Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet



Relevanta dokument
Bilaga 2 Användarscenario och arbetsflöde, Delaktighet

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Intygstjänster

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Exempel på AB dok. arkitekturella beslut

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Rehabiliteringsgarantin

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Med hälso- och sjukvården

Försäkringskassan Sverige

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Release notes. Webcert 6.0

Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra

Uppdaterat Fråga Svar

Intygstjänster. En plattform som skapar möjligheter. 7 april Lena Furubacke

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas?

Nya situationsanpassade intyg förenklar hanteringen av sjukskrivning

PATIENTENS VÄG. Dokumentet följer filmen Patientens väg i bild och text Område kommunikation, SUS 1

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

Informationsspecifikation levnadsvanor

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

2. Är utlåtandet även baserat på andra medicinska utredningar eller underlag? i Ja. Fyll i nedan.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

en handbok om rehabilitering

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Vi är Försäkringskassan

Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan

Inera Medcert Testspecifikation

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Information om nya webcert via Cosmic och nya läkarintyget för sjukpenning (FK7804)

ELEKTRONISKA INTYG WEBCERT

Ett bättre och enklare intygsarbete

Användarmanual. Webcert integration

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

ehälsa i kommunerna för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

Användarmanual. Webcert integration version 6.4

Aktuellt läge för Pascal och bakgrund till utvecklingen

Svar på regeringsuppdrag

Arbetsresor istället för sjukpenning

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Effektivare triage med stöd av rehabkoordinator för patienter som söker för sviktade psykisk hälsa på Lerums vårdcentral

Ökad patientdialog med digitala formulär

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

RIV Tekniska Anvisningar Release notes

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Förbättring och effektivisering av vårdens arbete med intyg. Sammanfattning av delrapport från förstudien Framtidens intygsprocess

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober Välkomna!

Läkarutlåtande för arbetsskadelivränta 1 (6)

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Intygstjänsterna sparar tid och pengar och höjer kvaliteten

Rehabkoordinatorns manual för att arbeta med flödesschema.

Sjukanmälan Anmälan, rådgivning & statistik

Användarmanual Intygsstatistik. Nationell statistik

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Begreppstrappan. Verktyg för stödjande av samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering. LokusTierp2017/Samordningsförbundet/Uppsala län

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm


Ifyllnadsstöd i läkarintyg för sjukskrivning. watch?v=zpfxl_tjzzw

Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Sjukskrivning i den kliniska vardagen

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Bilaga 1. Preliminär juridisk rapport

Kvalitetskrav för medicinskt bedömningsteam på vårdcentral

Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan. Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se

ICF och läkarintyg

Användarmanual. Webcert Fråga/Svar

Transkript:

1 (12) 1 december Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet Introduktion Den vanligaste sjukskrivningssituationen i Sverige idag är den korta sjukskrivningen, där prognosen ofta är förutsägbar och läkaren bedömer att individen ska tillfriskna och återgå till arbete eller annan sysselsättning. Scenario Enkelhet illustrerar projektets lösningsförslag för den framtida intygsprocessen i dessa fall. Förslaget är inte detaljerat och för att realiseras krävs det fortsatt utredningsarbete. Aktörerna är individen, arbetsgivaren, vården och Försäkringskassan. Viktiga principer som tas upp i scenariot är vårdens och Försäkringskassans behov av att göra så lite som möjligt, men att göra rätt individens och arbetsgivarens behov av kontroll och delaktighet ett framtida försäkringsmedicinskt kunskapsstöd för rekommenderad sjukskrivningstid. Efter användarscenariot och idéskissen finns en arbetsflödesmodell som stödjer scenariot genom att visa upp en grafisk bild över det tänkta arbetsflödet. En arbetsflödesmodell beskriver en rad aktiviteter som är beroende av varandra och som utförs i en viss ordning samt visar vem som utför dem. Syftet med en arbetsflödesmodell är således att visa vad som ska göras, av vem, i vilken ordning det utförs samt de krav på information som ställs i de olika arbetsstegen. Användarscenario Inför vårdbesöket Björn arbetar i en skolbespisning och har de senaste sex måndarena haft återkommande smärta i handleden och tummen. Hittills har han kunnat utföra sitt arbete men en dag vaknar han och har så ont att han ringer sin arbetsgivare (AG) och sjukanmäler sig. Efter det ringer han till sin vårdcentral för att boka tid för besök. Sjuksköterskan bokar en tid och tipsar om möjligheten för Björn att logga in på Tjänsten (som till exempel nås via Mina vårdkontakter) där han kan beskriva sina besvär och sitt arbete (arbetsuppgifter, arbetstid och arbetsmoment). Den informationen kan läkaren sedan använda om en sjukskrivning skulle bli aktuell. Om Björn har varit sjukskriven tidigare kan han uppdatera befintlig information. Där finns också Björns sjukpenninggrundande inkomst (SGI) från Försäkringskassan (FK). Om den inte är aktuell kan Björn informera FK om sin aktuella lön så att FK kan räkna ut en ny SGI. Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga strategin för Nationell ehälsa tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.

