Sunne kommun Årsredovisning 2016

Sunne kommun Årsredovisning 2016

Året som gått 2016 3 Brobygrafiska det goda exemplet i rapport från grafiska företagen Odling för alla Den grafiska industrin står inför den avgörande utmaningen att säkra kompetensförsörjningen på lång sikt. Rapporten visar hur brister i utbildningssystemet leder till mycket dyra rekryteringar, men den pekar också ut möjliga vägar till förbättring. Brobygrafiska skildras som ett gott exempel på hur utbildningsväsendet rent konkret kan verka för en bra kompetensförsörjning till branschen. Skolan samverkar kontinuerligt med näringslivet för att kunna erbjuda konkurrenskraftiga utbildningar och kompetens som efterfrågas. Vi ser Brobygrafiska som ett mönsterexempel på en skola som på ett föredömligt sätt arbetar i nära samverkan med näringslivet, säger Maria Wikström på Grafiska Företagen. Ett gäng jobbarkompisar på Sunne kommun skapade en liten odling för alla i Järnvägsparken. De fick låna mark i parken och hoppades att fler skulle få odlingslust. Initiativet blev mycket uppskattat av Sunneborna, som inte bara odlade, utan hjälptes åt att vattna och skörda grönsakerna och örterna. Tillgänglighetsdag Vägvisaren Sunnes kommunala tillgänglighetsråd arrangerade en tillgänglighetsdag för allmänhet, politiker, tjänstemän, butiks- och fastighetsägare samt Sunne Bostads AB. Bland annat ordnades en prova-på-bana i centrum, där deltagarna fick testa att ta sig fram med rullstol och rullator. Integrationsenheten Vägvisaren invigdes i december och ska underlätta för nyanlända Sunnebor att komma in i samhället. Vägvisaren ska också vara en mötesplats för alla i Sunne som vill ha svar på frågor och funderingar kring integration. Integration handlar om att känna sig delaktig i samhället och ambitionen är att alla som bor i kommunen tillsammans ska skapa tolerans. Året som gått

4 EkebyVägen är årets arbetsplats i Sunne kommun Förslag på cykelplan Utmärkelsen Årets arbetsplats instiftades för att uppmärksamma och belöna arbetsplatser som arbetat särskilt bra med att utveckla och förbättra sin verksamhet med medborgarens och kundens bästa i fokus. Vinnare blir den arbetsplats som bäst kunnat möta nya utmaningar och därmed gjort störst skillnad för medborgare och kunder utifrån Sunne kommuns värdegrund respekt, utveckling och professionalism. Utmärkelsen delades ut vid kommunens personalfest. Priset är en kompetensutvecklingscheck på 20 000 kronor till arbetsplatsen. Ett förslag till cykelplan för Sunne kommun togs fram. Behovet av fler cykelvägar och i vilken ordning de bör byggas ska utredas. Medborgardialog enligt Sunnemodellen genomsyrade processen. Modellen bygger på fem pusselbitar: öppenhet, individer, tillit, bemötande och medskapande. Samarbetsprojekt Rally Sweden Fem Sunneföretag bestämde sig för att gå ihop och sponsra 200 000 kronor till Rally Sweden 2017. De säkerställde årets rally i Sunne i samverkan med kommunen. Här befinner sig företagarna Jens Eide, JL Toppteknik, Jörgen Johansson, Bråruds Mekaniska, Lars Eriksson, GMA, Johan och Olle Ramström, Ramströms Tryckeri och Putte Bergqvist, Bergqvist Gummiverkstad, vid Vargåsensträckan och Colins Crest tillsammans med kommunchefen Berit Westergren och kommunstyrelsens ordförande, Gunilla Ingemyr. SG/Södra Viken har sedan 2009 haft ett samarbetsprojekt med Älvdalens Utbildningscentrum och Ljungbergsfonden. Det senaste beviljade projektet har namnet Simulatorn som ett komplett läromedel och sträcker sig mellan 2016-2018. Projektet syftar till att skapa en så bra lärandemiljö som möjligt för de båda gymnasiernas elever. Året som gått

Kommunstyrelsens ordförande 5 Ännu ett år ska redovisas i siffror, text och bilder. Jag försöker minnas vad som hänt utöver det vanliga. Naturligtvis är det intressant, men Vi får aldrig glömma att det pågår så otroligt mycket verksamhet dygnet runt som bara flyter på och fungerar väl. Vi hör inte så mycket om det. Alla tar sitt ansvar, gör ett bra jobb och löser eventuella svårigheter som dyker upp. Vi politiker sitter på möten och fattar beslut som ska verkställas. Alla pratar om pengar som inte räcker till allt det vi vill. Låt oss vända på steken, och i stället se till de pengar och resurser som finns, och all den fantastiska verksamhet som bedrivs. Den största tillgången vi har är all underbar och proffsig personal som jobbar i Sunne kommun, och den ska vi vara mest rädd om. Tack för att ni finns! Här nedan följer några av de händelser som går utöver det vardagliga: Processen att ta fram en miljöstrategi startade. Både personal och politiker är engagerade. Det är viktigt att vi tar ett gemensamt ansvar för vår miljö. EkebyVägen slog upp portarna. Där finns sysselsättning, arbetsträning och secondhandförsäljning. Vi sålde Sunne Turism och camping till Grönklittsgruppen som också förvärvade Vattenlandet. Det är positivt att det blev en privat aktör som har potential att utveckla hela området till nytta och nöje för både Sunnebor och turister. Återigen hade vi det bästa företagsklimatet i Värmland, 31:a plats i Sverige. Företagsklimatet är viktigt. Det är genom privat näringsliv som vi kan finansiera skola, vård och omsorg. Tack till alla duktiga företagare i Sunne! Många detaljplaner färdigställdes. Vi väntar bara på att spaden ska sättas i marken så att Sunne kan växa. Ett bygge som pågick är åtta lägenheter och gemensamhetslokal på Rågvägen. Invigningen sker i slutet av februari 2017. Gunilla pratar integration med Nour Aghy som är projektkoordinator på Connecting people. Kommunstyrelsens ordförande

6 Under året som gick bodde många människor på flyktingförläggningar runt om i kommunen. Cirka 100 ensamkommande ungdomar bor i Sunne, en del på kommunens HVB-hem eller stödboende, men många bor hos familjer i Sunne. Jag är mycket imponerad och tacksam mot de familjer som med kort varsel öppnade sina hem och hjärtan för dessa ungdomar. Våra socialsekreterare jobbade näst intill bristningsgränsen. De löste situationen på ett mycket föredömligt sätt, trots den hårda arbetsbelastningen. Det har också varit ett fantastiskt engagemang från Sunneborna, för att på olika sätt hjälpa och underlätta de asylsökandes liv, både för ensamkommande och övriga. Helt plötsligt fylldes våra skolor och en mottagningsenhet startades. Våra ledare och lärare gjorde sitt yttersta för att lösa situationen på alla nivåer. Jag förstår inte hur, men de gjorde det mycket väl och barnen mottogs på ett bra och välkomnande sätt. Det är inte bara skolan och individ- och familjeomsorgen som berörts i kommunen. Alla har varit mer eller mindre involverade, med den värmländska inställningen det ordner säj. Flera skolor renoverades och den största förändringen skedde på Skäggebergsskolan. Den är numera renoverad och utbyggd, till glädje för både elever och personal. Bredbandsutbyggnaden fortsätter och de flesta som vill, har nu tillgång till fiberanslutning. Det är några få områden som återstår. En stor eloge till alla som varit aktiva i fiberföreningar runt om i kommunen! Medborgardialog är en viktig del av demokratin. Vi försöker hela tiden att förbättra och utveckla den. Fullmäktigeberedningen för medborgar dialog och styrning håller på att ta fram en handbok. Den ska ge tips och råd om hur dialogen används på bästa sätt för att stimulera Sunneborna till engagemang och underlätta för politiken att fatta väl förankrade beslut. Ett bra exempel var medborgardialogen om cykelvägar. Vi var runt på olika platser i kommunen och träffade ortsbefolkningen, som hade många bra idéer om var det vore önskvärt med cykelvägar. Regeringar kommer och går, politik kan ibland vara svår! I Sunne innebar det att ett nytt styre bildades av Centerpartiet (C), Moderaterna (M) och Liberalerna (L). Vi tillträdde våra poster den 1 september. Varken den avgående eller den till trädande majoriteten hade egen majoritet i kommun fullmäktige. Det är god samarbetsförmåga och kompromissande som är förutsättningen för att vi ska kunna fatta hållbara beslut som gagnar Sunneborna nu och i framtiden. Gunilla Ingemyr, Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande

7 Kommunens organisation Kommunens politiska organisation Den nämndorganisation som gäller sedan 1 januari 2015 innebär att kommunstyrelsen har hela ansvaret för den kommunala verksamheten med vissa undantag inom tillsynsnämndens specifika ansvarsområden och valnämndens uppgifter. Under kommunstyrelsen ligger tre utskott: allmänna utskottet, bildningsutskottet och socialutskottet. Utskotten är beredande organ till kommun styrelsen. Budgetberedningen består av kommunstyrelsens ordinarie ledamöter, tillsynsnämnderna (MBN och ÖN). Revision 5 Valberedning 8 + 8 Valnämnd 7 + 7 Överförmyndarnämnd 3 + 3 Kommunfullmäktige 41 + 25 Krisledningsnämnd 5 + 5 Miljö-och bygglovsnämnd 5 + 5 Kommunstyrelse 11 + 11 Allmänt utskott Bildningsutskott Socialutskott 5 + 5 5 + 5 5 + 5 Siffrorna under respektive organ visar antalet ledamöter + ersättare Mandat i kommunfullmäktige 2015-2018 Parti Mandat Socialdemokraterna (S) 12 Centerpartiet (C) 9 Moderata samlingspartiet (M) 6 Hela Sunne 5 Sverigedemokraterna (Sd) 4 Folkpartiet liberalerna (Fp) 2 Miljöpartiet de gröna (Mp) 2 Vänsterpartiet (V) 1 Kommunens organisation

8 Kommunens förvaltningsorganisation Verksamheterna inom Sunne kommun utgör tillsammans en förvaltning som leds av kommun chefen. Under 2015 anpassades förvaltningsorganisationen fullt ut till den politiska organisationen och består av sju verksamheter; Verksamhetsstöd och kommunikation, Teknik och kost, Samhällsbyggnad och säkerhet, Barns lärande, Ungdomars och vuxnas lärande, Individstöd och Vård och omsorg. Respektive verksamhet leds av en verksamhetschef. Vård och omsorg Ann-Katrin Nilsson Individstöd Felicia Weinberg Barns lärande Anna Ullenius, tf Ungdomar och vuxnas lärande Vakant 31/12-16 KOMMUNCHEF Berit Westergren Verksamhetsstöd och kommunikation Cathrine Larsson Samhällsservice och säkerhet Anders Olsson Teknik och kost Rickard Casselbrant Kommunkoncernens organisation I kommunkoncernen ingår två helägda bolag, Sunne Bostads AB och Rottneros Park och Trädgård AB. Stiftelser där kommunen är stiftare: Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris, Stiftelsen Sundsbergs gård. Styrelsen för bolagen och stiftelserna tillsätts av kommunfullmäktige. Sunne kommun Sunne Bostads AB Rottneros Park och Trädgård AB Kommunens organisation

9 Vad används skattepengarna till? En hundralapp i skatt används så här i Sunne kommun 38,10 33,09 11,73 6,82 2,43 4,19 2,33 1,31 Fritidsverksamhet Förskola och skolbarnsomsorg Individ och familj Infrastruktur och skydd, arbets marknad med mera Politisk verksamhet Kulturverksamhet Utbildningsverksamhet Äldre och funktionshindrade Var kommer pengarna ifrån? Hur används pengarna? Generella statsbidag och utjämning 22 % Bidrag och transfereringar Avskrivningar och räntor 4 % 3 % Avgifter, ersättningar, övriga bidrag m m 30 % Material, tjänster, lokaler m m 29 % Skatteintäkter 48 % Personal 64 % Vad används skattepengarna till?

Innehåll INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 12 Omvärldsanalys 15 Sammanfattad finansiell analys 18 Måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 22 Kvalitetsmätningar 26 Medarbetare 29 Sammanställd redovisning 31 Finansiell analys RÄKENSKAPER 42 Resultaträkning 43 Balansräkning 44 Kassaflödesanalys 45 Noter 51 Driftredovisning 52 Investeringsredovisning 52 Specifikationer av större projekt 53 Särredovisning av vattenoch avloppsverksamheten VERKSAMHETERNA 60 Kommunchef 63 Verksamhetsstöd och kommunikation 66 Teknik och kost 70 Barns lärande 74 Ungdomars och vuxnas lärande 78 Individstöd 82 Vård och omsorg 85 Samhällsbyggnad och säkerhet 89 Överförmyndarnämnden 92 Valnämnden 93 Kommunrevision BILAGOR 95 Tillämpade redovisningsprinciper 98 Ord- och begreppsförklaringar 100 Revisionsberättelse

Förvaltningsberättelse

12 Omvärldsanalys Framtidsbedömning Tillväxt och attraktiv kommun Tillväxt och attraktivitet är långsiktiga mål och stora utmaningar för Sunne kommun. Bostäder Det stora hindret för att öka invånarantalet är bristen på bostäder. Sunne Bostads AB hade en kö på 300 personer 2016, samtidigt som byggandet var lågt. Kommunen antog en träbyggnadsstrategi och ingår i det rikstäckande nätverket Trästad Sverige, för att visa vilken typ av byggnader Sunne vill ha. Näringslivsenheten arrangerade frukostmöten, kvällsfika för företag och kommuninvånare samt besökte företag för att kartlägga behov och underlätta etableringar och nybyggnad. En bostadsdag anordnades, där man diskuterade frågan och försökte finna vägar att komma vidare. Attraktiva boendemiljöer är grundläggande för en positiv befolkningsutveckling som behövs för en långsiktigt hållbar utveckling i kommunen. Detaljplanearbetet höll ett högt tempo med fem antagna planer. Infrastruktur och kommunikationer Bredband Andelen hushåll utanför tätorten som erbjudits fibernät ökade från 89 till 92 procent. Kommunen arbetar tillsammans med fiberföreningarna och den privata operatören. Sunne har en hög tillgänglighet till fiber, vilket ger flexibla möjligheter för både näringsliv och invånare. Kommunikationer Kollektivtrafiken är viktig för hållbar utveckling och ökad tillväxt i Sunne och Värmland. Den bidrar också till mindre miljöpåverkan och ökad tillgänglighet till lokala och regionala arbetsmarknader. Därför arbetar Sunne kommun för att utveckla Fryksdalsbanan, så att fler får möjlighet att välja bort bilen. Kollektivtrafiken behöver bli ännu attraktivare och anpassas efter resenärernas behov. Kollektivtrafiken i Värmland ligger i topp i landet när det gäller nöjda kunder. I Kollektivtrafikbarometern 2016 uppgav 88 procent av resenärerna i Värmland att de var nöjda eller mycket nöjda. Resandet med kollektivtrafik i Värmland har ökat med 45 procent sedan 2005. Näringsliv och arbetsmarknad DUA (Delegationen Unga i Arbete, regeringens strategi 2016 2018) Sunne samverkar med Arbetsförmedlingen norra Värmland för att genom samverkan och utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt, minska ungas arbetslöshet. Målgruppen är alla unga i åldern 16 till 24 som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Målen är att ungdomar folkbokförda i Sunne kommun ska ha en väg in och inom 90 dagar ha pågående studier, syssel sättning eller arbete efter sin individuella förmåga minska antalet ungdomar som stannar i program hos AF längre tid minska antalet som byter från eller hoppar av sitt första val av gymnasieutbildning utarbeta samarbetsformer som är långsiktigt hållbara. Omvärldsanalys

13 Näringsliv I Sunne finns cirka 3 200 företag, varav 600 är aktiebolag, med sammanlagt 2 500 anställda. År 2016 registrerades 140 nya bolag, en ökning jämfört med 2015. Tillväxten i antalet anställda var 1 procent och i antalet företag 32 procent under perioden 2010 2015. Sunne följer riket i tillväxtökning när det gäller antal företag, men ligger långt under i ökningen av antalet anställda. Jord och skog, besöksnäring, grafisk industri samt verkstads- och byggsektor är stora näringar i Sunne. Besöksnäringen har förstärkts de senaste åren. Verkstadsindustrin är fortsatt stark. Handeln utvecklas bättre än Sverigesnittet. En så kallad branschbalans visar att Sunne har en fördelning mellan tillverkande industri, företagsstödjande företag och ortstjänster som mer liknar storstad än glesbygd, vilket är positivt för utvecklingen. Det finns utrymme för fler tjänsteföretag, även om antalet har ökat de senaste åren. Sunne är bäst i Värmland på näringslivsklimat enligt Svenskt Näringslivs ranking och ligger på plats 31 nationellt. Tre privata anläggningar (Rottneros värdshus, Solbacka, Frykenstrand), där det totalt har bott cirka 350 personer, avvecklades i slutet av året. Gylleby och Magneberg avvecklas 2017. Nya lagar om migration och asylsökande påverkar Sunne kommuns ekonomi och ett omställningsarbete inleddes för att möta de sjunkande intäkter som blir följden. Statens finanser Statens preliminära resultat 2016 var +85 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 118 miljarder. Inkomsterna var preliminärt 1 002 miljarder kronor, vilket är 143 miljarder högre. Skatteinkomsterna ökade med 149 miljarder, medan övriga inkomster minskade med 6 miljarder. Utgifterna uppgick preliminärt till 917 miljarder, vilket är cirka 25 miljarder högre än föregående år. Det beror främst på att statsskuldsräntorna belastades med stora valutakursförluster. Årets takbegränsade utgifter uppgick till 1 184 miljarder kronor, vilket är 49 miljarder högre än 2015. Ökningen förklarades av högre utgifter på flera områden, främst för migration, men även för ålders pensioner. Integration Sunne tog emot många asylsökande 2016. Verksamheter samarbetade på ett mycket positivt sätt för att situationen skulle bli så bra som möjligt. De cirka 100 ensamkommande barn som kommunen tog emot 2015 stannade i Sunne 2016. Det flesta, 60 procent, bor i familjehem. Fyra HVB-hem bedrevs i egen regi. Det totala antalet asylsökande minskade. Kommunernas ekonomi SKL bedömer att kommunernas resultat för 2016 kommer att visa det största överskottet som sektorn haft under 2000-talet. Överskottet uppgår till 24,9 miljarder. Det stora överskottet förklaras främst av flera tillfälliga statsbidrag framförallt för flyktingsituationen. Ytterligare en bidragande faktor till det förbättrade resultatet i kommunsektorn förklaras av ökade skatteintäkter. De ökade med 5,6 procent. 98 procent av Antal asylsökande i Sverige Omvärldsanalys

