Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Transkript

1 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2017 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

2 Innehåll Förord Undersökningsmetodik Marknadsriskpremien (ex ante) Storleksrelaterat riskpremietillägg 3 4 Sammanfattning av årets studie 6 7 Avkastningskravet för aktieplaceringar på Stockholmsbörsen 8 12 Riskfri ränta i avkastningskravet Normaliserad långsiktig riskfri ränta Jon Walberg Partner och ansvarig för värderingsenheten på PwC [email protected] Den amerikanska ekonomins inverkan på Stockholmsbörsen under Riskpremiestudien

3 Förord Denna rapport sammanfattar utfallet av 2017 års undersökning av bland annat marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden. Undersökningen baseras på svar från aktörer verksamma inom aktieförvaltning, transaktionsrådgivning samt investeringar och värdering av svenska aktier. Denna typ av undersökning har genomförts av Corporate Finance inom PwC sedan Studiens främsta syfte är att regelbundet mäta och redovisa de svenska aktörernas uppfattning om storleken på den så kallade marknadsriskpremien. Vidare tillfrågas marknadsaktörerna om deras uppfattning avseende storleksrelaterade riskpremietillägg och val av referensränta för en riskfri investering. I tillägg till detta har vi en strävan att varje år komplettera med en fråga som belyser en aktuell frågeställning på marknaden. I ljuset av historiskt låga statslåneräntor har vi, i årets studie, undersökt marknadsaktörernas syn på vad de anser vara en normaliserad långsiktig riskfri ränta. Vidare har vi, mot bakgrund av valet av Donald Trump till USA:s president, utökat studien med en fråga om förväntningarna avseende den amerikanska ekonomins inverkan på Stockholmsbörsen under Vill du veta mer är du välkommen att kontakta oss! Vill du veta mer är du välkommen att kontakta oss! 6,5% Årets undersökning visar en oförändrad marknadsriskpremie jämfört med föregående års studie

4 Sammanfattning av årets studie Årets studie visar att marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden är oförändrad jämfört med föregående år. Svaren implicerar en marknadsriskpremie på den svenska aktiemarknaden om 6,5%. Marknadsriskpremien ligger således fortfarande på en av de högsta nivåerna som har uppmätts sedan undersökningen först genomfördes Det totala avkastningskravet på placeringar i stora noterade bolag uppmättes vid årets studie till 7,2%. Det totala avkastningskravet har därmed minskat med 0,2 procentenheter jämfört med föregående års studie. Givet en oförändrad marknadsriskpremie förklaras det minskade avkastningskravet av en lägre riskfri ränta. Under genomförandet av årets studie var den genomsnittliga riskfria räntan cirka 0,7%. Från slutet av mars 2016 till slutet av mars 2017 steg Affärsvärldens generalindex med cirka 16,3%. Uppgången torde delvis kunna förklaras av det minskade avkastningskravet, men också delvis av förändrade förväntningar om den framtida vinstutvecklingen för börsbolagen. För mindre bolag är avkastningskraven vanligtvis högre än för de största börsbolagen. I tabellen nedan visas medelvärden av de tillägg som respondenterna tillämpar för respektive storleksklass. Årets studie visar att storleksrelaterade risktillägg justerats ned jämfört med förra året för storleksklasserna 2 miljarder kr och mindre. Den mest påtagliga minskningen, 0,2 procentenheter, har uppmätts för bolag med ett börsvärde om 500 MSEK. För bolag med ett marknadsvärde om 5 miljarder kr anger respondenterna samma risktillägg som förra året. Respondenterna i årets studie anser att en normaliserad långsiktig riskfri ränta motsvarar, i genomsnitt, en nivå om cirka 2,9%. Detta är betydligt högre än den genomsnittliga räntan på en svensk 10-årig statsobligation som vid studiens genomförande var cirka 0,7%. Av respondenterna i årets studie förväntar sig 43% att den amerikanska ekonomin, i kölvattnet av det uppmärksammade presidentvalet, kommer att ha en positiv inverkan på Stockholmsbörsen under Drygt en fjärdedel av respondenterna tror på en negativ inverkan. Storleksrelaterat riskpremietillägg Storlek Mars 2016 Mars 2017 Börsvärde MSEK 0,6% 0,6% Börsvärde MSEK 1,3% 1,2% Börsvärde 500 MSEK 2,6% 2,4% Börsvärde 100 MSEK 3,9% 3,8% 4 Riskpremiestudien

5 Det totala avkastningskravet på placeringar i stora noterade bolag uppmättes vid årets studie till 7,2%. Det totala avkastningskravet har därmed minskat med 0,2 procentenheter jämfört med föregående år. Normaliserad riskfri ränta Corporate Finance Fondkommissionärer Förvaltare 2,3 3,2 3,2 Riskkapitalister 2,5 Alla respondenter 2,9 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 % Affärsvärldens generalindex Källa: Bloomberg Index ,3% mars 2016 juni 2016 september 2016 december 2016 mars

