1 (6) Utfärdare, telefon Datum Utgåva Reg nr. Marie Ahlqvist,

Relevanta dokument
Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Slutrapport. September 2004

Energitinget 17 mars Naturvetenskap och teknik

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Näringslivsstrategi i Nyköping Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Överenskommelse om regional medfinansiering

Näringslivsplan för Trosa kommun

Samarbetspartner & projektägare

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Företagsamhets-riktlinjer inom utbildningen

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland

identifiera

Sammanfattande beskrivning

Opinionsbildare Representanter för näringslivsorganisationer Ideella organisationer, näringslivskontor

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

En förbättrad matchning och fungerande kompetensförsörjning 5 november 2014

Verksamhetsplan Forum Flen ANTAGEN AV STYRELSEN DEN 27 JUNI 2019

Lärare och skolledare

Sammanställning av utvärderingar för Västsveriges tematiska mål Tillväxtverket

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

Campus Värnamo Bakgrund

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Stockholm

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:

Näringslivsprogram

din väg in till Högskolan i Skövde

Europeiska socialfonden

/fe. Ink M2010/3479/H REGERINGEN. Naturvårdsverket STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige , 50

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Regional digitaliseringsstrategi. Från varför till hur

Vision Ljungby Södra Sveriges Business Arena

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?

I Mellerud finns cirka invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Främja kvinnors företagande. 24 beviljade projekt i Dalarna

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor /

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Tillväxtverket och sociala företag Tylösand 22 maj 2018 Helena Nyberg Brehnfors och Eva Carlsson

KULTURPLAN Åstorps kommun

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Rubrik. Löpande text. Vi ger energi & resurser till klimatarbetet i skolan!

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare

Verksamhetsrapport Ung Företagsamhet i Uppsala län 2016/2017

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

Näringslivsstrategi för Nyköpings kommun

Tillsammans gör vi det möjligt för alla barn att få en bra start i livet

Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun

Rapport från följeforskningen 1/4 30/ Monica Rönnlund

TVG Handlingsplan 2015

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

En handbok för företaget

Lokala energistrategier

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Regional överenskommelse samverkan Arbetsförmedlingen och Umeåregionens kommuner

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

Reglabs Forskarforum Mats Helander. Mats Helander

Från Kompobib2020 till Komposten. Biblioteken som lärande organisationer Peter Alsbjer, Länsbiblioteket i Örebro län Gävle 5 februari 2014

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram. Aktuell rapport från Skolinspektionen 2017

Östergötlands regionala skogsnäringsstrategi Framtagandet av strategin och fortsatt arbete framåt

Verksamhetsplan Forum Flen ANTAGEN AV STYRELSEN DEN 16 OKT 2018

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun

Några nycklar till stöd för det lokala och regionala näringslivsarbetet. 17 november Per Sandgren, Processledare, Arena för Tillväxt

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Presidium Nämnd för Arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning?

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

Projektplan med kommunikationsplan för. Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg

Branschråd: Förskola - syfte, målsättningar, prioriteringar, mandat och sammansättning

Närvarande: Johan Kostela, Fredrik Remes, Mandy Bengts, Lars Karlsson, Åsa Svensson, Petter Kolseth, Hans Rosendahl, Mats Rönnelid och Per Carlsson.

Regional samverkan om validering Varför? Vad? Hur?

Transkript:

1 (6) Mottagare LEGS Projektledare: via Madeleine Söderstedt Östsam: Joakim Kärnborg Nutek: Conny Olander Caréne Andersson, Anders Bengtson, Pernilla Fogelklou, Roland Johansson, Marianne Hellman, Margrit Hensler För kännedom Bengt R Svensson, Majlis Johansson, Michael Johansson Frode, Eva Lundgren, Madeleine Söderstedt, Peter Larsson, Krister Pettersson, Sofie Elmström LEGS - Pilotprojekt Knutpunkten: Framgångsfaktorer för ökad samverkan mellan skola och näringsliv 1 Bakgrund På många nivåer i vårt samhälle betonas vikten av ökad samverkan mellan skola och näringsliv. Samverkan mellan skola näringsliv är ett viktigt fundament för lokal och regional tillväxt och ett av de starkaste medlen för att utveckla entreprenörskap i skolan. Projektet Knutpunkten startade september 2003 och har under hösten arbetat med att utveckla en modell för samverkan mellan skola och näringsliv. Genom att öka kontaktytorna mellan skolan och det lokala samt regionala näringslivet har nya mötesplatser skapats och nya kontakter knutits. Projektet startade september 2003 och avslutas i september 2004 vilket innebär att vi har hunnit halvvägs i projektet. Viktiga framgångsfaktorer för ökad samverkan mellan skola och näringsliv har kommit fram under projektperiodens första hälft och dessa redovisas i denna rapport. 2 Behovsinventering av samverkan mellan skola och näringsliv En undersökning av hur samverkan mellan näringsliv och skola ser ut idag har genomförts. Genom enkätfrågor och djupintervjuer med representanter för skola och näringsliv har vi fått fram en beskrivning av hur samverkan ser ut idag. Utdrag ur rapporten Behovsinventering av Samverkan mellan skola och näringsliv: De företag som finns på en lokal marknad, har produkter som ligger nära skolan eller elevernas intresseområde samt har en klar uttalad policy där en framtida tänkbar rekrytering finns är också de företag som på något sätt ser samverkan som en strategisk fråga. Linköping skiljer sig från de övriga kommunerna genom sin företagsstruktur, utbudet av skolor och behovet av högskoleutbildad personal.

