ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-A 11/01055--SE EV/EBITDA - är det supermultipeln som kan generera överavkastning? EV/EBITDA is it the super multiple which can generate excess return? Författare: Karlsson, Sandra Najafi, Anna-Maria Vårterminen 2011 Handledare: Fredriksen, Øystein Examensarbete Civilekonomprogrammet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Sammanfattning Titel: EV/EBITDA är det supermultipeln som kan generera överavkastning? Författare: Karlsson, Sandra och Najafi, Anna-Maria Handledare: Fredriksen, Øystein Bakgrund: Effektiva marknadshypotesen innebär att det inte går att utnyttja systematiska avvikelser på marknaden. Trots det finns det etablerade investeringsstrategier som investerare använder sig av för att generera överavkastning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida det går att generar överavkastning genom att investera i företag som uppvisar en låg eller hög EV/EBITDA-multipel. Variablerna bransch och risk kommer även att undersökas med utgångspunkt från den eventuella förekomsten av en investeringsstrategi som genererar överavkastning. Genomförande: Teori inom området har byggt upp en grundförståelse för problemet, empiri har sedan hämtats från de olika företagen för att få fram EV/EBITDA-multiplar till de ingående portföljerna i studien. Aktiekurser har även inhämtats för att bygga grunden till empirin. Resultatet har sedan jämförts med samt med den riskjusterade avkastningen. Resultat: Av resultatet framkommer att det går att utnyttja en investeringsstrategi där investering görs i låga EV/EBITDA-multiplar. Effekten är tydlig på hela Stockholmsbörsen, samt i två av de undersökta branscherna, sällanköpsvaror och tillverkningsindustrin. Det spelar ingen roll vilken riskpreferens investeraren har då portföljer med låga multiplar genererar högst avkastning och även innehåller lägst betavärde. Nyckelord: EV/EBITDA, investeringsstrategi, EMH, anomali, relativvärdering.
Abstract Title: EV/EBITDA is it the super multiple which can generate excess return? Authors: Karlsson, Sandra and Najafi, Anna-Maria Supervisor: Fredriksen, Øystein Background: The efficient market hypothesis alleges that an investor cannot systematically earn excess return. However there are established investment strategies that are being used in the stock market to obtain this excess return. Aim: The aim of the thesis is to examine if it is possible to earn excess returns by investing in companies that indicate a low or high EV/EBITDA multiple. The variables industry and risk will also be examined with the possible presence of an investment strategy where excess return can be obtained as a base. Completion: Theory within the field has built an understanding of the problem, empirics have then been gathered to obtain EV/EBITDA multiples and stock prices to perform the study. Portfolios of high and low multiples have been composed to analyze the result. The result has been compared to the development of the index and to the risk adjusted return for the portfolios. Result: The result shows that an investment strategy where investments are made in a low EV/EBITDA-multiple can be used to earn excess return on the Swedish stock market. The effect is most present at the Stockholm stock exchange and in the manufacturing industry and industry for durable goods. The investors risk aversion does not affect the decision, thus low multiples generate the highest return with the lowest beta value. Keywords: EV/EBITDA, Investment strategy, EMH, anomaly, relative valuation
Förord Studien tog sin grund efter flertaliga samtal med varandra och vår handläggare Øystein Fredriksen. En stor del av studiens tid har lagts på att samla data från de olika företagen för att få EV/EBITDA-multiplar till alla företag från Stockholmsbörsen. Ett stort tack vill framföras till vår handledare Øystein Fredriksen för hjälp under uppsatsens gång, ett tack vill även framföras till seminariegruppen som bidragit till ytterligare hjälp med att förbättra studien. Vi vill även tacka alla de företag som skickat sina finansiella rapporter och på så vis gjort det möjligt för oss att genomföra studien. Tack, Sandra Karlsson Anna-Maria Najafi
Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Problematisering... 2 1.3 Syfte... 4 1.4 Frågeställning... 4 1.5 Avgränsningar... 4 1.6 Tidigare studier... 5 2 Referensram... 7 2.1 Effektiva marknadshypotesen... 7 2.1.1 Tre former av effektivitet... 8 2.1.2 Förutsättningar för en effektiv marknad... 8 2.1.3 Anomali... 9 2.1.4 Behavioral Finance... 9 2.1.5 Applicerbart för studien... 10 2.2 Företagsvärdering... 10 2.2.1 Relativvärdering... 10 2.2.2 Diskonterad kassaflödesvärdering... 12 2.2.3 Applicerbart för studien... 13 2.3 EV/EBITDA... 13 2.3.1 Fördelar... 14 2.3.2 Brister... 14 2.3.3 Branscher... 15 2.4 Risk och avkastning... 15 2.4.1 Beta... 16 2.4.2 CAPM... 17 2.4.3 Applicerbart på studien... 19 3 Metod... 20 3.1 Utgångspunkt... 20 3.2 Undersökningsdesign... 20 3.2.1 Val av metod... 21 3.3 Tillvägagångssätt... 21
3.3.1 Indelning av data... 22 3.4 Bearbetning av data... 23 3.4.1 Beta... 23 3.4.2 Riskfri ränta... 24 3.4.3 Marknadens riskpremium... 24 3.4.4... 25 3.4.5 Riskjusterad avkastning... 25 3.5 Utvärdering och analys... 25 3.5.1 Val av jämförelseindex... 25 3.5.2 Utvärdering och analys portfölj från Stockholmsbörsen... 26 3.5.3 Utvärdering och analys med hänsyn tagen till bransch... 26 3.5.4 Signifikanstest... 27 3.5.5 Utvärdering och analys med hänsyn tagen till risk... 28 3.5.6 Metodisk Slutsats... 28 3.6 Studiens reliabilitet samt validitet... 28 3.6.1 Reliabilitet... 28 3.6.2 Validitet... 29 3.7 Källkritik... 30 3.7.1 Använda källor i studien... 31 4 Empiri... 33 4.1 Portföljutveckling från hela Stockholmsbörsen... 33 4.1.1 Portfölj med låga EV/EBITDA-multiplar... 34 4.1.2 Portfölj med höga EV/EBITDA- multiplar... 35 4.1.3 Resultat och sammanfattning... 36 4.2 EV/EBITDA-strategin med hänsyn tagen till risk... 37 4.3 EV/EBITDA - strategin med avseende på bransch... 37 4.3.1 Portföljutveckling från tillverkningsindustrin... 38 Portfölj med höga EV/EBITDA- multiplar... 39 4.3.2 Portföljutveckling från IT branschen... 41 4.3.3 Portföljutveckling från branschen sällanköpsvaror... 44 Portfölj med höga EV/EBITDA- multiplar... 45 5 Analys... 47 5.1 Går strategin att utnyttja för att generera överavkastning?... 47
