Transatlantiskt partnerskap vad, hur och varför?

Transatlantiskt partnerskap vad, hur och varför? Kapitlets namn

Det fordras blott en hastig blick på allt vad vi behöva, allt vad vi varje dag, varje stund begagna, på alla de ansträngningar, alla de omflyttningar som härtill varit nödvändiga, för att övertyga oss om att miljoner människor varit verksamma och arbetat för att bereda oss dessa förmåner. Och tanken nästan svindlar, då den söker genomlöpa alla de oräkneliga kombinationer som därvid uppkommit. Och likväl har allt detta skett, utan våld, utan förtryck, utan att någon lidit orätt. Men hur skulle väl något sådant varit möjligt, om ej en stor, mäktig och sann grundsats varit den verkande kraften, den ledande tanken som ordnat det hela?! Och denna stora grundsats, denna fruktbärande tanke som allena förmått frambringa allt detta, den heter: frihet frihet i avtal frihet i handling. Finansminister Johan August Gripenstedt i riksdagsdebatten den 7 februari 1866 om Sveriges anslutning till det europeiska frihandelssystemet. Författare: Anders Johnson Svenskt Näringslivs vision är: Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Vi representerar 49 medlemsorganisationer och omkring 60 000 svenska företag, varav 98 procent utgörs av små och medelstora företag. Medlemsföretagen sysselsätter cirka 1,6 miljoner arbetstagare. Detta motsvarar 70 procent av den svenska privata sektorn. Organisationens roll är att verka för företagens intressen samt skapa ett brett folkligt stöd för värdet och betydelsen av företagande. Grundläggande är att företagande är avgörande för ökad tillväxt och välstånd i Sverige. Svenskt Näringsliv har sitt huvudkontor i Stockholm, 21 regionala kontor över hela Sverige och ett EU-kontor i Bryssel.

Transatlantiskt partnerskap vad, hur och varför?

Innehåll Förord... 5 År för år i svensk handelshistoria... 6 Sverige en handelsnation... 8 Svensk-amerikanska band... 11 Svenska företagsframgångar i USA... 14 Den stora migrationen... 21 Handeln skapar välstånd... 22 Missuppfattningar om handeln... 23 Två globaliseringsvågor... 27 Den första vågen... 27 Den andra vågen... 28 Europa enas... 28 Frihandelslandet Sverige... 30 Den tredje globaliseringsvågen... 31 Informationsrevolutionen... 31 En ny ekonomisk världsordning... 33 Internationella produktionskedjor... 34 WTO och handelspolitikens nya utmaningar... 38 Nya utmaningar för handelspolitiken... 40 Transatlantic Trade and Investment Partnership... 42 Att bygga ett transatlantiskt partnerskap... 42 Syftet med TTIP... 44 Tullar, standarder och regleringar... 45 Vinster av TTIP... 48 Invändningar mot TTIP... 49 4 innehåll

Förord Sverige har en av världens mest internationaliserade ekonomier. Vårt välstånd är i hög grad beroende av att den internationella handeln är så fri som möjligt. Sveriges största handelsutbyte utanför EUs inre marknad är med USA. Även de svenska företagsinvesteringarna i USA och de amerikanska investeringarna i Sverige har stor ekonomisk betydelse. Mellan EU och USA går världens största handelsflöde, värt två miljarder euro per dag. Sedan juli 2013 pågår förhandlingar mellan EU och USA om ett Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP). Syftet med TTIP är att på bred front öka utbytet mellan EUs och USAs ekonomier. Detta skulle öka handeln, välståndet och sysselsättningen på båda sidor av Atlanten. Svenskt Näringsliv har sedan 2007 aktivt arbetat för att dessa förhandlingar ska komma till stånd. Förhandlingarna rör en rad komplicerade problem och det är angeläget att dessa frågor diskuteras, både i företagen och i den allmänna debatten. Vi har därför bett skriftställaren Anders Johnson att ge en översiktlig bakgrund till diskussionerna om det transatlantiska partnerskapet. Förhoppningsvis blir det många givande samtal kring dessa frågor. April 2014 Urban Bäckström VD i Svenskt Näringsliv förord 5

År för år i svensk handelshistoria 1250 Birger Jarl sluter avtal med Lübeck om befrielse från tullar och avgifter. (cirka) 1261 sluts motsvarande avtal med Hamburg. 1605 Tullar börjar tas ut för varor som införs över Sveriges landgränser (tidigare har tullar bara tagits vid sjötransporter). 1636 Städerna indelas i stapelstäder och uppstäder. Endast de förra har rätt att bedriva utrikeshandel. Bland annat förbjuds städerna i Norrland att driva utrikeshandel. 1724 Produktplakatet, som förbjuder utländska fartyg att föra andra produkter än landets egna till Sverige, träder i kraft. 1765 De flesta Norrlandsstäder får rätt att driva utrikeshandel på egna fartyg. 1771 Kulmen nås i den merkantilistiska skyddspolitiken med en tulltaxa som innehåller importförbud för 871 olika varuslag. 6 År för år i svensk handelshistoria

1783 Genom att sluta ett frihandelsavtal med USA blir Sverige den första neutrala nationen som erkänner den nya staten. 1812 Norrlands städer får fullständig stapelrätt, som även innefattar rätten att ta emot utländska fartyg. 1816 Skärpta tullar samt nya export- och importförbud införs. 1825 Produktplakatet avskaffas. 1855 Viss liberalisering av handelspolitiken inleds. 1863 De sista exporttullarna avskaffas. 1865 Sverige ansluter sig till det europeiska frihandelssystemet. 1888 Protektionistisk seger i den stora tullstriden leder till nya tullar på spannmål och industrivaror. 1950 Sverige undertecknar det internationella frihandelsavtalet GATT. 1960 Sverige går med i den europeiska frihandelsorganisationen EFTA. 1972 Frihandelsavtal med EG (nuvarande EU). 1992 Sverige sluter frihandelsavtal med Estland, Lettland och Litauen. 1993 Sverige ansluter sig till EES-avtalet. 1995 Sverige blir medlem i EU och den nybildade Världshandelsorganisationen, WTO. 2003 En folkomröstning säger nej till euron som svensk valuta. 2004 EU får tio nya medlemsländer, däribland Estland, Lettland, Litauen och Polen. Därefter har EU fått ytterligare tre medlemmar, senast Kroatien 2013. 2013 EU inleder förhandlingar med USA om TTIP-avtalet. Frihandelsavtal mellan EU och Kanada färdigförhandlat (ännu ej antaget). WTO-avtal om förenklade handelsprocedurer. År för år i svensk handelshistoria 7

Sverige en handelsnation Sverige är en av världens mest internationaliserade ekonomier. Den svenska exporten motsvarar i dag omkring 50 procent av Sveriges BNP mot ungefär 25 procent 1970 och 40 procent 1995. En växande andel av exporten består av insatsprodukter som har importerats till Sverige. Ett annat mått på exportens betydelse för ekonomin är det nationella förädlingsvärdet i exporten som andel av BNP, alltså exporten minus importinnehållet i exporten. Skillnaden mellan dessa mått är inte obetydlig. Exportandelen (brutto) motsvarar i dag omkring 50 procent av Sveriges BNP. Förädlingsvärdet i exporten utgör ungefär 30 procent av BNP. Företagstjänster utgjorde 20 procent av den totala importen av insatsprodukter 2009. Tjänstesektorns betydelse blir större när man mäter dess andel av exporten i förädlingsvärde. Med traditionell handelsstatistik utgjorde tjänsteexporten 34 procent av Sveriges totala export 2009. Mätt i förädlingsvärde utgjorde tjänsteexporten 40 procent. Dessutom utgör olika former av tjänster en allt större del av industrins förädlingsvärde. Dels fordras allt mer tjänster i form av forskning, utveckling, design, logistik etcetera för att tillverka varan. Dels leder försäljningen av många industriprodukter (till exempel avancerad maskinutrustning) ofta till en efterfrågan på tjänster i form av installation, utbildning, service, underhåll och uppgradering. För två klassiska svenska industriföretag, Atlas Copco och Ericsson, utgör tjänster ungefär 40 procent av företagets intäkter. Mellan 70 och 80 procent av Sveriges utrikeshandel sker inom EUs inre marknad som består av EU-länderna samt Norge, Island och Liechtenstein. Detta gäller både för exporten och importen, såväl av varor som av tjänster. Sveriges största handelsutbyte utanför EUs inre marknad är med USA. 8 Sverige en handelsnation

Ingen nation har någonsin blivit ruinerad av handel. Benjamin Franklin: Thoughts on Commercial Subjects. Sverige en handelsnation 9

10 Kapitlets namn

Svensk-amerikanska band Onsdagen den 3 april 1783 ägde ett viktigt möte rum i Paris mellan Gustaf Philip Creutz och Benjamin Franklin. Creutz var Sveriges envoyé i Paris. Franklin var USAs sändebud i staden och sedan 1782 även USAs sändebud för Sverige, ett land som han dock aldrig besökte. Det amerikanska frihetskriget var ännu inte avslutat, vilket dock inte hindrade Creutz och Franklin från att underteckna ett vänskaps- och handelsavtal mellan Sverige och USA. Sverige blev därigenom den första nationen, utanför kretsen av krigförande länder, som erkände den nya staten USA. USA har under de senaste hundra åren satt sin prägel på världen ekonomiskt, militärt, politiskt, vetenskapligt och kulturellt. Att svenskar, liksom andra européer, dagligen kommer i kontakt med många amerikanska företag och produkter är uppenbart. Exempel på produkter som vi har fått från USA under efterkrigstiden är containern, betalkorten, djupfrysningen, hamburgaren, kommunikationssatelliterna, lasertekniken, LPskivan, nylonstrumpan, optionerna, p-pillret, snabbköpen, sparfonderna och tv-tekniken. Den starka amerikanska dominansen inom medicinen har kommit till uttryck i att 60 procent av alla nya läkemedel under senare tid har tagits fram av forskare i USA. Amerikanska forskare har under efterkrigstiden också dominerat inom nobelprisen i naturvetenskap och ekonomi. USA har sedan länge haft ett starkt inflytande över hela det kulturella fältet: filmer från Hollywood, musikaler från Broadway, musikartister som Madonna och Bruce Springsteen, bildkonstnärer som Roy Lichtenstein och Andy Warhol. USA är Sveriges största export- och importmarknad utanför EUs inre marknad. Räknat i förädlingsvärde utgör handeln med USA tolv procent av den svenska exporten och sju procent av importen. Tjänstehandeln utgör omkring 60 procent av Sveriges handel med USA. USA är det största landet vad gäller företagsinvesteringar i Sverige. Amerikanska företag sysselsätter ungefär 70 000 personer i Sverige. Onsdagen den 3 april 1783 undertecknades ett vänskaps- och handelsavtal mellan Sverige och USA. Sverige en handelsnation 11