2 (6) Regional samverkan finns på gymnasienivå och eftergymnasial utbildning. Främsta drivkraften hos företagen är rekrytering. Näringslivet i de mindre kommunerna är mer engagerade och aktivare i samverkan än näringslivet i Linköping. De större företagen i Linköping prioriterar samverkan med högskolan. Linköping har ett betydligt rikare utbud av skolutbildningar vilket kan påverka inställningen till samverkan. I enkätsvaren saknas offensiva initiativ från skolledningen kring samverkan. Enkätsvaren ger ett defensivt intryck. Det upplevs många gånger svårt för studie och yrkesvägledare att driva samverkansfrågan framåt om inte ledningen går i fronten och lyfter frågorna. Generellt ligger näringslivet högre upp på samverkanstrappan än vad skolan gör. Starkaste orsaken är att företagen har en klart uttalad rekryteringsstrategi. Både näringsliv och skola tycker att respektive verksamhet markant skiljer sig åt även om några nämner att samverkan blivit bättre med åren. Nästan uteslutande saknas policy- eller strategidokument kring samverkan. Inom skolan nämns några olika dokument som tar upp samverkan. Ung Företagsamhet verkar vara väl etablerat i regionen, såväl inom näringsliv som skola. Ung Företagsamhet är ett varumärke att bygga vidare på. 2.1 KreSam 1 utbildning Utbildning för Kreativ Samverkan Utifrån genomförd behovsinventering och det kontaktskapande arbete som har genomförts i kommunerna har projektet tagit fram en utbildning för Kreativ Samverkan KreSam. Utbildningen syftar till att öka samverkan mellan skola och näringsliv samt att utveckla ambassadörer för samverkan. Utbildningen riktar sig främst till skolpersonal och företrädare för det lokala näringslivet. Genom att öka kunskapen om goda exempel, arbetsmetoder, aktörer och nätverk, ges deltagarna möjlighet att utveckla idéer på hur man går vidare med samarbetet lokalt och regionalt. 1 KreSam står för Kreativ Samverkan

3 (6) 3 Framgångsfaktorer för att uppnå ökad samverkan mellan skola och näringsliv För att uppnå målet med att öka samverkan mellan skola och näringsliv är det viktigt att det bland alla aktörer som är involverade i kommunens och regionens tillväxtstrategier finns; Styrdokument och/eller policydokument som stärker samverkan mellan skola och näringsliv/arbetsliv Förankring av samverkan på alla nivåer i organisationen Mötesplatser/arenor Utbildning för kreativ samverkan - KreSam utbildning Utpekad ansvarig för koordination av samverkan lokalt Utpekad ansvarig för koordination av samverkan regionalt Respektive aktör har fokus på sin kärnverksamhet som man initierar och driver. Men man har också en roll när det gäller att påverka och influera andra aktörer. Vidare har aktörerna en roll att intressera och inspirera andra verksamheter. Ökad kunskap om varandras kulturer, roller, arbetsplatser och aktiviteter bidrar till samsyn och samverkan. Detta i sin tur skapar handlingskraft och förutsättningar för goda resultat, dvs ökad tillväxt. 3.1 Kommunens roll i samverkan ur Knutpunktsperspektiv Kommunens roll i samverkan ur Knutpunktsperspektiv omfattar att: Utforma styrdokument som anger riktlinjerna för utveckling av samverkan mellan skola och näringsliv lokalt och regionalt Initiera mötesplatser och nätverk o Verka för att befintliga nätverk mellan skola och näringsliv utvecklas vidare o Medverka till att skapa nya nätverk mellan skola och näringsliv o Medverka till att skapa mötesplatser/arenor utifrån parternas behov Arbeta för god tillgång på rätt arbetskraft/kompetens o Genom att bygga broar mellan näringsliv och skola för att därigenom verka för matchning mellan näringslivets behov av kompetens och utbud av utbildning o Stärka studie- och yrkesvägledarnas roll

