusgruppsmöten samt enskilda intervjuer. Se även forskningsplan för effektutvärdering Projektorganisation Intern projektorganisation Enhetschef: Anna Janson Projektledare: Therese Räftegård Färggren Arbetsgrupp: Emmy Nilsson och Suzanne Nilsson
6 (11) Ytterligare internt stöd Frida Persson, kommunikationsavdelningen Astri Brandell Eklund, MI expert Extern projektorganisation Projektledare från region och landsting Ingemar Götestrand Region Skåne Lisa Brunzell Region Värmland Christina Bremfält Landstinget i Sörmland Stefan Timbus Landsting i Jönköping Utvärderare Processutvärderare: Alexandra Treschow, NHG Effektutvärderare: Klas-Göran Sahlén, Lars Lindholm, Helene Johansson, Umeå Universitet Samverkande myndighet: Socialstyrelsen Resurser och budget Total budget: 45 miljoner fördelat på tre år (15 milj/år) varav totalt 3 miljoner får användas till administrativa kostnader för FHI. Externa resurser som behövs: - Effektutvärderare - Processutvärderare - Föreläsare och moderator vid konferenser/utbildningar - Juridisk kompetens Beskrivning av genomförandet Genomförande av projektmodell En framtagen projektmodell bifogas. Syftet med modellen är att genom väl etablerad samverkan mellan landsting och kommuner skapa fler möjligheter för äldre personer att få stöd i att göra livsstilsförändringar med hjälp av hälsocoachning och genom att hitta arenor i samhället att besöka t.ex. att besöka olika typer av mötesplatser i kommunen. Den framtagna modellen förutsätter ett väl fungerande och etablerat samarbete mellan landsting och kommun. Detta innebär att både landsting och kommuner ses som huvudaktörer i uppdraget.
7 (11) Landstinget har ett övergripande ansvar att bygga upp en arbetsstruktur för genomförandet av Samverkansmodellen på landstingsnivå. Detta innebär bland annat att engagera vårdcentraler i arbetet samt att även hitta lämpliga hälsocoacher. Landstinget behöver också finna lämpliga kommuner att samverka med. En förutsättning för att genomföra Samverkansmodellen är att utse en projektledare som ansvarar för att driva arbetet framåt tillsammans med kommunerna. Projektledaren bör även ha ett övergripande ansvar för den verksamhet som bedrivs inom ramen för modellen på de vårdcentraler som ingår i arbetet. Det är vårdcentralens uppgift att identifiera de individer som behöver stöd för att genomföra livsstilsförändringar. Detta kan göras på många olika sätt till exempel genom att identifiera befintliga patienter, ta fram olika typer av informationsmaterial, bra samverkan med kommunen eller genom att aktivt söka upp individer genom att stå på torg eller bibliotek och informera eller kanske erbjuda blodtryckstest. De individer som vårdcentralen identifierar och som vill ha stöd och hjälp till livsstilsförändring erbjuds motiverande samtal. Vårdcentalen utför också relevanta medicinska provtagningar och mätningar för att följa individens hälsostatus. För att underlätta för individen att komma igång har vårdcentralen (genom hälsocoachen) en etablerad samverkan med kommunen. Genom samverkan kan hälsocoachen på vårdcentralen informera om olika aktiviteter som finns i kommunen och som kan passa individen. Kommunen kan genom samverkan få kännedom om vilka aktiviteter som efterfrågas och på så sätt bättre anpassa sitt utbud. Hälsocoachens roll är att stötta och motivera personer att förändra sin livsstil. Metoden som används är Motiverande samtal (MI). Hälsocoachen ska därför ha MI-utbildning och dokumenterad arbetslivserfarenhet av MI, samt bör vara legitimerad sjukvårdspersonal alternativt hälsopedagog eller liknande. En del av hälsocoachens uppgift är att informera och motivera individen att delta i de aktiviteter som erbjuds av kommunen och av ideella föreningar. En viktig del i Samverkansmodellen är just samverkan mellan landsting och kommun, en etablerad och regelbunden kontakt mellan hälsocoachen och kommunen är därför grundläggande. Genom en sådan kontakt kan hälsocoachen få information om vilka aktiviteter som finns samt tillsammans med kommunen diskutera vilken typ av aktiviteter som efterfrågas. När en individ kommer till hälsocoachen får han eller hon först fylla i en enkät som innehåller frågor om hälsa och livsstil. Därefter går hälsocoachen tillsammans med individen igenom svaren från enkäten och väger även in resultat från de medicinska provtagningarna som gjorts. Samtalet kretsar kring livsstil och levnadsvanor och vad som är möjligt för individen att förändra för att börja må bättre. Grunden är att det alltid är individen själv som bestämmer vad han eller hon önskar förändra. För att underlätta för individen att påbörja en förändring som passar dennes förutsättningar och behov, behöver även andra faktorer såsom livsmiljö och jämlikhetsaspekter beaktas i samtalet.