12 Kapitlets namn Foto: Pablo Martinez Monsivais/AP/TT

Även om Sverige är ett förhållandevis litet land, så saknar svenska företag och svenska utvandrare inte betydelse i USA. Flera av de stora svenska storkoncernerna har en stor marknad i USA. Sverige är den tolfte största nationen vad gäller företagsinvesteringar i USA, vilket gör Sverige till en av de största investerarna per capita. Ungefär 1 200 företag med svensk anknytning sysselsätter nära 200 000 amerikaner. Ett bra frihandelsavtal med USA stärker långsiktigt både näringslivet och arbetstagarna. Det är väl värt att stå enade bakom en sådan utveckling! Karl-Petter Thorwaldsson, LOs ordförande Eva Nordmark, TCOs ordförande Göran Arrius, Sacos ordförande di.se, 18 februari 2014 Sverige en handelsnation 13

Svenska företagsframgångar i USA Här följer några exempel på svenska produkter och företag som är framgångsrika i USA. De är alla ett bevis på hur rörlighetet av människor, idéer, kunskap, information, varor, tjänster och kapital över Atlanten har bidragit till den ekonomiska utvecklingen i Sverige och USA: ABB bildades 1988 så svenska ASEA slogs samman med schweiziska Brown Boveri. ABB har sin största marknad i USA där koncernen har 27 000 anställda. En stor del av de ledande ingenjörerna på ASEA under 1900-talets första decennier hade arbetat i USA, oftast för General Electric eller Westinghouse. Detta gällde även för ASEAs legendariske vd och styrelseordförande 1903 49, J. Sigfrid Edström. Världens första överföring av högspänd likström i undervattenskabel togs i drift mellan svenska fastlandet och Gotland 1954. Utrustningen levererades av ASEA och hade utvecklats under ledning av Uno Lamm. 1961 blev Lamm chef för ett utvecklingsprojekt som drevs gemensamt av ASEA och General Electric för att utveckla växelströmsoch högspända likströmsöverföringar från nordvästra USA och British Columbia till Kalifornien. 1964 flyttade Lamm till Kalifornien. Absolut Vodka introducerades 1979 i USA av statliga Vin & Sprit. Den blev snabbt en stor framgång där. 1986 började Vin & Sprit anlita kända konstnärer för Absolutreklamen. Först ut var amerikanen Andy Warhol. 2007 köptes Vin & Sprit av franska Pernod Richard. Men flaskan görs fortfarande i Limmared och drycken i Åhus. Autoliv är världens största bilsäkerhetsföretag med huvudkontor i Stockholm. Det startades 1952 som Lindblads Autoservice i Vårgårda av bröderna Lennart och Stig Lindblad. 1997 fusionerades Autoliv med det ledande branschföretaget i USA, Morton ASP (Automotive Safety Products). Den nordamerikanska marknaden står i dag för 35 procent av koncernens försäljning. Dice. Sverige har blivit en framstående nation inom dataspelsområdet. Dice (Digital Illusions Creative Entertainment) grundades i Växjö 1992. Företaget fick sitt stora genombrott 2002 när det första spelet i serien Battlefield lanserades. Spelet blev en stor succé, inte minst i USA där det intog första plats på spellistorna. 2006 blev Dice ett helägt dotterbolag till det amerikanska spelföretaget Electronic Arts. EF Education First är världens största privata utbildningsorganisation. Företaget grundades som Europeiska Ferieskolan av Bertil Hult i Stockholm 1965. På 1980-talet 14 Sverige en handelsnation

Absolut Vodka introducerades 1979 i USA av statliga Vin & Sprit. Transatlantiskt partnerskap vad, hur och varför? Kapitlets namn 15 Foto: TT

Foto: Media Punch/TT 16 Kapitlets namn År 2000 öppnade H&M sin första butik i USA på Fifth Avenue i New York City.

utökade EF verksamheten till USA och startade utbytesprogram för high school och educational tours-program. USA är i dag en av EFs största marknader. Electrolux grundades i Stockholm 1919 av Axel Wenner-Gren. Han hade hämtat viktiga erfarenheter genom att arbeta med försäljning i USA i början av 1900-talet. 1921 grundade Wenner-Gren ett amerikanskt bolag, Electrolux Corporation. Den första tillverkningen i USA inleddes 1931 i Old Greenwich, Connecticut. Under Hans Werthéns tid som Electrolux vd/styrelseordförande 1967 91 inleddes en omfattande internationell expansion där en rad företag köptes, därav flera amerikanska. 1986 förvärvades exempelvis USAs tredje största vitvaruföretag White Consolidated med varumärken som Frigidaire, Gibson, Kelvinator och White Westinghouse. Ericsson grundades 1876 och öppnade ett försäljningskontor i USA 1902. Efter avregleringen av den amerikanska telemarknaden 1983 har Ericsson haft stora framgångar i USA, som i dag är företagets största marknad. Ericsson har en ledande ställning på den amerikanska marknaden för mobiltelesystem. Efter översvämningarna i New Orleans hösten 2005 var Ericsson först på plats med att sätta upp tillfälliga mobilnät i staden. Företaget har 15 000 anställda i Nordamerika. Ericsson har över 1 000 anställda i Silicon Valley. I San Jose finns bland annat företagets globala högkvarter för IP och bredband. H&M grundades av Erling Persson 1947. Året innan reste han till USA för att sälja julstjärnor. Det gick inget vidare. Men resan var ändå mycket lyckad eftersom han upptäckte en helt ny typ av butikskedja för damkonfektion, Lerner, som hade hög omsättning och låga priser. År 2000 öppnade H&M sin första butik i USA på Fifth Avenue i New York City. USA är i dag företagets näst största marknad efter Tyskland med över 200 butiker i nästan 30 delstater. IKEA grundades av 17-årige Ingvar Kamprad 1943. Genombrottet på den svenska marknaden kom genom varuhuset vid Kungens Kurva i Huddinge 1965. Byggnaden hade inspirerats av Guggenheims konstmuseum i New York City. IKEA öppnade sitt första amerikanska varuhus i Philadelphia 1985. I dag är USA företagets näst största marknad efter Tyskland med 38 varuhus och 12 000 anställda. NASDAQ OMX Group bildades 2008 när svenska OMX gick samman med den amerikanska börsen Nasdaq. OMX grundades av Olof Stenhammar som kom i kontakt med optionshandel när han arbetade i USA på 1970-talet. Åter i Sverige grundade han 1984 OM Gruppen i Stockholm. Den var Sveriges första marknadsplats för aktieoptioner och utvecklades sedan till en internationell pionjär då det gäller elektroniska system och börser för handel med värdepapper och råvaror. Sverige en handelsnation 17

Frihetsgudinnan Penny England i samband med invigningen av New Yorks första IKEA, 18 juni 2008. 18 Kapitlets namn Foto: Shannon Stapleton/Reuters/TT

Sandvik har sina rötter i det järnverk som grundades 1862 av Göran Fredrik Göransson. Varumärket Sandvik (som även blev företagets namn 1972) användes för första gången på världsutställningen i Philadelphia 1876, då försäljningen i USA också inleddes. Ett dotterbolag i USA, Sandvik Steel Inc, grundades 1919. Under de första decennierna av 1900-talet hade en rad framträdande ingenjörer inom företaget flerårig erfarenhet från USA, framförallt från Carnegies anläggningar runt Pittsburg. I dag har Sandvik cirka 4 000 anställda i USA och detta är Sandviks största marknad. Sapa (Skandinaviska Aluminiumprofiler) grundades i Vetlanda 1963 av Lars Bergenhem och Nils Bouveng. De hade arbetat i USA där de såg möjligheterna med aluminiumprofiler och lärde sig hur man kunde producera dessa på ett kostnadseffektivt sätt. Sapa gick 2007 samman med amerikanska Alcoa Soft Alloy Extrusions aluminiumprofilverksamhet och bildade världens största bolag inom aluminiumprofiler. Företaget har en marknadsandel i Europa på 14 procent och i Nordamerika på 29 procent. Securitas är i dag Sveriges största företag med fler än 300 000 medarbetare i 52 länder. Det grundades i Helsingborg 1934 av dansken Erik Philip-Sörensen. Etableringen i USA startade 1999 med förvärvet av Pinkerton det ledande säkerhetsföretaget i USA. Året därpå köpte Securitas det näst största säkerhetsföretaget Burns och ytterligare ett antal regionala företag. 2001 förvärvades Loomis, Fargo & Co, vilket gjorde Securitas till en ledande aktör på den amerikanska värdehanteringsmarknaden. Totalt har Securitas över 100 000 medarbetare i Nordamerika (USA, Kanada och Mexiko). I USA har Securitas en marknadsandel på 18 procent. Skanska grundades 1887 som Skånska Cementgjuteriet. 1971 etablerade sig företaget på den amerikanska marknaden och i dag är USA Skanskas största marknad. Företaget är ett av USAs ledande inom hus- och anläggningsbyggande med över 9 000 anställda. Skype är ett IP-telefonföretag som grundades 2003 av Niklas Zennström och dansken Janus Friis. Få innovationer under senare år har betytt så mycket för att möjliggöra transatlantiska kontakter till låg kostnad som Skype. Skype hade över 50 miljoner användare 2005 och köptes detta år av amerikanska ebay. Sex år senare köptes det av Microsoft. 2012 nyttjades Skype av cirka 250 miljoner användare varje månad. Volvo grundades 1926. Gunnar Engellau var vd/ordförande 1956 78 och ville på 1950-talet inleda export av bilar till USA. Handelsminister Gunnar Lange (S) tyckte denna idé var lika löjlig som att försöka sälja kylskåp till eskimåer. Även ekonomiska experter ansåg att projektet var orealistiskt. Men Engellau stod på sig och Volvo kom att bli en statusbil i USA. Det hela inleddes med lanseringen av Volvo Amazon i USA 1956. Sverige en handelsnation 19