6 Undersökningsmetodik Det finns två ansatser som används vid studier avseende riskpremienivån på aktiemarknader, mätningar ex post respektive mätningar ex ante. Mätning av riskpremien ex post innebär i korthet en jämförelse mellan den avkastning som över längre tidsperioder har erhållits genom kapitalplaceringar i aktieportföljer och avkastningen på riskfria instrument. Studier av riskpremien på den svenska marknaden ex post har genomförts av bland annat de Ridder & Vinell för perioden 1937 till 1987 samt av Frenn berg & Hansson för perioden 1919 till Resultatet av de Ridder & Vinells studie visade på en marknadsriskpremie om 8,9%. Frennberg & Hanssons studie uppmätte en riskpremie om 5,5%, vilken dock baserades på jämförelse med räntan på kortfristiga statsobligationer. Riskpremiestudier ex ante grundas på mätningar av marknadsaktörers förvänt ningar om och krav på aktieplaceringars avkastning utöver den riskfria räntan. Denna typ av mätningar utförs av PwC i ett flertal länder. Mätningarna genom förs i form av enkätundersökningar riktade till större kapitalplacerare och andra aktörer på aktiemarknaderna i de aktuella länderna. I årets studie har aktörer på den svenska aktiemarknaden tillfrågats om: Avkastningskravet för aktieplaceringar på Stockholmsbörsen. Avkastningskravets förändring mot föregående år. Vilken underliggande ränta som anses utgöra den riskfria räntan. Bedömning av den aktuella marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden. Tillämpning av eventuella tillägg till marknadsriskpremien vid värdering av aktier i mindre bolag. Vad som anses utgöra en normaliserad långsiktig nivå för den riskfria räntan. Hur den amerikanska ekonomin förväntas påverka Stockholmsbörsen under Enkätsvar lämnades under perioden 10 mars till 31 mars Totalt erhölls svar från 37 aktörer i form av Förvaltare, Riskkapitalister, Fondkommissionärer och Rådgivare inom Corporate Finance. 6 Riskpremiestudien

7 Avkastnings kravet för aktieplaceringar på Stockholmsbörsen I diagrammet nedan presenteras respondenternas åsikt om avkastnings kravet 1 för aktieplaceringar på Stockholmsbörsen för 2017, med 2013 till 2016 som jämförelseår. Svaren i årets studie ligger inom intervallet 4,0% till 10,0%. För kategorierna Corporate Finance och Fondkommissionärer har uppfattningen om avkastningskravet sjunkit jämfört med föregående års studie. Kategorin Fondkommissionärer har angett den största minskningen av avkastningskravet, 0,9 procentenheter, från 7,4% föregående år till 6,5% i år. Corporate Finance-aktörer har angett en minskning av avkastningskravet jämfört med föregående år om 0,2 procentenheter, från 7,6% till 7,4%. Riskkapitalister har angett en ökning av avkastningskravet om 0,5 procentenheter, från 7,3% under föregående år till 7,8% i år. Således är kategorin Riskkapitalister den enda kategorin vilken anger ett högre avkastningskrav jämfört med föregående år. Den genomsnittliga uppfattningen om avkastningskravet har minskat jämfört med 2016 års nivå, från 7,4% till 7,2%. Det kan noteras att denna nivå är lägre än samtliga av de övriga jämförelseåren. Respondenterna blev också tillfrågade hur deras uppfattning om avkastningskravet har förändrats gentemot föregående år. Studien visar att respondenterna, i genomsnitt, anser att avkastningskravet är oförändrat, vilket indikerar en i stora drag oförändrad risknivå på Stockholmsbörsen. Kategorin Förvaltare har angett ett oförändrat avkastningskrav jämfört med föregående år, motsvarande 7,0%. 1. Definerat som det avkastningskrav som gäller för värdering av aktier i de stora noterade bolagen förutsatt ett betavärde om 1,0. Avkastningskravet för aktieplaceringar på Stockholmsbörsen per kategori % 10 8, ,0 7,8 7,3 7,6 7,4 7,8 7,4 7,3 7,4 6,5 8,0 7,9 7,8 7,9 7,7 7,4 7,4 7,3 7,4 7,2 7,4 7,0 7,2 7,0 4 Corporate Finance Fondkommissionärer Förvaltare Riskkapitalister Alla respondenter Mars 2013 Mars 2014 Mars 2015 Mars 2016 Mars