5.1.1 Totalportföljen... 47 5.1.2 Relativvärdering... 50 5.2 Går strategin att utnyttja med hänsyn tagen till företagets risk?... 51 5.2.1 Totalportföljen... 51 5.3 Går strategin att utnyttja i en specifik bransch?... 54 5.3.1 Tillverkningsindustri... 54 5.3.2 IT... 55 5.3.3 Sällanköpsvaror... 56 5.3.4 Sammanfattning branscher... 57 6 Slutsats... 59 7 Vidare studier... 61 Källförteckning... 62 Bilagor... 68
Tabellförteckning Tabell 1: Branschvis uppdelning av företagen i studien... 23 Tabell 2: Portfölj under perioden 1999-06-30 2010-12-31, låga multipelvärde, företag från hela Stockholmsbörsen inkluderade.... 34 Tabell 3: Signifikanstest portfölj innehållandes låga multiplar... 35 Tabell 4: Portfölj under perioden 1999-06-30 2010-12-31, höga multipelvärde, företag från hela Stockholmsbörsen inkluderade.... 35 Tabell 5: Signifikanstest portfölj innehållandes höga multiplar... 36 Tabell 6: Sammanställning av betavärde från portföljer med låga samt höga EV/EBITDA-multiplar under perioden 1999-06-30 2010-12-31.... 37 Tabell 7: Portfölj under perioden 1999-06-30 2010-12-31, låga multipelvärden, företag från tillverkningsindustrin inkluderade.... 38 Tabell 8: Signifikanstest portfölj innehållandes låga multiplar... 39 Tabell 9: Portfölj under perioden 1999-06-30 2010-12-31, höga multipelvärden, företag från tillverkningsindustrin inkluderade.... 39 Tabell 10: Signifikanstest portfölj innehållandes höga multiplar... 40 Tabell 11: Portfölj under perioden 1999-06-30 2010-12-31, låga multipelvärde, företag från ITbranschen inkluderade.... 41 Tabell 12: Signifikanstest portfölj innehållandes låga multiplar... 41 Tabell 13: Portfölj under perioden 1999-06-30 2010-12-31, höga multipelvärde, företag från ITbranschen inkluderade.... 42 Tabell 14: Signifikanstest portfölj innehållandes höga multiplar... 43 Tabell 15: Portfölj under perioden 1999-06-30 2010-12-31, låga multipelvärde, företag från branschen sällanköpsvaror inkluderade.... 44 Tabell 16: Signifikanstest portfölj innehållandes låga multiplar... 45 Tabell 17: Portfölj under perioden 1999-06-30 2010-12-31, låga multipelvärde, företag från branschen sällanköpsvaror inkluderade.... 45 Tabell 18: Signifikanstest portfölj innehållandes höga multiplar... 46
Figurförteckning Figur 1: Utveckling under perioden 1999-06-30 2010-12-31... 36 Figur 2: Utveckling under perioden 1999-06-30 2010-12-31... 40 Figur 3: Utveckling under perioden 1999-06-30 2010-12-31... 43 Figur 4: Utveckling under perioden 1999-06-30 2010-12-31... 46
1 Inledning Det inledande kapitlet behandlar bakgrunden till den genomförda studien samt problematiseringen som ligger till grund för problemet. Kapitlet innehåller även studiens syfte samt den frågeställning studien är baserad på. Tidigare studier inom området presenteras även samt de avgränsningar som gjorts för att göra studien genomförbar. 1.1 Bakgrund En investerare väljer att investera i aktier för att erhålla överavkastning. För att uppnå målet med investeringen finns det flera olika tillvägagångssätt och det har genom åren utvecklats ett antal investeringsstrategier som används av investerare för att erhålla överavkastning. Investeringsstrategin där låga P/E-tal 1 används, investeringar i småbolag, Momentumstrategin samt strategin med tillväxt- och värdeaktier är några av de investeringsstrategier som har använts och idag utnyttjas för att slå marknaden. Warren Buffett sägs vara en av världens absolut bästa investerare och han har under 40 år slagit index och inte upplevt ett förlustår. Han har en strategi som går ut på att hitta bolag med bra fundamentala värden som han kan köpa till rimligt pris och sedan hålla aktien så länge som möjligt. (Bernhardsson, 2007) Det finns de som påstår att det genom specifika investeringsstrategier inte går att uppnå överavkastning på grund av att marknaden är effektiv. Genom diskussionen förd ovan skulle det betyda att Warren Buffett trots då han följt en investeringsstrategi skulle haft tur i 40 år när han valt aktier att investera i. Vad som talar för en effektiv marknad är Wall Street Journals tävling som började år 1988, en tävling inspirerad av Princetonprofessorn Burton Malkiels bok A Random Walk Down Wall Street. I boken ställer Malkiels upp en teori med utgångspunkt från en apa som bär en ögonbindel samtidigt som han kastar dartpilar på börssidorna i en tidning och på så vis väljer han en portfölj. Tävlingen har blivit ett populärt inslag i Wall Street Journal och mer än 100 tävlingar har genomförts, med vissa modifieringar genom åren. Resultatet av tävlingen är att portföljen som väljs av apan är minst lika bra som en portfölj vald av experter. (Investor Home, 2001) Tävlingen indikerar att marknaden är effektiv då en apa presterar lika bra som professionella investerare, det går med andra ord inte att använda sig av någon strategi för att prestera bättre än om aktier väljs ut slumpmässigt. Då marknaden är effektiv, kan dock enskilda aktier vara felprissatta. Felprissättningarna går, om 1 1
de är systematiska, att eventuellt utnyttja genom olika investeringsstrategier på aktiemarknaden. För att värdera företag använder sig analytiker främst av kassaflödesvärdering och relativvärdering. Genom värderingen ges en indikation om huruvida en aktie är över- eller undervärderad. Felprissättningar av aktier har gjort att olika investeringsstrategier utvecklats, dock kan marknaden fortfarande vara effektiv trots att en enskild aktie tillfälligt skulle vara felprissatt, vad som är viktigt för att marknaden ska vara effektiv är att felprissättningarna är slumpartade. If you think I m crazy, you should see the guy who lives across the hall (Jerry Seinfeld) Citatet beskriver grunden bakom en av värderingsmodellerna, relativvärdering, att värdet på en tillgång bestäms av hur liknande tillgångar är prissatta på marknaden. Utgångspunkten är en grundsyn ur ekonomisk synpunkt, det vill säga att perfekta substitut ska vara lika med avseende på pris. (Baker & Ruback, 1999) Vid val av företag att investera i används relativvärdering frekvent och det är en förhållandevis enkel strategi för att utvärdera huruvida en aktie eventuellt är undervärderad eller inte. Relativvärdering bygger på användandet av multiplar, vilka används som en sorteringsgrund vid uppdelningen av företag för att en jämförelse sedan ska vara möjlig att göra. EV/EBITDA 2 är en multipel som blivit mer och mer populär de tre senaste decennierna, (Damodaran, 2002) och vid relativvärdering är måttet ett av de mest använda. (Frykman & Tolleryd, 2003). Det har dock gjorts få studier kring EV/EBITDA-multipeln samt om investeringar i en låg eller hög multipel kan användas som en investeringsstrategi på marknaden. De studier som gjorts visar inte heller på samma resultat vilket gör multipeln intressant att undersöka med avseende på multipeln som som utgångspunkt vid investeringar. En djupare undersökning angående ämnet skulle därför bidra med kunskap till investerare på aktiemarknaden. 