4 (6) Medverka till att stärka och utveckla Ung Företagsamhet (UF) lokalt o Genom medfinansiering av Ung Företagsamhets verksamhet o Stärka och utveckla Ung Företagsamhet i skolan hos rektorer, lärare, studie- och yrkesvägledare, elever och det lokala näringslivet o Genom att aktivt marknadsföra Ung Företagsamhet i kommunens skolor Medverka i och utveckla KreSam utbildningen. Utbildningen fokuserar på kreativ samverkan mellan skola och näringsliv lokalt och regionalt Arbeta med utveckling av studiebesöksverksamhet Arbeta med utveckling av PRAO och APU Utveckla konceptet FramtidsFrön vidare för att arbeta i nya former och metoder som bejakar barns naturliga företagsamhet 3.2 Östsams roll i samverkan ur Knutpunktsperspektiv Östsams roll i samverkan ur Knutpunktsperspektiv omfattar att: Utforma styrdokument som anger riktlinjerna för utveckling av samverkan mellan skola och näringsliv regionalt Ansvara för och driva utvecklingen av KreSam utbildningen. Utbildningen fokuserar på kreativ samverkan mellan skola och näringsliv lokalt och regionalt. Medverka till att stärka och utveckla Ung Företagsamhet ytterligare i regionen o Genom medfinansiering av Ung Företagsamhets verksamhet o Genom att aktivt marknadsföra Ung Företagsamhet i regionen

5 (6) 3.3 Näringslivets roll i samverkan ur Knutpunktsperspektiv Näringslivets roll i samverkan ur Knutpunktsperspektiv omfattar att: Utforma styrdokument som anger riktlinjerna för utveckling av samverkan mellan skola och KreSamföretaget 2 Medverka i och för utvecklingen av KreSam utbildningen. Utbildningen fokuserar på kreativ samverkan mellan skola och näringsliv lokalt och regionalt. Medverka till utveckling av studiebesöksverksamhet Medverka till utveckling av PRAO och APU Medverka till att stärka och utveckla Ung Företagsamhet ytterligare genom att aktivt stödja elevernas Ung Företagsamhets verksamhet Medverka i utvecklingen av konceptet FramtidsFrön för att arbeta i nya former och metoder som bejakar barns naturliga företagsamhet Aktivt medverka till att utveckla mötesplatser och arenor 4 Aktörer ansvar 4.1 Kommun Näringslivskontoren i respektive kommun bör ha ansvar för att implementera punkten 3.1 i kommunernas organisation och att det förankras hos berörda externa samarbetspartners (pkt 3.2 och 3.3). Näringslivskontoret bör ansvara för samordningen av aktiviteter. När projektdirektiv skall formuleras för organisationer där kommunen är projektägare eller intressent ska det lokala tillväxtprogrammet utgöra en viktig utgångspunkt för att tydliggöra kommunens mål och avsikter. 4.2 Östsam Östsam bör ansvara för att regionalt hålla samman och kompetensutveckla de utpekade ansvariga för samverkan mellan skola och näringsliv i länets kommuner. 2 KreSam - företag Företag i Kreativ Samverkan. Företag som genom en aktiv insats medverkar i och aktivt stödjer samverkan mellan skola och näringsliv för att uppnå en vinna-vinna effekt.

6 (6) För att på så sätt stärka och formulera mål för att vidareutveckla regional samverkan. Vidare bör Östsam driva och vidareutveckla KreSam-utbildningen. När projektdirektiv, rörande samverkan skola och näringsliv, skall formuleras för organisationer där kommuner är projektägare eller intressent ska det regionala tillväxtprogrammet utgöra en viktig utgångspunkt för att tydliggöra regionens mål och avsikter med samverkan mellan skola och näringsliv. 4.3 Näringslivet Näringslivet har ett ansvar att delta i aktiviteter som höjer nivån på samverkan genom att medverka med resurser i form av tid för att kunna utveckla Studiebesöksverksamhet och då framförallt i små och medelstora företag Medverka till utveckling av PRAO och APU-verksamheten