Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Relevanta dokument
pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

Lätt att jämföra dina resultat med

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nationellt Primärvårdsregister

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Nationellt system för förbättring i Primärvård Jörgen Månsson

Är kvalitetsmätningar lika bra för rangordning & ersättning som de är för vår egen förbättring?

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

250 recept/1000 invånare och år om 5 år

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! Sidan 1

250 recept/1000 invånare och år om 5 år

Höstmöte Vad händer på Stramafronten?

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd

Effekt av återkoppling och eventuella kompletterande åtgärder på vårdkvaliteten i primärvård.

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Vilken fortbildning är r effektiv?

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Förskrivning av antibiotika i öppen vård

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikaförbrukning för helåret 2012 inklusive kvartalsrapport Publicerat på SMI:s hemsida den 23/1-2013

När behöver vi antibiotika?

Antibiotikastatistik Kvartalsrapport

Dagordning Stramamöte

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 1, 2011

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistik Kvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

2. Genomgång av protokoll från föregående möte Aktuellt från Nationella Strama inkl kommande nationella möten

Antibiotikastatistik- kvartalsrapport Publiceras på SMI:s hemsida under augusti 2013

Antibiotikastatistik- kvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2010

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 1, Publicerat på SMI:s hemsida den 19/4-2012

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

Antibiotikastatistik- kvartalsrapport

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, 2011

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 3, 2011

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 4, Publicerat på SMI:s hemsida den 2/2-2012

Handläggning av faryngotonsillit

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartalsrappport

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2010

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, Publicerat på SMI:s hemsida den 27/7-2012

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2009

Agenda Stramamöte

STRAMA aktuellt. Välkomna! Sidan 1

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 1, 2009

Dagordning Stramamöte

Dagordning Stramamöte

PrimärvårdsKvalitet - Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal

Förbättringsarbete på vårdcentraler

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport Öppenvård och sjukhus

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77 läkare i Sverige

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 4, 2009

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm

Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral?

Nedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö

Halsont - faryngotonsillit

Strama - antibiotikafrågor och resistens. Stramas huvudbudskap Aktuellt om resistens - VRE. Aktuellt om resistens - VRE

Når vi SFAMs kvalitetsnivåer för diagnos och behandling av tonsillit på Axelsberg VC?

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport Öppenvård och sjukhus

Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?

Antibiotika till skåningar Emma Brogård leg. apotekare Område Läkemedel

Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar?

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2009

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Kvartalsrapport från Strama kvartal 1, 2010

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrappport Öppenvård

Digitala vårdgivare. Kvalitetsindikatorer och erfarenheter från uppföljning av data i Region Jönköpings län.

Transkript:

Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen i gymnasiet 5,5 års Grundutbildning 21 månaders Allmäntjänstgöring 5 års Specialistutbildning > 10 års Klinisk Erfarenhet som specialist för genomsnittlig distriktsläkare

även vi fyra läkare i på Ryds vårdcentral var lyckliga i vår föreställning att vi i vår praktik handlade på det sätt vi borde och själva önskade Men.1993 tillsattes det en informationsapotekare med uppgift att bl.a. efter våra önskemål göra sammanställningar av försäljningsstatistik..

1993 Ryds Vårdcentral Barn < 7 år Makrolider 30% Ampicillin derivat 14% Trimetotprimsulfa 2% Cefalosporiner 1% Ampicillin +clavulansyra 4% Penicillinasstabila pencilliner 2% Penicillin V 47%

Usch vad dåliga vi är!!! Vi beslöt att ändra på detta. Datajournal infördes i mars 1994 Från sept. -94 till dec. -98 varje månad individuell återkoppling till alla läkare om antibiotikaförskrivningar.

Antibiotika barn < 7 år Ryds Vårdcentral 93-03 500 Pc-V 450 400 350 300 250 Ampicillin + clavulansyra Cefalosporiner Recipe/10besök 200 150 100 Makrolider 50 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 År Totalt antal

Luftvägsinfektioner Barn < 7 år 12 vårdcentraler 2001 N= 3093 besök Ryd 11 andra vårdcentraler Medel Min Max % besök m AB rec. 15 30 24 46 % andel PcV 90 67 50 82

Varför gjorde vi inte som vi borde redan 1993? eller Hur skall man göra för att öka följsamhet till riktlinjer?

Vi hade varit på föreläsningar! Didactic sessions alone are unlikely to change professional practice. The provision of information alone results in little, if any change in practice. Interactive workshops can result in moderately large changes in professional practice. Continuing education meetings and workshops: effects on professional practice and health care outcomes. Cochrane Database Syst Rev. 2001;(2):CD003030.