USA är i dag den största marknaden för Volvo AB som har sex fabriker och över 12 000 anställda. Foto: Bosse Nellhag / TT 20 Kapitlets namn

USA är i dag den största marknaden för Volvo AB som har sex fabriker och över 12 000 anställda. Volvo har bland annat förvärvat lastsbilstillverkarna White och Mack. Volvo sålde sin personbilstillverkning till Ford 1999 som i sin tur sålde den till kinesiska Geely 2010. Även för Volvo PV har USA länge varit den största marknaden. Vid sidan av dessa industri- och tjänsteföretag finns många andra exempel på svenskamerikanska band. Flera svenska skådespelare och regissörer har varit verksamma i Hollywood. Sångare och dirigenter från Sverige har uppträtt i amerikanska opera- och konserthus. Ishockeyn introducerades i Sverige 1919 genom den amerikanske affärsmannen Raoul Le Mat. Sverige har återgäldat detta genom att leverera en rad framstående spelare till NHL. Pia Sundhage utsågs 2007 till förbundskapten för USAs damlandslag i fotboll. Hon ledde laget till OS-guld 2008 och 2012 samt till VM-silver 2011. Nadir Khayat kom från Marocko till Sverige 1990 för att bli rockstjärna. Men han blev istället en internationellt framgångsrik låtskrivare och musikproducent, känd under artistnamnet RedOne. Han är numera verksam i Los Angeles. Red One har samarbetat med artister som Cher, Michael Jackson, Lady Gaga och Jennifer Lopez. Hårdrockgitarristen Lars Johann Yngve Lannerbäck från Stockholm är verksam i USA under namnet Yngwie Malmsteen. Den stora migrationen Över 30 miljoner européer emigrerade till USA åren 1850 1930, därav 1,2 miljoner svenskar. 1910 nådde antalet svenskamerikaner sin kulmen: 665 000 svenskfödda med 700 000 barn födda i USA. En fjärdedel av dem som föddes i Sverige på 1860-talet och nådde vuxen ålder utvandrade, de flesta av dem till USA. Åtminstone 200 000 av Amerikautvandrarna återvände till Sverige. Därtill kom alla de som besökte USA och arbetade, studerade eller på annat sätt inhämtade kunskap och fick idéer som de sedan omsatte här hemma. Detta påverkade alla delar av samhället: näringsliv, utbildning, vetenskap, kultur och politik, inte minst av de impulser som kom genom väckelse- och nykterhetsrörelserna och andra folkrörelser. I dag är nära 550 000 svenskar bosatta utomlands. Det största utvandrarlandet är USA där uppskattningsvis 100 000 svenskar i dag är bosatta. Över fyra miljoner amerikaner uppger att de har svenska anor. Sverige en handelsnation 21

Handeln skapar välstånd Argumenten för en fri handel av varor och tjänster mellan länder är i princip samma argument som finns för att olika orter eller regioner inom ett land tjänar på att handla med varandra. Den kanske viktigaste effekten av internationell handel är att det blir möjligt för konsumenter att köpa varor och tjänster även på platser där dessa inte kan framställas lokalt. På motsvarande sätt möjliggör den internationella handeln för företag i Sverige att producera varor och tjänster som bygger på råvaror, insatsvaror eller tjänster som inte kan framställas här i landet. Internationell handel skapar också större marknader, vilket gör det möjligt att utnyttja arbetsfördelning, specialisering och stordrift. Därigenom kan fler typer av varor och tjänster framställas och produktionskostnaderna blir lägre. Ordet konkurrens kommer av latinets concurro som betyder löpa samman. Där handelsvägar löper samman, uppstår konkurrens. Därigenom blir priserna lägre och företagen får starkare motiv att ständigt utveckla bättre och billigare produkter. Argumenten för internationella kapitalmarknader hänger samman med argumenten för fri handel av varor och tjänster. Företag som gör internationella affärer med varor och tjänster behöver ta lån och göra utbetalningar i flera länder, hantera olika valutor, gardera sig för valutarisker etcetera. De internationella finansmarknaderna fungerar därför som ett smörjmedel för handeln. Etablering av företag med verksamheter i flera länder är ett sätt att sprida teknologi och kompetenser och att skapa effektiva internationella produktions-, distributions- och marknadsföringsorganisationer. Genom internationella kapitalmarknader kan kapital också föras över från länder med gott om kapital till länder som har gott om investeringsmöjligheter. Därigenom ökar den ekonomiska tillväxten i världen. Internationell handel är viktigast för små länder. Stora länder har stora interna marknader där man lättare kan dra nytta av bland annat specialisering och arbetsfördelning. Genom en fri internationell handel minskar storlek i betydelse då det gäller att skapa välstånd för medborgarna. Högt välstånd kan skapas även i små länder, vilket inte minst Sverige är ett exempel på. Genom internationell handel kommer människor i kontakt med andra kulturer, vilket främjar öppenhet och nyfikenhet. Därför är det ingen tillfällighet att samhällen med stor internationell handel ofta har varit nydanande inom vetenskap och kultur. Det gäller till 22 Handeln skapar välstånd

exempel för Aten på 400-talet f.kr, Bagdad på 800-talet, Florens på 1400-talet, Amsterdam på 1600-talet, London på 1800-talet och New York på 1900-talet. Handeln bidrar dels till en materiell rikedom som kan finansiera vetenskap och kultur, dels till ett öppet samhällsklimat som stimulerar kreativt tänkande. Handeln botar fördärvliga fördomar; det är nästan en allmän regel, att varhelst det finns milda seder, finns det handel, och att varhelst det finns handel, finns det milda seder. --- Handelns naturliga effekt är att leda till fred. Två nationer som driver handel med varandra gör sig ömsesidigt beroende. Om den ena har intresse av att köpa, har den andra intresse av att sälja, och alla förbindelser är grundade på ömsesidiga behov. Den franske upplysningsfilosofen Montesquieu: Om lagarnas anda 1748. Missuppfattningar om handeln Internationell handel är inget nollsummespel, där den enes vinst är den andres förlust. En ekonomi baserad på fri handel inom och mellan länder är ett plussummespel där alla kan bli vinnare. Ändå har det genom historien och i dag funnits många som har velat begränsa handeln framförallt har det varit vanligt att försöka skydda den inhemska produktionen mot hotande import. Bakom dessa strävanden ligger en vanlig missuppfattning, nämligen att export skulle vara nyttigare och mer eftersträvansvärd än import. Det förhåller sig snarare tvärtom. Det enda vettiga syftet med ett lands export är att finansiera importen. Det är importen som ger ett lands invånare ökade möjligheter att konsumera det vi vill. Exporten är det pris vi betalar för detta. Handeln skapar välstånd 23

Den internationella handeln gör det möjligt för svenska konsumenter att exempelvis köpa livsmedel som inte kan odlas i Sverige samt att köpa kläder, skor, elektronik och andra kapitalvaror till allt lägre priser. Det finns dessutom ett annat viktigt skäl till att inte nedvärdera importens betydelse. En stor del av ett lands export bygger på att exportföretagen kan importera insatsvaror och insatstjänster. Svenska exportföretag skulle inte vara konkurrenskraftiga om de inte hade möjlighet att importera insatsprodukter. Importen har också en stimulerande effekt på den inhemska ekonomin genom att den skärper konkurrensen på hemmamarknaden. Ett land kan inte skapa en framgångsrik exportindustri om de egna företagen lever i en skyddad värld. Att miljoner människor i Kina, Indien, Östeuropa och på andra håll under senare decennier har blivit en del av den globala ekonomin innebär i sig inget hot mot det svenska välståndet. Tvärtom. Att fler länder blir involverade i den internationella ekonomin och blir allt mer konkurrenskraftiga, är något som alla kan tjäna på. Om USA inte hade utvecklats till en framstående ekonomi hade de europeiska företagen visserligen inte behövt konkurrera med IBM, Microsoft, Ford, McDonalds, Coca Cola eller Walt Disney. Men Europa hade inte heller: Haft tillgång till den enorma marknad som Nordamerika utgör för europeiska företag. Haft tillgång till det enorma utbud av varor och tjänster som amerikanska företag erbjuder till europeiska konsumenter och företag. Haft tillgång till den stora kunskapsmassa, de nya idéer och den kreativitet som frambringas i Nordamerika och som kommer människor i alla världsdelar till del. På samma sätt blir det naturligtvis om ett par miljarder människor i Asien, Afrika och Latinamerika lyfts från fattigdom till välstånd: Det skapas större marknader för svenska företag om vi förmår att utveckla rätt produkter för de nya marknaderna. Det skapas ett större utbud av bra och billiga produkter för svenska konsumenter och företag. Fler idéer och ökad kunskap tas fram av välutbildade och kreativa människor över hela världen. 24 Handeln skapar välstånd

