VINDKRAFTSPOLICY FÖR SJÖBO KOMMUN. Vindkraftsanläggningar har stora miljöfördelar genom att de utnyttjar förnybar energi och är utsläppsfria, men de påverkar både närmiljön och ett vidare landskap genom sin fysiska storlek och visuella dominans. Om vindkraften ska kunna hävda sina miljöfördelar är därför rätt lokalisering och utformning avgörande. De faktorer som påverkar ekonomin och som den fysiska planeringen har att ta hänsyn till, är främst bra vindlägen, terrängförhållanden, tillgång till elnät, möjlighet att nå anläggningarna, storlekar på verken och utformning av anläggningarna i övrigt. Den tekniska utformningen av vindkraftverken/anläggningarna ger olika påverkan på omgivningen, säkerheten och möjligheterna i övrigt att reglera verken.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAP 1: KAP 2: KAP3: KAP 4: KAP 5: KAP 6: KAP 7: VISUELL PÅVERKAN 1.1 Allmänt. 1.2 Synlighet 1.3 Visuell tålighet 1.4 Form och färg 1.5 Gruppering 1.6 Avstånd till kyrkobyggnader, fasta (synliga) fornlämningar mm. 1.7 Landskaps analys - ett viktigt verktyg. OMGIVNINGSPÅVERKAN 2.1 Allmänt. 2.2 Bullerpåverkan. 2.3 Skuggverkan. 2.4 Säkerhet. 2.5 Säkerhetsavstånd till vägar och järnvägar. 2.6 Restriktioner med hänsyn till civilflyg och totalförsvar. ÖVERSIKTLIG PLANERING DETALJPLAN OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER 4.1 Allmänt. 4.2. Krav på detaljplan. TILLSTÅNDSPRÖVNING ENL. PBL, MB OCH ANDRA LAGAR. 5.1 Allmänt. 5.2 Utdrag ur gällande lagstiftning. KRAV PÅ REDOVISNING VID BYGGLOVSPRÖVNING AV VINDKRAFTVERK. 6.1 Krav vid bygglovsprövning. 6.2 Krav på återställning. SLUTSATSER.
1 VISUELL PÅVERKAN 1.1 Allmänt Vindkraften utgör en relativt ny typ av industriarkitektur som möter landskapet. Till skillnad från andra mer gradvisa förändringar av landskapet kan en etablering av vindkraftverk förändra landskapet över en dag. Vindkraftverksanläggningar är genom sin storlek och rotorbladens rörelser oftast synliga på stort avstånd och utgör dominerande inslag i landskapet. Det är därför viktigt att planeringen av vindkraftsanläggningar utgår ifrån ett helhetsperspektiv på landskapet, det vill säga tar utgångspunkt i såväl landskapets naturförutsättningar, som kulturhistoriska och visuella värden. Väsentlig kunskap att ta med i en analys är landskapets karaktärsdrag och vilka förutsättningar som lett fram till det landskap vi ser idag. 1.2 Synlighet En av faktorerna för graden av landskapspåverkan är hur långt vindkraftverken syns. Ju öppnare landskap och ju högre vindkraftverk, desto längre syns de och påverkar därmed större områden. I närzonen 2-3 km är verken dominerande, i mellanzonen 3-7 km varierar synligheten beroende på landskapets karaktär, i fjärrzonen 7-10 km syns verken tydligt men dominerar ej och i yttre zonen 10-12 km upplevs de som små företeelser vid horisonten som går att urskilja vid vissa väderförhållanden. Det är viktigt att beakta vindkraftverkens skala i förhållande till omgivningen. Man kan i landskapet förenklat tala om liten respektive stor skala. Ett 45-60 meter högt vindkraftverk hör till den stora skalan, och upplevs i förhållande till terrängformer och stora landskapselement på samma sätt som skogspartier och byar. Enstaka byggnader och trädgrupper hör till den lilla skalan. Ett vindkraftverk smälter sålunda bättre in i ett storskaligt landskap. 1.3 Visuell tålighet Olika typer av landskap har olika visuell tålighet. Denna beror på förekomsten av rums- och siktavgränsande element, d.v.s. hur öppet eller slutet landskapet är. Ett landskaps visuella tålighet påverkar sålunda hur starkt ett vindkraftverk kommer att exponeras i området. Med vertikal dominans menas i vilken grad en hög vertikal konstruktion som t. ex. ett vindkraftverk dominerar över andra vertikala element, såsom kyrktorn och silos m. m. Detta är särskilt tydligt i flacka landskap. Om ett vindkraftverk står nära ett föremål som vi vet storleken av t. ex. ett kyrktorn påverkas upplevelsen och vindkraftverket känns väldigt stort. Ofta försämras storleksuppfattningen då det inte finns några referenser i närheten. Det som skiljer vindkraftverken från andra stora vertikala objekt, som master och bropelare, är rörelsen. Ögat söker sig automatiskt till föremål som rör sig. Detta gör att vi snabbt ser vindkraftverket, även om det bara syns perifert i synfältet. Vid jämförelse mellan två vindkraftverk med olika stora rotordiametrar, ger vindkraftverket med längre rotorblad ett