8 (11) Kommunen har ett övergripande ansvar att bygga upp en arbetsstruktur för genomförandet av Samverkansmodellen på kommunnivå. Detta innebär bland annat att kartlägga och engagera mötesplatser och ideella föreningar i kommunen. Kommunen behöver också finna lämpliga samverkansstrukturer med landstinget. En deltagande kommun i Samverkansmodellen har till uppgift att erbjuda ett aktivitetsutbud till de individer som får hälsocoachning. Det innebär inte att kommunen ska stå för kostnader för olika aktiviteter men att det finns lättillgänglig information om vilka mötesplatser och aktiviteter som finns samt även ansvara för att mötesplatser och aktiviteter utvecklas och anpassas efter de behov som identifieras. Detta innebär en samverkan med hälsocoachen på vårdcentralen, men det innebär också att kommunen behöver samverka med ideella föreningar för att skapa ett så brett aktivitetsutbud som möjligt. För att stärka och underlätta samverkan med både hälsocoach och med ideella föreningar behöver kommunen en samordnare. Samordnaren har till uppgift att etablera och vidmakthålla samverkan med nämnda aktörer, driva utveckling av verksamheter och aktiviteter liksom ha en övergripande kunskap om de mötesplatser och den ideella verksamhet som finns inom kommunen. Det vill säga kunna svara på vilket aktivitetsutbud som erbjuds kommunens invånare. Ideell sektor Förutom att utveckla de mötesplatser och aktiviteter som redan finns i den kommunala verksamheten behöver också ideella föreningar engageras för att kunna möta de behov som finns hos målgruppen. Ideella föreningar har ofta ett brett utbud av fysiska, kulturella och sociala aktiviteter och en stor kompetens inom området. De ideella föreningarna är därför en viktig del av Samverkansmodellen som uppmärksammas genom en bred samverkan med kommunen. Trots att ideella insatser inte ersätter kommunens ansvar kan de ge ett mervärde och bidra till ökade resurser i det hälsofrämjande arbetet. Samverkan i detta fall behöver bygga på avtal mellan kommun och ideell sektor där roller, ansvar och mål med samverkan är tydligt uttalade. Samverkan bör inledas i ett så tidigt skede som möjligt. Mötesplatser /Aktiviteter En mötesplats kan antingen drivas av kommunen eller av en ideell förening. Den kan vara olika stor utifrån hur många aktiviteter som erbjuds. Syftet med mötesplatserna är att erbjuda ett utbud av aktiviteter som passar individens intressen och som främjar hälsan, samt erbjuda hjälp, stöd och uppmuntran till att delta i dessa. Kravet på mötesplatserna är att det finns möjligheter till fysiska aktiviteter, aktiviteter kring mat och matlagning samt kulturella och sociala aktiviteter. De sociala aktiviteterna bör främja att nya relationer och gemenskap skapas mellan deltagarna. Mötesplatserna ska inte bara vara öppna för de som blir rekommenderade dit via hälsocoachen, utan ska även välkomna andra personer i närområdet. En mötesplats i Samverkansmodellen definieras som; en mötesplats med en uttalad samlingsplats och med en planerad verksamhet av aktiviteter som syftar till att främja hälsan för personer år. Inriktningen på verksamheten bör ske i bred delaktighet med besökaren, samt om möjligt kunna erbjuda ett faddersystem för att tillgodose
9 (11) deltagarens behov på bästa sätt. Vid varje mötesplats bör det finnas en mötesplatsansvarig som har till uppgift att driva utvecklingen av aktiviteter samt ha regelbunden kontakt med samordnaren i kommunen. Ansvariga vid mötesplatsen kan också ha till uppgift att kontakta de individer som varit hos hälsocoachen (om individen vill bli kontaktad) för att uppmuntra honom eller henne att delta i aktiviteter. Alla vill kanske inte gå till en bestämd mötesplats men gärna delta i en aktivitet, därför kan enskilda aktiviteter vid sidan av mötesplatser erbjudas. Genomförande av samordning Statens folkhälsoinstitut ansvarar för den övergripande samordningen av genomförandet. Detta innebär regelbunden kontakt och uppföljning med samtliga involverade aktörer med fokus på projektledarna i region/landsting, kommunsamordnarna samt utvärderarna. Genomförande av utvärdering Både effekt- och processutvärdering genomförs av externa aktörer. Genomförandet av studien med utgångspunkt i utvärderingen finns därför att läsa i forskningsplan samt projektplan för processutvärdering. Aktivitets- och tidplan (bilaga) Vad kallas aktiviteten Vad ska levereras (se bilaga över leveransalternativ) Resurser När ska det levereras Ansvar för att aktiviteten blir utförd Redovisning Uppdraget ska delredovisas senast den 15 april 2011 Uppdraget ska slutredovisas i rapportform senast den 30 november 2013 Kommunikationsplan (bilaga) Bidragshantering Specifika ansökningskriterier