Har ni då rätt betänkt, vilket sagolikt ting ett stort varuhus i själva verket är och hur alla världens länder fått bidraga till dess rikedom. Efter blott fem minuters vandring där inne i hallarna har ni sett siden från Kina, Japan, Lombardiet, vävnader av ull från Australien och Argentina, pälsverk från Sibirien, Alaska, Australien, fiskben från Rosshavet, paradisfågelfjädrar från Nya Guinea och Borneo, ris från Malackahalvön, elfenben från Sudan, diamanter från Sydafrika och tobak från Kuba och Sumatra, för att inte tala om frukt och specerier från Sicilien, Mindre Asien, Tasmanien, Californien, Främre Indien, Moluckerna, Java och Västindien. Sigfrid Siwertz: Det stora varuhuset, 1926. Kapitlets namn 25

Rederi AB Nordstjernans arkiv, Engelsbergsarkivet. 26 Kapitlets namn

Två globaliseringsvågor Sedan mitten av 1800-talet har Sveriges BNP per capita tjugofaldigats samtidigt som arbetstiden nära nog har halverats. Medellivslängden har nästan fördubblats. Bostadsoch arbetsmiljöer har förbättrats. En av de viktigaste drivkrafterna bakom det höjda välståndet är internationaliseringen. Den svenska utrikeshandeln växte med i genomsnitt 6 procent per år i fasta priser från 1850 till 2000. Handelsvolymen blev därmed 600 gånger så stor på 150 år. Den första vågen Den första stora globaliseringsvågen ägde rum 1860 1914. Varuströmmarna ökade. Kapital rörde sig tämligen obehindrat mellan länderna. I vissa avseenden var den finansiella integrationen större än den är i dag. Även den internationella migrationen var större. Viktiga drivkrafter bakom globaliseringen var dels ny teknologi bland annat ångfartyg, järnvägar och elektrisk telegraf som överbryggade de geografiska avstånden, dels att många länder övergick från en protektionistisk till en liberal handelspolitik. Världskrigens epok 1914 45 innebar ett bakslag för internationalseringen. Handelshinder restes. Det internationella valutasystemet bröt samman. Den fria internationella rörligheten för människor avskaffades. Åren 1920 40 är den enda fredsperiod i modern tid där världshandeln ökade långsammare än världsproduktionen (0,5 respektive 2 procent per år). Kanalerna, ångbåtarna, jernvägarna, all denna industriens genom världshandeln mångfaldigande förkovran, hela denna fredliga, jordens alla slägter snart omfattande, gemenskap, är det endast varor de omföra? Mig förefaller det, äfven i fråga om tankeväxling och tankealstring, liksom såge man här den nästa stora epoken. Hvilken verld av intelligens är ej här i rörelse? I sanning, det båtar föga, att, med tillslutna ögon och föråldrade anspråk, tro sig kunna stämma tidens och lifvets ström. Författaren Erik Gustaf Geijer, 1837. Två globaliseringsvågor 27

Den andra vågen Efter andra världskriget skapades internationella regler och organisationer för att gynna den ekonomiska integrationen på global nivå. Samarbetet byggde på Bretton Woodsavtalet, uppkallat efter den konferens som hölls 1944 i Bretton Woods, New Hampshire, USA. I ett viktigt avseende var efterkrigstidens internationella ekonomi mer sluten än perioden före första världskriget. Då hade de internationella kapitalflödena varit fria. Bretton Woods-systemet byggde på att regeringarna kontrollerade de internationella kapitalflödena. Två organisationer bildades, Världsbanken (IBRD) och Internationella valutafonden (IMF). Den internationella handelsorganisationen (ITO), som också var en del av Bretton Woods-avtalet, kom dock inte till stånd på grund av motstånd från den amerikanska kongressen. Istället slöts ett särskilt avtal, General Agreement on Tariffs and Trade (GATT; Allmänna tull- och handelsavtalet), som trädde i kraft 1948. I praktiken kom GATT att bli en internationell organisation inom vars ram flera viktiga steg mot ökad global frihandel togs, framförallt genom successivt sänkta industritullar. Europa enas 1952 bildades Europeiska kol- och stålgemenskapen av Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland. Syftet var att ställa ländernas kol- och stålindustrier under överstatlig ledning för att därmed omöjliggöra krig mellan gemenskapens länder. 1958 bildade dessa sex stater även Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC). Syftet var att skapa en tullunion och en gemensam marknad med fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor. 1967 bildades Europeiska gemenskaperna (EG) som blev en samlande institution för flera samarbetsorgan, bland annat EEC. Från och med 1973 inleddes en successiv utvidgning av EG till att omfatta allt fler länder i Europa. 28 Två globaliseringsvågor

EEC-samtal i Paris, 10 okt 1961. Kapitlets namn 29 Foto: TopFoto/TT

Syftet med Europa integrationen är inte att föra samman nationer utan att föra samman människor. Jean Monnet, fransk internationell tjänsteman och Europaintegrationens idégivare. Frihandelslandet Sverige Bland svenska politiker, fackförbund och näringslivsorganisationer etablerades under efterkrigstiden ett utbrett stöd för frihandeln. I diskussionerna om det internationella handelssamarbetet har Sverige nästan alltid stått på den frihandelsvänliga sidan. 1950 fattade riksdagen beslut om svensk anslutning till Bretton Woods-systemet och GATT. Det enda parti som motsatte sig detta var kommunisterna. Sverige valde dock, främst med hänsyn till neutralitetspolitiken, att inte gå med i EUs föregångare. Sverige hade stått utanför krigen i Europa under nära 150 år, varför den fredssträvan som låg bakom det europeiska projektet inte ansågs som någon direkt angelägenhet för oss. Istället var Sverige med och bildade EFTA (European Free Trade Association) 1960. Både EEC och EFTA avskaffade tullarna mellan medlemsländerna. Medan EEC var en tullunion med en gemensam yttre tullgräns, inskränkte sig EFTA till att vara ett frihandelsområde där varje nation själv bestämde om tullarna gentemot omvärlden. EFTA-samarbetet begränsade sig till industrivaror medan EEC även omfattade jordbruket. Sverige ansökte 1961 om associering till EEC. 1967 inlämnades en ny ansökan. Denna gång hölls frågan om anslutningsform öppen. Även medlemskap var alltså tänkbart om det gick att förena med vår neutralitetspolitik. Men detta alternativ avskrevs senare, officiellt därför att frågan om ett närmare utrikespolitiskt samarbete aktualiserades inom EG. Frågan löstes istället genom frihandelsavtalet mellan EFTA och EG 1972. 30 Två globaliseringsvågor

Den tredje globaliseringsvågen Omkring 1970 började Bretton Woods-systemet hamna i gungning. Orsaken var framförallt att Vietnamkriget och det sociala reformarbetet medförde stigande offentliga utgifter i USA, vilket ledde till budgetunderskott och inflation. 1971 innebar en historisk brytpunkt för den internationella ekonomin då USAs president Richard M. Nixon beslöt att upphäva åtagandet att på anfordran inlösa dollar mot guld. Året efter skedde en första devalvering av dollarn. Efterkrigstidens internationella valutasystem brakade slutligen samman med oljekrisen 1973. Under 1970-talet hamnade industrivärlden i den djupaste ekonomiska fredskrisen sedan 1930-talet. Många svenska företag och branscher drabbades hårt, inte minst exportbranscher som gruvor, stål och varv. Hemmamarknadsindustrierna teko och skor slogs nästan ut totalt av den ökade importen. När krisen var övervunnen på 1980-talet inleddes en ny globaliseringsvåg. Brottet mellan den andra och tredje vågen var dock inte lika tydligt som mellan de två första. Flera institutioner i den andra vågen överlevde in i den tredje. Som vi ska se, finns det dock flera viktiga skillnader i globaliseringsprocessen mellan de två senaste vågorna. Informationsrevolutionen Samtidigt som guldmyntfoten fick sin dödsstöt, pågick ett ännu mer dramatiskt skeende, som skulle komma att revolutionera människors tillvaro i smått och världsekonomin i stort även om få personer kunde ana det just då. Det handlade om det tredje stora teknologiska genombrottet sedan den industriella revolutionen. Det första genombrottet byggde på ångmaskinen, det andra på elektriciteten och förbränningsmotorn. Nu handlade det om elektroniken. Sedan 1970-talet har kostnaderna för bearbetning, lagring och överföring av information minskat dramatiskt. Helt nya möjligheter har därmed skapats för internationell handel och internationellt företagande. För produkter som kan omvandlas till elektroniska signaler, skapas möjligheter för global handel till låga kostnader. Det gäller till exempel bank, försäkring, konsultation, reklam, forskning och utbildning. Information som tidigare har distribuerats i form av böcker, tidningar, grammofonskivor eller videoband kan delvis ersättas av elektroniska medier. Även för övriga varor och tjänster kan elektronisk handel ge konsumenter och företag möjligheter att enkelt söka, beställa och betala produkter. Den tredje globaliseringsvågen 31