14 kommunerna redovisar ett positivt resultat vilket är bättre än året innan då 89 procent redovisade överskott. Utmaningar framåt för kommunerna är att skatteunderlagstillväxten bromsas upp och då särskilt för åren 2018 och 2019 vilket innebär att ökningen av skatteintäkterna blir mindre än tidigare och kommunerna måste anpassa sina verksamheter. Behoven av vård, skola och omsorg växer också med anledning av att befolkningen ökar vilket är den stora utamningen för kommunerna. Befolkning Befolkningen i Sunne ökade med 217 personer och var 13 425 invånare vid årsskiftet 2016 2017. 1 002 personer flyttade till och 755 personer flyttade från kommunen, vilket gav ett flyttningsnetto på +247 personer. 2015 var inflyttningsnettot +162 personer. År 2016 avled 163 personer och 133 föddes. År 2015 var motsvarande tal 178 och 125. Att flyttnettot var positivt berodde på nettoinflyttning från utlandet 481. Befolkning i kommunens områden 2011 2015 Befolkning 2011 2012 2013 2014 2015 Förändring 2011 2015 Sunne 5 492 5 445 5 433 5 508 5 525 33 Klätten 615 616 626 622 635 20 Västra Ämtervik 1 040 1 044 1 004 1 012 1 030 10 Rottneros 849 825 832 855 862 13 Gräsmark 1 008 995 988 995 988 20 Lysvik 1 225 1 236 1 226 1 200 1 202 23 Bäckalund 824 837 821 835 843 19 Borgeby 954 959 940 936 993 39 Prästbol 918 927 925 926 927 9 Gettjärn 217 218 216 210 203 14 Summa 13 142 13 102 13 011 13 099 13 208 66 Omvärldsanalys

15 Sammanfattad finansiell analys Årets resultat Årets resultat, det vill säga förändringen av det egna kapitalet, var +28,8 mkr. Jämfört med 2015 var det en förbättring med 19,3 mkr. Balanskrav När man utreder balanskravsresultatet ska man enligt lagen dra av reavinster från försäljning av anläggningstillgångar från resultatet och lägga till reaförluster. Nedan visas resultatet efter balanskravsjusteringar. (mkr) Årets resultat 28,8 Samtliga realisationsvinster 7,4 Vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0,0 Vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0,0 Orealiserade förluster i värdepapper 0,0 Återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 21,4 Medel till resultatutjämningsreserv 13,8 Medel från resultatutjämningsreserv 0,0 Årets balanskravsresultat 7,6 Öronmärks för integration och inkludering 7,6 En balanskravsutredning av resultatet ska göras. Då ska man ta hänsyn till om det skett någon reavinst eller reaförlust. I så fall ska det räknas från eller till resultatet. Under året såldes en skogsfastighet samt det kommunala bolaget Sunne Turism AB med tillhörande mark och anläggningar i Kolsnäsområdet. Kommunen uppfyllde balanskravet och även kravet för god ekonomisk hushållning. Årets balanskravs resultat öronmärks i det egna kapitalet för integration och inkludering. Kommunfullmäktige beslutade 2014 om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Där ingick möjligheten att avsätta medel till en resultatutjämningsreserv. Reservering till resultatutjämnings reserv får göras med ett belopp som högst motsvarar det lägsta av den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger: 1 procent av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag samt utjämning eller 2 procent av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag samt utjämning om kommunen har ett negativt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser. Därför avsätts 13,8 mkr till resultatutjämningsreserven enligt tabellen nedan. Medel från resultatutjämningsreserven kan användas vid en tillfällig intäktsdämpning, för att man ska kunna undvika kortsiktiga neddragningar av verksamheter som eventuellt måste byggas upp igen. Budgetutfall Jämfört med budget gjorde kommunen ett överskott på 14,6 mkr. Verksamhetsområdena barns lärande samt vård och omsorg nådde inte ett ekonomiskt resultat inom sina budgetramar. Teknik och kost hade reavinster för försäljning av skog och anläggningar på sammanlagt 6,2 mkr. Individstöd fick intäkter från Migrationsverket som gjorde att deras resultat var betydligt högre än budgeterat. Kommunen hade ett avtal med Migrationsverket om att ta emot 100 ensamkommande barn. Kommunen hade lägre kostnader för boendet för barnen, vilket gav ett överskott 2016. Tidigare år har överskott för denna verksamhet periodiserats till nästa år, eftersom kostnader för inkludering och integration inte uppstår första året, utan när personerna gått ur etableringsfasen och behöver utbildning eller annat stöd för att integreras i samhället. Sammanfattad finansiell analys

16 Budgetavvikelser (mkr) (procent) Kommunen i siffror 2012 2016 (mkr) 2012 2013 2014 2015 2016 Kommunchef 0,9 3,2 Verksamhetsstöd och kommunikation 0,7 1,8 Teknik och kost 4,3 22,7 Barns lärande 2,1 1,2 Ungdomars och vuxnas lärande 0,0 0,0 Individstöd 15,1 13,1 Vård och omsorg 3,6 2,0 Samhällsbyggnad och säkerhet 0,9 1,9 Valnämnden 0,0 0,0 Kommunrevisionen 0,0 7,1 Pensioner med mera 7,9 33,0 Avskrivningar och avsättningar 1,9 5,3 Kalkylerade kostnader 0,0 0,0 Summa verksamheten 10,2 1,4 Skatter och finansnetto 4,3 0,6 Totalsumma 14,6 104,4 Året präglades av en stor asylmottagning. Det ger en del av förklaringen till individstöds positiva budgetavvikelse. Vård och omsorg visade redan i början av året en negativ prognos på sammanlagt 2,3 mkr. Det berodde på ett större behov av hemtjänst än budgeterat. En del engångsintäkter från försäljning av anläggningar och skog gav en realisationsvinst på sammanlagt 7,4 mkr. Mer detaljerade analyser och förklaringar finns i nämndernas verksamhetsberättelser. Sammanfattad finansiell analys Kommunens finansiella utveckling och ställning analyseras här kortfattat med hjälp av olika nyckeltal. De utgår från fyra perspektiv: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Avsikten är att identifiera finansiella problem och klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning eller inte. En mer ingående finansiell analys finns i ett eget avsnitt i årsredovisningen. Bruttoomsättning 874 906 931 968 1 093 Balansomslutning 570 571 593 638 638 Investeringsvolym 49 63 48 32 66 Resultat och kapacitet Sunne kommun omsatte 1 093 mkr och balansomslutningen var 638 mkr. Soliditeten ökade jämfört med 2015. En närmare analys av det egna kapitalets förändring, det vill säga kommunens resultatutveckling, visar att kommunens nettokostnadsandel (exklusive avskrivningar) uppgick till 91,8 procent. Inklusive avskrivningar var nyckeltalet 96,2 procent. Mellan 2015 och 2016 ökade soliditeten med 5 procent enheter. Det berodde på extra bidrag för flykting mottagande som betalades ut till kommunerna. För Sunnes del innebar det att kommunen fick 33 mkr i december 2015 som resultatfördes med 30,5 mkr för år 2016. Kommunen använde inte alla medel från bidraget och heller inte allt från löpande intäkter från Migrationsverket. En del av dessa medel öronmärks i det egna kapitalet för att användas till integration och inkludering. Kommunen hade balans mellan intäkter och kostnader. Jämfört med 2015 ökade verksamhetens netto kostnad med 35 mkr. Skatteintäkter och statliga utjämningsbidrag ökade med 54 mkr. Intäkterna ökade alltså mer än kostnaderna. Investeringarna var 66 mkr. I ett långsiktigt perspektiv var 2016 års invest eringskostnader högre än den nivå kommunen bör ligga på för att klara att investera för egna medel. Låneskulden minskade med 27 mkr. De fem senaste åren har kommunen inte klarat att finansiera investeringarna med skatter enligt det långsiktiga målet, men snittet för femårsperioden är 94 procent. Finansiella nyckeltal Resultat och kapacitet 2012 2013 2014 2015 2016 Nettokostnadsandel, procent 93,6 94,1 95,1 93,5 91,8 Årets resultat, mkr 0,7 3,5 1,1 9,5 28,8 Självfinansieringsgrad av investeringar, procent 65 71 97 246 63 Självfinansieringsgrad av investeringar den senaste 5-årsperioden 101 90 75 90 94 Soliditet, procent 56 56 54 51 56 Soliditet, inklusive ansvarsförbindelse procent 7 6 8 10 16 Skattesatser: Primärkommunal, procent 21,80 22,15 22,15 22,15 22,15 Totalkommunal, procent 33,00 33,35 33,35 33,35 33,35 Sammanfattad finansiell analys