lugnare, mer harmoniskt intryck, eftersom bladen ser ut att rotera långsammare. Därför kan ett stort vindkraftverk ge en mindre påverkan än ett litet verk, även om det större verket syns längre. Rotorhastigheten är speciellt viktig att tänka på i områden där verk redan finns uppförda, eftersom stor skillnad i rotorhastighet på bladen kan vara störande. 1.4 Form och färg Det är viktigt med en tilltalande formgivning av vindkraftverken. Allmänt kan sägas att för att en form inte ska kännas för påträngande ska den i första hand följa funktionen. Formen bör vara så enkel och smäcker som möjligt för att på bästa sätt passa in i landskapet. Den vanligaste färgen är vit med lite brytning mot grått, vilket bäst smälter in mot himlen. En kritvit färg lyser skarpare vid klart väder och får hela verket att dominera över landskapet. En mörkare färg kan ge vindkraftverket ett tungt och klumpigt utseende. Reklam eller liknande dekoration på verken kan upplevas störande och får inte förekomma. 1.5 Gruppering Genom att samla vindkraftverken i grupper får man en bättre ekonomisk totallösning och en förhållandevis mindre påverkan på miljö och landskapsbild. Placeringen inom en grupp är viktig. En utgångspunkt kan vara att följa befintliga linjer i landskapet, t.ex. ägogränser, vegetationsridåer eller höjdformationer. För harmoni inom en grupp är det också viktigt att verken är av samma storlek, färgsättning och samma typ av rotorblad. Rotorbladen bör snurra åt samma håll och vara i fas. Önskvärt är också att ha ett så pass stort avstånd mellan två grupper att man endast upplever en grupp åt gången. I ett öppet landskap bör då detta avstånd vara 3-5 km, men kan variera mycket beroende på topografi och vegetation. 1.6 Avstånd till kyrkobyggnader, fasta (synliga) fornlämningar mm. Vindkraftverk bör inte visuellt konkurrera med fasta synliga fornlämningar eller värdefulla kulturelement, t. ex kyrkobyggnader. Ett rimligt skyddsavstånd till kyrkobyggnader torde vara 700 meter. Lämpligt avstånd till fasta fornlämningar kan variera, beroende på fornlämningens art. Om de är framträdande eller betydande bör fornlämningarna omkring sig ha en påverkansfri zon. Skyddsområden kring fornlämningar regleras i 2 kap 2 Kulturminneslagen. 1.7 Landskapsanalys - ett viktigt verktyg Vid avvägningar och konsekvensbedömningar är landskapsanalysen ett viktigt redskap. Landskapsanalysen redovisar och förtydligar natur- och kulturmiljö samt visuellt sammanhang. Varför ser det ut som det gör? Vilka sammanhang finns? Vilken betydelse har olika företeelser och samband i landskapet? Landskapsanalysen används också för att lyfta fram värden för att avgöra hur värdefull en viss miljö är. Är den t.ex. sällsynt, typisk, viktig
för en viss epok i historien eller för en viss region? Och hur kan vindkraftverksanläggningar komma att påverka dessa värden? Syftet är då att förtydliga sammanhang och förklara varför det ser ut som det gör. Ett annat motiv kan vara att lyfta fram värden t.ex att identifiera hur typiskt eller unikt ett område är. Ett tredje motiv kan vara att skapa en aktiv medverkan av både olika experter och boende eller andra berörda på plats. Ett fjärde motiv till att utföra en landskapsanalys är konfliktlösning. När en exploatör och en myndighet, eller en myndighet och lokalbefolkningen är oense om exempelvis värdet av en viss miljö, kan en gemensam landskapsanalys fungera som arena där parterna möts. Samråd bör ske med berörd kommun vid all lokalisering närmare kommungränsen än 1 km. Topografi mm kan motivera samråd med betydligt större avstånd.
