Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

Relevanta dokument
REGIONSEMIFINAL 2018 LAGEN

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Måltidspedagogik i vardagen

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Vad ska vi äta? Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

KLIMATSMARTA MATTIPS

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Jordbruk, biogas och klimat

Matens klimatpåverkan

Mat & klimat. Louise Dahl Miljöförvaltningen

God mat + Bra miljö = Sant

Christl Kampa-Ohlsson

Mål resurshushållning i kursplanen

Maria Unell Verksamhetsledare, Ph.D. Tel:

Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt

14.1 Övergripande åtaganden

TOTALA UTGIFTERNA

Lektion nr 3 Matens resa

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad

FRÅN HAGE TILL MAGE. RISE Jordbruk och livsmedel + = SANT! Tre blir ett RISE. Katarina Nilsson & Britta Floren, RISE 1. Research Institutes of Sweden

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

Mat-klimat-listan Version 1.1. Elin Röös

Sveriges livsmedelsexport 2005

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

REGIONSEMIFINAL 2018 DOMARE

Matens miljöpåverkan Sid 1 (5)

Innovation, forskning och uppdrag. Skara. Offentliga måltider inom RISE. - Värdskap och utvecklingsprojekt

Det finns också en utställning och ett omfattande. på

CHECKLISTA FÖR KRAV-CERTIFIERAD BUTIK

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Egenkontroll för KRAV-certifierad Butik

Världen har blivit varmare

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Scenarier för klimatpåverkan från matkonsumtionen David Bryngelsson*, Fredrik Hedenus, Jörgen Larsson

Har du ställt om? 28 % ska minska sin köttkonsumtion. Klimatsmart matval

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Sveriges livsmedelsexport 2006

Sveriges livsmedelsexport 2004

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på under Mat och miljö.

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

Kostguide vid läckande tarm

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Klimatpåverkan av livsmedel

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

Hem- och konsumentkunskap

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

Livsmedelsforum Malmö den 19 oktober 2017

Mat, mat, mat? En fråga för WFD!

CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

HEMKUNSKAP åk 9. Elevenkät praktisk uppgift samt lärarbedömning VARIABLERNAS ORDNING I DATABASEN HK29E2.SAV

Klimatsmart mat i Malmö

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food

Klimatpåverkan från skolmåltider

Ekologiskt utbud i Upplands-Bro kommuns livsmedelsbutiker våren 2015

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Jordbrukets klimatpåverkan

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Mat, miljö och myterna

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

Varför handla ekologiskt?

1.3.3 Mängden osorterat (brännbart) avfall i butik är mer än 820 kg/miljon/omsättning SEK mindre än 600 kg/miljon omsättning SEK

Transkript:

Vårt klot så ömkligt litet 3. Konsten att odla gurka

Världarnas utveckling, Svante Arrhenius, 1906 Man hör ofta beklagande öfver, att de i jorden samlade kolskatterna hastigt förskingras af nutidens människa utan tanke på framtiden. Som så ofta eljes, finnes ej något ondt som ej har något godt med sig. Genom den ökade kolsyrehaltens i luften inflytande hoppas vi att så småningom närma oss tider af jämnare och bättre klimatiska förhållanden, särskildt i de kallare delarne af jorden, tider då jorden förmår bära mångdubbelt ökade skördar till gagn för det växande människosläktet.

Vårt klot så ömkligt litet 3. Konsten att odla gurka

Bilen Biffen Bostaden Beteendet Vad vi äter

Bilen Biffen Bostaden Beteendet 1. Ät mindre kött och mer vegetariskt 2. Välj fribetande eller viltkött de gånger du äter kött 3. Välj MSC eller kravmärkt fisk de gånger du äter fisk 4. Gå eller cykla till affären om du handlar lite 5. Planera inköpen och ät upp maten du handlat hem 6. Laga nya maträtter på matresterna 7. Fråga efter klimatsmart när du handlar eller äter på restaurant 8. Följ säsongen 9. Ät mer ekologiskt 10. Välj närproducerat

Världens folkmängd

Kan vi ge mat till alla Finns det tillräckligt med odlingsbar mark Konkurrens från andra grödor Bomull, tobak, vin, drivmedel mm Finns det vatten Bebyggelse och infrastrukturer Hur mycket mat kan haven ge Boskapsskötsel Jakt Ett svenskt lantbruk, som försörjer landet

Hur ska vi äta Minska matsvinnet i alla led Ekologisk mat Mat efter säsong Närproducerad mat Vegetarisk kost Syntetisk mat