17 Risk och kontroll Kommunens kortfristiga betalningsberedskap förändrades. Kassalikviditeten, som bör vara minst 100 procent, var 78 procent vid utgången av 2016. Borgensåtagandena uppgick till 237 mkr, en ökning med 15 mkr. Det beror på att Sunne Bostads AB ökade sin låneskuld med 22 mkr, medan försäljningen av Sunne Turism AB innebar att borgensåtagandet minskade med 6,5 mkr. Merparten av åtagandet gäller lån hos Sunne Bostads AB (220 mkr). Pensionsskulden inom linjen är viktig ur risksynpunkt, eftersom skulden ska finansieras de kommande 50 åren. Skulden (ansvarsförbindelsen) var 256 mkr vid årsslutet, en minskning med 26 mkr. År 2003 2015 betalade kommunen cirka 61 mkr via en försäkringslösning som minskar framtida utbetalningar för de pensioner som idag redovisas som en ansvarsförbindelse. År 2016 gjordes ytter ligare en inlösen med 10 mkr. Inlösensumman minskar de framtida pensionsutbetalningarna. Perioden 2012 2016 redovisade kommunen en genomsnittlig positiv budgetavvikelse på cirka 4 mkr. Verksamheterna, inklusive pensionskostnader, hade i genomsnitt cirka 0,5 mkr högre kostnader än budgeterat. Finansiella nyckeltal Risk och kontroll 2012 2013 2014 2015 2016 Kassalikviditet exklusive semesterlöneskuld, procent 102 70 80 91 78 Rörelsekapital exklusive semesterlöneskuld, mkr 2 28 13 20 47 Borgensåtagande, mkr 196 203 222 223 237 Pensionsskuld och förpliktelser, mkr 291 309 297 282 256 Budgetavvikelse, årets resultat jämfört med budget, mkr 0,4 1,0 1,1 6,1 14,6 Resultatet 2016 blev positivt. Orsakerna var extra statsbidrag för flyktingmottagandet och löpande intäkter från Migrationsverket, reavinster och ett positivt finansnetto. Känslighetsanalys Händelse eller förändring Kostnad eller intäkt (mkr) Förändring skattesats med 1 kr 25,0 Generella statsbidrag med 1 procent 2,4 Generella avgiftsföränd ringar med 1 procent 0,6 Löneförändring med 1 procent 6,3 10 heltidstjänster 4,7 Ränteförändring med 1 procent 0,2 Förändring av försörjnings stöd med 10 procent 0,7 5 procent av borgensåtagandet 11,9 Oförutsedda händelser eller beslut har betydelse för kommunens ekonomi. Sammanställningen visar till exempel att varje procents löneökning kostar kommunen 6,3 mkr. Sammanfattad finansiell analys

18 Måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning Finansiella mål Kommunens långsiktiga finansiella mål enligt riktlinjer för god ekonomisk hushållning Skattesatsen ska vara oförändrad 22:15 kr per hundralapp. Resultatmålet ska vara 1 procent av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag. Investeringar ska till 100 procent finansieras med egna medel sett över en femårsperiod. Soliditeten, eget kapital i förhållande till totala tillgångarna, ska vara lägst 53 procent. Kortsiktiga finansiella mål enligt budgetbeslut för 2016 Måluppfyllelse Resultatmål Investeringsmål Mål om skattesatsen Mål om soliditeten Mål om soliditeten Mål 2012 2013 2014 2015 2016 Måluppfyllelse Resultatet ska vara 2,1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. 0,1 0,5 0,2 1,3 3,8 z 60 procent av investeringarna ska finansieras med egna medel. 65 71 97 246 63 z Skattesatsen ska vara oförändrad, 22:15 kronor per hundralapp. 21,80 22,15 22,15 22,15 22,15 z Soliditeten, eget kapital i förhållande till totala tillgångar, ska vara 55 procent. 56 56 54 51 56 z Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen, eget kapital i förhållande till totala tillgångar (inget målvärde satt 2016). 8 6 8 10 16 Måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning

19 Verksamhetsmål Visionen för Sunne Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt Kvantitativt mål Indikator Mål Resultat Måluppfyllelse Livskvalitet Tillgänglighet Medskapande Mångfald Hållbar kommun Livslångt lärande Näringsliv och arbete Mål Mål Mål Mål Verksamhet och handlingsplaner Vision Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt. Tillsammans skapar vi ett hållbart Sunne. Vi tar vara på varandras olikheter och erfarenheter så att alla människor kan utvecklas och växa. Vår historia och kultur bär oss in i framtiden och visar oss nya vägar. I en tillåtande miljö vågar vi pröva nytt. Prioriterade områden Fyra områden som är särskilt viktiga att arbeta med för att nå visionen har identifierats: Livskvalitet Hållbar kommun Livslångt lärande Näringsliv och arbete Arbetsstrategier För att nå vision och mål ska tre arbetsstrategier genomsyra allt arbete som bedrivs och alla beslut som tas inom kommunen. De tre arbetsstrategierna återfinns i samtliga verksamhets- och handlingsplaner: Tillgänglighet Medskapande Mångfald Områdena har tillsammans fyra mätbara mål som följs upp under och i slutet av året. I budgeten för 2016 antog kommunfullmäktige nedanstående mål för att uppnå god ekonomisk hushållning under planperioden 2016 2018. Livskvalitet övergripande mål: I sagolika Sunne är det nära mellan människor och vi värdesätter och välkomnar varandras olikheter. Måluppfyllelse Trend Livskvalitet Invånarantalet ökar. SCB, 2016-12-31 13 149 13 425 z Indikator: Antal invånare per sista december Målvärde: +50 invånare per år Ò Ò Invånarantalet ökade med 217 personer. Till största delen berodde det på inflyttning av utrikes födda som fick uppehållstillstånd och stannar i kommunen. Den sista december hade Sunne kommun 13 425 invånare. Måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning

20 Hållbar kommun övergripande mål: I Sunne pågår ett samtal som gör att varje generation tar sitt ansvar så att vi växer varsamt ur ekonomisk, social och ekologisk synvinkel. Måluppfyllelse Trend Kvalitativt mål Indikator Mål Resultat Måluppfyllelse Hållbar kommun Invånarnas hälsa förbättras både fysiskt och Antal utbetalda psykiskt. heldagar med sjukpenning och arbetsskadesjukpenning per registrerad invånare 16 64 år Indikator: Antal utbetalda heldagar med sjukpenning Målvärde: Snittet i nätverket 2016, som var 11,7 dagar Bättre än snittet i nät verket 9,9 z Ô Ô Sunne ligger fortfarande bra till när det gäller invånarnas fysiska och psykiska hälsa. För att inte trenden ska fortsätta nedåt anordnas friskvårdsaktiviteter för de anställda, såsom skidåkning, tipspromenader och rabatt på träningskort. Kommunen ordnar också evene mang som alla medborgare kan ta del av. Vård och omsorg ger anhörigstöd och bedriver rörelseaktiviteter för äldre. För meningsfull fritid för ungdomar och vuxna ger kommunen bidrag till kultur-, idrotts- och sociala föreningar. Kommunen håller på att ta fram en miljöstrategi för en mer hållbar kommun och för att nå visionen Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt. Arbetet sker i grupper med representanter från alla verksamheter. Styrgrupp för miljöstrategiarbetet är det allmänna utskottet. Syftet är att få ett gemensamt förhållningssätt och grundprinciper för hur Sunne kommun bör förhålla sig till miljö- och hållbarhetsområdet. Livslångt lärande övergripande mål: Sunne öppnar upp mot omvärlden genom ett livslångt lärande där alla har möjlighet att nå sin fulla potential. Måluppfyllelse Kvantitativt mål Indikator Mål Resultat Måluppfyllelse Trend Livslångt lärande Alla elever går ur grundskolan med godkända betyg. Indikator: Meritvärde (genomsnittlig betygspoäng) Målvärde: Rikets snitt år 2016 var 229,2 Meritvärde åk 9 Minst i nivå med riket 209,0 z Ô Ô Måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning

21 Måluppfyllelsen sjönk, även om rankingen bland Sveriges kommuner steg. Verksamheterna arbetar systematiskt med förbättringsarbete. Ett långsiktigt arbete för att öka måluppfyllelsen och minska skillnaderna mellan pojkar och flickors resultat påbörjades. Trots att meritvärdet i årskurs 9 sjönk, ökade måluppfyllelsen när det gällde andelen elever med minst E i alla ämnen. I förskolan genomfördes fortbildning i språkutveckling enligt kommunens kvalitetssäkringsplan samt i matematik och naturvetenskap. I F 6 stäms elevernas kunskapsutveckling av vid fyra tillfällen under läsåret. Varje termin uppmärksammas alla elever vid två klasskonferenser där elevhälsan är delaktig. Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd i matematik och svenska för årskurs 1 används. Två stora läsprojekt vid Fryxellska skolan ska hjälpa till att öka måluppfyllelsen på högstadiet. Tolv lärare deltar i projekten. Utveckling av utbildningen med fokus på de nationella målen prioriteras. Kommunen ställer resultaten av utbildningen i relation till de nationella målen för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Verksamhetscheferna ska se till att resultaten analyseras och utvecklingsåtgärder beslutas och dokumenteras. Näringsliv och arbete övergripande mål: I Sunne finns de bästa förutsättningar för ett brett näringsliv och en växande arbetsmarknad. Måluppfyllelse Kvantitativt mål Indikator Mål Resultat Måluppfyllelse Trend Fler får jobb i Sunne. Bättre Sysselsättningstal, andel sysselsatta än snitt i Värmland 94,3 z Indikator: Andel sysselsatta i åldern 16 64 år per sista december. Arbetsförmedlingens statistik Målvärde: Snittet i Värmland, som var 93,2 procent Ò Ò I Sunne var den öppna arbetslösheten 3,8 procent i början av året. I december hade den sjunkit till 3,7 och var 0,4 procentenheter lägre än länssnittet och 0,5 procent enheter lägre än riksgenomsnittet. Det mot svarar 293 personer 8 färre än 2015. Av de 293 var 47 ungdomar mellan 18 och 24 år. Verksamheterna samarbetar för att behålla arbetslösheten på den låga nivå som rått en längre tid. Det är en stor uppgift att hjälpa nya och nuvarande medborgare till sysselsättning för att undvika utanförskap och minskad förmåga till egenförsörjning. Målet är att fånga upp ungdomar, vuxna samt nysvenskar som har hamnat i varaktigt utanförskap och i en ekonomisk beroendesituation. Personer som inte fått sysselsättning på egen hand ska få stöd utifrån individuella behov, så att deras bidragsberoende minskar och anställningsbarhet ökar. För att fler ska få jobb i Sunne och vilja bosätta sig här behövs fler bostäder, både för ungdomars första boende och för dem som vill lämna sin villa och flytta in i lägenhet. Flera intressenter önskar bygga i Sunne och kommunen arbetar för att underlätta processen. Kommunen når de flesta målen för god ekonomisk hushållning Begreppet god ekonomisk hushållning innehåller både ett finansiellt perspektiv och ett som berör själva verksamheten. Det senare handlar om kommunens förmåga att bedriva verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det måste finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Utöver 4 finansiella mål finns 4 verksamhetsmål som kommunstyrelsen ska rapportera utfallet för i samband med årsredovisningen. Av redovisningen framgår att 4 av 4 finansiella mål (100 procent) och 3 av 4 verksamhetsmål (75 procent) uppfylldes och styrker att kommunen är på god väg att uppfylla kriterierna för god ekonomisk hushållning. Det som behöver förbättras är åtgärder som stärker soliditeten, till exempel att hitta en bättre balans mellan storleken på resultatet och investeringsvolymen. Verksamhetsmässigt är det framförallt inom utbildning som resultat och kvalitet måste förbättras. Måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning

22 Kvalitetsmätningar Sunne kommuns kvalitet i korthet Undersökningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) ger förtroendevalda god kunskap om kommunens kvalitet genom åren och i jämförelse med andra. År 2016 deltog 250 kommuner. Tanken är att de olika måtten ska kunna relateras till god ekonomisk hushållning i verksamheterna. Måtten delas in i fem rubriker: Din kommuns tillgänglighet Trygghetsaspekter i din kommun Din delaktighet och kommunens information Din kommuns effektivitet Din kommun som samhällsutvecklare. Sunne kommuns kvalitet i korthet

23 Mått Indikator Snittet i nätverket Resultat Måluppfyllelse Trend TILLGÄNGLIGHET Resultat över hur kommunen lyckas ge svar på verksamhetsfrågor Andel som får svar på e-post inom två dygn Procent 86 84 Andel som får kontakt med en handläggare för en enkel fråga Procent 52 54 z Ny mätmetod Andel nöjda med bemötandet vid kontakt med kommunen Procent 78 70 TRYGGHET Personal i hemtjänst och förskola Antal medarbetare som besöker en hemtjänsttagare under 14 dagar 15 13 z Ô Ô Ò Ò Ò Ò Hur många barn per anställd är det i snitt i kommunens förskolor? 5,3 5,5 Ò Ò DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION Delaktighet i kommunens utveckling Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens utveckling? Andel genomförda metoder, i procent 56 70 z Andel som uppgav Ô Ô att de hade inflytande, i procent 40 40 z Ô Ô EFFEKTIVITET Hur bra är grundskoleutbildningen? Effektivitet, kostnad per betygspoäng 382 441 Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet Procent 86 85 Ô Ô Î Î Hur bra är äldreomsorgen? Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? NKI 0 100 83 97 z Ò Ò SAMHÄLLSUTVECKLING Arbete och näringsliv Andelen förvärvsarbetande i kommunen Procent 79 78 Î Î Förändring i antalet förvärvsarbetande 16+ år, per 1 000 invånare Antal 2,4 0,8 Ò Ò Trend = Förändring mellan 2015 och 2016. Måluppfyllelse = Lika eller bättre än snittet i nätverket. NKI Nöjd-kund-index. Måtten ingår i underlaget för verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Av de 12 utvalda måtten ur KKiK som redovisas här hade Sunne ett bättre värde ( n ) än snittet i 5 mått och sämre ( g ) i 7 mått. Jämfört med 2015 förbättrade (ì) Sunne sitt mätvärde i 5 mått och försämrade det (î) i 4 mått. I 2 mått var värdet lika ( ). Sunne kommuns kvalitet i korthet

24 Tillgänglighet n g g Andelen som får svar på e-post inom två dygn minskade från 96 till 84 procent. Måttet som mäter andel som får kontakt med en handläggare på telefon förbättrades från 43 till 54 procent. Trygghet n g En hemtjänsttagare som har hjälp varje dag mötte under en 14-dagarsperiod i genomsnitt 13 olika medarbetare, vilket var 2 färre än 2015. Antalet barn per anställd i förskolan låg på 5,5, vilket är något lägre än 2015, och det är fortfarande fler än snittet för nätverkskommunerna. Effektivitet n g g Under rubriken effektivitet var två av måtten sämre än nätverkets. I mätningen av hur nöjda brukarna är med sitt särskilda boende angav 97 procent att de är ganska eller mycket nöjda. Det var det bästa värdet i nätverket. (procent) 100 96 92 88 84 80 Delaktighet och kommunens information n n Från en checklista över metoder för delaktighet genomförde Sunne 70 procent av aktiviteterna, vilket är en minskning med 4 procent. Av Sunneborna angav 40 procent att de hade inflytande över kommunens verksamheter. Jämfört med nätverksgruppen hade Sunne starka värden i området delaktighet. 76 2012 2013 Sunne Nätverket KKiK 2014 2015 2016 Samhällsutveckling g g Andelen förvärvsarbetande i kommunen låg lite under snittet, men på ungefär samma nivå som 2015. Förändringen av förvärvsarbetande per 1 000 invånare var positiv. Sunne kommuns kvalitet i korthet