1.2 Problematisering En teoretiskt idealisk marknad är en sådan marknad där priserna ger korrekt information om hur resurser är fördelade. En marknad där företag kan göra investeringar och investerare kan välja mellan priser på instrument som representerar ägarandelar i företag under förutsättning att priserna alltid reflekterar all tillgänglig information. En sådan marknad, en marknad där all tillgänglig information redan finns speglat i priset är en effektiv marknad. (Fama, 1971) På en 2 2
effektiv marknad går det alltså inte att genom specifika investeringsstrategier erhålla överavkastning. (Damodaran, 2002) Hur kommer det sig då att det finns erkända investeringsstrategier världen över? Om de olika investeringsstrategierna inte skulle fungera hade förmodligen investerare inte använt sig av dem och de skulle därmed försvinna. Vid studier som gjorts kring den effektiva marknadshypotesen 3 har upptäckten av anomalier på marknaden fastställts, det vill säga avvikelser från ett normalt beteende. Investerare utnyttjar dessa anomalier, felprissättningarna, som finns på marknaden med hjälp av olika strategier för att generera överavkastning. Anomalierna har visat sig i olika multiplar som utvecklats till olika investeringsstrategier som investerare använder sig av för att uppnå överavkastning. (Damodaran, 2002). EV/EBITDA är en multipel som frekvent används inom finansbranschen och är förmodligen den mest använda multipeln bland investerare (Frykman & Tolleryd, 2003). Multipeln mäter företagets värde i relation till EBITDA och den är tillämpbar på väldigt många företag då EBITDA sällan är negativt. EBITDA är det resultatmått som ligger närmast det operativa kassaflödet (Damodaran, 2001a), det återfinns högt upp i bolagets resultaträkning och det ger därför en bra approximation om det kassaflöde som företaget genererar (Frykman & Tolleryd, 2003), vilket talar för multipelns popularitet då användaren kommer nära det verkliga kassaflödet. De företag som uppvisar låga EV/EBITDA-multiplar ses ofta som undervärderade. (Damodaran, 2002) Vid en effektiv marknad, utan existens av anomalier skulle företag som uppvisar en låg EV/EBITDA-multipel inte vara undervärderade utan de skulle vara rätt värderade trots en låg multipel. Värderingen av företag påverkas av så mycket mer än om olika multiplar är höga eller låga, vilket är viktigt att ha med sig vid investeringar på aktiemarknaden. Vid utnyttjande av en investeringsstrategi gäller det att inte enbart se till hur multipeln i fråga ser ut, utan att ha de variabler som bygger upp multipeln i beaktande. En av de variablerna är risk, vilken påverkar den aktie en investerare väljer att investera i. Risken påverkar även om en investerare väljer att investera i aktien eller om investeraren väljer en investeringsstrategi med en lägre eller högre riskbild. En investeringsstrategi kan även vara uppbyggd så att den lämpar sig bättre för vissa branscher än den gör för andra. Intressant blir då att undersöka om några slutsatser kan 3 Benämns EMH framöver 3
dras med hänsyn tagen till variablerna bransch samt risk när en investeringsstrategi byggs baserad på multipeln EV/EBITDA. 1.3 Syfte Syftet med studien är att undersöka huruvida det går att generera överavkastning genom att investera i företag som uppvisar en låg eller hög EV/EBITDA-multipel. Variablerna bransch och risk kommer även att undersökas med utgångspunkt från den eventuella förekomsten av en investeringsstrategi som genererar överavkastning. 1.4 Frågeställning I studien kommer följande frågor att besvaras: Går EV/EBITDA-strategin att utnyttja för att generera överavkastning på Stockholmsbörsen? Baserat på vår huvudfråga ovan har två underfrågor byggts upp för att se om specifika variabler kan knytas till multipeln och användas för att generera överavkastning. Variabeln risk är vald då det är en variabel som en investerare bör beakta när investeringsstrategi väljs, den har även betydelse för värdering av ett företag. Variabeln bransch ingår i studien då vi vill se om branscher är så pass olika varandra att strategin skulle fungera i vissa branscher men måhända inte i andra. Går EV/EBITDA-strategin att utnyttja i en viss bransch på Stockholmsbörsen? Går EV/EBITDA-strategin att utnyttja med hänsyn tagen till risk? 1.5 Avgränsningar Uppsatsen kommer att behandla Stockholmsbörsens large-, mid- och smallcap, vi ser inte att det urval vi har gjort är någon anomali i sig och menar vidare att Stockholmsbörsens beteende inte avviker från övriga, liknande marknadsplatser i världen. Data kommer att hämtas från juni år 1999 och fram till årsskiftet 2010/2011, därmed kommer uppsatsen att behandla IToch telekomkrisen som inträffade i början av 2000-talet och även den senaste finanskrisen 2008-2009. Under juni år 1999 var det många nyintroduktioner på Stockholmsbörsen, främst inom IT-branschen och hade vi valt att hämta data från januari år 1999 hade de företagen inte kommit med i studien, därav den valda tidsperioden för studien. Hänsyn kommer inte att tas till transaktionskostnader eller skatt på grund av att det inte är möjligt att uppskatta de kostnaderna eftersom de är beroende av beloppet som investeras i. 4