2 (12) Under vårdbesöket Innan eller i samband med vårdbesöket kan läkaren se att det finns information om Björn i Tjänsten. Läkaren undersöker Björn, ställer ytterligare frågor och fastställer diagnos. Björn har en inflammation i senskidan vid tumbasen. Läkaren dokumenterar i journalsystemet och bedömer att det är aktuellt med sjukskrivning. Hon öppnar Tjänsten och får med sig diagnosen från journalen samt den information som Björn har matat in själv: arbetsuppgifter och information om sina besvär. Det försäkringsmedicinska kunskapsstödet rekommenderar en sjukskrivningstid på fyra veckor. Läkaren tycker att det verkar rimligt eftersom det inte finns några komplicerande faktorer. Björn får information om att han kan återgå i arbete tidigare om symtomen försvinner. Läkaren informerar Björn om att ett intyg kan tillgängliggöras för Björns AG och FK redan nu men att han också har möjlighet att läsa intyget hemma och sedan tillgängliggöra det. Björn vill tillgängliggöra det när han kommer hem. Björn går hem och loggar in i Tjänsten. Han ser över sina inställningar och läser hur de fungerar. Han bestämmer sig för att tillgängligöra intyget för sin AG och FK. Han ändrar inga inställningar eftersom de från början överensstämmer med vad han vill lämna samtycke till. AG notifieras om att intyget finns och konstaterar att Björn kan få sjuklön från AG fram till och med dag 14. När dag 14 närmar sig notifieras han via SMS om hur sjukpenning från FK fungerar. Björn ansöker om sjukpenning. Avslutning alternativ 1 Björn känner sig bättre och går tillbaka till jobbet efter tre veckors sjukskrivning. Han loggar in i Tjänsten och friskanmäler sig. Björn kan också få information från FK om planerat datum för utbetalning. Avslutning alternativ 2 Björns sjukskrivning går mot sitt slut och besvären har inte gått över. Han får ett meddelande via SMS att sjukskrivningstiden går mot sitt slut. Han bokar ett återbesök på vårdcentralen. Under vårdbesöket Vid återbesöket på vårdcentralen bedömer läkaren att Björn behöver opereras. Eftersom väntetiden på operationen är två veckor och läkningen brukar ta två veckor enligt det försäkringsmedicinska kunskapsstödet förlänger läkaren sjukskrivningen med fyra veckor genom att uppdatera de befintliga uppgifterna. Eftersom det inte heller denna gång finns några komplicerande faktorer räknas det fortfarande som ett enkelt ärende och ingen ny information behöver tillföras. Läkaren informerar Björn om att ett intyg kan tillgängliggöras för Björns AG och FK redan nu men att han också har möjlighet att läsa intyget hemma och sedan tillgängliggöra det. Björn vill tillgängliggöra det när han kommer hem. Efter vårdbesöket Björn går hem och loggar in i Tjänsten. Han bestämmer sig för att tillgängligöra intyget för sin AG och FK. Björn ansöker om sjukpenning. Han opereras enligt planerat, operationen går bra. När fyra veckor har gått är handen läkt och smärtan borta. Björn börjar återigen arbeta.

