Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Relevanta dokument
Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

Viktigt med Vikten i Värmdö

Hälsoläget i Gävleborgs län

Arrangeras av Korpen Skåne/Halland på uppdrag av Hållbar Mobilitet Skåne

% Totalt (kg) Fetma >

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Barns och ungas hälsa

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Välkommen till en ny Salut-dag!

Stadens sociala samband

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 2004

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sollentuna

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Rutiner vid användande av

Välkommen till oss. Barnmorska: Kontakta oss

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg

Åtgärdsplan Folkhälsorådet i Härryda kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Prevention före skolåldern riktad och generell

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014

Tvärprofessionella samverkansteam

VESTA Vårprogrammet Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

Vi kan förebygga cancer

Graviditet VT 2011 AÅ

Epidemiologisk uppdatering och Hiv-& STI-prevention bland män som har sex med män (MSM) Torsten Berglund. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa

Hälsofrämjande primärvård

Anvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården

2(16) Innehållsförteckning


Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Folkhälsoatlas koloncancer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET

Fysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare

Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall?

En god start en ESO-rapport om tidigt stöd i skolan. Camilo von Greiff, SNS Anna Sjögren, IFAU och SOFI Ing-Marie Wieselgren, SKL

Modellering av hälsodata Folkhälsoinvesteringar eller inte?

KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD

Förslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen)

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi

Handlingsplan för förebyggande alkohol- och drogarbete för Mullsjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Vittra på Adolfsbergs kvalitetsredovisning går att läsa i sin helhet på

Protecting YOU Protecting ME

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

Så kan vi vända trenden. Handlingsprogram övervikt och fetma

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Folkhälsoplan. för Partille

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Modul II. Det lilla barnet 0-1½ år. Eva Eurenius Hälsoutvecklare, Med dr Salut-satsningen, FoUU-staben Skellefteå lasarett

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

Rökning har inte minskat sedan Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser

Välfärdsredovisning 2009

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Hälsotorget. apotek och primärv samarbete för f r en bättre b. Centrum för folkhälsa

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka Nina M Granath Marie Haesert

Lokal handlingsplan för att motverka övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Dalsland + Faktadokument

Regionpolitik för barn och ungdomar

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Datum Dnr

Politisk viljeinriktning diabetes

Att välta ett landsting

Innehållsförteckning:

Vad är Ett friskare Sverige? Magdalena Sundqvist, hälsoutvecklare VLL Inspiration för ett friskare Västerbotten

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Uppföljning av utvecklingsstudie för riktad prevention av övervikt och fetma hos barn

Folkhälsostrategi

Transkript:

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Dagens Medicin Livsstil och hälsa 8 oktober Birger Forsberg, Enhetschef Enheten för hälsoutveckling, SLL Jenny Sydhoff, Programansvarig Handlingsprogram övervikt och fetma, SLL Emma Sjöberg, Health Navigator

1 Introduktion Prevention av övervikt och fetma hos barn i SLL Riktad satsning med hälsovägledare

2 Bättre folkhälsa genom att antingen satsa på totala effekter eller minskade ojämlikheter? Förbättra totala folkhälsan Minska ojämlikhet

3 Vi försöker nu utvärdera ett nytt sätt att arbeta för att åstadkomma båda delar Förbättra totala folkhälsan Minska ojämlikhet Riktade insatser till målgrupper med starkt förhöjd risk möjliggör kostnadseffektivt en bättre hälsa och minskad ojämlikhet

Av 28,1 miljarder i sjukvårdskostnad i SLL 2013 - ca 2 % till prevention Totala sjukvårdskostnader*, miljarder kronor, SLL 2013 50 22 28,1 22,9 Prevention 2% 4,6 0,4-0,8 Total hälso- och sjukvårdsbudget SLL Läkemedel, Direkta hjälpmedel, sjukvårdskostnader* med. service etc. Slutenvård* * Avser registrerade kostnader i VAL ** Antaget att 10-20% av primärvården är förebyggande vård Källa: Greater Use Of Preventive Services In U.S. Health Care Could Save Lives At Little Or No Cost Health Affairs 29 2010, VAL-data, Health Navigator-analys 4 Öppenvård* Förebyggande primärvård**

