Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman
Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år Ca 24 000 nyinsjuknar/år Samhällskostnader ca 50 miljarder/år Västerbotten 270 000; 5 000, 2 500, 750
Hur svårt kan det va?? Rätt diagnos tidigt i förloppet Läkemedelsbehandling Information och kunskap både till mig och familjen Fortsatt stöd - Kontaktperson!! Hemtjänst samma personer, välutbildade Kontakt med andra som har samma erfarenhet Avlastning Dagvård Bo hemma så länge som möjligt Särskilt boende femstjärnigt; bästa möjliga fysiska och psykosociala miljö, välutbildad personal med förmåga att göra det lilla extra Familjen engagerad Palliativ vård
Områden för Nationella riktlinjer Astma och kol (2004) Bröst-, kolorektal- och prostatacancer (2007) Missbruk och beroende (2007) Hjärtsjukdomar (1998, 2001, 2004, 2008) Stroke (2003, 2005, 2009) Diabetes (1996, 1999, 2010) Depression och ångestsjukdomar (2010) Demens (2010) Psykosociala insatser vid schizofreni (pågår) Tandvård (pågår) Sjukdomsförebyggande åtgärder (pågår) Lungcancer (pågår) Rörelseorganens sjukdomar (pågår)
Vem riktar sig riktlinjerna till? Politiker, tjänstemän och verksamhets-chefer Övrig vård- och omsorgspersonal
Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner
Vad ska riktlinjerna leda till? stödja öppna och systematiska beslut om resursfördelning ett ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder ge underlag för beslut om vårdens organisation ge underlag för regionala och lokala vårdprogram God vård
Principer för prioriteringen Hög prioritet ges åtgärder vid allvarliga tillstånd och stort behov med stor patientnytta med låg kostnad per effekt Låg prioritet ges åtgärder med liten patientnytta hög kostnad i relation till effekten där det vetenskapliga stödet är ofullständigt/ motstridigt och det samtidigt finns andra alternativ med gott vetenskapligt stöd som kan betecknas som andrahandsval
Skribenter Referensgrupper Repr från olika organisationer Företrädare från verksamhet -> inom vilka områden är behovet störst av riktlinjer?
Rekommendationer om vad som bör göras Rekommendationer om vad som inte bör göras Rekommendationer om fortsatt forskning
Medicinska riktlinjer graderas enligt en 10 gradig skala ( 1 är högsta rekommendation) Riktlinjer för omvårdnad och omsorg Samma skala
Evidens och bästa beprövade erfarenhet Effekt av fysisk träning? Fallförebyggande arbete? Närståendestöd? Snoozelen? Inkontinensträning? Ny teknik? Etc etc. Specialenheter eller blandade boenden? Hur stort ska ett boende vara? Kvarboendeprincip? Kompetens? Bemanning? Frisk luft? Basala allmänmänskliga behov? Kan god omvårdnad prioriteras?
