INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft

Relevanta dokument
Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Styrketräning som behandling vid långvariga ländryggsbesvär

Ländryggsbesvär och träning - vilka övningar till vem?

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Schema. Preliminär, skrivet i april 2014 Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp

Läs om sub-klassificeringsmodeller :

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack-specifikt träningsprogram

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Akupunkturbehandling vid bäcken- och ländryggssmärta hos gravida kvinnor en sammanställning av vetenskapligt underlag November 2006

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

Falls and dizziness in frail older people

Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur

Adhesiv kapsulit. FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III, 33 högskolepoäng

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Gör andningsträning för patienter med multipel skleros någon nytta?

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

HÄLSOEFFEKTER OCH HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER OCH LÄNDRYGGSSMÄRTA HELKROPPSVIBRATIONER OCH HÄLSOEFFEKTER

Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin

Äldre Personer i Riskzon Livslots

SLUTRAPPOR Projekttitel Dnr Projektledare 1. Projektets syfte och bakgrund

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Efficacy of ELLEN in w omen Diagnosed w ith Bacteriell Vaginosis. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 Percentage of w omen

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Har patienter med långvarig ländryggssmärta någon nytta av specifik stabiliseringsträning?

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Chiropractic Maintenance Care of persistent or recurrent Low Back Pain. A randomized controlled trial with a 1- year follow up.

SAMMANFATTANDE PRÖVNINGSPLAN

RIKTLINJER FÖR SJUKGYMNASTIK VID ICKE OPERERAD LUMBAL SPINAL STENOS. 1 Faktabakgrund

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent

Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent

Rätt träning förbättrar den äldres förmåga att utföra vardagssysslor

D. max reps*, max 2 försök, om 2 försök vila 2-3 min mellan försöken (Mål ADAPT = 3 reps) *om 0 rep testa dip support hold max tid

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Patienternas upplevelse av den sjukgymnastiska ryggmottagningen på mödravårdcentralen i Eskilstuna - en enkätundersökning

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Schema, preliminärt, skrivet i oktober 2015 Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk

Ryggbesvär hos patienter vid Trångsunds vårdcentral.

Birgitta Johansson, enheten för onkologi 1

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

Effekter av styrketräning för barn med cerebral pares

Förekomst och behandling av rygg och bäckensmärta hos gravida i Primärvården Skaraborg

SER VI SAMMA SAK? Interbedömarreliabiliteten för erfarna och oerfarna bedömare av rörelsekontroll för ländryggen hos styrkelyftare

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. vårdvetenskap- tvärvetenskap

Rehabilitering. 22 april Leg Fysioterapeut Saffran Möller

Smärtlindring med stötvågsbehandling jämfört med tejpning vid plantarfascit

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

KVANTITATIVA STUDIER. Resultat för Västerbotten och Östergötland

Uppdatering av vårdprogrammet för lymfödem

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

Examensarbete 15 hp. Utbildningsprogram. i sjukgymnastik 180 hp. Höstterminen 2010

BÄCKENSMÄRTA VID GRAVIDITET

Keele StarT Back Screening Tool

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT

Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken?

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Effektiva insatser för barn med autism

Fakta och myter kring fysisk aktivitet, stress och utmattningssyndrom

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping

Utvärdering av Pilates en sjukgymnastisk gruppaktivitet vid nack- och ryggbesvär

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Ortosbehandling till knäande gång (Crouch Gait) CPUP 2018

Svenska ryggregistret (tidigare Uppföljning av

REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER

Lindras kolik av akupunktur?

Beskrivning till blankett Funktionsanalys sittande

Carl Rogers; terapeut

Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL

REF. ARTIKEL PRIS exkl. moms

Diagnostik av förlossningsskador

C-UPPSATS. Sjukgymnastisk behandling vid smärta och funktionsnedsättning i bäcken och ländrygg i samband med graviditet. En litteraturstudie

Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika?