25 SCB:s medborgarundersökning Vad tycker medborgarna i Sunne kommun SCB:s medborgarundersökning pågick mellan mars och maj 2016 och 1 200 personer i åldrarna 18 84 erbjöds att besvara en enkät och 549 personer svarade. Resultaten analyseras med SCB:s Nöjd-kund-index (NKI) som visar vad som bör prioriteras om nöjdheten bland kommunens medborgare ska öka. Undersökningen delas upp i tre områden: Frågor om kommunen som en plats att bo och leva på Frågor om kommunens verksamheter Frågor om medborgarnas inflytande på kommunala beslut och verksamheter. När det gäller verksamheter tycker medborgarna att kommunen bör prioritera gator och vägar, miljöarbete, äldreomsorgen samt gymnasieskolan. Däremot anser de att räddningstjänst, kultur, renhållning samt vatten och avlopp fungerar bra som de är. På frågor om in flytande bör kommunen prioritera att skapa mer för troende och påverkansmöjligheter. Däremot anser medborgarna att kontakten med och informationen från kommunen fungerar bra. Diagrammet visar vad medborgarna tycker om kommunen som en plats att bo och leva på. (0 10) 10 8 Vilka frågeområden bör uppmärksammas för att få nöjdare medborgare i Sunne kommun? (Betygsindex) 6 4 2 100 90 Bevara Förbättra om möjligt 0 2012 2014 Hur trivsam bebyggelsen är 2016 80 70 60 Kommers. utb. Fritids. möjl. Trygghet Möjligheten att hitta bra boende Utbudet av lika typer av boendeformer (hyresrätt, bostadsrätt, småhus etc) 50 40 Utb. möjl. Arb. möjl. Kommunikation Bostäder 30 20 10 Lägre 0 prioritet Prioritera 0 0,5 1 1,5 Medborgarundersökning

26 Medarbetare Viktiga händelser under året Kompetensförsörjningen är en stor utmaning. År 2016 gjordes 158 externa och 17 interna rekryteringar. Antalet sökande var drygt 2 000, varav dubbelt så många kvinnor som män. Kommunen är en attraktiv arbetsgivare, men till några befattningar var det få sökande. Nya verksamhetschefer för individstöd, vård och omsorg, ungdomars och vuxnas lärande samt för teknik och kost rekryterades. Personalenheten förstärktes med en HR-sekreterare och i november tillträdde Dan Levin som ny personalchef. Årets medarbetarenkät innehöll frågor om hur man upplevde sin arbetsplats, arbetsbelastning och ledarskapet. Resultatet visade att Sunne kommun skapat en arbetsplats med hög trivsel, där intern kommunikation främjas. För tredje gången utsågs årets arbetsplats och 2016 blev det arbetsmarknadsenheten, med det mer lokalt kända namnet EkebyVägen. Chefer och skyddsombud genomförde Suntarbetslivs tredagars arbetsmiljöutbildning, en grundläggande utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete speciellt framtagen för kommun- och landstingssektorn. År 2016 fanns det 62 ledare: 37 kvinnor och 25 män. (År 2015 var det 56 ledare: 35 kvinnor och 21 män.) Ledarforum hade fyra träffar under året. Förskollärare och undersköterskor var prioriterade grupper i löneöversynen. Lärarlönelyftet delades ut till 82 lärare i kommunen. Personalenheten var delaktig i marknadsföring av kommunens arbetsgivarvarumärke, dels på orten, men också genom medverkan på mässor och i media. KPA Pension upphandlades som ny pensionsförvaltare. Skandia och Pensionsmyndigheten anordnade en informationsträff om pensioner för anställda mellan 55 och 65 år. Time Care Pool för timanställda i skolan utökades och berör cirka 300 anställda. Medarbetare

27 Pensionsavgångar, antal 2012 38 16 var 65 år, 3 över och 19 under 2013 29 13 var 65 år, 2 över och 14 under 2014 28 16 var 65 år, 5 över och 7 under 2015 38 13 var 65 år, 11 över och 14 under 2016 30 9 var 65 år, 10 över och 11 under Mellan 2017 och 2021 beräknas 191 personer avgå med ålderspension enligt tabellen nedan. Sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd arbetstid för respektive åldersgrupp (procent) 2014 2015 2016 29 år 2,3 2,8 3,3 30 49 år 3,9 4,3 4,3 50 5,2 6,0 5,7 Sjukfrånvaro i mer än 60 dagar av total sjukfrånvaro (procent) 2014 2015 2016 Totalt 34,7 39,3 35,7 År 2017 36 2018 32 2019 42 2020 41 2021 40 Frisknärvaro Av kommunens medarbetare var det 40 procent av de anställda som inte hade någon sjukdag alls. År 2015 var det 39 procent av de anställda. Friskvård och hälsa Sjukfrånvaro Alla arbetsgivare är skyldiga att redovisa uppgifter om sjukfrånvaro i årsredovisningen, huvudsakligen för att det ska gå att göra jämförelser mellan åren. Sjukfrånvaro är frånvaro under den tid då den anställda har rätt till något av följande: sjuklön från arbetsgivaren sjukpenning från Försäkringskassan aktivitetsersättning från Försäkringskassan rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan. Genomsnittsålder för anställda i Sunne kommun 2014 2015 2016 Män 49 48 47 Kvinnor 48 49 48 Medellöner 2014 2015 2016 Män 27 378 28 660 29 941 Kvinnor 25 283 26 182 27 755 Total sjukfrånvaro av sammanlagd arbetstid (procent) 2014 2015 2016 Totalt 4,3 4,9 4,9 Sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd arbetstid för respektive kön (procent) 2014 2015 2016 Män 2,8 2,9 3,8 Kvinnor 4,8 5,5 5,2 Den totala sjukfrånvaron var 4,9 procent, oförändrat jämfört med 2015. Sjukfrånvaron fördelad på kön var: män 3,8 procent (2,9) och kvinnor 5,2 procent (5,5), räknat på all sammanlagd arbetstid. Medarbetare

28 Årsarbetare 2012 2013 2014 2015 2016 Gemensam verksamhet 130 124 124 148 153 Infrastruktur och skydd, näringsliv, fysisk och teknisk planering 23 28 28 19 16 Räddningstjänst 4 5 5 4 4 Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg 136 140 146 143 150 Grundskola inklusive särskola 146 156 157 176 199 Gymnasieskola inklusive kommunal vuxenutbildning 116 103 99 104 113 Kultur 17 15 16 18 17 Fritid 10 10 10 13 13 Gemensam administration pedagogisk verksamhet 5 8 10 2 4 Individ- och familjeomsorg 12 16 14 15 16 Insatser enligt LSS och LASS 128 129 136 137 135 Vård och omsorg inklusive psykiatri 373 377 355 356 358 Gemensam administration för vård och omsorg 17 17 24 22 20 Miljö- och hälsoskydd, hållbar utveckling 6 6 6 8 7 Särskilt riktade insatser 83 64 62 62 78 Kontaktpersoner 5 3 2 2 2 Totalsumma 1 211 1 201 1 194 1 230 1 285 Friskvård Friskvården har en central roll i arbetet med personalens hälsa. Följande aktiviteter ordnades: Januari Skiddag, Ski Sunne Mars Skidresa till Trysil Maj Vårruset i Karlstad Juni Sunne Sommarland, personaldag September Tjejmilen och tipspromenad November Personalfest Alla medarbetare i kommunen bjöds in till en föreläsning med komikerduon Johan Östling och Björn A Ling på Teaterbiografen. Hela året pågick en poängjakt där de 112 anställda som deltog belönades med bland annat biobiljetter när de deltagit i olika fysiska aktiviteter. Alla anställda erbjuds att motionera en halvtimme per vecka under arbetstid. Dessutom får de rabatt på träningskort. Förebyggandepeng är en strategi för att hålla personalen frisk. Läkare och friskvårdskonsulent gjorde individuella hälsoplaner för att motverka sjukskrivningar. Totalt fick 35 personer förebyggande sjukpenning. Om de i stället varit sjukskrivna skulle kommunens kostnad varit cirka 0,6 mkr. Aktiviteter som fortsatte var hälsosamtal, stavgångs-, ryggmotions- och cirkelmotionsgrupper samt hälsokurser. Medarbetare

Sammanställd redovisning 29 Koncernen Sunne kommun Sunnes koncern är inte en äkta koncern i aktiebolagslagens mening. Det beror på att skatte- och värderingsregler inte gäller kommunkoncerner. Kommunen bedriver merparten av verksamheten i förvaltningsform. Den sammanställda redovisningen inkluderar verksamhet som bedrivs i bolagsform. Redovisningen ger en samlad bild av kommunens ekonomiska ställning, åtaganden och resultat för alla verksamheter. Resultat för koncernen Årets resultat var 28,8 mkr. Resultaten för bolagen redovisas i tabellen nedan. (mkr) Sunne kommun 28,8 Sunne Bostads AB 0,4 Rottneros Park Trädgård AB 0,4 Resultat 28,8 Företagen De företag som ingår i den sammanställda redovisningen är, förutom kommunen, de helägda bolagen Sunne Bostads AB och Rottneros Park Trädgård AB. Det tidigare helägda bolaget Sunne Turism AB såldes 2016 till Svenska Campingpärlor AB. Sammanställningen bygger på företagens årsredovisningar. (I redovisningen för 2015 är Sunne Turism AB:s resultat borttaget för jämförbarhetens skull.) Genom en speciell metod bearbetas bolagens redovisningar innan de sammanställs i en gemensam koncernredovisning (se avsnittet Redovisningsprinciper). Därför går det inte att summera bolagens resultat med kommunens och få fram koncernresultatet utan att göra elimineringar med mera. Sammanställd redovisning