3 (12) Idéskiss Det är en utvecklingsfråga hur lösningen kommer se ut i framtiden men projektet har skissat på en idé över hur vyerna och den dynamiska intygsprocessen skulle kunna fungera utifrån scenario Enkelhet. Se skiss nedan.

4 (12) Läkarens vy 1. Läkaren dokumenterar medicinsk information i journalen och bedömer att Björn behöver vara sjukskriven Tjänsten öppnas och visar Björns uppgifter. 2. I läkarens vy i Tjänsten syns uppgifter som Björn (via sin vy) tillgängliggjort om sysselsättning. Där finns även Björns egen beskrivning av sina besvär. 3. Björns diagnos hämtas från journalen. Kunskapsstödet kan föreslå information för detta underlag och kan omfatta en eller flera: diagnoser med ICD-koder behandlingar med KVÅ-koder föreslagna ICF-koder för beskrivning av funktionsnedsättning eller aktivitetsbegränsning i förhållande till diagnosen. 4. För vissa koder (eller kombinationer av ICD, ICF, KVÅ plus ev. arbetsrelaterade koder) rekommenderar kunskapsstödet längd för sjukskrivning. Om läkaren väljer en längre sjukskrivningstid än vad kunskapsstödet rekommenderar dyker ett fält upp där läkaren behöver motivera varför. 5. Läkaren signerar intyget och informerar Björn om att den nu finns synlig i hans vy i Tjänsten, till exempel för att tillgängliggöra den vidare till arbetsgivaren och Försäkringskassan.

5 (12) Björns vy 1. Björn kan välja att tillgängliggöra intygsinformationen för olika mottagare. I detta exempel tittar Björn på sitt intyg och kan där välja att visa olika delar av intygsinformationen för olika mottagare (Försäkringskassan respektive arbetsgivaren Skolan Y). Han väljer att lägga till dessa som mottagare men ändrar inga detaljerade inställningar. Björn kan i sin vy överblicka alla mottagare och sina inställningar. Han kan där även välja att automatisera tillgång till intygsinformationen för bestämda mottagare, eller välja att ge tillgång från gång till gång utifrån händelser i intygsprocessen. Vid ett specifikt intyg kan Björn också se vilka delar av intygsinformationen som inte är ett krav att tillgängliggöra för olika mottagare. Det går att välja att visa eller dölja viss intygsinformation. 2. Björn kan se de uppgifter läkaren baserat sin bedömning på vid tillfället när intygsinformationen signerades.

6 (12) Björns vy 1. Björn blir uppmärksammad på att intyget tagits emot av arbetsgivaren och får veta hur han ansöker om sjukpenning om han inte är tillbaka på sitt arbete innan dag 15.

7 (12) Läkarens vy 1. Läkaren kan se att Björn har en pågående sjukskrivning som tar slut samma dag. 2. Uppgifter om Björns arbete är oförändrade sen förra vårdbesöket. 3. Information om diagnos syns från Björns tidigare sjukskrivningstillfälle. Behandling med tillhörande KVÅ-kod har tillkommit för bedömning av sjukskrivning. 4. Kunskapsstödet föreslår 2 veckors sjukskrivning utifrån KVÅ-kod. Väntetiden för Björns operation är två veckor. Läkaren bedömer att sjukskrivningen därför totalt kommer att vara fyra veckor och ändrar slutdatumet som kunskapsstödet föreslagit. Läkaren kan välja att se mer om kunskapsstödets rekommendation. 5. Läkaren behöver ange varför sjukskrivningstiden bedöms bli längre än den kunskapsstödet föreslagit. 6. Läkaren signerar intyget och informerar Björn om att kolla inställningarna i Tjänsten. Den nya informationen behöver vara tillgänglig för Försäkringskassan och ansökan om sjukpenning kan behöva aktiveras.