Mat-klimat-listan Elin Röös, SLU Klimatavtryck (kg CO2e/mängd produkt) Klimatavtrycken innehåller utsläpp från primärproduktionen inklusive utsläpp från produktion av insatsvaror, förädling, förpackning och transport till Sverige

Mat-klimat-listan Elin Röös, SLU Proteinkällor kg CO 2 Nötkött 26 17-40 Per kg benfritt kött Lammkött 21 15-33 Per kg benfritt kött Viltkött* 0,5 -- Per kg benfritt kött Fläskkött 6 4-8 Per kg benfritt kött Fågelkött 3 1,7-4 Per kg benfritt kött Köttfärs 16 9-24 50% nöt och 50% fläsk Chark 7 4-10 Falukorv 40% kötthalt Fisk och skaldjur 3 0,7-28 Per kg filé/kg skaldjur Ägg 2 1,4-4,6 Per kg ägg Quorn 4 -- Per kg Quorn Köttsubstitut** 3 1-6 Per kg Nötter 1,5 1-4 Per kg nötter Baljväxter 0,7 0,2-2 Per kg torkad vara

Mat-klimat-listan Elin Röös Mejeriprodukter kg CO 2 Mjölk, fil, yoghurt 1 0,8-2,5 Per liter/kg vara Grädde 4 2-6 Per liter/kg grädde Ost 8 6-11 Per kg ost Smör 8 6-10 Per kg smör Mejeri övrigt 2 1-5 Per kg vara

Mat-klimat-listan Elin Röös, SLU Frukt och grönt kg CO 2 Frukt Norden 0,2 0,1-0,3 Per kg frukt med skal Frukt import 0,6 0,2-1,8 Per kg frukt med skal Salladsgrönsaker Norden 1 0,2-6 Per kg grönsak med skal Salladsgrönsaker import 1,4 0,6-6,5 Per kg grönsak med skal Rotfrukter, lök och kål 0,2 0,1-0,9 Per kg vara med skal Grönt/frukt flyg 11 -- Per kg vara med skal Juice och sylt 3 2-7 Per liter oblandad juice (för spädning 1 till 4)

Mat-klimat-listan Elin Röös Fetter, såser o kryddor kg CO 2 Margarin 1,5 1-1,6 Per kg margarin Olja 1,5 0,5-2,5 Per kg/liter olja Sås, kryddor 1 -- Per kg vara Utrymmesmat Kaffe, te 3 2-10 Per kg torrvara Läsk 0,3 0,2-1 Per liter läsk Godis 2 1-4 Per kg godis Chips 2 -- Per kg chips Glass 2 -- Per kg glass Färdigrätter Rätt med kött 2 1-5 Per färdigrätt (320 g) Rätt med fisk 1 0,5-1,5 Per färdigrätt (320 g) Rätt vegetarisk 0,5 0,4-0,8 Per färdigrätt (320 g)

Fördelning av jordbrukssektorns växthusgasutsläpp

Vad kan en jordbrukare göra? 1. Ta vara på kvävet! Dels reducerar det lustgasemissionerna från mark och stallgödsel och dels minskar det behovet av mineralgödsel. Ett kg sparat kväve motsvarar ca 10-12 kg CO2-ekv (slipper producera mineralgödsel och mindre biogena lustgasemissioner), vilket kan jämföras med att en liter diesel ger ca 3 kg CO2-ekv. 2. Bevara mullhalten! Marken kan t o m fungera som kolsänka om mullhalt ökar. 3. Sträva efter resurseffektiva djur! Här ingår effektivt foderutnyttjande och litet foderspill, välutnyttjad betessäsong, friska djur som producerar bra och hållbara moderdjur. Visserligen avger en högavkastande mjölkko mer metan än en lågproducerande, men utslaget per kg mjölk kan utsläppen vara lägre. 4. Välj lokalproducerat proteinfoder! 5. Producera biogas. Biogas ger flera klimatnyttor eftersom gasen kan ersätta fossil energi, rötningen möjliggör bättre utnyttjande av kvävet i de rötade substraten och växthusgasutsläppen från stallgödsellagren blir lägre.

Producera biogas på gården Med en gårdsbaserad biogasanläggning kan man bli självförsörjande på både värme och el. På köpet får man rötrester, som är ett värdefullt gödselmedel. För en ekologisk lantbrukare kan rötresten göra det möjligt att sluta gårdens kretslopp. Dock får man inte röta animaliskt avfall om rötresten ska användas på ekologiska odlingar.

Viktiga länkar http://www.wwf.se/vrt-arbete/hav-ochfiske/ww-fs-fiskguide/1243694-ww-fsfiskguide-nr-du-ska-kpa-miljvnlig-fisk http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-miljo/ http://www.slu.se/ www.klimatkontot.se