Enheter för meningsfull daglig sysselsättning aktiviteter och deltagarnas erfarenheter Carina Tjörnstrand
Tidsdagboken som användes baserades på Profiles of Occupational Engagement in people with Schizophrenia, POES POES-P utvecklades; där P står för Productive occupations/produktiva aktiviteter. Arbetsschema Klocka: (1h x 8) Vad gjorde Du? Samtliga aktiviteter inom tidsramen ska registreras Med vemutförde du aktiviteten? Beskriv kortfattat den sociala situationen/miljön Var utförde Du aktiviteten? Hur upplevde Du aktiviteten? Referens till instrumentet POES: Bejerholm U, Hansson L, Eklund M. (2006) Profiles of engagement in people with schizofrenia, POES: Development of a new instrument based on time use diaries. British Journal of Occupational Therapy; 69:58 68.
Både träffpunkts och arbetslik verksamhet fungerade som en social mötesplats och gav möjlighet att vara engagerad i aktiviteter med olika kravnivåer. Viktigt att veta vad de innehåller för att kunna utveckla verksamheterna I framtiden!
Sex kategorier: Tillverkningsaktiviteter Att göra många exemplar av samma produkt. Monteringsarbete, Monterar ihop cyklar eller paketerar objekt till försäljning. Massproduktion, av kreativt skapade produkter el. på uppdrag av företag. Ansvarar för att producera enstaka varor på beställning av kunder. Tex Snickeriprodukter, inramning av tavlor. Serviceaktiviteter Sälja saker i affären på enheten, assistera andra med kontorsmaterial t.ex. kopiera etc. Informationsfokuserade aktiviteter Delta i möten och få information, få handledning, delta i utbildning utanför enheten, lära ut aktiviteter till andra aktivitet
Being at the day centre means participating in occupations with different levelsofdemand Categories Social occupation Maintenance occupations Creative occupations Manufacturing occupations Service occupations Informationfocused occupations S u b Being around and having breaks Doing single maintenance tasks for the day centre. Doing craftwork Assembly work Selling things in the day centre shop Attending meetings and receiving information - Consuming Doing multiple Doing Mass- Assisting Receiving c mass media and maintenance computer production others with supervision a using technical occupations for graphics office t devices for the day centre. materials e g o r i communication Playing games Doing commissioned maintenance occupations. Doing carpentry, painting Producing specific objects in accordance with customers orders Serving customers Attending an adult education college e Occasional Renovating Teaching s socialization furniture others
Resultat Att vara på en daglig sysselsättning innebär att delta i aktiviteter med olika kravnivå
Upplevelser av deltagande i daglig sysselsättning för f personer med psykiskt funktionshinder Att vara socialt inkluderad genom delaktighet i aktivitet Känslomässiga reaktioner på variation och förändring Att bemästra utmaningar och lära sig något nytt Att bli motiverad genom att få bidra och få ta ansvar Att ha balans och struktur eller inte i dagliga livet
Att vara socialt inkluderad genom delaktighet i aktivitet Att uppleva sig socialt inkluderad och få förhöjd upplevelse när något görs tillsammans. Att uppleva värde av att vara tillsammans med eller i närheten av andra och att vara behövd. också en utmaning En vanlig kommentar var att vara ensam, men tillsammans vid måltider och fika Stress kunde uppkomma i sociala sammanhang när det upplevdes vara många människor eller när någon upplevde behov att arbeta ostört.
Känslomässiga reaktioner på variation och förändring Jag tog bussen till dag verksamheten ensam och kände lite ångest på bussen. Men när jag kom till dag verksamheten och pratade med andra kändes det ok. Jag åt frukost tillsammans med andra och det kändes bra. Jag känner mig trygg här. Upplevelser deltagarna hade vid förändring av aktivitet och miljö Övergångar mellan aktiviteter på dag verksamheten upplevdes oftast positivt. Fika upplevdes positivare om det föregicks av en mer arbetslik eller aktivare aktivitet. Förflyttningar (tex hemifrån till dag verksamhet) kunde upplevas ge stress, oro och ångest även att avsluta en aktivitet för dagen för att gå hem.