1 december 8 (12) Arbetsflödesmodell, del 1

1 december 9 (12) Arbetsflödesmodell, del 2

1 december 10 (12) Arbetsflödesmodell, del 3

11 (12) 1 december Förklaringar till arbetsflödet En arbetsflödesmodell beskriver en rad aktiviteter som är beroende av varandra och som utförs i en viss ordning samt vem som utför dem. De olika komponenterna i modellen utgörs av aktiviteterna (gröna rutor), rollerna som utför aktiviteterna (de horisontella uppdelningarna till vänster märka med rollernas benämning), informationslagren (de horisontella gula fälten längst ner) samt informationsmängderna (pilarna som går till/från informationslagren). Nedan följer en beskrivning av de roller, informationslager och informationsmängder som förekommer i detta arbetsflöde. Roll/aktör Individ Arbetsgivare Läkare (Vårdcentral) Läkare (Kirurg) Försäkringskassan Individen deltar aktivt i intygsprocessen, och kan själv administrera intyg via Tjänsten. Hos arbetsgivaren har patienten sin anställning. Arbetsgivaren blir en part i patientens sjukskrivning och därmed i denna process då arbetsgivaren tar emot sjukanmälan, tar del av intyg, betalar ut sjuklön samt tar emot friskanmälan. Intygsskrivande läkare på vårdcentral. Den läkare som i denna process utför en operation. Rollen Försäkringskassan kan egentligen delas upp i Försäkringskassan som organisation och FK-handläggare. I detta sammanhang tillför det dock ingenting för tydligheten att göra denna uppdelning, utan Försäkringskassan ses som en aktör. Försäkringskassans interna processer omfattas inte heller av detta projekt, varför de endast beskrivs summariskt. Informationslager Tjänsten Vårdsystem Försäkringsmedicinskt kunskapsstöd (FMKS) Projektets framtida system för hantering av individens personliga val för behandling av intygsinformation, samt kommunikation kring denna. Journalsystem, inte specifikt inriktat på sjukskrivning, håller bred information t.ex. anamnes och status. Kan även vara andra vård- och patientadministrativa system. Projektets framtida utveckling och utvidgning av dagens försäkringsmedicinska beslutsstöd (FMBS).

12 (12) 1 december Informationsmängd Anamnes, Diagnos, Prognos Anamnes, Diagnos, Prognos, Planerad åtgärd AoSp Befintlig intygsinformation Datum för utbetalning Friskanmälan Första sjukskrivningsdag Info om utbetalning Inställningar Intyg (4 veckor) Intyg (+ 4 veckor) Notifiering SGI Individens beskrivning Individens beskrivning: Arbetsuppgifter/ Arbetsmoment/Arbetstid Individens beskrivning: Besvär Individens ev. tidigare beskrivning Rekommendation Samtycke intyg Uppdatering SGI Information om anamnes, diagnos, prognos. Information om anamnes, diagnos, prognos samt planerad åtgärd. Ansökan om sjukpenning till Försäkringskassan. Intygsinformation som sedan tidigare finns sparad i Tjänsten. Information om Försäkringskassans planerade datum för utbetalning av sjukpenning. Individens friskanmälan till Försäkringskassan. Arbetsgivarens information om individens (den anställdes) första sjukskrivningsdag. Försäkringskassans noteringar i samband med att utbetalning av sjukpenning görs. Individens inställningar om vilken intygsinformation denne vill dela, samt vilka aktörer informationen ska delas med. Vid specifikt tillfälle, av läkare, signerad intygsmängd. Innehållande bl. a. en sjukskrivningstid på 4 veckor. Vid specifikt tillfälle, av läkare, signerad intygsmängd. Innehållande bl. a. en förlängd sjukskrivningstid med 4 veckor. En upplysning om att det finns ny information i Tjänsten som berörd aktör bör ta del av. Information om patientens sjukpenninggrundande inkomst. Individens egen beskrivning av sina besvär, sina arbetsuppgifter och arbetsmoment samt sin arbetstid. Individens egen beskrivning av sina arbetsuppgifter och arbetsmoment samt sin arbetstid. Individens egen beskrivning av sina besvär. Individens eventuellt sedan tidigare sparade egen beskrivning av sina besvär, sina arbetsuppgifter och arbetsmoment samt sin arbetstid. Det försäkringsmedicinska kunskapsstödets rekommenderade sjukskrivningstid. Individens samtycke till att dela ett visst intyg med valda aktörer. Uppdatering av sjukpenninggrundande inkomst.