OMGIVNINGSPÅVERKAN 2.1 Allmänt Vindkraftverkens omgivningspåverkan i närheten av bebyggelse bör ses i sin helhet och kan delas upp i visuell påverkan och påverkan av ljud och skuggor. Dessutom måste säkerhetsfrågorna beaktas. Avståndet mellan en vindkraftsanläggning och bebyggelse behöver bedömas i varje enskilt fall. Förutom att en anläggning kan få konsekvenser för natur- och kulturmiljön kan även andra allmänna intressen enligt 3 kap. miljöbalken påverkas, såsom fisket, friluftslivet, telekommunikationerna, civilflyget, sjöfarten och försvaret. 2.2 Bullerpåverkan En dominerande del av ljudet från ett vindkraftverk är av aerodynamiskt ursprung och alstras vid bladens passage genom luften. Detta ljud är av bredbandig karaktär och upplevs vanlighen som ett väsande eller svischande ljud. Ljudet kan beskrivas som ett bredbandigt brus där det mest framträdande frekvensområdet är 63-4000 Hz. Fysikaliskt har ljudet stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. Beträffande påverkan från buller har Naturvårdsverket gränsvärdena 40 dba vid bostadsbebyggelse, 50 dba vid arbetslokaler samt 35 dba vid områden planlagda för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv. Dessa krav kan innebära ett ungefärligt skyddsavstånd vid bostäder på 300-400 meter för medelstora vindkraftverk och upp till 600 meter för stora verk. Ljudnivån är beroende på antal verk, fabrikat och modell, topografi, vindstyrka mm. Redovisning av bullernivån måste därför ske vid varje enskilt ärende. 2.3 Skuggverkan. Vid soligt väder uppstår periodiska skuggor från vindkraftverk om rotorn snurrar. Dessa periodiska skuggor kan vara mycket störande för människor som stadigvarande uppehåller sig, lever eller arbetar på platsen. Denna faktor har ökat i betydelse när verken blivit högre. Risken för störande skuggor är störst närmast ett vindkraftverk. Hur byggnaderna och utemiljön är utformade och placerade väderstrecksmässigt har betydelse för hur dessa skuggor kan upplevas. Solljus som ger reflexer mot främst rotorbladen kan vara mycket störande och synas vida omkring. Dessa problem kan förebyggas och ska inte behöva förekomma. Vindkraftverk bör placeras så att bostadsbebyggelse inte utsätts för teoretisk skuggverkan mer än 30 timmar per år. Redovisning av skuggverkan måste därför ske vid varje enskilt ärende. Styrsystem kan stoppa rotationen av rotorn exakt vid de tider som en bostad skulle bli utsatt för skuggverkan.