8 Marknadsriskpremien (ex ante) Nivå på marknads riskpremien I diagrammet nedan presenteras en sammanställning över utvecklingen av marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden under perioden oktober 1998 till mars Genomsnittsvärdet för marknadsrisk premien på Stockholmsbörsen per mars 2017 uppgick till 6,5%, vilket tillsammans med 2016 är den näst högsta nivån under de 19 år som riskpremiestudien har genomförts. Medianvärdet vid årets studie uppgick till 6,3%. Markandsriskpremie mars 2017 Aritmetiskt medel 6,5% Median 6,3% Standardavvikelse 1,1 procentenheter Antal svar Mätt som aritmetiskt medelvärde av implicit beräknad marknadsriskpremie givet den under mätperioden rådande räntan på en 10-årig svensk statsobligation. Utveckling av marknadsriskpremien % ,1 3,5 4,3 4,5 4,6 4,3 4,3 4,5 4,3 4,9 5,4 4,6 4,5 5,8 6,0 5,6 6,8 6,5 6, Okt Okt Dec Dec Jan Jan Jan Feb Feb Feb Feb Mars Mars Mars Mars Mars Mars Mars Mars Riskpremiestudien

9

10 Riskkapitalister och Fondkommissionärer är de kategorier som uppvisar högst, respektive lägst, marknadsriskpremie i årets studie. I grafen till höger redovisas spridningen av enkätsvaren. Samtliga svar i årets studie återfinns inom intervallet 3,3% till 9,3%. Kategorin Corporate Finance har sänkt sin uppfattning om marknadsriskpremien från 6,8% till 6,7%. Respondenter i kategorin Fondkommissionärer svarar för den största minskningen av marknadsriskpremien jämfört med föregående år, från 6,5% till 5,8%, motsvarande en minskning om 0,7 procentenheter. Även Riskkapitalister uppvisar en ökad marknadsriskpremie jämfört med föregående års studie, från 6,4% till 7,1%, motsvarande en ökning om 0,7 procentenheter. Således är Riskkapitalister och Fondkommissionärer de kategorier som uppvisar högst, respektive lägst, marknadsriskpremie i årets studie. Kategorin Förvaltare anger en marknadsriskpremie om 6,3%, en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med förra årets studie. 10 Riskpremiestudien

11 Storlek på marknadsriskpremien Spridning av enkätsvaren % Genomsnitt Sorterade observationer Marknadsriskpremie per kategori % 8 6 6,7 6,8 6,7 6,0 5,7 6,7 6,5 5,8 5,8 5,3 7,3 7,1 6,6 6,6 6,8 6,4 6,5 6,5 6,2 6,3 5,9 6,0 5,5 5,3 5, Corporate Finance Fondkommissionärer Förvaltare Riskkapitalister Alla respondenter Mars 2013 Mars 2014 Mars 2015 Mars 2016 Mars

12 Riskfri ränta i avkastningskravet Årets studie visar att andelen respondenter som använder 10 -åriga eller 5 -åriga statsobligationer som referensränta för en riskfri investering har ökat, från 68% till 73%. Av respondenterna angav 62% att de använder den 10 -åriga svenska statsobligationsräntan som underlag för den riskfria räntan vid fastställande av avkastningskrav på aktier, en ökning med 7 procentenheter från föregående års studie. Vidare så svarade 11% att de använder den 5- åriga statsobligationsräntan medan cirka 27% angav att de använder andra, såväl långa som korta, räntor än statsobligationsräntor. Av de respondenter som angett att de använder sig av en annan referensränta uppger mer än hälften att de applicerar en normaliserad riskfri ränta. Den ur ett historiskt perspektiv stora andelen respondenter som använder en normaliserad riskfri ränta kan förklaras av det rådande låga ränteläget. Respondenternas val av riskfri ränta Ränta Mars 2013 Mars 2014 Mars 2015 Mars 2016 Mars årig statsobligation 64% 69% 66% 55% 62% 5-årig statsobligation 10% 19% 17% 13% 11% Annan ränta 26% 13% 17% 32% 27% Statsobligationer Källa: Riksbanken % 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-0,1 mars 2013 mars 2014 mars 2015 mars 2016 mars årig 5-årig 12 Riskpremiestudien