10 (11) Samverkan med andra myndigheter Bedömning Ansökan Återrapportering Inbjudan Anvisning
11 (11)
Fysisk aktivitet och äldre
Fysisk aktivitet och äldre Kunskap, inspiration och exempel från tidigare och pågående uppdrag Therese Räftegård Färggren Eva Söderberg 2011-12-04 Sid 1 Hälsosamt åldrande 2011-12-04 Sid 2 Åldrandets fyra
Läs merInformation till deltagaren
Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil
Läs merHälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1
Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,
Läs merHur kan kommuner och landsting arbeta för att främja hälsan hos personer över 60 år?
Hur kan kommuner och landsting arbeta för att främja hälsan hos personer över 60 år? Slutrapport för regeringsuppdraget att utarbeta en vägledning för att främja ett aktivt och hälsosamt åldrande samt
Läs merPROJEKTPLAN Processutvärdering av Uppdrag hälsocoacher och sociala mötesplatser
1 juni 2011 PROJEKTPLAN Processutvärdering av Uppdrag hälsocoacher och sociala mötesplatser 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Beskrivning av processutvärderingen... 3 1.1. Processutvärderingens
Läs merSamverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Regeringsuppdrag
Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Regeringsuppdrag 2010-2015 En åldrande befolkning - möjligheter och utmaningar för samhället Regeringsuppdraget Ge landsting och kommuner kunskap och inspiration
Läs merProcessutvärdering av Samverkansprojektet Nulägesrapport kring samverkan. Kristina Ramstedt Fredrik Eklund Alexandra Treschow
Processutvärdering av Samverkansprojektet Nulägesrapport kring samverkan Kristina Ramstedt Fredrik Eklund Alexandra Treschow Vad tycker de som medverkar i projektet? Tycker projektet har ett stort värde
Läs merProjektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson
PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad
Läs merSocialdepartementet Stockholm Att. Registrator
Socialdepartementet 103 33 Stockholm Att. Registrator Handläggare Marita Friberg Vårt ärendenummer S2010/2056/FST (delvis) Datum 2015-12-21 1 (7) Folkhälsomyndighetens slutredovisning av regeringsuppdrag
Läs merDelaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
Läs merFörsöksverksamhet med hälsocoacher! Utbildningsplan för verksamma inom försöksverksamheten. statens folkhälsoinstitut i samarbete med socialstyrelsen
Försöksverksamhet med hälsocoacher! Utbildningsplan för verksamma inom försöksverksamheten statens folkhälsoinstitut i samarbete med socialstyrelsen Bakgrund Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merDemensprocessen i Hallands län
20 1(5) Projektplan: Demensprocessen i Hallands län ett samverksansprojekt mellan landstinget och kommunerna i Halland Projektidé Att skapa en jämlik vård i hela länet för personer med demenssjukdom och
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merHälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Läs merSamverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Suzanne Nilsson, utredare, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor 2014-09-04
Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Suzanne Nilsson, utredare, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor 2014-09-04 En åldrande befolkning - möjligheter och utmaningar för samhället Sid 2. 2014-09-04
Läs merStrategi för Kulturrådets arbete med
Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se
Läs merHSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011
HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra
Läs merSeniorkraft Samverkan för ett hälsosamt åldrande Projektplan