Att bemästra utmaningar och lära sig något nytt Efter lunchen stod jag i affären på dag verksamheten, tillsammans med personal och det var också en utmaning. Vid fyra tog jag bussen hem och det var jobbigt med alla människor på bussen. Det fanns utmaningar i att nå ett mål och i att försöka lära sig något nytt. Bemästra utmaningar som att ta sig till dag centret (t.ex på bussen) och klara av stress och nervositet bland andra människor. Utmaningar på dag verksamheten, som att lära sig dator grafik eller montera en cykel med hjälp av handledare, kunde upplevas som stressande men positivt.
Att bli motiverad genom att få bidra och få ta ansvar Som jag ser saken är detta ett förtroende. känslan av att ha gjort sitt för dagen Att få ansvar för en aktivitet som bidrar till andra/dag verksamheten upplevdes motiverande. Slutföra ett uppdrag (tex. gå med pengar till banken), leverera beställningar i tid, vara delaktig i arbetsgrupper Aktiviteter som innehöll ansvar och/eller var bidragande upplevdes oftast som arbete oavsett tidsåtgång och uppgiftens storlek. Om aktiviteten inte var självvald av individen kunde den upplevas mindre motiverade och meningsfull.
Att ha balans och struktur eller inte i dagliga livet När jag kom till dag verksamheten klockan elva började jag arbeta direkt med en massa andra. Att arbeta här ger struktur på dagen Visade på individuella behov av, och möjlighet till, att balansera mellan aktiviteter som behövdes göras och aktiviteter som gjordes för nöjes skull. Behövdes rätt utmaning. Inte för lite att göra, inte för mycket. För att balansen skulle kvarstå behövdes rutiner. Rutiner skapades på dag verksamheten, men även utanför. Tex. att handla varje gång på väg hem från dagverksamheten.
Aktivitets engagemang Att bli stärkt av att vara delaktig i en gemenskap Being part of the spirit of togetherness and getting empowered Att arbeta med motiverande faktorer såsom känslan av att bidra till andra och få möjlighet att ta ansvar, vilket med rätt matchning kan stärka individen och skapa mer engagemang. Att arbeta med individuella behov av rutiner, struktur och balans samt svårigheter med förändringar och förflyttningar utmaningar som kan upplevas stärkande; där enhetens personal kan vara behjälpliga (?) Individer som var engagerade i utbildning och tex parkarbete utanför enheten var fortfarande knutna till enheten. Fundering: vad är delaktig genom att vara på dag centret delaktig utanför?
Något att fundera på Både träffpunkt och arbetsinriktad verksamhet hade scheman och struktur för aktivitet och pauser Individuellt valda aktiviteter på dagverksamheten tillfredsställde inte enbart behov av att vara aktiv utan även vila och rekreation (tex. kontrollera e mail som paus) och därigenom gav balans Behov av båda typer av verksamhet; att gå till en träffpunktsverksamhet efter en arbetslik verksamhet uppkom som betydelsefull för upplevelse av balans, struktur och rutiner
Vilka olika faktorer påverkar aktivitetsengagemang? De faktorer som var signifikant relaterade till aktivitetsengagemang var: Tid spenderad i verksamheten. Motivationsaspekter: motiverad till att delta och upplevde sig ha ett tydligt mål med verksamheten. Självfaktorer såsom själv förtroende och egen kontroll. Viss psykopatologi; depressiva symtom, generella symtom (såsom tex ångest, nervositet, och svårigheter att sammarbeta med andra)
Resultatet För att ha medelnivån av aktivitetsengagemang var generell psykopatologi och mer tid spenderad på sysselsättnings enheterna de viktigaste faktorerna. För att nå den tredje kvartilen (högst aktivitetes engagemang) var upplevd kontroll den enda viktiga faktorn.