13 Storleksrelaterat riskpremietillägg Enligt ett flertal studier krävs tillägg till det avkastningskrav som kan härledas med CAPM vid värdering av aktier i mindre börsnoterade företag. Vanligtvis mäts storleken i termer av börsvärde. För den amerikanska aktiemarknaden presenteras studieresultat årligen i Duff & Phelps 2017 Valuation Handbook U.S. Guide to Cost of Capital (tidigare Ibbotsons Risk Premia Over Time Report ). Duff & Phelps angivna riskpremie tillägg grundas på analys av långsiktiga skillnader i erhållen avkastning på aktieplaceringar beroende på bolagens marknadsvärde. De tillägg till marknads riskpremien som anges i Duff & Phelps rapport framgår i den övre tabellen nedan. För att uppskatta den storleksrelaterade riskpremien på den svenska aktie marknaden tillfrågas aktörerna i vår undersökning om de tillämpar tillägg till avkastningskravet som härleds enligt CAPM för värdering av mindre bolag. Då tillägg tillämpas, ombeds aktörerna kvantifiera detta med utgångspunkt i fyra olika storleksklasser av bolag (storlek definierat som börsvärde). Majoriteten av respondenterna, cirka 84%, angav att de tillämpar storleksrelaterade tillägg till riskpremien. I den nedre av tabellerna sammanfattas den genomsnittligt beräknade nivån för respektive storleksklass utifrån de erhållna svaren. I tabellen anges även genomsnittligt tillämpade storleks relaterade tillägg enligt föregående års studier. Årets studie visar att storleksrelaterade risktillägg justerats ned jämfört med förra året för storleksklasser 2 miljarder kr och mindre, där den mest påtagliga minskningen, 0,2 procentenheter, har uppmätts för bolag med ett börsvärde om 500 MSEK. Storleksrelaterad riskpremie Duff & Phelps, 2017 Valuation Handbook Marknadsvärde i miljoner USD Marknadsvärde i miljoner SEK * Storleksrelaterad riskpremie till till ,7% 569 till till ,1% 264 till till ,7% 127 till till ,1% * Beräknat på en kurs motsvarande 8,97 SEK/USD Storleksrelaterad riskpremie PwC:s riskpremiestudie Storlek Mars 2011 Mars 2012 Mars 2013 Mars 2014 Mars 2015 Mars 2016 Mars 2017 Börsvärde MSEK 0,8% 0,7% 0,5% 0,4% 0,5% 0,6% 0,6% Börsvärde MSEK 1,4% 1,4% 1,2% 1,1% 1,2% 1,3% 1,2% Börsvärde 500 MSEK 2,6% 2,6% 2,4% 2,2% 2,3% 2,6% 2,4% Börsvärde 100 MSEK 3,8% 3,9% 3,7% 3,7% 3,6% 3,9% 3,8%

14 Normaliserad långsiktig riskfri ränta Under 2016 har de svenska statslåneräntorna fortsatt att vara på historiskt sett låga nivåer. Mot bakgrund av detta ställdes i årets undersökning en fråga angående respondenternas bedömning av en normaliserad långsiktig riskfri ränta. Kategorierna Corporate Finance och Förvaltare angav den högsta normaliserade riskfria räntan om 3,2%, medan Fondkommissionärernas bedömning om 2,3% representerar den lägsta angivna nivån. Respondenterna bedömer, i genomsnitt, att en normaliserad långsiktig riskfri ränta motsvarar 2,9%. Den bedömda nivån skiljer sig mellan kategorierna, men samtliga kategorier återfinns inom intervallet 2,3%-3,2%, vilket är betydligt högre än räntan på en svensk 10-årig statsobligation. Vid studiens genomförande var räntan på en svensk 10-årig statsobligation cirka 0,7%. Normaliserad riskfri ränta Corporate Finance Fondkommissionärer Förvaltare 2,3 3,2 3,2 Riskkapitalister 2,5 Alla respondenter 2,9 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 % 14 Riskpremiestudien

15 Den amerikanska ekonomins inverkan på Stockholmsbörsen under 2017 Donald Trump blev under 2016 vald till USA:s president och det har diskuterats hur den politik han väljer att föra kommer att få effekt på ekonomi och aktiemarknader i såväl USA som i övriga världen. Mot bakgrund av ovan ställdes i årets undersökning en fråga om respondenternas förväntningar avseende den amerikanska ekonomins inverkan på Stockholmsbörsen under Vi konstaterar att 43% av respondenterna förväntar sig en positiv inverkan. Samtidigt tror 27% på en negativ inverkan. Resterande 30% tror inte att den amerikanska ekonomin kommer att ha någon effekt på Stockholmsbörsen i kölvattnet av det amerikanska presidentvalets utfall. Den amerikanska ekonomins påverkan på Stockholmsbörsen under % Positiv 27% Negativ 30% Ingen påverkan

16 PwC Sverige är marknadsledande inom revision, redovisning, skatte- och affärsrådgivning med medarbetare och 100 kontor runt om i landet. Med erfarenhet och unik branschkunskap utvecklar vi värden för våra kunder vilka utgörs av globala företag, svenska storföretag och organisationer, mindre och medelstora, främst lokala företag samt den offentliga sektorn. PwC Sverige drivs som en självständig och oberoende juridisk enhet. Vi ingår i det globala nätverket PwC och delar våra kunskaper, erfarenheter och lösningar med medarbetare i 157 länder för att utveckla nya perspektiv och praktiska råd. Läs mer på PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc.