UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

Relevanta dokument
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Profil. Naturvetenskap och teknik

HANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Arbetsplan Violen Ht 2013

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Kvalitetsredovisning

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Pedagogisk plan för Silvertallens förskola

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Arbetsplan för Ängen,

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Lokal arbetsplan för

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Arbetsplan

Verksamhetsplan

Trollskogen Läsår 2015/2016

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

2.1 Normer och värden

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Lyckans mål 2016/2017

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Lärande & utveckling.

Handlingsplan GEM förskola

Arbetsbeskrivning för

Lokal Arbetsplan för Sörgården

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Fenomen som undersöks

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017

Lokal Arbetsplan för Östangården

Kvalitetsredovisning

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Vår verksamhet under läsåret

Lärande & utveckling.

Lokal Arbetsplan för VALEN

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för TALLEN

Lärande & utveckling.

Transkript:

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola

Det systematiska kvalitetsarbetet

MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade läroplanen för förskolan: Alla barn har rätt till Glädje: Bra bemötande, bli sedd och hörd, ha roligt tillsammans och vara en bra kompis Utmanas/utvecklas: genom roliga och inspirerande lärmiljöer/materiel som passar det enskilda barnet som ger aktivitet och lugn och ro i leken Inflytande och delaktighet: bli sedd och hörd och vara med och påverka

Glädje Bra bemötande, bli sedd och hörd. Ha roligt tillsammans och vara en bra kompis. Glädjen innebär att barnen genom leken får ta vara på sin nyfikenhet, utforska, utveckla förståelse/empati, kommunicera och samarbeta. Glädjen innebär att genom delaktighet uppmuntra och utmana barnen till samarbete, respekt, demokrati och ansvar. Glädjen innebär att genom en utmanande miljö får barnen tillfälle att utvecklas och utforska. Glädjen innebär att fånga barnens nyfikna frågor och att de leder processen vidare.

Utmanas/utvecklas genom roliga och inspirerande lärmiljöer/material som passar det enskilda barnet vilket bidrar till aktivitet och lugn och ro i leken Detta innebär att: Vi utgår från barnens erfarenheter, behov och åsikter. Verksamheten ska utmana barnens utveckling och lärande genom samarbete, reflektion och respekt. Miljön ska, genom att vara öppen, inbjudande och innehållsrik, väcka barnens nyfikenhet att kunna argumentera, kommunicera och känna sig delaktiga. Barnen ska få utforska och utmana sig själva och andra, samt oss pedagoger, och känna det lustfyllt. Verksamheten ska främja leken och kreativiteten och stärka barnens intresse och göra dem nyfikna på att erövra nya erfarenheter och kunskaper.

Inflytande och delaktighet: bli sedd och hörd och vara med och påverka Vi erbjuder barnen möjlighet till inflytande och delaktighet, där vi uppmuntrar barnen till att ta ansvar och visa respekt för varandra. Detta gör vi genom att vi ger barnen möjlighet till att vara med och bestämma vad som ska hända i verksamheten, utifrån barnens intressen samt teman. Vi uppnår det genom kommunikation och reflektion både enskilt och i grupp. Där blir alla barnen sedda och hörda och på så sätt får barnen påverka verksamheten.

Gpp: - Vi vill skapa roliga och inspirerande lärmiljöer som ger aktivitet och lugn och ro i leken.

Genomförande Allt började med BERTA (ett drakdjur) som flyttade in på förskolan under ombyggnaden. Hon inspirerade barnen till intresse för teknik, experiment, bygg och konstruktion. Olika lärmiljöer inne och ute: - Laboratoriet Experimentera och utforska till exempel magnetism, teknik, vatten, usb-ägg m.m. - Ateljén Skapande verksamhet med olika material och tekniker. - Symbolhörna Symboler utifrån barnens intresse, innefattar siffror och bokstäver. - Spel och pussel - Rörelse och motorik Hinderbana och balans ute, rörelselekar och rytmik inne och ute.

- Drama och fantasi Sagopåsar, sångkort, rollekar. - Bygg och konstruktion Lådor, kartonger, brädor, träpallar, duplo, lego, djur, kapplastavar, tågbana, kulbana, meccano, kugghjul, deltasand m.m - Vatten Is och snö, olika mått m.m - Sagorummet Böcker, ljudböcker - Matsituationer Rim och ramsor, vardagligt samtal, matematiska begrepp, bokstäver och siffror

Naturvetenskap: Is, snö och vatten Hur känns det? Är det varmt eller kallt? Vad smakar det? Luktar det något?

Hur lång tid tar det innan snön smälter? Vad händer när snön smälter? Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. (Lpfö98, 2010, s.10) Pennan flyter för den ser ut som en båt Människan flyter när vi håller andan (Barnens kommentarer)

Symbolhörnan Vad kan vi hitta för texter på förskolan? Hur gör jag ett C med glasspinnar? Hur skriver jag mitt namn med olika material?

Vad står det på min tröja? Hur ser mitt namn ut? Är det långt eller kort? Förskolan strävar efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner (Lpfö98, 2010, s.10)

Fantasi och saga! Vems är vanten? Är det någon som bor i vanten? Vem är det som klampar på min bro (Sagopåse) Teater Lisen kan inte sova Förskolan sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama (Lpfö98, 2010, s.10)

Bygg och konstruktion Vad finns det för olika material att bygga med? Vad händer när man lägger tyngst överst, lättast underst? Varför rasar det? Förskolan strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap (Lprfö98, 2010, s.10)

Matematik Vilka solrosor växer fortast. Ute eller inne? Vi är 27 st barn och 5 vuxna. Hur många barn blir det per vuxen? Förskolan strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar (Lpfö98, 2010, s.10) Räkna 1,2,3 Hur många är vi i cirkeln?

Laboratoriet Förskolan strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap (Lpfö98, 2010, s.10) Vad händer när vattnet fryser? Hur tror ni att det kommer att se ut? Hur fungerar magneter? Usb-ägg: Hur ser flugans vingar ut? Hur många droppar ryms på en 5 kronan? Vad händer när man häller diskmedel i vattnet?

Teknik Förskolan strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar (Lpför98, 2010, s.10) Hur ser en cd-spelare ut inuti? Hur kan jag få hjulen att snurra?

Ateljén Förskolan strävar efter att varje barn utveklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruerar med hjälp av olika tekniker, material och redskap (Lpfö98, 2010,s.10) Här kommer vi i kontakt med olika material och tekniker och lär oss att samarbeta.

Rörelse och motorik Kan jag hålla balansen? Hur kommer jag upp? Förskolan strävar efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande (Lpfö98, 2010, s.10)

Visst har vi en härlig utemiljö, som inspirerar till lek och upptäckarglädje! Förskolan strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv (Lpfö98, 2010, s. 10)

Utvärdering/reflektion/analys - Pedagogernas utvärdering: Lärmiljöerna blir bättre när de äldre och yngre barnen är i anpassade miljöer. Materialet blir mer tillgängligt. Både barn och pedagoger utmanas och utvecklas i sitt lärande. - Barnens inflytande: Vi ser det i lärmiljöerna, i reflektioner och dokumentation tillsammans med barnen. - Föräldrars reflektioner och åsikter. Vi har gjort en förfrågan till föräldrarna om de har märkt på sina barn att vi har förändrat våra lärmiljöer och arbetssätt. Arbetslaget ska dokumentera, följa upp och analysera hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med (Lpfö98, 2010,s.15)

Dessa reflektionsprotokoll hänger på väggen vid varje lärstation. Arbetslaget ska dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara (Lpfö98,2010,s.15)

Föräldrarnas kommentarer: Fint och inspirerande med lärmiljöer. Vi har märkt att hon tar för sig mycket. Berättar mycket hemma. Hon har blivit mer frågvis hemma. Hon är intresserad av siffror. Kul, nu fick vi se var alla idéer kommer från! Många nya ord och många frågor, märker vi. Vad tror ni händer? Vet ni vad som händer om man ställer ut vatten utomhus? Kan vi plantera här hemma?. Har börjat bokstavera en massa och frågar om bokstäver. Frågar varje dag vilken datum det är. Kommer antagligen från dagis? Jättefin miljö! Förresten han samlar saker som han kan ha användning på dagis. Hon gillar experiment, ska prova hemma efter varje gång. Bra! Har börjat räkna på engelska! Station? Hela dagis har fått bra rumsindelningar. Positivt! Mer prat hemma om olika aktiviteter. Det märks framförallt på de äldre barnen. Samtidigt får de mindre barnen mer utrymme också. Det ser bra ut, bra med uppdelning mellan små och stora barn. Stort och fint. Bra grundtanke! Bra med samarbete med skolan för de större barnen!

Nyfikenhet och kluriga frågor, dessutom berättar hon gärna om vad som gjorts på dagen. Enbart positiva saker och det är jättekul att se hur stimulerande och kreativa miljöer som barnen har att jobba i. Kanonbra! Fint och lärorikt Verkar roligt och inspirerande! Absolut jätte bra! Har mycket att berätta. Ja, absolut. Mycket talande om experiment och byggande. Han älskar dessa nya rum! Arbetslaget ska dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas tillvara (Lpfö98,2010,s.15) Nej. Roligt att ni har fått så fint. Det märks att ni har tänkt till hur ni vill ha era närmiljöer. Det är väldigt fint och inspirerande för han har blivit intresserad av experiment och plantering. Han vill gärna testa experiment hemma och ibland får han någon idé som han vill prova på dagis. Jättefina miljöer, inspirerande! Vårt barn har börjat pyssla mycket hemma, skriver, målar. Kanske kan bero på inspiration från dagis!? Tycker det har blivit jättefint! - Väldigt fina lärmiljöer. Många bra olika stationer. Bra alternativ för att öka kreativiteten. Öka läs och skriv. (Bokstav och siffror.)

ÅTGÄRDER /NYA IDÉER/OMPRÖVNING Vi beslutar att fokusera på följande förbättringsområde och behöver då göra följande åtgärder, som kommer att påverka/synas i våra kommande planeringar (GPP) och verksamhet. - Vi fortsätter att utveckla lärmiljöerna efter barnens intresse och behov. - Öka föräldrarnas delaktighet i verksamheten genom att ta till vara på deras tankar och erfarenheter. Arbetslaget ska använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden. (Lpfö98,2010,s.15)

5. NYA MÅL Våra verksamhetsmål 2012/2013. - Vi fortsätter att utveckla lärmiljöerna efter barnens intresse och behov. - Öka föräldrarnas delaktighet i verksamheten genom att ta till vara på deras tankar och erfarenheter.