2.4 Säkerhet Vindkraftverk kan innebära en viss olycksrisk, främst pga den elektriska utrustningen och under vissa omständigheter, nedfallande is. Det har också förekommit att äldre verk har havererat pga skenande rotor. Behovet av skydd vid bostäder uppfylls normalt genom att ett respektavstånd upprättas, som inkluderar ljud- och skugghänsyn. Miniavstånd ur säkerhetsskäl är navhöjden plus tre gånger turbindiametern. 2.5 Skärhetsavstånd till vägar och järnvägar Vid större vägar, d.v.s. riksvägar och primära länsvägar, bör ett säkerhetsavstånd på navhöjden plus tre gånger turbindiametern gälla. Minimiavstånd mellan vindkraftverk och övriga allmänna vägar bör vara minst verkets totalhöjd. Den främsta anledningen till att man bör ha ett säkerhetsavstånd till vägar är att vindkraftverken kan vara distraherande för trafikanterna. En annan orsak är flygande delar vid ett ev. haveri och isbildning. Vindkraftverk bör inte placeras närmare järnvägar än 50 meter. Om totalhöjden är högre än 50 meter bör denna gälla som närmaste avstånd. 2.6 Restriktioner med hänsyn till civilflyg och totalförsvar. Inverkan på civilflyget och totalförsvaret består dels i att vindkraftverken kan stå i vägen, dels att de kan påverka kommunikations, navigations- och radarsystem. Kring allmänna flygplatser har luftfartsinspektionen fastställt hinderytor. Sjöbo kommun berörs av de skyddsområden med en radie på 55 km som utgår från flygplatserna Sturup, Kristianstad och Ljungbyhed. Dessa flygplatser bör, i egenskap av sakägare, få möjlighet att yttra sig. För att flygplanen ska kunna navigera mellan flygplatserna finns navigationsutrustning ute i terrängen. Luftfartsverket är ansvariga för denna utrustning och bör få möjlighet att yttra sig med avseende på eventuell störning på navigationshjälpmedel. Enligt Luftfartverkets föreskrifter ska alla föremål över 20 meter utanför tätort respektive 45 meter i övrigt meddelas Luftfartstyrelsen som beslutar om, och i förkommande fall, hur föremålet ska markeras. Försvarsmakten bör kontaktas i ett tidigt skede. Objekt högre än 20 meter utanför tätort och högre än 90 meter (i vissa fall lägre) inom tätort remitteras till Försvarsmakten.
3 ÖVERSIKTLIG PLANERING Det är i de kommunala översiktplanerna som de allmänna intressena ska preciseras och områden av riksintresse ska beskrivas och avgränsas. I den översiktliga planeringen kan förutsättningarna för vindkraftsutbyggnad redovisas, avvägningar mellan allmänna intressen göras och konsekvenserna klargöras. Behandlar befintlig översiktsplan inte dessa frågor kan de klargöras med ett tematiskt tillägg till befintlig översiktplan. Om kommunen vill kan också riktlinjer för etablering av vindkraftverk sättas upp, bl.a. beträffande avstånd mellan bebyggelse och vindkraftanläggningar. Översikts- och detaljplanering innefattar en samlad lämplighetsbedömning av etablering av vindkraftverk intill bebyggelse. Både vid planering och prövning av vindkraftverk, som påverkar bebyggelsen, är det lämpligt att i konsekvensbeskrivningen göra en analys av den samlade störningsupplevelsen för de boende.
4 DETALJPLAN OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER 4.1 Allmänt. I detaljplaner och/eller områdesbestämmelser kan kommunen konkretisera intentionerna i översiktplanen och göra dem rättsligt bindande. Detaljplaneringen görs lämpligen i ett utvecklat samarbete med verksamhetsutövaren. Dialogen kan fördjupas med de närboende och andra berörda. Närmare avvägningar som behöver klaras ut mellan berörda allmänna och enskilda intressen kan göras. Behovet av detaljplaner eller områdesbestämmelser beror på hur väl vindkraftens utveckling preciserats i översiktplanen eller i fördjupningar av denna, närheten till bebyggelse och i övrigt av hur komplex situationen är. 4.2 Krav på detaljplan Kommunen kräver upprättande av detaljplan för Stora vindkraftverk (tornhöjd större än 60 meter och rotordiameter större än 20 meter). Bygglovsansökan för ett eller flera