Carina Tjörnstrand, doktorand, Lunds universitet TACK!!! Carina.Tjornstrand@med.lu.se www.arb.lu.se Hur kan vi utnyttja kunskapen om olika krav/utmaningsnivåer i träffpunktsoch arbetslikverksamhet? Önskar öppna för en diskussion kring vad som skulle kunna vara aktuell daglig sysselsättning i framtiden? Möjliga aktiviteter? Balans? Variation av interventioner?
Upplevelser av aktivitet bland besökare vid daglig sysselsättning en jämförelse med ickebesökare Elisabeth Argentzell, leg. arbetsterpeut, med. dr.
Bakgrund Att leva med en psykisk funktionsnedsättning Olika typer av svårigheter att organisera det dagliga livet. Det sociala nätverket är begränsat. Lönearbete, med dess olika förmåner, saknas ofta. Dagliga aktiviteter är ofta lugna, ger lite stimulans, utförs ofta i isolation i hemmet låg livskvalitet, avsaknad av mening. Positiva subjektiva upplevelser som främjar återhämtning: Mening i aktivitet Upplevelsen av värde i daglig aktivitet Tillfredsställelse med daglig aktivitet
Bakgrund Enheter för daglig sysselsättning Nationell trend mot mer kommunbaserad rehabilitering. Daglig sysselsättning (DS) ett vanligt rehabiliteringsalternativ, erbjuda olika typer av aktiviteter och socialt stöd. Den forskning som finns visar att sysselsättning: Bryter isolering Ger daglig struktur Ger sociala kontakter Kritiker; DS agerar safe havens, rehabilitering bör ske mer i den aktuella kommunen, där personen verkar och bor Forskning begränsad gällande hur besökare på dagliga sysselsättningsenheter/ icke besökare upplever sin dagliga tillvaro, gällande mening, social interaktion och arbetsrollen.
Övergripande syfte med avhandlingsarbetet Generera kunskap kring arbetslösa personer med psykisk funktionsnedsättning gällande: Upplevelsen av mening i aktivitet Upplevelsen av värde och tillfredställelse i aktivitet Social interaktion Upplevelsen av arbetsrollen Även undersöka om besökare vid dagliga sysselsättningsenheter skiljer sig från icke besökare gällande ovanstående aspekter.
Metod och design Studie I; Kvalitativ studie 12 arbetslösa personer (6 män och 6 kvinnor) med psykiskt funktionsnedsättning intervjuades (ålder 18 65 år) med en semistrukturerad intervjuguide Innehållsanalys. Studie II IV; Kvantitativa studier 93 personer med psykisk funktionsnedsättning som gick i daglig sysselsättning, 82 icke besökare (ålder 18 65)fyllde i olika instrument Statistisk analys med SPSS.
Syfte studie I Att undersöka vilka karakteristika som ger mening i aktivitet för arbetslösa personer med psykisk funktionsnedsättning
Resultat studie I Vara socialt engagerad, känna sig kompetent och accepterad av samhället Känna sig kompetent samt att ha en balans mellan olika meningsfulla aktiviteter gav kontroll över psykisk sjukdom Skapa rutiner och vara produktiv Vara kreativ och söka kunskap Ta hand om kropp och själ
Slutsatser studie I Av vikt att forma en balans mellan aktiviteter som sågs som arbetsliknande och de som sågs som avkopplande. Viktigt att ha kontroll över sitt liv och känna kompetens i dagliga aktiviteter. Social inklusion viktigt, där stigma bitvis var ett problem. Det fanns en strävan efter att efterlikna en arbetsroll, en roll som var socialt accepterad. Faktorer som enligt resultatet från Studie I var kopplade till mening undersöktes vidare i Studie II IV.
Syfte studie II Att undersöka faktorer av vikt för den subjektiva upplevelsen av aktivitet, här operationaliserad som värde i aktivitet och tillfredställelse med daglig aktivitet. Att undersöka eventuella skillnader i subjektiva upplevelser av aktivitet mellan besökare vid dagliga sysselsättningsenheter och icke besökare.