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer

Basal kroppskännedomsträning är bättre än fysisk träning för patienter med långvariga whiplashrelaterade

Centralstimulerande läkemedel vid samsjuklighet av ADHD och beroende

Screening. Tomas Nordin Leg Naprapat 2002 Lars Bergström Sjukgymnast 2009 & personlig tränare

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Transkript:

INTERVENTION 35 deltagare marklyft 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader Inkluderade och testade för inkl-kriterier (n=85) Randomisering och allokering (n=70) 35 deltagare lågbelastande motorisk kontroll träning Uppföljning 2,12 och 24 månader 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader Exkluderade (n= 15) Not meeting inclusion criteria Low back pain < 3month (n=1) Pain profile of central sensitization (n=5) Pain profile of neurogenic pain (n=2) Declined to participate (n=7)

DELTAGARE MARKLYFT 42 (10) år 174 (8) cm, 74 (13) kg 57% kvinnor 312 v. ländryggsbesvär VAS 7 dygn 43 (24) mm PSFS 4.8 (1.4) MOTORISK KONTROLL-träning 42 (11) år 172 (10) år, 78 (15) kg 54% kvinnor 340 v. ländryggsbesvär VAS 7 dygn 47 (28) mm PSFS 3.8 (1.4)

INTERVENTION -- MARKLYFT 12 träningstillfällen över 8 v. Först stort fokus på teknik Därefter fokus på lyfta tungt m = 11.2 träningstillfällen Varje lyft var övervakat Lyfte som tyngst Män m=100 (31) (55-200) kg Kvinnor m=53 (21) (15-102.5) kg

INTERVENTION LÅGBELASTNADE MOTORISK KONTROLL TRÄNING Övningar för rörelsekontroll som grundade sig på anamnes och klinisk undersökning Steg 1: Hitta ländrygg-bäckenets neutralposition (smärtfri) i stående, sittande, fyrfota, och behålla denna vid samtidig rörelse av arm alt ben (disassocierade rörelser). Steg 2: Kontrollera ländrygg-bäckenets rörelser samtidigt som tidigare smärtsamma rörelser utfördes. Steg 3: Fortsatt integrering av ny rörelsekontroll i vardagsrörelser. 12 behandling över 8 veckor, m=6.1 träningstillfällen Daglig hemträning rekommenderades

RESULTAT Patient specifik funktions skala (0-10) LMC mic HLL mic Baslinje 3.8 (3.3-4.3) 4.8 (4.3-5.2) 2 månader 7.8 (7.2-8.4) 88% 6.8 (6.1-7.6) 58%.001 12 månader 8.0 (7.3-8.8) 89% 7.3 (6.6-8.0) 69%.001 Isometrisk lyftstyrka (N) LMC mic HLL mic Baslinje 892 (745, 1040) 932 (794, 1079) 2 månader 961 (824, 1108) 15% 1059 (922, 1206) 18%.320 12 månader 902 (735, 1069) 18% 1177 (1030, 1334) 17%.275

Biering-Sørensen (s) RESULTAT LMC mic HLL mic Baslinje 75 (63, 87) 87 (72, 102) 2 månader 87 (74, 99) 35% 101 (83, 119) 27%.832 12 månader 99 (77, 122) 41% 109 (94, 125) 24%.035 Motoriska kontroll tester (waiters bow, single/ double sittning knee extension, single/ double prone-lying knee flexion) (n) LMC mic HLL mic Baslinje 2.9 (2.4, 3.5) 3.9 (3.3, 4.4) 2 månader 5.1 (4.6, 5.7) 70% 4.3 (3.8, 4.8) 44%.001 12 månader 5.9 (5.2, 6.5) 75% 3.1 (2.5, 3.8) 15%.001

RESULTAT VAS 7 DYGN, RMDQ, SF 36 Ingen signifikant skillnad mellan grupperna vid någon tidpunkt Signifikant förbättring över vid respektive uppföljningstillfälle

RESULTAT ROLAND MORRISON DISABILITY QUESTIONARIE Ingen signifikant skillnad mellan grupperna vid någon tidpunkt Signifikant förbättring över vid respektive uppföljningstillfälle

RESULTAT SF - 36 Ingen signifikant skillnad mellan grupperna Alla dimension, förutom Rollfunktion emotionell förbättrades över tid. Kliniskt förbättrade: Fysiska begränsning (Rollfunktion), Vitalitet och Smärta förbättring för 48-70% Fysisk funktion, Allmän hälsa, Social funktion, Rollfunktion emotionell, psykiskt välbefinnande förbättring för 12-34%.

METOD MULTIFEEDER Samma intervention och grupp som i tidigare studier. Diameter mätes med ultraljud i L5-nivå från muskelns högsta punkt till lamina med deltagaren magliggande och utan muskelkontraktion. Den sida med minsta diameter bestämdes till liten sida och vice versa med stor sida. Det var en signifikant skillnad mellan liten sida och stor sida innan intervention startade. Upplevd smärta påverkade inte tillväxt i diameter

RESULTAT MULTIFEEDER Ingen skillnad mellan grupperna i effekt av träningen Liten sida ökade signifikant i diameter

METOD SPINAL ALIGNMENT Spinal alignment mätes med slätröntgen för och efter interventionen. Utfall Sacral angle Lumbar lordosis Bland annat

RESULTAT SPINAL ALIGNMENT För lumbal lordos var m=59.0 (11.5), range 26.9 91.6 För sacral vinkel var m=42.0 (9.6), range 18.2 72.1 Värdena motsvarar tidigare rapporterade värden för LBP, och skiljer sig inte avsevärt från normalmaterial. Stor spridning i grupperna gällande sacral angel och lumbal lordosis, delade materialet i tre subgrupper, low, mid, high.

RESULTAT SPINAL ALIGNMENT Ingen intervention påverkade alignment, varken mellan grupperna, eller över tid. Däremot För lumbal lordos ökade Low-gruppen sin lumbal lordos efter interventionen För sacral angel minskade High-gruppen sin sacral angel efter intervention. Det verkar alltså som att det kan vara möjligt påverka spinal alignment med träning

KONKLUSION För vardagliga aktiviteter och motoriska kontroll-tester vad LMC mer effektiv än marklyft. För smärt, funktion och hälsorelaterad smärta och fysisk förmåga var det ingen skillnad mellan marklyft och LMC. En majoritet av deltagarna upplevde minskad smärta och förbättrad funktionsförmåga, oberoende av grupp även vid 24 månaders uppföljning Efter träning ökade den lilla sidan av m. multifidus i förhållande till stor sida.

PRESENTATIONEN VAD BASERAD PÅ: Aasa B, Berglund L, Michaelson P, Aasa U. Individualized Low-Load Motor Control Exercises and Education Versus a High-Load Lifting Exercise and Education to Improve Activity, Pain Intensity, and Physical Performance in Patients With Low Back Pain: A Randomized Controlled Trial. J Orthop Sports Phys Ther. 2015 Feb;45(2):77-85, B1-4. doi: 10.2519/jospt.2015.5021. Michaelson P, Holmberg D, Aasa B, Aasa U. High load lifting and low load motor control exercise as interventions for patients with mechanical low back pain. A randomised controlled trial with 24- month follow up. J Rehabil Med. 2016 Apr 28;48(5):456-63. doi: 10.2340/16501977-2091. Berglund L, Aasa B, Michaelson P, Aasa U. The effects of low-load motor control exercises and a high-load lifting exercise on lumbar multifidus thickness - a randomized controlled trial. Spine 2017;42:15, E876 E882 Berglund L, Aasa B, Michaelson P, Aasa U. Sagittal lumbo-pelvic alignment in patients with low back pain and the effects of a high-load lifting exercise and individualized low-load motor control exercises - a randomized controlled trial. The Spine Journal. 2017 epub ahead of print Holmberg D, Crantz H, Michaelson P. Treating persistent low back pain with deadlift training: a single subject experimental design with a 15-month follow-up. Advances in Physiotherapy, 2012;14:2,61-70. doi: 10.3109/14038196.2012.674973.