Prio 1 Personcentrerad omvårdnad Portalkapitlet Personen, inte sjukdomen i fokus Synen på den sjuke påverkar vad vi gör och hur vi förhåller oss Individualiserad, ej rutinbunden vård Den sjukes upplevelse i fokus Kulturella hänsyn Bevara och skydda identiteten, upprätthålla bilden av sig själv Vidmakthålla relationer Personlig och hemlik hemmiljö Livshistorien, livsmönster
Sammanfattning Att berätta om sitt liv tycks ha effekt i sig för den som berättar (stärker självkänslan, identitet, självuppfattning, koppla ihop nuet med förr) Att känns till patientens livsberättelse tycks ha betydelse för omvårdnadens utformning (personcentrerad vård, hur man fördelar tid, relationen, förstår patientens upplevelse av sin tillvaro, attityder) Att känns till patientens livsberättelse tycks ha betydelse för relationen både till patient och närstående Att känns till patientens livsberättelse tycks ha betydelse för möjligheten att tolka svåra beteenden
Sammanfattning Att använda livsberättelsen ger närstående en möjlighet till meningsfull kommunikation Att arbeta med livsberättelsen innebär meningsfull kommunikation mellan patient och vårdare en förutsättning för etablerandet av en omvårdande relation Att arbeta med livsberättelsen stärker den demenssjukes autobiografiska minne berättelsen om sig själv; Att ha tillgång till livsberättelsen ger möjlighet att underlätta förståelsen för vem är jag Att ha tillgång till livsberättelsen ger möjlighet att hjälpa patienten att få tag i tidigare känslomässiga upplevelser där minnet för händelsen förlorats (sustained experience of emotion)
Prio 2 Multiprofessionellt teambaserat arbete Samverkan!! Behoven olika under olika skeden av sjukdomen
Prio 1 Småskaliga miljöer Evidens! men hur små? Differentiering? En hemlik miljö är viktig men knappast en förutsättning för god vård - relationen viktigast! Hemlikhet - hemmastaddhet
Vårdformer Dagverksamhet (prio 3), även för yngre (prio 3) Särskilt boende spcifikt för yngre (fou) Avlösning (prio 2) Flyttning (prio 2)
Prio 1 Fysisk miljö Anpassad och berikad Underlätta orientering, befrämja säkerhet, ändamålsenlig, vacker Stödja oberoende Befrämja gemenskap Underlätta för närstående Måltidsmiljön (prio 3) Sällskapsdjur (prio 7) Lugn ljudmiljö (prio 2)
Prio 1 En plats där man känner sig trygg och säker Vårdklimat får man vara den man är eller vill vara inte behöver känna sig generad, utskrattad eller behöver skämmas är skyddad är välkomnad, lilla extra, drar åt samma håll, tydliga mål får en vård som är tillåtande och inte bestraffande, man får visa känslor
Personkontinuitet Organisationen viktig Att hitta nycklarna Relationen central för att förstå vad som har effekt Personkontinuitet - kvarboende Personkontinuitet - vård i livets slut
Balans mellan aktivitet och vila Vardagliga aktiviteter utan att bli bedömd Välbefinnande, mening Friden och stillheten Ansvaret ligger på oss som vårdar Kompetens, bemanning och ledarskap Utomhuspromeader (prio 2)
Prio 1 Utbildning Hantverk som kräver teoretiska kunskaper Grundläggande utbildning Fortbildning och handledning, helst på plats Fakta-, förståelse-, åtgärds- och etisk kunskap
Grundläggande behov Dålig omvårdnad hot mot värdigheten Mat och ätande Undernäring Munhälsa Urininkontinens Förstoppning (prio 1) Fall (multifaktoriell intervention prio 1; höftskyddsbyxa prio 8) Dagliga aktiviteter (struktur och innehåll, personlig sfär) Inte bara kroppens behov Viktigt med bra bedömningar - instrument
Prio 2 Stöd till närstående God kunskap om bördan Professionellt stöd har effekt Individuellt, föränderligt, uthålligt Fokus både på närstående och den sjuke Bekräfta närstående som person, inte bara som vårdare Kunskap, coping, emotionellt Vad kännetecknar en god stödjare?
Andra områden Vård i livets slut (prio 1)(sondmatning prio 10) Vanvård (prio 1; utb för att upptäcka och förebygga) Fysiska begränsningar (prio 1; utb+bra rutiner) Ny teknik (prio 4 - fou) Demensspecifika tekniker/förhållningssätt (Reminiscene, validation prio Fysisk träning
God omvårdnad av personer med demenssjukdom En del baserat på forskning, mycket på beprövad erfarenhet God omvårdnad gör skillnad - vi kan befrämja välbefinnande Inte specifika tekniker utan mer ett förhållningssätt Att tillgodose grundläggande behov - att erbjuda lättnad Personcentrerad vård - portalkapitlet Vi kan överbrygga kommunikationsproblemen Småskalighet - det finns evidens Personkontinuitet är gränssättande Vi vet vad som kännetecknar vårdande och icke vårdande miljöer God omvårdnad kan ges i hemmet Vi kan hjälpa familjen Utbildning och handledning har betydelse Ledarskapet? Rimlig bemanning?