Resultat Studie II Indikatorer för att ha en hög nivå av upplevt värde i aktivitet : Lägre nivå av depressiva symptom Högre nivå av aktivitet Högre nivå av egenkontroll Indikatorer för att ha en hög nivå av tillfredsställelse i daglig aktivitet : Vara äldre (52 65) Högre nivå av egenkontroll Lägre nivå av generella psykiatriska symptom De som gick i daglig sysselsättning upplevde högre nivå av den direkta upplevelsen av värde i aktivitet (p<0.005) De hade även en högre aktivitetsnivå (p<0.001) än den andra gruppen Ingen skillnad gällande tillfredsställelse med aktivitet.
Slutsats Studie II Att vara mer aktiv var förknippat med en högre nivå av upplevt värde av vikt att stimulera till aktivitet generellt. Möjligheten till egenkontroll bör uppmärksammas i rehabiliteringsinsatser DS täcker en del aktivitetsbehov, dock ej alla rehabiliteringsformer kan förbättras och bli mer individuellt anpassade.
Syfte Studie III Att undersöka faktorer av vikt för olika aspekter av social interaktion för personer med psykisk funktionsnedsättning Att undersöka eventuella skillnader mellan besökare vid daglig sysselsättning och icke besökare gällande social interaktion
Resultat Studie III Indikatorer för kvantitativa aspekter av social interaktion: Vara gift/sambo Högre nivå av tillfredsställelse i aktivitet Högre nivå av värde i aktivitet Indikatorer för kvalitativa aspekter av social interaktion: Högre nivå av egenkontroll Högre nivå av tillfredsställelse med aktivitet Lägre nivå av depressiva symptom Lägre nivå av positiva symptom Anhöriga utgjorde merparten av det sociala nätverket. Flertalet saknade dock en nära vän. Besökare vid daglig sysselsättning hade generellt fler sociala kontakter än icke besökarna de träffade fler personer De fanns dock ingen generell skillnad gällande tillfredsställelsen med kontakter eller hur nära kontakter personerna hade
Slutsats Studie III Då anhöriga utgör merparten av det stödjande sociala nätverket bör professionellt stöd till denna grupp främjas. Olika vägar att främja sociala interaktioner i kommunen bör prövas, ex mobilt socialt stöd, peersupport osv. Då social interaktion ökade då man upplevde mening och kontroll i vardagslivet bör dessa aspekter tas i beaktande när man formar socialt stöd.
Syfte studie IV Att undersöka faktorer av vikt för synen på arbetsrollen hos personer med psykisk funktionsnedsättning Att undersöka om det finns skillnader mellan besökare vid daglig sysselsättning och icke besökare gällande synen på arbetsrollen
Resultat studie IV Indikatorer för att ha en starkare arbetsroll: Högre nivå av aktivitet Högre nivå av egenkontroll Vara yngre (22 40 år) Lägre nivå av depressiva symptom Synen på arbetsrollen var mer positiv (på itemnivå) för besökare vid daglig sysselsättning, detta gällde ffa synen på att i framtiden ha arbete. Dock fanns ingen större skillnad mellan grupperna besökare/icke besökare gällande synen på arbetsrollen.
Slutsatser studie IV Ge möjlighet till att vara aktiv och ha kontroll i vardagslivet för att stärka en framtida arbetsrollen. Äldre personer bör få utökat stöd för att stärka deras utsikter till en arbetsroll. Arbetsinriktade verksamheter bör utvecklas vidare för att mer tydligt rikta insatser mot att stärka en arbetsroll.