1.6 Tidigare studier Persson och Ståhlberg (2006) genomförde en studie där de undersökte om det var möjligt att generera överavkastning i relation till marknaden genom att investera i aktier som uppvisade låga P/E- samt EV/EBITDA-multiplar. Undersökningen gjordes med hjälp av data mellan 2001 och 2005. Två portföljer sattes samman med aktier från OMXS30 från 2006. De två portföljerna sattes samman utifrån de sex lägsta multipelvärdena, en portfölj för de lägsta P/Etalen samt en med de lägsta EV/EBITDA-talen. Portföljernas avkastning samt riskjusterade avkastning jämfördes sedan med två index, OMXS30 samt AFGX. Studien visar på en icke effektiv marknad där överavkastning kan genereras genom investering i aktier med låga P/Esamt EV/EBITDA-multiplar. En studie genomförd av Svensson och Rosendahl (2009) visar på flera olika multiplars förmåga att generera överavkastning, en av multiplarna i studien som undersöktes var EV/EBITDA-multipeln. Studien genomfördes på den svenska aktiemarknaden mellan åren 1993 till 2007. Portföljernas resultat jämfördes med förväntad avkastning enligt CAPM. Resultatet av studien blev att det inte går att använda multiplar som enda kriteriet när aktier väljs ut av investerare. Leivo (2004) genomförde en studie med avseende på olika investeringsstrategier. Studien genomfördes på den finska aktiemarknaden, HEX, med data från perioden 1991 till 2002. Resultatet visade på anomalier på marknaden med avseende på multiplar så som P/E-talet, P/BV 4, EV/EBIT 5 samt EV/EBITDA. Det visade även på att den svagaste formen av marknadseffektivitet inte uppnåddes på marknaden då investeringsstrategier uppbyggda på enbart tidigare avkastning kunde användas för att skapa överavkastning. De studier som tidigare gjorts på multipeln EV/EBITDA har uppvisat varierande resultat där det både framkommit att investering i låga multiplar kan generera överavkastning, även resultat som dementerar att investeringar med multipeln som grund har hittats. I studien kommer vi att studera multipeln EV/EBITDA ur ett perspektiv som tidigare studier inte gjort, där hänsyn tas till bransch och risk. Tidigare forskning har genomförts men inte behandlat nämnda variabler lika djupgående som vi har ambitionen att göra. En annan tidshorisont än 4 5 5
vad tidigare forskning använt sig av kommer vara till grund för studien. Uppdelningen av företagen på Stockholmsbörsen gör att vi kan se om en effekt är mer förekommande i vissa branscher än i andra. 6
2 Referensram I kapitel två behandlas den referensram som ligger till grund för studien. Här behandlas den effektiva marknadshypotesen, anomalier, företagsvärdering, risk och avkastning samt multipeln EV/EBITDA som vår studie grundar sig på. 2.1 Effektiva marknadshypotesen I studien behandlas vårt uppsatta syfte som avser att undersöka huruvida EV/EBITDAmultipeln går att använda som underlag vid investeringar. För att kunna uppfylla syftet med studien måste en grundläggande syn på marknadseffektivitet etableras. Marknadseffektivitet är som nämnts ovan ett ämne som diskuterats under flera decennier. Det görs ständigt studier som försöker bevisa samt motbevisa förekomsten av en effektiv marknad och modellen är central i finansiell ekonomi. Intresset är stort då investeringsstrategier kan utnyttjas om inte marknaden är effektiv. Vad är det då som menas med en effektiv marknad? År 1953 försökte statistikern Maurice Kendall finna regelbundna priscykler på aktiemarknaden, han ville se om det fanns några mönster på marknaden, något han dock misslyckades med. Istället, till hans förvåning, såg det ut som att priset på aktier och andra tillgångar följde en så kallad Random Walk. Genom att investerare försöker vinna på informationen som finns i historiska priser justeras priserna tills de vinster som görs utifrån de historiska prisförändringarna försvinner. Resultatet blir att historiska priser reflekteras i dagens pris, inte i morgondagens pris. (Brealey et al., 2008) På en effektiv marknad reflekterar priset på en tillgång all tillgänglig information. (Fama, 1970) Det innebär att ingen investerare är bättre än någon annan på att förutspå avkastningen på aktier på grund av att ingen aktör på marknaden har ett informationsövertag. En effektiv marknad kräver inte att marknadspriset konstant måste stämma överens med det verkliga värdet, så länge avvikelserna är slumpmässiga är marknaden effektiv. Slumpmässiga avvikelser innebär att det är lika stor chans att tillgången är under- eller övervärderad och för att marknaden ska vara effektiv ska inte avvikelserna vara korrelerade med de variabler som kan observeras. På en effektiv marknad ska det inte heller gå att finna över- eller undervärderade tillgångar genom en specifik investeringsstrategi. (Damodaran, 2002) Då alla förändringar är slumpmässiga och för att aktiekurserna inte följer något mönster på en effektiv marknad ska det inte gå att utnyttja investeringsstrategier. (Bodie et al., 2009) 7
2.1.1 Tre former av effektivitet Fama (1970) beskriver tre former av effektivitet. Han menar att marknaden kan ha olika grader av effektivitet, det vill säga svagt effektiv, mellanstarkt och starkt effektiv, vilka innebär: Svag form informationen som reflekteras i marknadspriset är endast informationen från historiska priser och utdelningar. Enligt den här formen går det inte att generera vinster genom att studera historiska priser och avkastningar. Mellanstark form förutom den information som finns speglat i marknadspriset under den svaga formen speglar priset även all publicerad information som till exempel kvartalsrapporter och dylikt. En marknad som uppvisar en mellanstark form av effektivitet justerar aktiekursen direkt när ny information kommer ut på marknaden, den nya informationen avspeglas då direkt i priset på tillgången. Stark form här finns all information speglat i marknadspriset, det vill säga även sådan som inte är offentlig. Formen bör ses som ett läge där det inte existerar någon ineffektivitet på marknaden. 2.1.2 Förutsättningar för en effektiv marknad Damodaran (2002) menar att vissa tillägg bör beaktas vid studier av EMH. Aktier kan avvika från dess verkliga värde, enda kravet är att avvikelserna är slumpmässiga. Investerare kan slå marknaden. Hälften av alla investerare kommer, om vi bortser från transaktionskostnaden, att någon gång slå marknaden och därmed generera vinst. Givet det antal aktörer som finns på den finansiella marknaden kommer sannolikt ett stort antal investerare konsekvent att slå marknaden på lång sikt, dock inte på grund av de investeringsstrategier de använder sig av utan snarare på grund av tur. Damodaran menar vidare att marknaden inte blir effektiv av sig själv, utan det är aktörerna som vill erhålla överavkastning som gör den effektiv. För att eliminera ineffektiviteten på marknaden krävs det att vissa villkor uppfylls: Tillgångarna som gör marknaden ineffektiv måste vara tillgängliga för handel och handlas med, transaktionskostnaderna måste vara lägre än den förväntade avkastningen. 8