30 Finansiell ställning Soliditeten för koncernen ökade från 39 till 41 procent. De långfristiga skulderna minskade med 7 mkr och var vid årets slut 301 mkr (308 mkr). Låneskulderna hos Sunne Bostads AB ökade med 22 mkr och minskade med 27 mkr i kommunen. En annan orsak till minskningen är att Sunne Turism såldes. Rörelsekapitalet, det vill säga omsättningstillgångarna minus de kortfristiga skulderna, var negativt och uppgick till 82 mkr. Sunne Bostads AB Årets resultat efter skatt var 0,3 mkr. Intäkterna ökade med 1,2 procent och kostnaderna ökade med 2,8 procent. Finansnettot minskade med 0,5 procent och uppgick till 5,3 mkr. De långfristiga skulderna ökade med 20,2 mkr och var 219,5 mkr. Det egna kapitalet uppgick till 18,8 mkr. Kommunen förstärkte bolagets aktiekapital med 3,5 mkr. Ett nytt LSS-boende med åtta lägenheter började byggas och står klart i februari 2017. Planering för nya lägenheter för äldre påbörjades. Processen fortsätter 2017. Kostnaderna för vakanserna i bolagets lägenheter uppgick till 1,2 mkr (1,5 mkr). Bostadsbolagets aktiva kö till lägenheter ökade något och var i december cirka 320 personer (270). Registrerade bostadssökande meddelar aktivt sitt intresse för bostad var sjätte månad. Rottneros Park Trädgård AB Bolaget redovisade ett resultat på 357 tkr. Intäkterna uppgick till 4,1 mkr och kostnaderna till 4,4 mkr. Sunne kommun har en kapitaltäckningsgaranti, vilket innebär att kommunen täcker ett eventuellt negativt resultat. Parken hade 24 000 besökare, en ökning med 6 000. Sunne trädgårdsmässa med 4 000 besökare och Sunne jaktmässa med 10 000 besökare arrangerades av andra entreprenörer. Den numera återkommande sommarutställningen visade ett tjugotal skulpturer av bland andra Ann Carlsson Konreev. Spegelsalen hyrdes ut och 18 fester anordnades. Det var en minskning mot tidigare år. Sista dagen för säsongen arrangerades en skördefest i Rottneros Park med utställare. Besökarna fick plocka en bukett av årets sommarblommor i parken. Årsresultat (mkr) 30 25 20 15 10 5 0-5 2012 2013 2014 2015 2016 Avstämning mot ägardirektivet: Mål i ägardirektivet Resultat Soliditet (procent) 50 40 Soliditet (%) 12,0 7,5 Direktavkastning (%) 6,4 5,2 30 20 10 Lägenhetshyrorna höjdes med 0,6 procent. 0 2012 2013 2014 2015 2016 Sunne Turism AB Bolaget såldes 1 april till Svenska Campingpärlor AB. (I redovisningen för 2015 är Sunne Turism AB:s resultat borttaget för jämförbarhetens skull.) Sammanställd redovisning

Finansiell analys 31 Den finansiella analysen är ett underlag för att man ska kunna bedöma kommunens styrkor och svagheter. Den ska också bidra till att ge svar på frågan om kommunen har en så god ekonomisk hushållning som kommunallagen kräver. Som verktyg använder Sunne en modell som bygger på fyra aspekter som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv. Resultat: Vilken balans har kommunen haft mellan sina kostnader och intäkter under året och över tiden? Kapacitet: Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk: Finns det några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll: Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Resultat och kapacitet Resultatet visar om resurserna kommunen förbrukar täcks av intäkter, skatter och andra medel. Om kostnaderna överstiger intäkterna uppstår obalans. Genom att analysera och jämföra flera år kan man mäta utvecklingen. Rör sig kommunen mot obalans eller ökad obalans visar det att den finansiella motståndskraften (kapaciteten) urholkas. Man mäter alltså den ekonomiska förmågan på lång sikt ur ett finansiellt perspektiv. Risk och kontroll En god ekonomisk hushållning betyder att kommunen inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Man ska helt enkelt inte utsätta sig för finansiella risker. Kontrollfrågor handlar om hur kommunen försöker upprätthålla en god ekonomisk hushållning med en fungerande ekonomistyrning. Konkreta mått är exempelvis hur god budgetföljsamheten är och hur bra kommunen är på att göra prognoser. Finansiell analys

32 Resultat kapacitet Ett viktigt nyckeltal är nettokostnadsandel, det vill säga hur stor del verksamhetens nettokostnader inklusive finansnetto tar i anspråk av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. För att man ska kunna analysera varför en kostnad ökar, delar man upp nyckeltalet i några viktiga områden: verksamhetens kostnader och intäkter, pensionskostnader, avskrivningar och finansnetto. De sätts också i relation till skatteintäkterna. På så sätt kan man utläsa om det är verksamhetens kostnader eller de finansiella kostnaderna som förändras över tiden. Utveckling av nettokostnadsandelen (procent) 2012 2013 2014 2015 2016 Verksamhetens nettokostnader exklusive avskrivningar och pensionskostnader/skatteintäkter + statsbidrag 87,9 86,9 88,3 87,0 87,7 Pensioner/skatteintäkter + statsbidrag 5,7 7,2 6,8 6,5 7,6 Avskrivningar/skatteintäkter + statsbidrag 6,0 5,1 5,0 5,0 4,4 Finansnetto/skatteintäkter + statsbidrag 0,3 0,2 0,1 0,1 0,0 Summa löpande kostnader 99,4 99,3 100,1 98,6 96,2 Nettokostnadsutveckling per år (procent) 100,0 99,5 99,0 98,5 98,0 97,5 97,0 96,5 96,0 2012 2013 2014 2015 2016 En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att kommunen har balans mellan intäkter och kostnader. Genom att räkna ut de löpande kostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ser man balansen. Nyckeltalet speglar om kommunen ett enskilt år kan finansiera löpande kostnader med löpande intäkter och hur denna balans har utvecklats över tiden. Om nyckeltalet överstiger 100 procent är kostnaderna större än intäkterna. Det betyder att eget kapital minskar och att kommunen inte uppfyller kommunallagens balanskrav såvida man inte kan hänvisa till eventuella särskilda skäl för att få göra avsteg från balanskravet. Jämfört med 2015 ökade verksamhetens nettokostnad med 35 mkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 54 mkr. Tabellen visar att Sunne minskade sin nettokostnadsandel. Verksamhetens kostnader, exklusive avskrivningar och pensionskostnader, utgjorde 87,7 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det var 0,7 procentenhet högre än 2015 och innebar att en något större andel av pengarna gick direkt till verksamheterna. Antalet personer som gick ner i sysselsättningsgrad i omställningsprogrammet ökade från 14 till 17. Pensionernas andel minskar i takt med att kommunen sedan 2003 löser delar av ansvarsförbindelsen, vilket ger lägre årliga kostnader för pensioner. Tillsammans uppgick de löpande kostnaderna till 96,2 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Intäkterna var alltså 3,8 procentenheter högre än kostnaderna, vilket gav ett positivt resultat på 28,3 mkr. Kommunen hade balans mellan kostnader och intäkter, så som man haft sedan balanskravet (att kommunen inte får göra ett minusresultat) infördes år 2000. En balanskravsutredning av resultatet ska göras. Då ska man ta hänsyn till om det skett någon reavinst eller reaförlust. I så fall ska det räknas från eller till resultatet. Under året såldes en skogsfastighet, det kommunala bolaget Sunne Turism AB och tillhörande mark och anläggningar i Kolsnäsområdet. Det innebär att kommunen uppfyllde balanskravet och även kravet för god ekonomisk hushållning. Årets balanskravsresultat öronmärks i det egna kapitalet för integration och inkludering. Kommunfullmäktige beslutade 2014 om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. I det ingick möjligheten att avsätta medel till en resultatutjämnings reserv. Finansiell analys