Sammanfattade slutsatser/kliniska implikationer Studie I IV Viktigt att kartlägga och utvärdera Aktivitetsmönster balans/obalans Mening, värde, tillfredsställelse Socialt nätverk Individens egna strategier ex för vila Egenkontroll av stor vikt för alla faktorer främjas i psykiatrisk rehabilitering, i linje med återhämtningsmodellen. Vara delaktig i sin rehabilitering! Generell stimulans mot ett aktivt liv och en hjälp mot att finna balans mellan olika aktiviteter. Se till detta/ge utbildning. Att vara socialt delaktig och känna sig behövd viktigt; utökat fokus på att stärka sociala relationer, genom ex brukarorganisationer, peer support, social träning osv. Stöd till anhöriga för att stärka detta viktiga nätverk
Sammanfattande slutsatser/kliniska implikationer studie I IV DS ger upplevelser av värde i aktivitet, stimulera till högre aktivitetsnivå, ger fler sociala kontakter samt bidra till viss stärkt syn på arbetsrollen. Dock, frånvaron av större skillnader indikerar att DS i nuläget ej täcker alla aktivitetsbehov. Mer individuellt anpassad rehabilitering med fokus på att skapa meningsfulla aktiviteter, aktivitetsbalans och egenkontroll. Rehabiliteringen bör ske i den aktuella kommunen med ex mobilt stöd för att finna vägar mot integration. Stöd i återgång till arbete av vikt, såsom supported employment, skapa mer arbetslik sysselsättning.
Diskussionsfrågor! Hur tankar ge redskap kring hur till man skapar återhämtning rehabilitering och integrering i den faktiska kommunen? Hur fånga upp/ta hjälp av Hur de skapar personer man som större av olika gruppen anledningar på bästa väljer sätt? bort DS?
Tack! Elisabeth Argentzell Elisabeth.Argentzell@med.lu.se
Motivation, motiv och önskningar bland personer som deltar i daglig sysselsättning Mona Eklund Carina Tjörnstrand
Motivation Följande frågor ställdes: Hur motiverad är Du till att delta i den här dagliga verksamheten? Hur bra stämmer följande påstående för Dig: Jag sätter upp klara och tydliga mål för vad jag ska göra när jag deltar i verksamheten? Hur gärna skulle Du hellre tillbringa Din tid på egen hand? Hur gärna skulle Du hellre ha ett lönearbete att gå till?
Daeltagarnas skattningar (skala 0 100) 100 90 80 70 60 50 40 30 Att delta Sätta upp mål Hellre ensam Hellre arbete 20 10 0
Skillnader och samband Ingen skillnad på typ av verksamhet (arbetsinriktad/träffpunkt) Kvinnor mer benägna skatta högt på motiverad att gå till verksamheten) Ålder ingen betydelse Hög skatting på a) motivation att gå till verksamheten och b) att sätta tydliga mål var relaterade till hög grad av tillfredsställelse med verksamheten
Motiv för att gå till verksamheten jag får vara tillsammans med andra (79%) jag får struktur på dagen (77%) jag tycker det är roligt (71%) jag lär mig nya saker (57%) jag får lite bättre status (27%) jag tjänar lite pengar (16%)
Skillnader och samband De som gick vid arbetsinriktade verksamheter angav oftare motiven: att få struktur på dagen att få bättre status Kön och ålder hade inga samband med motiv för att delta i verksamheterna.
Önskemål vad man vill ha mer av jag skulle vilja tjäna mer pengar (39%) jag skulle vilja lära mig mer nya saker (37%) jag skulle vilja vara mer tillsammans med andra (26%) verksamheten skulle ge mer struktur på dagen (23%) verksamheten skulle ge lite bättre status (22%) det skulle finnas roligare saker att göra (14%) annat, nämligen: arbete, fysisk aktivitet, terapi (15%)
Skillnader och samband Kvinnor angav oftare att de ville ha mer roliga saker att göra Yngre deltagare angav oftare att de skulle vilja tjäna mer pengar
Iakttagelser/frågor Motivationen hög, liksom tillfredsställelsen med verksamheterna Drivkrafterna var främst social samvaro, struktur på dagen och något roligt att göra Mer koppling till arbete, lön och status önskades Indikationer från vårdklimatstudie: mer brukarmedverkan större fokus på praktisk orientering
Att berika enheter för meningsfull daglig sysselsättning ett interventionsprojekt Mona Eklund, Projektansvarig, Lunds Universitet Christel Leufstadius, Projektledare, Lunds Universitet Medarbetare: Birgitta Gunnarsson, Forskare Mikael Sandlund, Forskare
Kan upplevelser av meningsfull aktivitet stärkas? Del 4 i ett större projekt Använda kunskaper från tidigare studier inom arbetsterapi om upplevd mening o betydelse i aktivitet Föra ut och sprida denna kunskap inom daglig sysselsättning och att den används
Interventionsprojekt Åtgärd Grupp B (Kontroll) Grupp A (Intervention)
Enheter daglig sysselsättning Geografiskt urval i Skåne (11 verksamheter) Småland och Blekinge (3st) 10 verksamheter anmälde intresse Urval av 8 verksamheter gjordes till slut =Ljungby, Lomma, Helsingborg, Trelleborg, Alvesta, Kristianstad, Ronneby och Landskrona.