Det måste finnas vinstmaximerande investerare som kan avgöra när en tillgång ska generera överavkastning, som kan replikera sin strategi och som har resurserna att handla tillgången tills dess ineffektivitet elimineras. Om marknaden var effektiv skulle investerare sluta titta efter ineffektiviteter, vilket i sin tur skulle leda till att marknaden återigen skulle bli ineffektiv. Om det finns ineffektiviteter på marknaden kommer de så småningom att försvinna i och med att investerare hittar dem och handlar på dem. (Damodaran, 2002) Damodaran visar även på att det går att testa EMH genom att testa om specifika investeringsstrategier kan generera överavkastning. En del tester tar hänsyn till transaktionskostnader och dylikt, medan andra tester justerar för den tagna risken med hjälp av Capital Asset Pricing Model 6, eller andra liknande modeller. Om de testade metoderna leder till att investeraren erhåller överavkastning kan det vara en indikation om att marknaden är ineffektiv. 2.1.3 Anomali Enligt EMH ska det inte gå att systematiskt generera vinster på den finansiella marknaden genom specifika investeringsstrategier, dock är det ändå många aktörer som gör stora vinster genom att investera i tillgångar som är undervärderade. Vid studier av EMH har forskare upptäckt beteenden på marknaden som inte är överensstämmande med att marknaden agerar effektivt, de menar att det existerar anomalier i form av avvikelser på marknaden. Problemet med några av de anomalier som används på marknaden är att de påverkats av de modeller som använts för risk och avkastning istället för hur beteendet ser ut på den finansiella marknaden. (Damodaran, 2002) Anomalierna som finns på marknaden har utvecklats till investeringsstrategier som investerare kan utnyttja för att generera överavkastning. (Bodie et al., 2009) 2.1.4 Behavioral Finance Utvecklingen av Behavioral Finance tog fart i början av 1990-talet. Vid studier av den finansiella marknaden upptäckte forskare många anomalier och började på så sätt relatera psykologin kring människor till den finansiella marknaden. (Shiller, 2003) Studier kring Behavioral Finance fokuserar främst kring huruvida känslor och tankar påverkar finansiella beslut, företag och den finansiella marknaden. (Nofsinger, 2010) Teorin har utvecklats som ett 6 Benämns CAPM framöver 9
alternativ till EMH och presenterar ett nytt sätt att se på marknaden, vilken inte ses som effektiv. Istället förväntas signifikanta och systematiska avvikelser från effektivitet bestå under långa tidsperioder, (Shleifer, 2002) på grund av människors irrationella beteende som är en av grundpelarna för EMH. 2.1.5 Applicerbart för studien För att kunna utnyttja en investeringsstrategi krävs det att marknaden inte är fullt effektiv, en investerare kan utnyttja de anomalier som finns på marknaden. När vi i studien testar för om strategin att utnyttja multipeln EV/EBITDA är möjlig kommer vi samtidigt att testa för effektiviteten på marknaden, varför vi även kort presenterar Behavioral Finance som är ett av de marknadssynsätt som inte ser marknaden som effektiv. För vidare studie är det då viktigt att förstå grunden till en effektiv marknad. 2.2 Företagsvärdering Värdering av ett företag kan göras med hjälp av flera olika modeller. För att förstå modellerna måste användaren förstå variablerna som ligger till grund för modellerna. (Damodaran, 2002) Gordon (1962) menar att värdet på ett företag är en funktion av dess framtida kassaflöden och att framtida kassaflöden är en funktion av de investeringar företaget gör. Utfallet som ges av värderingen kommer att påverkas av vilken modell som använts vid genomförandet. Skillnaderna som uppkommer beror på hur begreppet marknadseffektivitet ses. Vid värderingsmodellen diskonterad kassaflödesvärdering 7 utgår analytiker från att olika branscher kan vara tillfälligt felprissatta, men även marknaden som helhet. Felprissättningarna som finns på marknaden är endast tillfälliga och justeras till sitt rätta värde över tid. Relativvärderingen ser marknaden som korrekt värderad där vissa tillgångar kan vara felvärderade. Ett tredje sätt att värdera ett företag och få fram ett estimat på företagets värde är att använda sig av en optionsprissättningsmodell. (Damodaran, 2002) 2.2.1 Relativvärdering Vid relativvärdering bestäms värdet på en tillgång av hur liknande tillgångar är prissatta på marknaden. Tillgångar som är perfekta substitut ska även var likvärdiga med avseende på pris. (Baker & Ruback, 1999) Relativvärderingen kan delas upp i två komponenter, tillgångarna behöver standardiseras för att kunna jämföras, den andra komponenten består av att finna företag att jämföra med. Standardiseringen görs genom olika multiplar i form av exempelvis intäkter, försäljning, resultat samt bokfört värde. Vid användandet av 7 Benämns DCF framöver 10
relativvärdering ska även liknande företag väljas för att kunna jämföras med varandra. Företagen ska vara liknande med avseende på risk, tillväxt samt kassaflöde för att ge en riktig jämförelse. Användandet av relativvärderingen är stort då det är ett relativt enkelt sätt att göra jämförelser mellan olika företag. Antal antaganden som behöver göras är färre än vid andra värderingsmodeller så som vid användandet av DCF-värderingen, metoden är inte heller lika tidskrävande. (Damodaran, 2002) Relativvärdering är en populär utgångspunkt vid värdering av företag och kan användas som komplement till DCF-värdering eller som fristående värderingsmetod. (Baker & Ruback, 1999) Vid relativvärdering görs antaganden om företagets riskbild, tillväxt samt kassaflöde, antaganden görs även vid andra former av värderingar, exempelvis DCF-värdering, skillnaden ligger i att antagandena vid relativvärdering finns implicit i multiplarna. Den som genomför värderingen behöver inte själv uppskatta något värde för variablerna. Om inte samma antaganden angående de ingående variablerna görs vid de olika värderingsmetoderna kan relativvärderingen bli missvisande. (Damodaran, 2002) Relativvärderingen är även enklare att förstå samt att presentera än vad DCF-värderingen kan tyckas vara. 2.2.1.1 Relativt värde Relativvärderingen mäter relativt värde istället för verkligt värde och det fångar upp det rådande marknadsläget vilket ses