Trader, New York-börsen. Foto: Brendan McDermid/Reuters/TT 32 Kapitlets namn

Möjligheterna ökar att organisera globala produktionssystem där många olika företag runt om i världen bidrar med sin specialkompetens. Därigenom kan handelns fördelar i form av arbetsfördelning och specialisering utnyttjas ännu bättre. Inte minst ökar utrymmet för mindre företag att delta i internationella företagsnätverk och göra internationella affärer. Parallellt med att informationsteknikens utveckling starkt har bidragit till en ökad integration i världsekonomin, har de politiska handelshindren i många avseenden mildrats. Det senare är delvis en effekt av informationsrevolutionen. En del handelshinder blir svåra att upprätthålla i informationsrevolutionens tidevarv. En ny ekonomisk världsordning Den internationella handeln har under senare decennier växt betydligt snabbare än den totala produktionen. Varuexporten motsvarade 12 procent av världens BNP 1970 mot 31 procent 2012. De utländska direktinvesteringarna (nyetablering eller köp av företag i ett annat land) har ökat dubbelt så snabbt som handeln. Ännu snabbare har ökningen varit av portföljinvesteringarna (investeringar som inte leder till ett kontrollerande inflytande i utländska företag). Det finns, förutom informationsteknikens utveckling, flera starka drivkrafter som påverkar förutsättningarna för den internationella handeln: Fria kapitalrörelser. Fram till 1980-talet fanns det många lagliga hinder, både i Sverige och i andra länder, att föra kapital över nationsgränserna och att köpa utländska företag. Nu finns öppna internationella marknader för aktier, obligationer och valutor. Ett företag kan vara registrerat på börser i flera länder. Många hinder för att köpa utländska företag har avskaffats. Minskade globala handelshinder. Under hela efterkrigstiden har tullarna på industrivaror successivt sänkts. Under senare år har även andra politiska hinder för handeln minskats, till exempel för tjänstehandeln. Ett viktigt steg var när Världshandelsorganisationen (WTO) bildades 1995 med Sverige som en av medlemmarna. Fördjupningen och utvidgningen av det europeiska samarbetet. Europeiska unionen (EU) bildades 1993 som ett utvidgat och fördjupat samarbete mellan EG-länderna. I dag är 28 länder medlemmar i EU, varav 18 har euro som valuta. Inom EU pågår ett ständigt arbete för att minska hindren för rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor mellan medlemsländerna. Den tredje globaliseringsvågen 33

Stora lågkostnadsländer gör entré på världsmarknaden. Den gamla industrivärlden omfattade knappt en miljard människor. De nya länder som under senare decennier har öppnat sig för internationell handel har över tre miljarder invånare. Sänkta transportkostnader. Geografiska avstånd betyder mindre när transportkostnaderna sänks. Tre faktorer ligger bakom: utvecklad transportteknik, avregleringar av transportväsendet samt att många varor som handlas internationellt får allt mindre vikt och volym. Det gäller inte minst elektronisk utrustning. De ovanstående drivkrafterna har haft långt ifrån full genomslagskraft ännu. Sannolikt befinner vi oss därför bara i inledningen på en genomgripande omvandling av världsekonomin. Internationella produktionskedjor Traditionellt sett har man ofta analyserat varför olika typer av företag etablerar sig i ett visst land genom att dela in företagen i branscher av olika typer. Branscher med höga krav på personalens kompetens har ofta lokaliserats till utvecklade ekonomier där lönenivån är relativt hög. Exempel på sådana branscher är läkemedelsindustrier och telekom företag. Branscher med lägre krav på personalens kompetens har ofta lokaliserats till mindre utvecklade ekonomier där lönenivån är relativt låg. Exempel på sådana branscher är kläd- och skotillverkare. Detta mönster håller nu på att förändras. Utvecklingen inom informationstekniken gör det möjligt att förlägga olika delar av en produktionsprocess till helt olika delar av världen. Även minskade handelshinder och lägre transportkostnader bidrar till detta. Alla moment som behövs för att exempelvis tillverka en bil eller ett klädesplagg behöver inte ligga på samma ställe. Internationella produktionskedjor (även kallade globala värdekedjor) kan både omfatta tillverkning (till exempel av en komponent i en bil) och service (till exempel ekonomisk redovisning). Även många högkvalificerade tjänster kan läggas ut på företag i lågkostnadsländer, vilket det finns många exempel på i Indien. Detta betyder att den svenska exporten delvis består av varor och tjänster som först har importerats till Sverige. En viss modell av en motorsåg från Husqvarna kan exempelvis innehålla 130 komponenter från 30 länder. En lastbil från Volvo är naturligtvis mycket mer komplex. Svenska handelsföretag som H&M och Ikea, liksom många andra tjänsteföretag, bygger också på omfattande internationella produktionskedjor. 34 Den tredje globaliseringsvågen

Kapitlets namn 35 Foto: Specialstock/TT

Petroleumbranschen är en av de svenska branscher som har en export med ett mycket stort importinnehåll. Preem har raffinaderier i Göteborg och Lysekil som baserar sin produktion på importerad olja. Ungefär två tredjedelar av oljeprodukterna exporteras sedan till andra länder. Vi kan konstruera ett tänkt exempel som visar hur en viss produkt genomgår flera förädlingsled och passerar ett stort antal nationsgränser: Järnmalmspellets från Kirunagruvan skickas till ett stålverk i USA där de ingår i framställningen av en viss stållegering. Detta stålämne omvandlas sedan till plåt i ett spanskt valsverk. Plåten skickas till en fabrik i USA som använder den till en viss bilkomponent. Denna komponent skickas sedan till en tysk bilfabrik. Bilen exporteras till en återförsäljare i Luleå som i sin tur säljer bilen till en gruvarbetare i Kiruna. Denna uppsplittring av produktionskedjan innebär att den internationella handeln växer snabbt. För en del tjänster kan man skapa interaktiva globala nätverk, till exempel en analysavdelning på en bank eller en medicinsk klinik på ett virtuellt sjukhus. Där kan deltagare i Europa, Asien och Amerika tillsammans diskutera olika frågor och ta fram förslag till lösningar. I detta fall är det knappast meningsfullt att försöka definiera vad som är export och vad som är import i de länder där nätverkets deltagare arbetar. Företag och länder konkurrerar inte längre om var det är mest lönsamt att tillverka en färdig produkt eller tjänst, utan var det är mest lönsamt att förlägga ett speciellt arbetsmoment. Denna konkurrens finns även inom företag där olika produktionsanläggningar och arbetsplatser konkurrerar med varandra. Detta skapar nya utmaningar för individer, företag och politiker. Kraven på konkurrenskraft stiger. Samtidigt ökar chanserna för småföretag och för fattiga länder att bli delaktiga i den internationella handeln eftersom det blir lättare för dem att uppnå konkurrenskraft inom vissa specifika arbetsmoment än att bygga upp en komplex produktionsapparat. Men det viktigaste är att de internationella produktionskedjorna möjliggör en effektivare produktion och därmed bättre och billigare produkter för konsumenterna. Framväxten av internationella produktionskedjor gör att den traditionella handelsstatistiken i vissa avseenden blir missvisande. Utvecklingen ställer också handelspolitiken inför helt nya utmaningar. 36 Den tredje globaliseringsvågen

En konsekvens av produktionskedjornas framväxt är att många importtullar och andra handelshinder eller kostnader för importen indirekt drabbar exporten. Beräkningar visar att nästan 60 procent av de tullkostnader som drabbar importen av svenska insatsvaror belastar varor som exporteras. Dessa importtullar blir alltså en indirekt form av skatt på exporten. Även relativt låga tullar på insatsvaror kan i slutänden innebära ett stort handelshinder. En tull som betalas i flera olika led i produktionen av samma vara kan orsaka en hög tullkostnad för den slutliga varan. Dessutom är insatsvaror mer priskänsliga än konsumtionsvaror. För det första är insatsvaror mindre differentierade än konsumtionsvaror. För det andra syns inte insatsvarorna i den färdiga produkten varför priset blir en viktigare faktor vid valet av insatser. Dessutom har professionella inköpare på företag ofta en bättre överblick över marknaden än privata konsumenter. Regeringar är inte nödvändigtvis medvetna om den aktuella ekonomiska politikens påverkan på investeringsvilja i och verksamhet inom globala värdekedjor. Dessutom är nuvarande handelsavtal och liknande slag av internationellt samarbete vanligen inte utformade för att minimera negativa följder för handeln inom leverantörskedjor. De är heller inte utformade för att hjälpa regeringar att införa en ekonomiskpolitisk miljö som stöder specialisering och bättre utnyttjande av möjligheten att ingå i leverantörskedjor. Bernard Hoekman, professor vid European University Institute i Florens. Den tredje globaliseringsvågen 37

WTO och handelspolitikens nya utmaningar WTO (World Trade Organization) grundades 1995 med Sverige som en av medlemmarna. Antalet medlemsstater har sedan dess växt från 123 till 159. Kina blev medlem 2001 och Ryssland 2012. Medlemsländerna står i dag för 99 procent av världshandeln. WTO bygger på tre pelare: GATT (General Agreement on Tariffs and Trade) som med vidhängande avtal reglerar varuhandeln i världen. GATS (General Agreement on Trade in Service), ett avtal om tjänstehandel som trädde i kraft 1995. TRIPS (Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights), ett handelsavtal om immateriella rättigheter (patent, upphovsrätter och varumärken) som trädde i kraft 1996. WTO tillkom som resultat av de handelsförhandlingar som bedrevs i den så kallade Uruguayrundan 1986 94. Nästa stora förhandlingsrunda, Doharundan, startade 2001. Den omfattar bland annat regler kring jordbruksvaror, textilier, tjänster, immaterialrätt, tekniska handelshinder och subventioner. Doharundan var mycket nära ett genombrott i juli 2008 men föll då på oenigheten mellan USA och Indien om tillfälliga skyddsklausuler för jordbruksvaror. Svårigheterna att nå en ny stor handelsöverenskommelse beror på att alla medlemsstater måste enas och att man länge förhandlade enligt principen ingenting är klart innan allting är klart. För att överhuvudtaget kunna nå några framsteg inom handelsförhandlingarna, inleddes överläggningar i syfte att nå mera begränsade resultat. I december 2013 lyckades WTO komma överens om det så kallade Baliavtalet som bland annat syftar till att åstadkomma förenklade handelsprocedurer. Avtalet träder i kraft den 31 juli 2014 men kommer att ta flera år att implementera. När Baliavtalet är genomfört fullt ut beräknas det kunna spara in mellan 400 och 1 000 miljarder dollar per år genom att minska administrationskostnaderna med 10 15 procent. Även om de konkreta förhandlingsframgångarna varit begränsade under de snart 20 år som WTO har existerat så spelar organisationen en viktig roll, dels genom att vara ett forum för diskussioner och dialog, dels genom att slå vakt om grundläggande spelregler för världshandeln och tillhandahålla en strukturerad process för att hantera internationella handelstvister. WTOs mekanismer för tvistlösning är internationellt respekterade och har givetvis en särskilt stor betydelse för små och fattiga länder som skulle ha svårt att hävda sina intressen utan stöd av ett internationellt accepterat regelverk. 38 WTO och handelspolitikens nya utmaningar