Genomförande av projektet Mätning 1 Mätning 2 (efter 7 månder) Åtgärd (intervention) för hälften av enheterna i 7 månader med handledning. Fortsättning åtgärder Mätning 3 (efter ytterligare 7 månader)
Vad bestod interventionen av? 1) Utbildningsdag med personalen om aktuell forskning inom arbetsterapi gällande upplevd mening i aktiviteter och diskussioner.
Workshops Under någon månad gjordes 2 Workshops tillsammans med personalen En åtgärdsplan med mål och vilka åtgärder som kunde vara bra i deras verksamhet formulerades Målet var att stärka och berika SIN verksamhet gällande meningsfull sysselsättning
Dags att genomföra åtgärderna Enheterna började arbeta mot sina mål och starta sina planerade åtgärder. I 7 månader arbetade de på respektive enhet utifrån sin plan. Forskargruppen kom ut och hade handledning och uppföljning med personalen under denna tiden. Därefter fortsatte de dagliga sysselsättningsenheterna med sina åtgärder ytterligare månader till ( totalt 14 månader).
Hur gick det? (1) God följsamhet till de uppsatta målen Använt principerna från utbildningen Särskilt principen om meningsfull aktivitet
Hur gick det? (2) Ingen skillnad mellan grupperna i hur deltagarnas upplevelser förändrades över tid: engagemang i aktiviteterna tillfredsställelse med vardagslivets aktiviteter känslan av att kunna påverka sin livssituation (egenkontroll) livskvalitet självkänsla
Hur gick det? (3) Positiv utveckling över tid (14 mån) i båda grupperna: graden av meningsfullhet (från personalens synpunkt) självskattad GAF (global funktionsförmåga) Negativ utveckling över tid i båda grupperna: engagemang i verksamheten synen på arbetsrollen
Att väga in i bilden Mer negativa händelser i interventionsgruppen (personalbyte, nya målgrupper) Mer positiva händelser i jämförelsegruppen (nya aktiviteter, mer arbetsliknande aktiviteter, personliga planer, bättre struktur) Naturliga interventioner i jämförelsegruppen liknade berikningen i interventionsgruppen
Ytterligare saker vi lärde oss (1) Motivationen vid baseline predicerade situationen efter 14 månader (i båda grupperna) gällande: Graden av engagemang i verksamheten Tillfredsställelse med verksamheten Empowerment Upplevelser av aktiviteter som värdefulla
Ytterligare saker vi lärde oss (2) Deltagarnas engagemang i verksamheten viktigt: men bara den egna uppfattningen, inte personalens viktigt för upplevelser av aktiviteter som värdefulla efter 14 månader viktigt för tillfredsställelse med verksamheten efter 14 månader
Iakttagelser/frågor Positiva och negativa händelser ojämnt fördelade!? Interventioner på enhetsnivå otillräckliga? Interventionen för dåligt förankrad bland brukarna? Positiv selektion toppenheterna valde att medverka?