5 Vad kostar ohälsan? Mat Sveriges största bidragande orsak till sjukdomsbördan Sveriges 15 mest bidragande riskfaktorerna till sjukdomsbördan % av DALY 0 2 4 6 8 10 12 14 Mat Högt blodtryck Högt BMI Rökning Fysisk inaktivitet Högt plasma glukos Alkohol Högt kolesterol Yrkesrelaterad risk Missbruk Låg bentäthet Övergrepp på barn Våld i nära relationer Luftföroreningar Radon 2 2 1 1 1 1 1 4 4 4 6 8 8 10 13 Kostnaden för övervikt/fetma uppskattades till 20 miljarder kronor 2011 Förväntad kostnad 2020 28-36 miljarder kronor Källa: Ödegard, Persson 2011, Global burden of disease study, Sweden http://www.healthdata.org/sites/default/files/files/country_profiles/gbd/ihme_gbd_country_report_sweden.pdf

6 Introduktion Prevention av övervikt och fetma hos barn i SLL Riktad satsning med hälsovägledare

7 Handlingsprogram övervikt och fetma (HPÖ) 1. Beställarunderlag 2. Vårdprogram 3. Samhällsinriktat arbete

Det här har vi satsat på 2010-2013 Fördelning av HPÖs medel, per område Förebyggande Behandling, barn och unga Behandling för vuxna Implementering av FAR (och HPÖ) Prevention barn och unga Kommunikation, utbildning, mm 8

9 80% av 6-7åringar med fetma har kvarstående fetma som vuxna med stor ohälsa som följd Risker och konsekvenser för barnet vid övervikt och/eller bristande mat och motion Källa: Statens folkhälsoinstitut 2010, Sundblom (2005), HN Analys

10 11,4% av Stockholms 4-åringar har övervikt/fetma, men spridningen är stor i länet Scenario för 4-åringar födda 2013 om prevalensen är fortsatt konstant: av 29016 barn som föds kommer 3249 utveckla övervikt/fetma Total andel fyraåringar med övervikt och fetma 7-10% 10-14% 14-19% Källa: Barnhälsovård Årsrapport 2013, SLL; Intervjuer

11 Barn med överviktiga föräldrar löper ökad risk Riskfaktor Ökad risk för fetma uttryckt som antal gånger Påverkar genom både arv och miljö* Överviktiga föräldrar 10-15 Lågutbildade föräldrar 5-8 Socioekonomiskt utsatta områden Stressutsatta familjer 4,0 2,3-10 Familjer med svag köpkraft 2,5 Utomlands födda 1,2 * Enligt tvillingstudier uppgår den genetiska herediteten för BMI till 68% Källa: Svensson V 2014, C. Lönndahl, 2007; S. O Rahilly, 2006, M. Kark, 2010; C. Stenhammar, 2010; Barnhälsovården, Årsrapport 2013, SLL; Druet C et al. 2012, Intervjuer; Health Navigator analys

12 Målgrupper för interventionen Gravida kvinnor Mångbesökare Föräldrar och barn Gravida kvinnor med övervikt eller fetma Nyblivna föräldrar med övervikt eller fetma där barnet är över ett år / avslutat amning Identifieras och rekryteras i samband med ordinarie kontakt med MVC och BVC

13 Efter stöd till 350 familjer med hälsovägledare vet vi Kunskapsgapet mellan invånarens verkliga kunskap om hälsa och den kunskap vi som beställare/ vårdprogram förutsätter är långt större än vi visste om Lokalt upp mot 70% analfabeter i målgruppen Nätverk utanför professionen öppnar upp nya möjligheter att nå ut och få viral spridning av hälsofrämjande budskap Budskap sprids bland föräldrarna många ber om stödet

