Plan för screening i svenska och matematik, kommundel Floda
Syfte med screening Resultaten av screeningarna skall ses som avstämningar som ger god information om vilka kunskaper som utgör styrkor och vilka kunskaper som eleven genom undervisning behöver utveckla mer. På så sätt fyller screeningarna en formativ funktion. Screeningsresultaten ger även en bild av hur undervisningen har fungerat, vilket i sin tur kan ge uppslag till hur undervisningen behöver utvecklas. Syftet är även att sträva efter ökad likvärdighet inom varje skolenhet och inom Floda kommundel.
Screening - en del av bedömning för lärande Screening ska ingå som en naturlig del i skolans systematiska kvalitetsarbete och har som syfte att ge stöd till planering av arbetet på organisation, grupp och individnivå. Screening lyfter fram gruppens och enskilda elevers styrkor och eventuella svårigheter vilket ger pedagogerna ett underlag för hur de skall lägga upp och planera undervisningen en av grunderna för ett formativt förhållningssätt. Definition av screening Screening är ett pedagogiskt verktyg för att upptäcka elevers olika förmågor för att kunna anpassa och utveckla undervisning och insatser samt utvärdera om undervisningen har önskad effekt (Järpsten, 2010). Analys av screeningresultaten ska ligga till grund för att utvärdera och ge underlag att utveckla undervisningen. Screening innebär inte att kategorisera elever utan är ett sätt att tidigt identifiera dem som är i behov av extra stödinsatser för att exempelvis inte utveckla läs- och skrivsvårigheter (Wolf, 2010). Analysen av screeningresultaten ger även riktlinjer vilka stödinsatser som eventuellt behöver sättas in samt ger oss återkoppling på att det vi gör ger önskad effekt.
Utförandet i praktiken De ämnesansvariga pedagogerna i ämnet för varje årskurs ansvarar för själva genomförandet av screeningarna i samarbete med sitt arbetslag. Specialpedagogerna och speciallärarna på de olika enheterna finns med i analysfasen på grupp och individnivå.
Läsning Läsning är en färdighet som bygger på olika avkodningsoch förståelseprocesser. Screeningen syftar till att systematiskt följa elevens utveckling avseende betydelsefulla delar i denna process. Avkodning innebär att läsaren känner igen ett ord, kan uttala det och får tillgång till dess mening. Detta är en färdighet som byggs upp över tid. Vid varje tillfälle som läsaren möter ett specifikt ord stärks minnesbilden av detta. Läsaren kan sedan allt snabbare och säkrare känna igen ordet. När detta sker är ordavkodningen automatiserad Det är en viktig faktor för att förståelseprocessen ska utvecklas vidare. Läsförståelse handlar om att läsaren kan hitta en betydelse i texten, kan reflektera över den och dra slutsatser av det lästa. Till skillnad från ordavkodning, är läsförståelse en process som inte kan automatiseras Avkodningsförmåga och läsförståelse har ett nära samband med varandra. Även motivation har en avgörande roll för läsningen (Lundberg 2010). En god läsutveckling kräver därför avkodning, förståelse och motivation. Ibland sammanfattas detta förhållande på följande sätt: Läsning = avkodning X förståelse X motivation Det betyder att om någon av de här faktorerna uteblir blir resultatet lika med noll eller i alla fall starkt påverkat i negativ riktning.
Matematik En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever utvecklar god taluppfattning, god problemlösningsförmåga samt kommunikativa förmågor och färdigheter (McIntosh & NCM, 2010). Forskning visar att undervisningen blir effektiv när den medvetet kopplar samman det som eleven ska utveckla med det eleven redan kan samt när det förankras i elevernas verklighet och hur det används i skolan (McIntosh, 2008). För att eleven skall ha en god matematisk utveckling behöver den gå igenom ett antal kritiska steg och inlärningsfaser. McIntosh har vidareutvecklat dessa punkter mer i detalj i sin bok Förstå och använda tal (2010); Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna enligt Lgr11 ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser
Matematik - kritiska punkter för att nå en god taluppfattning Språket Parbildning (ett-till-ett-principen) Ramsräkning Antalsuppfattning Godtycklig ordning Siffersymboler Talområdet 1-10 Talområdet 11-20 Talens uppbyggnad Positionssystemet Relationer mellan tal Operationer med tal (likhetstecknet, räknelagarna) Att kunna använda räkneorden på olika sätt Att använda kunskapen för att utveckla olika strategier Vi har valt att lägga fokus på att screena taluppfattning och aritmetik då dessa är grundförutsättningar för vidare matematisk utveckling och förståelse. En elev som har en god taluppfattning ser helheten före detaljer, har lättare att se samband mellan tal och operation och kan på så sätt välja lämplig metod och reflektera över svaret. Screeningarna är formativa och syftar till att ge en kompletterande bild av elevernas kunnande i form av styrka, svagheter och missuppfattningar som grund för planering av den fortsatta undervisningen
Screeningar från förskoleklass t.o.m. åk 9 Läsning och skrivning Matematik Förskoleklass LukiMat - förskola höst Förskoleklass Bornholmsmodellen/fonologisk medv åk 1 Bokstavskontroll Fonolek TIL åk 1 åk 2 åk 2 Vilken bild är rätt DLS 2 TIL åk 3 Nationella prov i matematik åk 3 Vilken bild är rätt? Nationella prov i svenska Åk 4 Mattecirkeln, åk 4 Åk 4 DLS 4 Åk 5 Mattecirkeln, åk 5 Åk 5 DLS 5 Åk 6 Mattecirkeln, åk 6 Nationella prov i matematik Åk 6 Bravkod DLS 5 Nationella prov i svenska Åk 7 Mattecirkeln, åk 6 ALP 5 Åk 7 DLS 7 Åk 8 LS Åk 9 Nationella prov i svenska Åk 8 Förstå och använda tal - 7 och 8 ALP 6 Åk 9 ALP ⅞ Nationella prov i matematik