Ministertoppmöte om handelsliberaliseringsförhandlingar, vid Världshandelsorganisationens (WTO) högkvarter i Genève, Schweiz, 29 juli 2008. Kapitlets namn 39 Foto: Salvatore Di Nolfi/EPA/TT

WTO-systemet har exempelvis haft betydelse för att förhindra uppkomsten av en protektionistisk våg i samband med finanskrisen 2008. Det är framförallt två faktorer som har gjort det svårt att åstadkomma nya, genomgripande förhandlingsgenombrott inom WTO. För det första har det växande antalet medlemsstater och tillkomsten av nya betydande aktörer på världsmarknaden som Indien, Kina och Ryssland, gjort det svårare att nå enighet. För det andra kunde GATT-systemet plocka lågt hängande frukter i form av tullar och kvoter på industrivaror. Många industritullar reducerades från 40 procent under 1950- talet till fyra procent. De problem som handelsförhandlarna står inför i dag är betydligt mer komplexa, både därför att de berör politiskt mer känsliga områden och därför att de berör regelsystem som inte främst är handelspolitiskt motiverade. En följd av låsningarna inom WTO-förhandlingarna är att flera länder istället har sökt minska handelshindren genom bilaterala eller regionala handelsavtal. Antalet regionala handelsavtal har under 2000-talet ökat från cirka 100 till 250. Ett exempel är försöken att åstadkomma det så kallade Trans Pacific Partnership (TPP). Det har sitt ursprung i ett frihandelsavtal som ingicks mellan Brunei, Chile, Nya Zeeland och Singapore 2005. Senare har förhandlingar inletts med flera andra länder i Stillahavsområdet, däribland Australien, Japan, Kanada, Sydkorea, Taiwan och USA. Sedan 1994 finns ett nordamerikanskt frihandelsområde genom NAFTA (North American Free Trade Agreement) som omfattar Kanada, Mexico och USA. Den 18 oktober 2013 avslutade EU och Kanada sina förhandlingar om ett frihandelsavtal. Avtalet innebär bland annat att tullarna tas bort på industrivaror mellan EU och Kanada och att över 90 procent av tullarna på jordbruksvaror avskaffas. Avtalet är dock ännu inte slutgiltigt godkänt av parterna. Ett annat exempel på ett regionalt handelssamarbete i vardande är Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) mellan EU och USA. Nya utmaningar för handelspolitiken Det finns flera områden där WTO saknar eller har ett svagt regelverk, till exempel då det gäller offentlig upphandling, offentliga subventioner och gränsöverskridande investeringar. Ett annat område som i dag är svagt reglerat i WTO är exportrestriktioner. 40 WTO och handelspolitikens nya utmaningar

Tjänstehandeln växer snabbt. Även varuproduktionen blir allt mer beroende av gränsöverskridande tjänsteverksamhet. WTO har ett tjänstehandelsavtal, GATS, som fastslår en miniminivå av öppenhet i den internationella tjänstehandeln. Men behovet av ytterligare liberaliseringar inom detta område är stort. En genomgripande förändring av den internationella ekonomin sedan Uruguayrundan avslutades 1994 är framväxten av internet och elektronisk handel. Här finns behov av regelverk kring bland annat lokaliseringskrav, immaterialrätt och gränsöverskridande dataöverföring. Framväxten av internationella produktionskedjor samt integreringen av varu- och tjänsteproduktion ökar också behovet av att människor kan röra sig över gränserna. Det är lätt att inse att den fortsatta tekniska och ekonomiska utvecklingen kommer att skapa helt nya typer av affärsmodeller. Digitaliseringen innebär att varor kan ersättas av tjänster, till exempel i form av appar. Allt fler produkter kan kopplas upp på nätet för rapportering, övervakning eller styrning. En annan spännande utveckling är 3D-printrar som drastiskt ökar möjligheterna till lokal tillverkning. Allt detta gör att de geografiska avstånden får allt mindre betydelse. Handelspolitiken och andra regelverk bör så långt som möjligt vara neutrala mellan olika former av internationella ekonomiska aktiviteter, till exempel i valet mellan lokal produktion eller import, mellan direktförsäljning, egna dotterbolag eller samverkan med ett lokalt företag samt mellan att anlita lokal arbetskraft eller tillfälligt skicka anställda från annat land. Den tekniska utvecklingen gör att små och medelstora företag liksom enskilda individer får det lättare att delta i internationella produktionskedjor. Samtidigt vet vi att mindre företag har det svårare att hantera administrativa hinder för handeln. Därför är det viktigt att handelspolitiken särskilt beaktar deras behov. WTO och handelspolitikens nya utmaningar 41

Transatlantic Trade and Investment Partnership EU och USA är världens två största ekonomier med tillsammans över 800 miljoner invånare. EU står för 25 procent av världens samlade produktion och USA för 22 procent. De två regionerna står tillsammans för ungefär 30 procent av den internationella varuhandeln i världen och 40 procent av handeln med tjänster. EU är den största aktören i världshandeln. EUs handel med omvärlden utgör drygt 15 procent av världens handel med varor och omkring 25 procent av den globala tjänstehandeln. EU är även världens största investerare och investeringsmottagare. Mellan EU och USA går världens största handelsflöde, värt två miljarder euro per dag. Största varuområde är maskiner och transportfordon, näst störst är kemikalier. USA är den största mottagaren av direktinvesteringar från EU och EU är den största mottagaren av direktinvesteringar från USA. Mätt i förädlingsvärde går 23 procent av EUs export till USA och 20 procent av importen kommer därifrån. Mätt i förädlingsvärde utgör tjänster 60 procent av handeln. Trots att EUs och USAs ekonomier redan är mycket integrerade så kan minskade handelshinder ge stora ekonomiska vinster för både européer och amerikaner och för invånarna i övriga världen. Det har gjorts flera analyser av vilka vinster som TTIP kan ge. Resultaten varierar en hel del mellan olika bedömare. Men alla seriösa studier visar att handeln mellan EU och USA kommer att öka, att välståndet kommer att öka, både i EU och USA, att fler jobb kommer att skapas och arbetslösheten kommer att sjunka, både i EU och USA, att effekterna för världen som helhet kommer att vara positiva. Att bygga ett transatlantiskt partnerskap Den 28 juli 2006 beslutade WTOs Allmänna råd att ställa in de fortsatta förhandlingarna om ett Dohaavtal. Även om det gjordes ett misslyckat försök att få till stånd ett sådant avtal två år senare blev sammanbrottet 2006 utgångspunkten för de diskussioner som under senare år har förts mellan EU och USA om ett transatlantiskt handelsavtal. Svenskt Näringsliv har haft en viktig roll för att få igång sådana samtal mellan EU och USA. Organisationen började driva denna fråga redan 2007. Kontoret i Bryssel spelade en mycket stor roll för att övertyga olika aktörer om fördelarna med ett avtal. 42 Transatlantic Trade and Investment Partnership

Motståndet var inledningsvis kompakt såväl i EU-kommissionen som bland tunga medlemmar i Businesseurope, Europas största företagsorganisation, som vanligtvis är anhängare av transatlantiska initiativ. En ögonöppnare, på bägge sidor av Atlanten, var ett par analyser som den Brysselbaserade tankesmedjan ECIPE (The European Centre for International Political Economy) tog fram på uppdrag av Svenskt Näringsliv och som pekade på möjliga vinster med en överenskommelse. Vid toppmötet mellan EU och USA i november 2011 enades parterna om att inrätta en högnivågrupp för sysselsättning och tillväxt, ledd av USAs företrädare i handelsfrågor Ron Kirk och EUs handelskommissionär Karel De Gucht. Arbetsgruppen fick i uppdrag att identifiera politik och åtgärder för att öka handel och investeringar mellan EU och USA för att skapa nya jobb samt öka den ekonomiska tillväxten och den internationella konkurrenskraften hos båda parter. I sin slutrapport den 13 februari 2013 rekommenderade arbetsgruppen att förhandlingar om ett övergripande avtal som omfattar alla sektorer skulle inledas. Samma dag förklarade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso att EU var med på noterna. Transatlantic Trade and Investment Partnership 43