som en fördel med modellen. Mer marknadsmässiga priser erhålls av relativvärderingen än vad som ges av värdering med DCF. Om hela marknaden är övervärderad kan relativvärderingen dock ge ett högre pris på tillgången än vad som är rättfärdigat. (Damodaran, 2002) Relativvärderingen utgår från det avkastningskrav och den tillväxtfaktor som råder på marknaden i dagsläget. Om det på marknaden skulle finnas perfekta substitut samt om multiplar kunde uträknas korrekt över alla företag skulle relativvärdering vara en överlägsen värderingsmodell. (Baker & Ruback, 1999) Vid användandet av relativvärdering kan användaren som genomför värderingen påverka mycket genom att välja multiplar och jämförelseföretag som passar med det resultat som vill uppnås. Ett annat problem vid relativvärdering är att hitta företag som kan ses som jämförbara. Det är inte tillräckligt att endast se inom samma bransch, företagen måste uppvisa liknande fundamentala värden. (Damodaran, 2002) 2.2.1.2 Multiplarna Vid relativvärdering är det viktigt att multiplarna som används är framtagna på samma sätt och bygger på samma grundläggande värde. Hänsyn bör också tas till hur multipeln påverkas 11
av förändringar i de fundamentala värdena. Multipeln ska samtidigt mätas likartat mellan de jämförande företagen, olika branscher kan nämligen ta fram multiplarna på olika sätt vilket även måste tas hänsyn till. Vanligen använda multiplar vid relativvärderingen är intäktsmultiplar, P/E-talet, EBITDA, PEG 8, bokföringsmultiplar, P/BV. Även försäljningsmultipeln, P/S 9 används och det finns även branschspecifika multiplar. (Damodaran, 2002) För att göra en jämförelse mellan företagens olika multiplar används ofta medelvärde eller median, men även en kombination av båda. Alla multiplar är uppbyggda runt samma variabler, tillväxt, risk samt förmågan att generera kassaflöde. Genom multiplarna kan ett värde fås fram på företaget, vid användandet av en intäktsmultipel erhålls företagets värde genom att multiplicera företagets intäkter med multipeln i fråga. Delas sedan värdet med utstående aktier fås en riktkurs för aktien. (Baker & Ruback, 1999) P/E talet är den multipel som använts mest frekvent vid värdering historiskt sett. Dock har P/E talet de senaste två decennierna uppvisat höga och volatila tal. Volatiliteten i vinster är en nackdel med P/E-talet, vilket framkommer tydligt efter en regression. Efter finanskrisen 2008-2009 föll vinster med 90 procent vilket gjorde att företag uppvisade P/E-tal på över 120. (Thivierge & Maggio, 2011) Aktier och företag reagerar inte parallellt då aktiemarknaden är framåtriktad, vilket då leder till att multiplar så som P/E-talet får höga värden. 2.2.1.3 Branschers betydelse Företag som befinner sig inom samma bransch kan lätt klassas som att vara likartade till sin karaktär. Det här behöver inte vara fallet då företag som finns inom samma bransch kan skilja sig mycket åt med avseende på risk, tillväxt samt kassaflöde. I de flesta analyser görs emellertid jämförelser på företag som verkar inom samma bransch. Genom att definiera en bransch i bredare termer ges tillgång till ett bredare urval av företag samtidigt som en bredare definition ger en större mängd företag som då skiljer sig mer med avseende på risk, tillväxttakt samt kassaflöde. Istället för att koncentrera sig på en specifik industri när jämförelseföretag ska hittas kan istället utgångspunkt tas från alla företag och fokus ligga på företagens fundamentala värde. (Damodaran, 2002) 2.2.2 Diskonterad kassaflödesvärdering Vid DCF värdering diskonteras det framtida kassaflödet och det är den modell som de övriga värderingsmodeller grundar sig i. Modellen syftar till att hitta ett verkligt värde baserat på 8 9 12
företagets fundamentala värden, det som genererar värde i företaget. Värderingsprincipen är baserad på kassaflödenas nuvärde och genom diskonteringsfaktorn tas hänsyn till de olika riskbilderna som är förknippade med kassaflödet. Det finns tre olika varianter av DCF som kan användas för att finna företagets verkliga värde. Värdet kan beräknas genom att antingen diskontera det fria kassaflöde som tillfaller ägarna, diskontera det kassaflöde som går till hela företaget eller att endast diskontera framtida utdelningar. Nuvärdet av kassaflödet ges av att kassaflödet för de närmsta åren som uppskattningar kan göras för diskonteras. Efter perioden som kan uppskattas ska ett konstant kassaflöde för framtiden uppskattas, vilket även det måste diskonteras. (Damodaran, 2002) 2.2.3 Applicerbart för studien Det är viktigt att förstår innebörden av relativvärdering och DCF-värdering innan multipeln beaktas vidare. Relativvärdering är viktigt att ha förståelse om i och med att EV/EBITDA är en multipel som används inom relativvärdering. Det är vid relativvärdering viktigt att förstå de grundläggande förutsättningarna för vilken multipeln är uppbyggd kring. DCF-värderingen är viktig för förståelsen av företagsvärdering. Variabeln risk påverkar modellen och även företagets värde. Då företag med låga samt höga multiplar har tagits fram kommer en undersökning göras med hänsyn tagen till risk för att se om ett samband kan upptäckas och om det visar sig att det finns större risk förknippad med höga eller låga multiplar. 2.3 EV/EBITDA EV/EBITDA-multipeln har börjat användas allt flitigare under de tre senaste decennierna, (Damodaran, 2002) och multipeln är en av de mest frekvent använda bland analytiker. Analyshuset Morgan Stanley Dean Witters använder till exempel EV/EBITDA- samt P/Etalet mest frekvent vid värderingar. (Fernandez, 2002) EV/EBITDA är en multipel som mäter företags värde i relation till EBITDA och används både vid värdering av företag samt vid uppköp av företag. Det är en av de mest använda multiplarna vid relativvärdering och förmodligen den mest frekvent använda multipeln av investerare. (Frykman & Tolleryd, 2003) Multipeln består av EV som betyder Enterprise Value 10, det vill säga marknadsvärde på eget kapital samt värdet på företagets skulder (Damodaran, 2002). Nämnaren representeras av EBITDA, vilket är det mest kassaflödesliknande måttet i resultaträkningen, det finns högt upp 10 Benämns i fortsättningen EV 13