vindkraftverk skall föregås av lagakraftvunnen detaljplan, som omfattar fullföljande av optimal grupp för aktuellt område. Detaljplan är motiverad, eftersom prövningen blir bäst och mest allsidig, då berörda myndigheter, fastighetsägare m fl genom detta förfarande får tillfälle lämna synpunkter i olika skeden under processens gång. Förslag till detaljplan skall omfatta all mark inom 500 meter från respektive vindkraftverk. Som kartunderlag för detaljplan får ekonomisk karta i skala 1:5000 användas. Närområdet kring respektive vindkraftverk samt tillhörande teknikbodar skall dock redovisas i skala 1:1000. Höjdkurvor med minst ekvidistans 5 meter skall finnas på kartan. Kraftverkens läge i plan och höjd skall anges med koordinater. Tillfartsvägar skall redovisas i planen. Buller- och skuggberäkningar skall anpassas till vad planen tillåter beträffande tornhöjd och rotordiameter. Vid planläggning skall sökandens bostad omfattas av samma skyddskrav som övriga bostäder inom planområdet. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som uppfyller tillämpliga krav i PBL och MB skall fogas till planen. Planarbetet skall genomföras enligt normalförfarande, innebärande samråd gällande program, samråd gällande formell plan samt utställningsförfarande. Exploatör/fastighetsägare ska svara för samtliga kostnader, som uppstår i samband med upprättande och antagande av detaljplan. Det är viktigt att känna till att enligt PBL kap 8 5 får kommunen i en detaljplan besluta att bygglov inte krävs för att utföra åtgärder som avses i 1-3. Dessa paragrafer beskriver bygglovsplikten. Anges i planen att bygglovsplikten inte ändras pga detaljplanen, för exempelvis ekonomibyggnader, kommer arbetet med detaljplanen sannolikt att underlättas. Enligt Ordningslag, SFS 1993:1617 3 kap 6, får inte skjutning med eldvapen ske inom detaljplanelagt område utan tillstånd från polismyndigheten.
5 TILLSTÅNDSPRÖVNING ENL PBL, MB OCH ANDRA LAGAR. 5.1 Allmänt. En rad tillstånd krävs för att uppföra en vindkraftsanläggning. Det krävs bygglov enligt planoch bygglagen och tillstånd enligt miljöbalken, beroende på hur stor anläggningen är och var den ligger. Enligt kulturminneslagen kan krav på utredning och tillstånd ställas på anläggningar som kan komma att påverka en fornlämning. Olika verksamheter och installationer som har samband med vindkraftsanläggningen, som exempelvis ledningsdragning, kräver särskilda tillstånd. 5.2 Utdrag ur gällande lagstiftning. -Enligt Plan och bygglagen kap 2 2 skall planläggning, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas. Hänsyn skall tas till förhållanden i angränsande kommuner. Planläggning får inte medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap miljöbalken överträdes. -Enligt Plan och bygglagen kap 5 1 skall markens lämplighet för bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utformning ske genom detaljplan för ny enstaka byggand/anläggning vars användning får betydande inverkan på omgivningen eller som ska förläggas inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse, om tillkomsten av byggnaden/anläggningen inte kan prövas i samband med prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. -Enligt Plan och bygglagen kap 5 2 sista stycket får detaljplanen inte omfatta ett större område än som är befogat med hänsyn till syftet med planen och den tid för att genomföra den som skall bestämmas enligt 5. Lag 2005:942. -Enligt Plan och bygglagen kap 8 2 krävs det bygglov för att uppföra vindkraftverk, om vindturbinens diameter är större än 2 meter eller om kraftverket placeras på ett avstånd från fastighetsgränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken eller om kraftverket skall fast monteras på byggnad. -Enligt Förordning 1998:899 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska gruppstation med 3 eller flera vindkraftverk eller vindkraftverk med enstaka aggregat för en sammanlagd uteffekt av mer än 125 kw anmälas. Tillståndsplikt inträder vid 25 MW.