Redan dagen innan hade president Barack Obama i sitt State of The Union-tal till kongressen förklarat att USA var berett att inleda förhandlingar om breda handelsliberaliseringar över Atlanten. EU-kommissionen föreslog förhandlingsdirektiv för medlemsstaterna den 12 mars 2013. I maj antog Europaparlamentet en resolution som uttryckte parlamentets avsikt att noga följa processen och bidra till ett lyckat resultat. Den 14 juni beslutade rådet att ge EUkommissionen grönt ljus till att inleda förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal med USA. Förhandlingarna om Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) startade i juli 2013. De omfattar ett brett spektrum av frågor, bland annat tullar, tjänstehandel, regleringar, investeringar, immateriella rättigheter, offentlig upphandling och subventioner av statliga företag, arbetskraftens rörlighet, hållbar utveckling, regler om fungerande kontroller av handeln och tullsamarbete, konkurrens, energi- och råvarufrågor, handelsrelaterade aspekter på små och medelstora företag, kapitalrörelser och betalningar samt en institutionell ram, inklusive en tvistlösningsmekanism. Syftet med TTIP Syftet med TTIP är att på bred front öka integreringen mellan EUs och USAs ekonomier. Tanken är att dessa två parter, som båda är politiskt, ekonomiskt och tekniskt mycket utvecklade, och som redan har mycket starka ekomiska band, ska kunna finna lösningar på några av dagens svåraste utmaningar inom handelspolitiken. TTIP är ingen konkurrent till WTO utan ett komplement. Erfarenheten har visat att det är mycket svårt att samla omkring 160 länder till genomgripande reformer av världshandeln. Om världens två största ekonomier kan finna gemensamma lösningar inom handelspolitiken, kan detta tjäna som förebild för andra internationella handelsavtal, till exempel för ett kommande bilateralt avtal med Kina. TTIP kan även ge en stimulans till förhandlingarna på global nivå. Det har skett tidigare. Uruguayrundan inom GATT, som bland annat ledde fram till bildandet av WTO, kunde framfångsrikt slutföras 1994, bland annat genom det tryck som skapades när Europeiska Unionen bildades 1993 och frihandelsområdet NAFTA skapades året därpå av Kanada, Mexico och USA. TTIP bör utformas på ett sådant sätt att det underlättar för handel även med länder som står utanför avtalet, till exempel genom att ansluta sig till hela eller delar av avtalet. Om EU och USA kan enas i frågor kring standardisering och olika regleringar, underlättar det 44 Transatlantic Trade and Investment Partnership

även för andra länder som vill exportera varor till EU eller USA. Det är inte heller omöjligt att gemensamma standarder och regleringar mellan världens två största ekonomier kan få global acceptans. Det är viktigt att TTIP inte innehåller komplicerade ursprungsregler eftersom regionala eller bilaterala regler om produkters ursprung kan skapa en spagettiskål av regler som leder till höga administrativa kostnader för gränsöverskridande handel. Tullar, standarder och regleringar Det lättaste området för TTIP, tekniskt sätt, är att avskaffa alla tullar och andra direkta handelshinder mellan de två ekonomierna. Även om tullnivåerna i dag är mycket låga, i genomsnitt kring fyra procent, så saknar detta inte betydelse. Det finns produkter som fortfarande är belastade med höga tullar. Både EU och USA har exempelvis höga tullar på vissa livsmedel. EU har också höga tullar på motorfordon. Kort sagt handlar överenskommelsen om att anpassa våra ekonomier till varandra på de områden där det är lämpligt genom att göra det enklare för våra företag att snabbare göra affärer tillsammans, vilket i sin tur leder till att konsumenterna kan göra besparingar och till att det skapas tiotusentals nya jobb i Europa. Samtidigt är det viktigt att understryka att Europa går in i dessa förhandlingar med både entusiasm och realism. Inhemska standarder och normer för miljö, arbetsrätt, personlig integritet, säkerhet och konsumentskydd kan inte och kommer inte att sänkas för att främja handel och investeringar. EUs handelskommissionär Karel De Gucht den 14 juni 2013. Transatlantic Trade and Investment Partnership 45

För att försäkra att TTIP-förhandlingarna resulterar i ett avtal som genererar breda ekonomiska fördelar och som är i linje med gemensamma transatlantiska värderingar, inklusive hög standard inom hälsa, konsumentsäkerhet och miljöskydd, blir det nödvändigt att skapa möjligheter till dialog mellan förhandlare och ett brett spektrum av intressenter. Det är därför båda sidor har infört nya sätt att engagera civilsamhället i processen att utveckla mål för förhandlingarna. Mark F. Brzezinski, USAs ambassadör i Sverige, i Dagens Industri den 9 november 2013 Dessutom innebär även en liten tullsänkning en hel del med tanke på de enormt stora handelsflöden som går över Atlanten. En stor del av handeln består av priskänsliga insatsvaror och många av dessa ingår i omfattande produktionskedjor där tullar adderas vid varje gränsövergång. Varje år betalar europeiska företag närmare 100 miljarder kronor i tull i USA, och amerikanska företag betalar motsvarande belopp till EU. Uppskattningar tyder på att cirka 20 procent av de vinster som kan uppstå genom ett ambitiöst TTIP-avtal kan hänföras till sänkta tullar. De stora vinstmöjligheterna ligger inom områden som inte direkt handlar om handelspolitik, till exempel olika former av standardisering samt regleringar kring miljö, säkerhet och hälsa. Företagens kostnader för dessa regelverk kan motsvara tullar på 10 20 procent. Tanken är inte att sänka kraven inom dessa områden utan att systematiskt gå igenom de olika regelverk som finns i EU och USA för att se hur man kan minska företagens regelbörda. Både EU och USA har höga ambitioner inom miljö, säkerhet, hälsa och andra samhällsområden. Men regelverken och deras tillämpning har ofta utvecklats oberoende av varandra. Därigenom har det etablerats skilda krav i EU och USA, även om kravnivåerna är likvärdiga. Motorfordon kan ha tusentals komponenter från hundratals leverantörer i dussintals länder. Här finns olikheter i standarder och testprocedurer mellan länder. EU och USA har olika men liknande säkerhetskrav när det till exempel gäller ljus, dörrlås, bromsar, styrning, säten, bilbälten och elstyrda fönster. 46 Transatlantic Trade and Investment Partnership

Ett exempel gäller en amerikansk tillverkare av lätta lastbilar som ville sälja en särskild modell i Europa. Detta krävde 100 unika delar, 42 miljoner dollar i design och utveckling och 33 nya tester av fordonssystem utan att detta gav några skillnader i fordonets prestanda vad gäller säkerhet eller miljö. Ett annat exempel är att företag som importerar acetyl till USA, ett ämne som ingår i aspirin och paracetamol, måste hantera fyra likartade regleringar från fem olika myndigheter som ofta brister i inre samordning och kommunikation. Detta orsakar förseningar för var tredje leverans. Inom företagstjänster finns rader av handelshinder, exempelvis vilka krav som ställs på arkitekter, ingenjörer och andra yrkesgrupper för att de ska få arbeta i ett land. Det finns flera praktiska svårigheter med att reformera regelverken. Ett problem är att dessa regler inte har tillkommit i handelspolitiskt syfte och att de administreras av myndigheter som har helt andra mål än handelspolitiska, till exempel livsmedelssäkerhet eller trafiksäkerhet. Problemen blir inte mindre av att bestämmelserna inom vissa områden fastställs av EUs 28 medlemsstater och USAs 50 delstater var för sig. Här måste man gå igenom område för område. En möjlighet, där kravnivåerna i EU och USA bedöms som tämligen likvärdiga, är att tillämpa ömsesidigt erkännande: En produkt som är godkänd enligt EUs regelverk blir automatiskt godkänd även i USA och vice versa. Ännu bättre är naturligtvis om man, då nya regelverk ska utvecklas eller befintliga regelverk uppdateras, arbetar gemensamt i EU och USA med regelverkens utformning. Näringslivet ser helst att förhandlingarna snabbt betar av frågor där det råder samsyn och lägger krut på att få till ett ömsesidigt erkännande och på sikt harmonisering av tekniska regler för till exempel läkemedel, elektroniska produkter och bilar. Det är där de stora vinsterna för före tagen finns att hämta. Hans Stråberg, f.d. vd i Electrolux och nu styrelseledamot i Investor. Han leder den europeiska delen av Transatlantic Business Dialogue (TABD), en sammanslutning av flera storföretag på ömse sidor Atlanten som har en central roll i arbetet med TTIP. Transatlantic Trade and Investment Partnership 47

Det gäller att bryta ner den silomentalitet som präglar de olika regelmyndigheterna; de beaktar ofta bara de direkta effekter som berör myndighetens eget ansvarsområde, inte de indirekta effekterna för den internationella handeln. Särskilt viktigt är att analysera effekterna på internationella produktionskedjor. Det är viktigt att detta reformarbete inte betraktas som en kamp mellan europeiska och amerikanska regelverk eller myndigheter, utan som en ömsesidig process där man kan utbyta erfarenheter och lära av varandra för att hitta lösningar som är bäst för alla parter. Både myndigheter (skattebetalare), företag och konsumenter kan på så sätt besparas onödiga kostnader. Man bör ha i åtanke att det inom EU och i många enskilda länder, däribland Sverige, bedrivs egna regelförenklingsarbeten i syfte att minska företgens regelbörda. Förenklingar och harmoniseringar i regelverken kan därför ha positiva effekter både för internationell handel, handeln inom EU och för inrikeshandeln. Vinster av TTIP Det har gjorts flera försök att beräkna de ekonomiska effekterna av ett TTIP-avtal. Resultaten varierar en hel del, dels beroende på vilka antaganden man gör om avtalets utformning, dels på skillnader i de ekonomiska analysmodellerna. Tendenserna är dock desamma i alla analyser: ökad handel, ökat ekonomiskt välstånd, fler jobb och lägre arbetslöshet, både i EU och USA. En bedömning från OECD ger vid handen att en genomgripande regelreformering skulle kunna öka BNP per capita med över 3 procent i EU och USA. Kommerskollegium Kommerskollegium presenterade 2012 en analys av de potentiella effekterna för Sverige av ett TTIP-avtal. Där presenterades två scenarier som byggde på att alla tullar mellan EU och USA avskaffades. Skillnaderna mellan scenarierna låg i olika nivåer vad gällde övriga handelshinder, 25 respektive 50 procent reducering av dessa hinder. I det begränsade scenariot skulle handeln mellan EU och USA öka med 20 procent i bägge riktningar. Den svenska exporten till USA skulle öka med 17 procent och importen med 15 procent. I det mer ambitiösa scenariot skulle handelseffekten bli ungefär dubbelt så stor. 48 Transatlantic Trade and Investment Partnership