Seniorkraft Samverkan för ett hälsosamt åldrande Projektplan Innehåll INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 Fyra hörnpelare för hälsosamt åldrande... 3 Hälsoekonomi... 4 Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande...
Läs merLagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen
Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En
Läs merHälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merPOLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merProjektplan hälsosamt åldrande 2014
Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting
Läs merINLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?
HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-
Läs merFlera friska år i Flen. hälsa och livskvalitet för unga äldre i Sörmlands hjärta
Flera friska år i Flen hälsa och livskvalitet för unga äldre i Sörmlands hjärta Margret Olsson projektledare Flens kommun 0157-430342 margret.olsson@flen.se Pilotprojekt Flens kommun 2017-2019 - social
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs merSamklang. samverkan landsting och kommuner. Bättre hälsocoachning med motiverande samtal. Motiverande samtal ur deltagarens perspektiv
Samklang samverkan landsting och kommuner Bättre hälsocoachning med motiverande samtal Motiverande samtal ur deltagarens perspektiv Samverka för ett gemensamt mål Gemenskapen är det viktigaste Processutvärdering
Läs merFolkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
Läs merUppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv
Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.
Läs merHÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING
HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING En genomgång av litteratur och projekterfarenheter Uppdrag och syfte Det förekommer i dagens samhällsdiskussion idéer och förslag kring förebyggande och uppsökande
Läs merSOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
1 (5) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Länsstyrelsen i Stockholms län, dnr 700-5233-2017 SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska
Läs merGemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg
Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund
Läs merHälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merSvar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år
2018-09-05 Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Stadig Pilhagen Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Läs merDatum Dnr Slutlig fördelning av samverkansmedel
Folkhälsoberedningen Mats Brandström Strateg folkhälsa 040-675 32 87 Mats.Brandstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-25 Dnr 1400873 1 (5) Folkhälsoberedningen Slutlig fördelning av samverkansmedel
Läs merFolkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Läs merFolkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Läs merProjektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden
Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,
Läs merPlan för Social hållbarhet
2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...
Läs merFolkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
Läs merPolitiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Läs merStrategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Läs merÖverenskommelsen Värmland
Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...
Läs merSocial hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Läs merEn god hälsa på lika villkor
En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merProjektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län
Projektdirektiv 1(8) Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län Versionshistorik Version Datum Författare Godkänd av Ändringshistorik 0.1 2015-05-12 Boel Arbetsmtrl
Läs merPROJEKTPLAN
2011-12-31 PROJEKTPLAN Bakgrund Socialstyrelsen har fastställt Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Huvudansvaret för implementeringen av de nationella riktlinjerna vilar på huvudmän
Läs merProgram. för vård och omsorg
STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer
Läs merDelrapport för regeringsuppdraget att ta fram och sprida kunskapsstöd kring mat och måltider som fallprevention.