6 BYGGLOVSPRÖVNING ÅTERSTÄLLNINGSKRAV. 6.1 Krav vid bygglovsprövning Små vindkraftverk med en totalhöjd mindre än 25 meter och en rotordiameter mindre än 15 meter. ( ungefär 20 kw. ) Dessa verk är främsta avsedda att tillgodose den egna fastighetens behov. Nybyggnadskarta som redovisar exakt läge samt fasadritningar. Miljökonsekvensbeskrivning som redovisar periodiska skuggor och reflexer, ljud, säkerhet beträffande isbildning, hinder för flygtrafik mm. Samtliga grannar vars fastigheter med permanent eller fritidsbostäder gränsar till den fastighet som ansökan gäller skall ges tillfälle att skriftligt yttra sig om ovanstående redovisning i ärendet. Erforderliga tillstånd ska inhämtas från Luftfartsverket och Totalförsvaret. Medelstora vindkraftverk med en totalhöjd 25-60 meter och en rotordiameter mindre än 20 meter. ( ungefär 125 kw. ) Nybyggnadskarta som redovisar exakt läge samt fasadritningar. Redovisning av vindkraftverkets visuella dominans i omgivningen, ex fotomontage. Miljökonsekvensbeskrivning som redovisar periodiska skuggor och reflexer, ljud, säkerhet beträffande isbildning, hinder för flygtrafik landskapsbildsskydd, riksintressen mm. Samtliga grannar vars fastigheter med permanent eller fritidsbostäder ligger inom 500 meter från vindkraftverkets centrum skall ges tillfälle att skriftligt yttra sig om ovanstående redovisning i ärendet. Erforderliga tillstånd ska inhämtas från Luftfartsverket och Totalförsvaret. Stora vindkraftverk med en totalhöjd större än 60 meter och en rotordiameter större än 20 meter. Nybyggnadskarta som redovisar exakt läge samt fasadritningar. Redovisning av vindkraftverkets visuella dominans i omgivningen med bl a en landskapsanalys. Detaljplan ska upprättas enligt punkt 5.2 i denna policy. 6.2 Krav på återställning Små vindkraftverk med en totalhöjd mindre än 25 meter och en rotordiameter mindre än 15 meter. ( ungefär 20 kw. ) Dessa verk är främsta avsedda att tillgodose den egna fastighetens behov. Vindkraftverk som tagits ur drift ska vara nedmonterat och bortforslat inom 12 månader efter driftstopp. Markområdet där verken varit uppförda ska återställas i vårdat skick. Vindkraftverkens ägare är ansvarig gentemot Miljö- och byggnadsnämnden för att nedmontering sker enligt ovan.
Medelstora vindkraftverk med en totalhöjd 25-60 meter och en rotordiameter mindre än 20 meter. ( ungefär 125 kw. ) Vindkraftverk som tagits ur drift ska vara nedmonterat och bortforslat inom 12 månader efter driftstopp. Markområdet där verken varit uppförda ska återställas i vårdat skick. Vindkraftverkens ägare är ansvarig gentemot Miljö- och byggnadsnämnden för att nedmontering sker enligt ovan. Ägaren av vindkraftverken ska vid byggsamrådet överlämna en bankgaranti, som täcker kostnaderna för rivning och återställande, med en löptid på 25 år. Stora vindkraftverk med en totalhöjd större än 60 meter och en rotordiameter större än 20 meter. Vindkraftverk som tagits ur drift ska vara nedmonterat och bortforslat inom 12 månader efter driftstopp. Markområdet där verken varit uppförda ska återställas i vårdat skick. Vindkraftverkens ägare är ansvarig gentemot Miljö- och byggnadsnämnden för att nedmontering sker enligt ovan. Ägaren av vindkraftverken ska vid byggsamrådet överlämna en bankgaranti, som täcker kostnaderna för rivning och återställande, med en löptid på 25 år. 7 SLUTSATSER Ovanstående dokument belyser en del av de frågeställningar som är aktuella vid tillståndsprövning för vindkraftsetablering. Det är ingen komplett sammanställning utan syftar endast till att visa att vid varje etablering är förhållandena unika och därför måste varje tillståndsgivning föregås av noggranna redovisningar som belyser den totala konsekvenserna. Av ovanstående redogörelser kan dock konstateras att ett eller flera stora vindkraftverk inte vanligtvis kan placeras närmare bostäder än 500 meter. Men om den sökande kan visa, genom en detaljplan, miljökonsekvensbeskrivning och en landskapsanalys, att omgivningspåverkan är acceptabel vid ett kortare avstånd ska detta skyddsavstånd inte ses som ett absolut krav. Sjöbo 2008-09-25. Jan-Åke Persson Ingrid Wilhelmsson