I de två scenarierna skulle Sveriges BNP öka med 0,1 respektive 0,2 procent medan effekterna i EU som helhet skulle bli marginellt högre och i USA klart högre (0,2 respektive 0,5 procent). En bransch som bidrar starkt till denna effekt är företagstjänster som utgör en stor del av handeln i bägge riktningar mellan Sverige och USA. Eftersom denna sektor har stor betydelse som leverantör till många andra branscher och genererar många högkvalificerade arbeten kan TTIP skapa viktiga dynamiska effekter som inte fångas upp i Kommerskollegiums studie. Center for Economic Policy Research Den brittiska tankesmedjan Center for Economic Policy Research (CEPR) presenterade 2013 en analys av ett TTIP-avtal. Det ena scenariot byggde på att 98 procent av tullarna och 10 procent av regelkostnaderna försvann. Det ena scenariot byggde på att 100 procent av tullarna och 25 procent av regelkostnaderna försvann. CEPR fann att i det mer ambitiösa scenariot ökade BNP inom EU med 0,5 procent, vilket innebär 545 euro för ett genomsnittshushåll på fyra personer. En familj i USA skulle tjäna 655 euro. Även effekterna för övriga världen blir positiva genom dynamiska spridningseffekter, bland annat i form av ökad export till EU och USA. Sammantaget skulle EUs BNP öka med 120 miljarder euro, USAs med 95 miljarder och BNP för resten av världen med 100 miljarder euro. De sektorer som TTIP skulle ha störst effekter på var läkemedel, jordbruk och finansiella tjänster. Uppskattningsvis skulle 0,2 0,5 procent av arbetskraften inom EU på sikt behöva byta jobb för att handelsvinsterna skulle få full effekt. Invändningar mot TTIP Svagare skydd för hälsa, miljö och säkerhet? Det har väckts farhågor om att TTIP kommer att leda till försämrat skydd för hälsa, miljö och säkerhet. Men EUs förhandlingsmandat säger tydligt att detta inte kommer i fråga. Både EU och USA har höga ambitioner inom miljö, säkerhet, hälsa och andra samhällsområden. Avsikten är inte att sänka kraven inom dessa områden utan att systematiskt gå igenom de olika regelverk som finns i EU och USA för att se hur man kan minska företagens regelbörda genom bättre samordning av regelverken och dess tillämpningar. Transatlantic Trade and Investment Partnership 49

Inom läkemedelsområdet har det under senare år bedrivits ett samarbete mellan EU och USA som har minskat onödigt dubbelarbete vid godkännande av läkemedel. Kostnaderna har sänkts kraftigt. Samtidigt har den höga konsumentskyddsnivån upprätthållits eller till och med förstärkts. TTIP kommer inte att sätta den nationella lagstiftningen eller EU-lagstiftningen ur spel. Den grundläggande lagstiftning som exempelvis finns för skydd av hälsa, miljö och säkerhet påverkas inte av förhandlingarna. Detta betyder bland annat att EUs bestämmelser om genmodifierade grödor och hormonbehandlat kött inte berörs av TTIP. Försämringar i arbetsmiljö eller arbetsrätt? De svenska fackföreningarna LO, SACO och TCO har ställt sig bakom strävandena att uppnå ett TTIP-avtal. Men de säger samtidigt att det inte får leda till ett utnyttjande av människor genom en konkurrens byggd på ojusta anställningsvillkor. Fackens bestämda uppfattning är att TTIP måste vila på respekt för arbetstagares grundläggande rättigheter. Enligt EUs förhandlingsdirektiv ska TTIP inte medföra sänkta nivåer för nationell lagstiftning om skydd för arbetstagare och arbetsmiljö. Mandatet säger också att avtalet bör säkra att lagar och andra författningar inom EU och i medlemsländerna om arbetsvillkor ska gälla. Man bör notera att Sverige genom medlemskapet i EU deltar i en mycket omfattande ekonomisk integration tillsammans med länder som har olika förhållanden vad gäller avtal och lagstiftning på arbetsmarknaden utan att detta hotar den svenska arbetsmarknadsmodellen. Systemet med skydd av företagsinvesteringar inkräktas på ländernas demokratiska institutioner? En av de hetaste debatterna om TTIP gäller skyddet för gränsöverskridande företagsinvesteringar, så kallar Investor-State Dispute Settlement (ISDS). Dessa bestämmelser ger företag möjligheter att stämma ett land som de anser har brutit mot handelsavtalets regler. Bestämmelserna reglerar att sådana tvister ska lösas i särskild ordning eftersom de lokala domstolarna kan vara partiska eller sakna mandat att hantera sådana tvister. Bakgrunden till dessa bestämmelser är att det i WTO-systemet inte finns tvistlösningsmekanismer då det gäller företagsinvesteringar, vilket det finns för handelstvister. Därför har detta problem reglerats i bilaterala eller regionala avtal. 50 Transatlantic Trade and Investment Partnership

EU-länderna har sammantaget ISDS-bestämmelser i 1 400 handelsavtal. Sverige har i dag sådana klausuler i det 60-tal avtal vi har tecknat, med huvudsakligen utvecklingsländer. Nio av de nyaste EU-medlemmarna har ISDS-avtal med USA som ingicks före inträdet i EU. Detta har inte skapat några problem för medlemsländerna att anpassa sig till EUs regelverk. Det har heller inte lett till några tvister med amerikanska företag. Enligt förhandlingsmandatet ska EU i TTIP-förhandlingarna eftersträva högsta möjliga skydd för europeiska investerare i USA. Om, och i så fall hur, ISDS-bestämmelser kommer att finnas med i TTIP-avtalet är ännu inte bestämt. EU arbetar för att sådana bestämmelser i så fall ska få en utformning som inte inkräktar på de ingående staternas demokratiska funktioner. Vi är överens om att en ökad handel mellan EU och USA är bra för svensk ekonomi och för våra medlemmar. Konkurrens på lika villkor mellan två utvecklade ekonomier främjar nödvändig struktur omvandling och skapar arbetstillfällen i verksamheter med bärkraft. Men det får inte leda till ett utnyttjande av människor genom en konkurrens byggd på ojusta anställningsvillkor. --- Ett bra TTIP-avtal har potential inte bara att öka välståndet i USA och EU. Det kan också bidra till att förbättra andra avtal som är på gång, inte minst ett kommande avtal mellan EU och Kina. --- Ett bra avtal med USA stärker långsiktigt både näringslivet och arbetstagarna. Det är väl värt att stå enade bakom en sådan utveckling! LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson, TCO-ordföranden Eva Nordmark och SACO-ordföranden Göran Arrius i Dagens Industri den 18 februari 2014. Transatlantic Trade and Investment Partnership 51

Det finns brister i en del avtals ISDS-klausuler vad gäller tranparens, demokratiskt självbestämmande och uppförandekoder för multinationella företag. EU-medlemmarna och USA har väl utvecklade demokratiska system. En ambition med TTIP är att här kunna skapa ett regelverk för ISDS som kan bli en förebild för andra avtal. Påverkan på miljö och klimat? De beräkningar som har gjorts tyder på att TTIPs effekter vad gäller koldioxidutsläpp och hållbar resursförbrukning är begränsade. EU-kommissionen har dock beslutat att noga studera hur TTIP kan påverka frågan om hållbar utveckling. Arbetet kommer att göras av oberoende experter som ska samråda med intressenter och representanter för civilsamhället i både EU och USA. Eftersom hoten mot en hållbar utveckling bäst kan mötas genom ny och miljövänligare teknik, så kan eventuellt negativa miljöeffekter av TTIP till stor del uppvägas av att den ökade ekonomiska integrationen mellan EU och USA leder till en snabbare utveckling och spridning av miljövänlig teknik. Dessutom leder en bättre samordning av standarder och regelverk till ett effektivare resursutnyttjande, vilket också bidrar till en mer hållbar utveckling. Onödigt hemlighetsmakeri? En del kritiker av TTIP hävdar att förhandlingarna kännetecknas av alltför mycket hemlighetsmakeri. Förhandlingar kan aldrig äga rum under fullständig öppenhet. Detta gäller inom partier och riksdagsutskott, liksom på arbetsmarknaden och inom andra samhällsområden. Givet denna restriktion präglas TTIP-förhandlingarna av en relativt stor öppenhet. Parterna har redovisat sina utgångspunkter för förhandlingarna och fortlöpande kommer rapporter från överläggningarna. EU-kommissionen stävar efter att föra en dialog med olika organisationer och intressegrupper under förhandlingsarbetet. När ett färdigförhandlat avtal föreligger måste det godkännas av Europaparlamentet, rådet (som består av regeringarna i de 28 EU-länderna) samt av den amerikanska kongressen. 52 Transatlantic Trade and Investment Partnership

Anders Johnson är skriftställare med inriktning på näringslivshistoria. Han har bland annat författat Globaliseringens tre vågor Sveriges internationalisering under 150 år (Globaliseringsrådet 2008) och Från Absolut till Zorn 101 historiska band mellan Sverige och USA (Centrum för Näringslivshistoria 2013). Johnson fick 2009 Studieförbundet Vuxenskolans Sokratespris för folkbildande insatser inom svensk industrihistoria. 2010 fick han Svenskt Näringslivs pris till Curt Nicolins minne för skrift ställeri kring svensk näringslivshistoria. 53