14 Introduktion Prevention av övervikt och fetma hos barn i SLL Riktad satsning med hälsovägledare

15 Varför är det svårt att förebygga barnfetma på MVC och BVC idag? Kulturella tabun Kunskapsluckor hos personal Material och verktyg saknas eller ej ändamålsenliga Roll, relation och ansvarsfördelning otydlig Källa: Forskningsstudiens register, gruppintervjuer med MVC och BVC personal (7 st), enkäter med personal (22 st), intervjuer med hälsovägledarna (3 st), intervjuer med deltagare (10 st), Health Navigator analys

16 Utmaningen ligger i att möjliggöra tillräckligt tät kontakt med tillräckligt motiverande innehåll Två grupper framträder Behöver kunskap Saknar baskunskap kring kost, motion och hälsoeffekter Starka kulturella uppfattningar om hälsa Vanligt med analfabetism Många kan inte läsa, de saknar baskunskaper som vi tar för givna Behöver motiveras Har en kunskapsbas att bygga på Behöver stöd att genomföra förändring Problem starkt kopplat till gränssättning Många mammor vet vad som är rätt, men behöver stöd och peppning för att klara att ändra sig och hålla på gränser Källa: Djupintervjuer med mottagningspersonal (8) och hälsovägledare (3). Enkäter med mottagningspersonal (27)

17 Stödet har tre huvudkomponenter 1. Stötta föräldrar/blivande föräldrar på svenska, engelska, somaliska, arabiska, syrianska, spanska 2. Samverka och kunskapsdela med mottagningar 3. Stärka hälsofrämjande aktiviteter i närområdet och koordinera kontakt med relevant behandling

18 Idag - 352 familjer får stöd med hälsovägledare 400 Hälften får stöd på annat språk 350 300 250 200 150 100 50 0 1-jul 1-sep 1-nov 1-jan 1-mar 1-maj 1-jul 1-sep 1-nov Källa: Forskningsstudiens register

19 Observationer av stödets effekter Positiv trend observeras för kvinnans vikt Viktminskning för föräldrar som avslutat amning (genomsnitt -7 kg) Begränsad viktuppgång för gravida (genomsnitt 30-40 % lägre än nationellt genomsnitt) Självskattad förbättring av levnadsvanor rapporteras Vanliga förbättringar (följsamhet till NNR5) Ökad motion och rörelse (85 %) Byte till nyttigare livsmedelsval (70 %) Minskad konsumtion av socker och söta drycker (70%) Förbättrad måltidsordning (65 %) Källa: Forskningsstudiens register, gruppintervjuer med MVC och BVC personal (7 st), enkäter med personal (22 st), Health Navigator analys

20 Målgruppen - vad har vi lärt oss? Stor spridning i utbildning/kunskap Medvetenhet och stigma - risker vid fetma Skillnad i levnadsvanor Akademisk utbildning Ingen skolgång Vad menar vi med mjölk? Grundskola Källa: Forskningsstudiens register, gruppintervjuer med MVC och BVC personal (7 st), enkäter med personal (22 st), intervjuer med hälsovägledarna (3 st), intervjuer med deltagare (10 st), Health Navigator analys

21 Arbetssätt - vad har vi lärt oss? Fokus levnadsvanor Flexibilitet Samarbete tvärs vård/hälsofrämjande Verktyg för egenvård bäst i dialog Renodlad roll och funktion Omsätta text till bild Källa: Forskningsstudiens register, gruppintervjuer med MVC och BVC personal (7 st), enkäter med personal (22 st), intervjuer med hälsovägledarna (3 st), intervjuer med deltagare (10 st), Health Navigator analys

22 Sammanfattning Vad är nytt? Kulturanpassat stöd på flera språk utan tolk Roll som renodlat fokuserar på hela familjens levnadsvanor kring mat och motion, tvärs graviditet och barnhälsovård Nya former för stöd (visuella pedagogiska verktyg, tät motiverande kontakt, flexibilitet i kontaktformer mm)

Tack för uppmärksamheten! 23

Exempel på nya verktyg BACKUP 24