Bemöta utmaningar under psykosocial rehabilitering mellanöstern invandrares vägar till välbefinnande Parvin Pooremamali
Syfte Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheterna av välbefinnandet bland Mellanöstern invandrare i samband med sysselsättning i psykosocial rehabilitering.
Metod Forskningsmetoden är baserades på Grounded Theory (Strauss & Corbin, 1998). Intervjuer med tio mellanöstern invandrare med psykiska funktionshinder som deltog i olika typer av arbetsinriktad rehabilitering. Tre dagcenter och tre psykosociala projekt. 6 män och 4 kvinnor (Irak, Afghanistan, Libanon, Israel, Kurdistan och Palestina). Åtta muslimer och två judar. 35 och 60 år. Har bott i Sverige i mer än fyra år. Fyra deltagare har bott i Sverige i mer än 20 år. Bland åtta deltagare kunde tre tala svenska flytande. En kvinna och en man hade avslutad universitetsutbildning. Den kvinnliga hade 25 års och den manliga 15 års arbetslivserfarenhet från sina hemländer. Tre män som har bott i Sverige i mer än 20 år hade erfarenhet av att arbeta i Sverige i mer än tio år. Förutom en kvinna hade ingen av kvinnorna arbetslivserfarenhet, varken i hemländerna eller i Sverige. Tre deltagare deltog i DC center och sju deltog i olika psykosocial centra. Tre hade psykoser, sju hade långvarig depression. Alla deltagare hade kontinuerliga kontakter med den psykiatriska öppenvården
Resultat
Strävan efter kontroll Migrationens påfrestningar Förlust av yrkesstatus. Ett föränderligt yrkeslivet Förmåga och motivation Maktlöshet p g a dubbla hinder ( både invandrare och psykiskt sjuk) Begränsade möjligheter att ta ansvar för sina egna liv. Önskan om empatiskt och direktivt stöd för att hålla upp motivationen
Hantera psykisk sjukdom Strävan efter kontroll I ett traumatiskt liv i migration, ensamhet, isolering, nostalgi, psykisk sjukdom och misslyckande En deltagare sa: Vi är redan förstörda och bryts ner lätt, vilket innebär att vi inte kan få ordning på våra liv på egen hand... vi behöver en trygg och stödjande miljö... [S: DC]. att uppfylla krav och följa reglerna känslan av skuld
Strävan efter kontroll Att hålla kvar motivationen mot ett passivt liv i kortsiktiga projekt en känsla av utanförskap och marginalisering i ovisshet Å ena sidan är det Försäkringskassan som har kontroll över mitt liv... Å andra sidan, arbetsförmedlingen... Då skickade de mig till olika projekt och många av dem med oklar framtid. Trygghet Stabilitet Direktiv stöd
Att gripa meningen i aktiviteten Att söka essensen i aktivitet Kommunala / psykosociala en brist på mening i förhållande till bakgrundsyrket från hemlandet. obalans mellan den erbjudna sysselsättning och deltagarnas värderingar, intressen och syften Sociala relationer Identitet Positiv självbild och självkänsla Tillhörighetskänsla
Att gripa meningen i aktiviteten Att bygga en känsla av tillhörighet Sociala relationer Identitet Positiv självbild och självkänsla Tillhörighetskänsla Jag vet att detta är bara ett tillfälligt jobb... Vi kanske bara kan säga hej i dag och adjö imorgon... Det finns aldrig en chans att bilda en nära relation och en känsla av tillhörighet på denna plats
Sträva efter självrespekt Att upptäcka personliga potentialer En yrkesidentitet som fick deltagarna att känna självkänsla, värde, hopp och tro på en framtid i värdlandet känsla av kompetens och positiv identitet kontra sjukidentitet Jag är glad att jag arbeta som en svensk kvinna... Jag gjorde ett örngott, vetekudde och andra saker.... Jag har aldrig trott att kunna göra sådana saker... Idag kan jag sy... Nu kan jag säga till andra att jag också jobbar och har även en lön och är oberoende... Det hjälper mig mycket att må bra...