i resultaträkningen och har fördel av att det ofta är ett positivt resultatmått. (Frykman & Tolleryd, 2003) För att få korrekt värde på multipeln subtraheras likvida medel från EV vid uträkning av multipeln. Anledningen till att likvida medel tas bort från värdet är att räntan som genereras från likvida medel inte är en del av EBITDA. Då värdet inte finns med i EBITDA kan inte likvida medel finnas med i EV på grund av att täljare och nämnare ska vara konsistenta och det då skulle ge ett för högt multipelvärde. Definitionen av multipeln ser ut enligt följande: (Damodaran, 2002) 2.3.1 Fördelar Anledningar till att användandet av EV/EBITDA-multipeln har ökat är bland annat att den inte tar hänsyn till vilken avskrivningsmetod som används av företaget. Avskrivningsmetod kan skilja mellan olika företag, mellan olika branscher och även mellan olika länder. Om företag exempelvis väljer linjär eller progressiv avskrivning avspeglar detta andra multiplar men inte EV/EBITDA. Företag kan ha negativ vinst per aktie vilket gör att mått såsom P/E talet inte går att använda sig av, det här är ett problem som sällan uppstår vid användandet av EV/EBITDA, då EBITDA sällan är negativt. Multipeln tar inte heller hänsyn till företagets kapitalstruktur vilket gör att företag med olika strukturer kan jämföras. EV/EBITDA är ett mått som används för att hitta lämpliga uppköpskandidater. (Damodaran, 2002) Multipeln innehåller de skulder som en köpare måste förvärva, det innehåller som nämnts ovan även företagets börsvärde och ger därför bra indikation vid förvärv om värdet på hela företaget. Lågt värde på multipeln ger indikation om en bra uppköpskandidat. (Damodaran, 2004) Vid förvärv liknar måttet de kassaflöden som företaget genererar (Frykman & Tolleryd, 2003). Multipeln ger även ett lägre tal än vissa andra av de multiplar som används vilket gör att köparen kan få en mer överskådlig bild av kostnaden för företaget. Priset på företaget kan uppfattas som billigt då multipeln ger ett lägre värde än andra multiplar. Vid uppköp visar multipeln även på företagets förmåga att betala sina lån (Damodaran, 2002). 2.3.2 Brister De företag som har korsvist ägande kan vara svåra att värdera med hjälp av multipeln. Det korsvisa ägandet kan vara i form av aktiv majoritet, aktiv minoritet eller passiv minoritet. Vid 14
minoritetsägande finns aktierna representerade i EV men ägandet finns inte representerat i EBITDA, då värdet av minoritetsintressen inte är utfall från den operationella verksamheten. Det här leder till en multipel som är för hög än den är motiverad att vara, vilket kan ge en indikation på ett övervärderat företag. (Damodaran, 2002) Multipeln styrs exempelvis av skattesats och tillväxttakt när en härledning av multipeln görs och när hänsyn tas till de grundläggande variabler som multipeln bygger på. Skattesatsen blir då en variabel som påverkar vilket kan göra internationella jämförelser svårt. Allt annat lika leder en lägre skattesats till en högre multipel, en stor andel avskrivningar leder även till en högre multipel. En hög grad av nettoinvesteringar för att exempelvis bibehålla tillväxttakten minskar EBITDA och leder till en lägre multipel. Vilken kapitalkostnad ett företag har påverkar även multipeln och ett högre avkastningskrav leder till en lägre multipel. De företag som har en hög tillväxttakt har även en hög EV/EBITDA-multipel. Utdelning samt tillväxttakt påverkar värdet på företagets aktie och påverkar då även marknadsvärdet av eget kapital, men inte EBITDA. Om utdelning samt tillväxttakt övervärderas kan det resultera i en högre multipel. (Damodaran, 2002) En indikation på att ett företag är undervärderat kan ges av att företaget uppvisar en låg EV/EBITDA multipel. (Damodaran, 2004) 2.3.3 Branscher Multipeln EV/EBITDA är särskilt användbar inom branscher som kräver stora investeringar i infrastruktur, den används mycket för kapitalintensiva företag. (Damodaran, 2002) Den är en av de mest använda multiplarna i följande branscher, metaller och gruvor, byggnadsindustrin, företagstjänster, teknik, försvar, livsmedelsproducenter, alkoholhaltiga drycker, sjukvård, fritid, media, fastigheter, kläder, lyxvaror, telekom samt flygtransport. (Fernandez, 2002) EV/EBITDA kan variera mycket mellan olika branscher och i tillväxtbranscher uppvisas en högre multipel än i mer mogna branscher (Damodaran, 2001b). 2.4 Risk och avkastning Damodaran (2002) menar att en investering kännetecknas av två variabler, dess förväntade avkastning och dess risk. Den förväntade avkastningen representerar investeringens möjligheter medan standardavvikelsen eller variansen representerar investeringens risk. Givet argumenten ovan innebär risken att avkastningen som genereras från den innehavda tillgången kommer att skilja sig från den förväntade. Den förväntade avkastningen och variansen blir vanligen uppskattade utifrån historiska avkastningar, antagandet som görs är alltså att historiska avkastningar är bra indikatorer om framtida avkastningar. 15
2.4.1 Beta När en investerare köper aktier eller andra finansiella instrument är han eller hon exponerad mot olika risker. Vissa risker påverkar endast ett fåtal företag och kallas företagets unika risk. Den risk som påverkar, om inte alla, många fler företag, kallas för företagets marknadsrisk. (Damodaran, 2002) Genom att diversifiera sig när investeraren köper aktier kan han eller hon reducera risken. Diversifieringen fungerar i och med att olika aktiers priser inte är perfekt korrelerade, de rör sig alltså inte på samma sätt hela tiden. Den risk som reduceras genom diversifieringen är företagens unika risk. Vad som inte går att diversifiera bort är marknadsrisken, som främst beror av makroekonomiska faktorer. (Brealey et al., 2008) För att ta reda på varje individuell akties bidrag till risken i marknadsportföljen är det den sammanlagda marknadsrisken som bör mätas istället för en enskild akties risk. (Brealey et al., 2008) Marknadsrisken mäts genom aktiens och marknadsportföljens kovarians,, och är det riskmått som en enskild aktie bidrar med till marknadsportföljen. Det är dock svårt att bedöma den relativa risk en enskild aktie bidrar med till marknadsportföljen genom att titta på det procentuella tal som kovariansen ger. (Damodaran, 2002) Istället går det att beräkna aktiens beta genom:, där är kovariansen mellan aktiens och marknadens avkastning, är marknadens varians. Förhållandet mellan kovariansen och variansen mäter alltså aktiens riskbidrag i portföljen, i form av beta. (Brealey et al., 2008) Beta mäter en akties känslighet i relation till marknadsportföljens rörelser. Det beskriver hur mycket aktien ändras för varje procentuell förändring i index. (Bodie et al., 2009) Aktier med beta större än ett tenderar att ha större rörelser än marknadsportföljen, medan aktier med beta lägre än ett tenderar att följa marknaden, men inte med lika stora rörelser. Det genomsnittliga betat på marknaden är ett. (Brealey et al., 2008) En riskfri finansiell tillgång har ett beta som är noll. (Damodaran, 2002) 16