Continuing education meetings and workshops for health professionals Forsetlund L, Bjørndal A, Rashidian A, Jamtvedt G, O'Brien MA, et al Cochrane Review Published Online: November 14, 2012 Educational meetings alone or combined with other interventions can improve professional practice although the effect tended to be small, and the effect on patient outcomes was generally less. It appeared that higher attendance at the meetings was associated with greater effects, that mixed interactive and didactic education was more effective than either alone, and that the effects were less for more complex behaviours and less serious outcomes.

Vi hade läst skriftligt utbildningsmaterial! When compared to no intervention, printed educational materials may have a small beneficial effect on process outcomes but not on patient outcomes. Printed educational materials: effects on professional practice and health care outcomes. Cochrane Database Syst Rev. 2008 Jul 16;(3):CD004398.

Men vi hade inte fått återkoppling på vår praktik! Audit and feedback can be effective in improving professional practice. The relative effectiveness of audit and feedback is likely to be greater when baseline adherence to recommended practice is low and when feedback is delivered more intensively Audit and feedback: effects on professional practice and health care outcomes Cochrane Database Syst Rev. 2003;(3):CD000259.

Avgörande för den förbättrande effekt återkoppling av de egna resultaten kan ha är.. 1. hur långt från önskvärda mål man befinner sig. 2. att den person som ansvarar för och redovisar...,resultaten är en kollega. 3. att återkopplingen ges både muntligt och skriftligt 4. att återkopplingen upprepas 5. att återkopplingen inkluderar klara mål och,,,, nförslag på handlingsplan Ivers N,et al. Audit and feedback: effects on professional practice and healthcare outcomes. In: Cochrane Database of Systematic Reviews. John Wiley & Sons, Ltd; 2012.

Återkoppling i pvkvalitet.se Andel med en pos StrepA av antibiotikabehandlade tonsilliter Mål 80% Bakgrund: Ett flertal studier har visat att allmänläkare efter halsundersökning har ungefär 50% träffsäkerhet i bedömningen om streptokocker föreligger eller ej. Därför är bakteriologisk diagnostik nödvändig i de flesta fall. Om 4 av 4 diagnostiska kriterier är uppfyllda och dessutom minst ett tillläggskriterium är uppfyllt kan antibiotika ges utan föregående diagnostik. Tilläggskriterier 1. Streptococcus pyogenesi närmiljö 2. Paronychi 3. Impetigo 4. Smultrontunga 5. Scarlatiniformt utslag Referens Handläggning av faryngotonsilliter. Läkemedelsverkets Information dec 2001. http://www.lakemedelsverket.se/tpl/recommendationspage 2656.aspx

Återkoppling i PRIS Akut bronkit, andel med antibiotika 2011 100 90 80 70 60 50 40 30 Mål < 20 % 20 10 0 Å 21 29 30 8 65 66 64 72 74 81 70 50 35 28 19 18 61 77 69 73 34 67 C 6 Y B 62 78 59 13 10 24 71 41 J 75 68 20 76 42 27 25 17 4 M U V X L I 52 60 H 79 37 D 32 63 16 23 15 80 K 53 31 En opåverkad patient med hosta, utan känd KOL, kronisk bronkit eller astma har sannolikt akut bronkit. Missfärgade upphostningar saknar värde som indikator för behandlingskrävande infektion. Patienten har, oavsett om den akuta bronkiten orsakats av virus, mykoplasma eller bakterier, ingen nytta av antibiotikabehandling. Var observant på att ni inte använder diagnosen pneumoni för ofta se bild 19!.

Andel pcv av luftvägsantibiotika till barn 0-6 år Dataunderlag. Utsökning av recept tillt 0-6 år. Vidare av dessa de med recept på amoxicillin (J01CA04), penicillin V (J01CE02), amoxicillin med klavulansyra (J01CR02), cefalosporiner (J01DB-DE) och makrolider (J01FA)., Presentation av andel i % av dessa som är pcv. De hos barn vanligaste luftvägsinfektionerna där antibiotika kan bli aktuellt är öroninflammation, halsfluss och pneumoni där för alla pcv är förstahandsval Stramas mål för antibiotikaanvändning inom öppen vård: 80 procent av antibiotika mot luftvägsinfektion till barn 0 till 6 år bör vara penicillin V.

Tack för att ni lyssnade!