Sträva efter självrespekt självkontinuitet Alla deltagare försökt hitta ett samband mellan den nuvarande och deras tidigare arbete och sysselsättning. Att finna en grund för egen kontinuitet genom till exempel uppskatta sitt arbete och acceptera sitt öde. Att acceptera sina förpliktelser och åtaganden som medborgare i värdlandet. Rädsla och frustration att förlora den relativt stabila nuvarande livssituation. Tro i framtiden förhoppningar och ambitioner ambition Stöd
Sträva efter självrespekt Att bli en del av värdsamhället Majoriteten av deltagarna uppfattar att de inte får tillräckligt stöd och hävdade att de inte visste hur de skall få tillträde till samhällslivet. "... Ja, vi behöver stöd för att hitta vår plats i samhället... Jag vet att det finns ett arbetscentrum... men hur jag ska prata med dem... och hur jag ska ändra mitt liv... jag vet inte... Det får mig att bli mycket dåligt... vi invandrare vinner mycket om vi integreras i samhället... det är inte bara jobbet som vi lär oss här, utan även den svenska kulturen
Kan en traditionell arbetsinriktade rehabilitering förmedla social delaktighet, främja ett aktivt medborgarskap och integration i samhället???????
Mikael Sandlunds sammanfattning (1) Vad har vi lärt oss om Daglig sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar? Jo, en hel massa. Men i kortformat framstår följande fem punkter som särskilt viktiga: Man kan forska framgångsrikt på klientnära frågor i relation till Daglig sysselsättning. Jag undrar bara varför nästan ingen gjort det förrän Mona Eklunds grupp tog tag i frågan? Hur som helst är denna forskning viktig och antidiskriminerande, eftersom den lyfter fram en grupp i samhället vars behov ofta glöms, och den lyfter fram de professionella som jobbar för denna grupp. Forskningen visar att personer med psykisk funktionsnedsättning deltar i daglig sysselsättning därför att man önskar få stöd till struktur på dagen, känna social gemenskap, att man har en plats i samhället, en roll, lite status, man vill utvecklas, känna sig behövd och lära sig nytt under inte alltför stressande former. Kunde man dessutom ha möjlighet att få lite mer pengar, vore det förstås ingen nackdel. Någon hade också framhållit att det är mycket mysigare att ta en fikapaus sedan man känner att man gjort något vettigt. Forskningen visar alltså att det som gäller för de intervjuade personerna i forskningsprojekten, i hög grad är sådant som är viktiga motiv för vem som helst som går till ett jobb eller en föreningsaktivitet. Detta är inte triviala fynd länge har idéerna om hur personer med långvariga och allvarliga konsekvenser av psykisk sjukdom ska sysselsättas präglats av en fantasilös och enögd uppfattning om att det är gott nog att erbjuda samvaro runt ett sockerkaksbak och ett fikabord. Detta duger alltså verkligen inte!
Mikael Sandlunds sammanfattning (2) Forskningen visar också att de administrativa och formella gränser som omgärdar de kommunala insatserna är relativt betydelselösa för brukarna. För de professionella kan dessa gränser och beteckningar (ex. social samvaro, arbetsliknande, sysselsättningsverksamhet, träffpunkt) vara nog så betydelsefulla. Men för användarna är skillnaderna små det är andra egenskaper hos verksamheterna som har betydelse. En felaktig slutsats utifrån fynden under punkten 2 (att varför frågan är tämligen enkel att besvara: brukares motiv sammanfaller i hög grad med vanligt folks motiv) är att också hur frågan vore enkel att besvara. Men det är den inte. Forskningen visar att rätt så ambitiösa försök till att förbättra och berika verksamheter inte alltid ger tydliga utslag i högre tillfredsställelse med den dagliga sysselsättningen. Därför behöver detta viktiga verksamhetsområde berikas med nya, djärva idéer. En intervention som ställer invanda föreställningar och tillvägagångssätt på ända. Jag tror denna typ av nytänkande bäst kan skapas via nära samarbete mellan brukare, professionella och forskarna.