2018-09-07 Dnr 2018/00515 1 (8) Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Delrapport för regeringsuppdraget att ta fram och sprida kunskapsstöd kring mat och måltider som fallprevention. 1.
Läs merIntresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk
Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper 14 juni 2013 Styrelsebeslut SKL Kontakt: ingvor.bjugard@skl.se Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper ett dokument inom ett område där Sveriges
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merFolkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric
Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar
Läs merVef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN
Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o
Läs merYttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Läs merÄrende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka
Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs merProjektplan Samordnad vårdplanering
1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs mer2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm
2011-09-20 Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm, önskar med denna skrivelse beskriva vår syn på munhälsans betydelse för den allmänna hälsan hos de mest sjuka äldre. Uppdraget att stärka de mest
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merHur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys
Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Agenda 1. Vilka behov av information har brukare? 2. Kan ÖJ/Äldreguiden tillgodose det? 3.
Läs merUtbildningsplan för folkhälsovetenskapsprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)
Utbildningsplan för folkhälsovetenskapsprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study Programme in Public Health Sciences, 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2004-09-01.
Läs merRedovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd
GENERALDIREKTÖREN 2011-06-30 NKC 2010/44 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd (Ert ärende
Läs merFörebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?
Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?
Läs merFolkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merSjukt engagerad - en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen. Personcentrerad vård i praktiken 25 november 2015
Sjukt engagerad - en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen Personcentrerad vård i praktiken 25 november 2015 Agenda Kort om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Bakgrund och syfte med
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs merLÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN
Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merGör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017
Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017 Projektplan Uppdragsgivare Folkhälsonämnden Godkänd Ulrika Lundgren Ansvarig för dokumentet Cecilia Ljung Diarienummer 2017.0092 Innehåll Sammanfattning...
Läs merHälsosamt åldrande hela livet
Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det
Läs merFolkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter
Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter 1(11) Gemensamma utgångspunkter för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg Innehållsförteckning: Programförklaring Befolkningens hälsa
Läs merFolkhälsopolicy för Stockholms läns landsting
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-28 1 (3) Handläggare: Cecilia Lindvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Folkhälsopolicy 2017-2021 för Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merStrategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?
Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,
Läs merPROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR
PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR En del av aktionsprogrammet för Kommunal ITsamverkan i vård och omsorg, 20081001-20111231 1 Aktiviteter 2009-2010 1. Kommuners och landstings
Läs merAtt nätverka en del av arbetslivet
Att nätverka en del av arbetslivet Inledning och innehåll Vilka är vi? Vad håller vi på med? Hur gör vi? Varför gör vi det vi gör? Vilka är vi? Två nätverk en kärna Hälsa och Demokrati För förtroendevalda
Läs merVerksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg
Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog med invånare 5 Lokal
Läs merSocial hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
Läs merANTAGEN KF 2012-06-18 118
ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.
Läs merUtvärdering av Samverkansprojektet. Samverkan för ett Hälsosamt åldrande. FoU i Sörmland Utvärderingsrapport 2019:1
Utvärdering av Samverkansprojektet Sörmlands modell av Samverkan för ett Hälsosamt åldrande FoU i Sörmland Utvärderingsrapport 2019:1 Om utvärderingsrapporten FoU i Sörmlands utvärderingsrapporter beskriver
Läs merHälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merInsatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå
Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merRiktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa
Läs merSå verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan
Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan 2018-2022 Norrbottens folkhälsostrategi 2018-2026 antogs i december 2017 Norrbottens regionala handlingsplan antogs i december 2018 Regional
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merTillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning
Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com
Läs merDet handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa Konferensen Folkhälsa för tillväxt och utveckling i Norrbotten, Luleå 31 augusti 2016 Petra Mårselius Utredningssekreterare Kommissionen tillsattes av regeringen sommaren 2015
Läs mer