2.4.2 CAPM CAPM är ett centralt verktyg i finansiell ekonomi. Modellen ger oss en uppskattning av förhållandet mellan en akties risk och dess förväntade avkastning. Den ger även ett mått på vad en akties avkastning förväntas bli. (Bodie et al., 2009) Modellen gör ett antal antaganden, där utgångspunkten är att människor är lika i allt de gör med undantag för deras riskaversion. De antaganden som görs är att investeraren är pristagare, där de agerar som om aktiepriserna inte påverkas av deras handel, att det inte finns några transaktionskostnader och att investeraren inte betalar någon skatt, alla aktier handlas med, det går att köpa aktien i vilket bråktal som helst och investerare kan låna eller låna ut vilket belopp som helst till en fast riskfri ränta. CAPM antar även att alla investerare har tillgång till samma information och att det inte går att finna över- eller undervärderade aktier på marknaden. (Damodaran, 2002; Bodie et al., 2009) Modellen antar även att alla investerare endast håller effektiva portföljer som avkastar maximal förväntad avkastning utifrån den valda risken. (Berk & DeMarzo, 2007) Investerare tillåts att diversifiera utan några extra kostnader genom de ovannämnda antagandena. Deras portföljer kommer inte bara att innefatta alla aktier, utan de kommer även ha identiska andelar av varje aktie. Den portfölj som hålls av investerare kallas marknadsportföljen just för att den innehåller alla aktier som handlas med på marknaden. (Damodaran, 2002) Genom att alla aktier på marknaden har någon ägare, borde summan av alla investerares portföljer på marknaden vara alla totala aktier som finns på marknaden. Därför borde den effektiva portföljen som hålls av alla investerare vara samma som marknadsportföljen, innehållandes alla marknadens aktier. Anledningen till att marknadsportföljen är effektiv grundar sig i att utbudet ska vara samma som efterfrågan. (Berk & DeMarzo, 2007) Det mest logiska för en investerare är att hålla en portfölj som avspeglar marknadsportföljen, med samma proportioner, men i ett mindre format. På så vis uppnås en väldiversifierad portfölj och investeraren slipper därmed vara exponerad mot företagsspecifik risk. (Damodaran, 2002) I och med att alla investerare, enligt CAPM, håller marknadsportföljen kommer risken som en investerare bär vid investering i en enskild aktie att vara den risk som aktien bidrar med till marknadsportföljen. Om aktien rör sig helt oberoende av hur marknaden rör sig är riskbidraget noll och den bär förmodligen främst på företagsspecifik risk. (Damodaran, 2002) 17
Vad som sedan skiljer investerare åt är hur de väljer att exponera sig mot risk. CAPM bygger på tillgångars bidrag av risk till portföljen och det riskpremium investeraren kräver för att bära risk. (Bodie et al., 2009) Eftersom investerare ser olika på risk justerar de för risken när de bestämmer hur mycket som ska investeras i marknadsportföljen och hur mycket som ska investeras i riskfria räntepapper. Modellen antar här att det finns riskfria tillgångar att investera i och att det går att låna eller låna ut till den riskfria räntan. (Damodaran, 2002) Enligt CAPM har en akties förväntade avkastning ett linjärt förhållande till aktiens beta. Den förväntade avkastningen kan skrivas som en funktion av den riskfria avkastningen och aktiens beta:, där är aktiens förväntade avkastning, den riskfria räntan, marknadsportföljens förväntade avkastning, är aktiens beta. Det behövs tre olika indata vid användandet av CAPM. En riskfri tillgång som definieras som en tillgång där investeraren med säkerhet vet vad som kommer erhållas efter innehavd period, riskpremium, som är det extra tillägg en investerare kräver för att bära risk samt aktiens beta. (Damodaran, 2002). Alla modeller, oavsett område, som används baseras på förenklingar av verkligheten, vilket även är fallet med CAPM. Genom att säga att modellen ger en exakt uppskattning av en akties förväntade avkastning i relation till risk menas det att skillnaden mellan den faktiska och den förväntade avkastningen kommer vara noll. En aktie är i teorin felprissatt endast om skillnaden inte är noll, något som sällan är fallet. (Bodie et al., 2009) CAPM är en ungefärlig modell som baseras på förenklade antaganden, där några av dem alltså inte alls stämmer överens med verkligenheten. Till exempel håller inte alla investerare marknadsportföljen. (Berk & DeMarzo, 2007) Konsekvenserna av de antaganden som görs i CAPM leder till främst två slutsatser. För det första att marknadsportföljen är effektiv och för det andra att aktiens riskpremie är proportionell mot dess marknadsrisk, beta. (Berk & DeMarzo, 2007) 18
Trots de hårddragna antagandena som görs anser aktiva inom finansbranschen att antaganden måste göras och det är därför CAPM fortfarande är den mest använda riskmodellen inom finansbranschen. (Berk & DeMarzo, 2007) Vad som dock är viktigt att tänka på vid användandet av CAPM är att ett lämpligt index identifieras att jämföra mot när ett betavärde ska skattas för aktien och att användaren genomför en makroanalys för att kunna prognostisera index samt en aktieanalys för att identifiera felprissatta aktier. (Bodie et al., 2009) 2.4.3 Applicerbart på studien För att kunna räkna ut den riskjusterade avkastningen för de företag som kommer att ingå i studien behövs kännedom om företagets betavärde. För att även kunna se vilken avkastning en investerare kan förväntas erhålla för att hålla tillgången och avstå från att investera i en annan tillgång krävs det att tillgångens förväntade avkastning räknas ut med hjälp av CAPM. I studiens analysdel kommer de företag med låg samt hög EV/EBITDA-multipel att undersökas med hänsyn tagen till dess betavärde för att se ifall det finns ett samband mellan en låg och en hög multipel och den risk som finns representerat i företagets mätt utifrån dess betavärde. 19