33 Reservering till resultatutjämningsreserv får göras med ett belopp som högst motsvarar det lägsta av den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger: 1 procent av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag samt utjämning eller 2 procent av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag samt utjämning om kommunen har ett negativt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser. Därför avsätts 13,8 mkr till resultatutjämningsreserven enligt tabellen nedan. Medel från resultatutjämningsreserven kan användas vid en tillfällig intäktsdämpning för att man ska kunna undvika kortsiktiga neddragningar av verksamheter som eventuellt måste byggas upp igen. (mkr) Årets resultat 28,8 Samtliga realisationsvinster 7,4 Vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0,0 Vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0,0 Orealiserade förluster i värdepapper 0,0 Återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 21,4 Medel till resultatutjämningsreserv 13,8 Medel från resultatutjämningsreserv 0,0 Årets balanskravsresultat 7,6 Öronmärks för integration och inkludering 7,6 Förändring av kostnader och intäkter (procent) 2012 2013 2014 2015 2016 Verksamhetens intäkter 1,7 4,4 2,3 4,7 27,5 Verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar 1,7 3,3 3,4 2,9 11,7 Skatteintäkter 2,1 3,9 2,0 4,0 3,0 Generella statsbidrag -5,6 1,8 5,5 3,1 19,4 Finansnetto -14,6 0,9 58,0 13,8 27,0 Verksamhetens intäkter (som till största delen består av avgifter för barn- och äldreomsorg och för vatten och avlopp samt ett antal riktade statsbidrag) ökade med 27,5 procent. Ökningen beror främst på att kommunen tog emot ett stort antal asylsökande ensamkommande barn och fick bidrag från Migrationsverket för det. Totalt ökade intäkterna från Migrationsverket med 51,8 mkr mellan 2015 och 2016. För intäkter från Migrationsverket bokades det upp de belopp som bedöms är säkra att erhålla. Kommunen har dock endast erhållit en liten del av de fordringar som finns uppbokade i bokslutet. Det bedöms dock att de uppbokade intäkterna i allt väsentligt är korrekta. Reavinster vid försäljning av anläggningar och fastig heter redovisades bland verksamhetsintäkterna som en jämförelsestörande post med sammanlagt 7,4 mkr. Reavinsterna kommer från försäljning av anläggningar vid Kolsnäs och försäljning av skog till Sunne församling. Personalkostnaderna inklusive pensioner har en avgörande betydelse. Lönekostnaderna ökade med 77 mkr eller 12,7 procent, inkluderat ökningen som beror på flyktingmottagande. Exkluderar man den, ökade personal- och pensions kostnaderna med cirka 3 procent. Skatteintäkterna ökade med 15 mkr och de generella statsbidragen med 39 mkr. Skatteintäkter och statsbidrag tillsammans ökade med 7,6 procent. Räknar man bort det extra statsbidraget för flyktingsituationen var ökningstakten 3,3 procent. Finansnettot förbättrades. Orsakerna var den låga räntan och återbäring från Kommuninvest, tack vare en höjd medlemsinsats 2015. Förändring av kostnader och intäkter per år (procent) 30 25 20 15 10 5 0 5 2012 2013 Skatteintäkter och generella statsbidrag Nettokostnader 2014 2015 2016 Investeringsvolym (procent) 2012 2013 2014 2015 2016 Investeringsvolym/ skatteintäkter och generella statsbidrag 7,6 9,4 7,1 4,5 8,6 Avskrivningar/ nettoinvesteringar 78,8 53,8 70,4 102,9 50,5 Finansiell analys

34 Investeringarna uppgick till 65,9 mkr. I ett långsiktigt perspektiv bör investeringsvolymen vara mellan 5 och 6 procent av intäkterna, med hänsyn till befolkningsutveckling och framtida drift- och underhållskostnader. I tabellen kan man se att kommunens investeringsnivå var lägre än avskrivningssumman år 2015. I avskrivningarna 2012 ingick en extra nedskrivning av gator med 5,7 mkr. I avskrivningarna 2016 ingick nedskrivning av gator med 0,7 mkr. Är investerings nivån högre än avskrivningsnivån tyder det på att kommunen upprätthåller återinvesteringsnivån, så att man bevarar de materiella anläggningstillgångarna i gott skick. Risken för kapitalförstöring är därmed liten. Investeringsutveckling (mkr) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2012 Skattemedel Investeringar 2013 2014 2015 2016 Självfinansieringsgrad av investeringarna (mkr) 2012 2013 2014 2015 2016 5 år Medel från verksamheten 31,4 44,3 43,8 77,9 41,1 238,6 Årets nettoinvesteringar 48,7 62,6 45,1 31,7 65,8 253,8 Självfinansieringsgrad (procent) 65 71 97 246 63 94 År 2016 klarade inte kommunen att finansiera investeringarna med egna medel (det långsiktiga målet). Självfinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna som finansierats med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är betald. En självfinansieringsgrad på 100 procent eller mer innebär att kommunen kan skattefinansiera alla investeringar. Årets resultat (mkr) 30 25 20 15 10 5 0-5 2012 Årets resultat 2013 2014 2015 2016 (mkr) 2012 2013 2014 2015 2016 Årets resultat 0,7 3,5 1,1 9,5 28,8 Synnerliga skäl 0,0 0,6 1,1 1,3 7,4 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 0,7 4,1 0,0 8,2 21,4 Medel till resultatutjämningsreserv 1,1 13,8 Årets balanskravsresultat 7,1 7,6 Öronmärks för integration och inkludering 2,5 7,6 Resultat/skatteintäkter och generella statsbidrag (%) 0,1 0,5 0,2 1,3 3,8 Resultatutvecklingen visar hur kommunen har sparat eller använt det egna kapitalet. Under en längre period visar resultatutvecklingen om trenden är kapitaluppbyggande eller kapitalförbrukande. Åren 2012 2016 förstärktes Sunnes kapital med cirka 41 mkr. Kommunen redovisade ett resultat på 28,8 mkr. Det justerade balanskravsresultatet var 21,4 mkr och kommunen uppfyllde alltså balanskravet. I det justerade balanskravsresultatet ingår reavinster i samband med försäljning av fastigheter till ett försäljningspris som var 7,4 mkr högre än det bokförda värdet. Kommunen budgeterade ett resultat på 14,3 mkr. Åren 2012, 2013 och 2015 fick kommunen återbetalningar från AFA Försäkring. Det gällde premier för åren 2004 2008 till landstings- och kommunsektorn, för Sunnes del 14 mkr år 2012, 13,2 mkr år 2013 och 6,3 mkr år 2015. I 2016 års resultat avsätts medel till resultatutjämningsresverv med 13,8 mkr och 7,6 mrk öronmärks för integration och inkludering. Finansiell analys

35 Soliditet En tumregel som kommunen arbetar efter är att hålla en oförändrad soliditet, det vill säga att behålla den finansiella balansen och den långsiktiga betalningsförmågan. Generellt gäller att ju högre soliditet en kommun har, desto bättre resultat krävs för att hålla en oförändrad soliditet. (procent) 2012 2013 2014 2015 2016 Soliditet 56 56 54 51 56 Tillgångsförändring 0,1 0,2 3,9 7,6 0,0 Förändring av eget kapital 0,2 0,1 0,4 2,3 8,8 Soliditet inklusive pensionsskuld äldre än 1998 (ansvarsförbindelse) 7,5 6,0 8,0 9,8 15,6 Totalt uppgår de långfristiga skulderna till 80 mkr, vilket är en minskning med 27 mkr. I avsättningarna ingår visstids- och garantipensioner, inklusive särskild löneskatt, återställningen av deponin vid Holmby och avsättning för personalavveckling. Förändringen av avsättningar för personalavveckling var 0,1 mkr. Risk kontroll Likviditet 2012 2013 2014 2015 2016 Kassalikviditet exklusive semesterlöneskuld (%) 102 70 80 91 78 Rörelsekapital exklusive semesterlöneskuld (mkr) 2 28 22 32 47 År 2016 stärktes soliditeten tack vare att resultatet var högt i förhållande till tidigare år och även till det budget erade resultatet. För att få ett relevant mått på verklig soliditet bör man också inkludera de pensionsåtaganden som redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Åtagandet uppgick vid årsskiftet 2016 2017 till 257 mkr och minskade med 7 mkr. Drar man av beloppet från det egna kapitalet sjunker soliditeten från 56 till 16 procent per den 31 december 2016 (år 2015 var nivån 10 procent), en förbättring med 6 procenten heter, tack vare att kommunen sedan 2003 betalat delar av ansvarsförbindelsen genom en försäkringslösning. Skuldsättningsgrad (procent) 2012 2013 2014 2015 2016 Total skuldsättningsgrad 44 44 46 49 44 varav avsättningar 3 4 4 3 3 varav långfristiga 18 16 18 17 13 varav kortfristiga 23 24 24 29 29 Kommunens kassalikviditet alltså likvida medel och kortfristiga fordringar i förhållande till kortfristiga skulder förändrades negativt. Kassalikviditeten ska helst vara minst 100 procent. Är den lägre innebär det att organisationen har mindre pengar än vad som behövs för att kommunen ska ha en bra betalningsförmåga på kort sikt. Semesterlöneskulden utelämnas i likviditetsmåtten, eftersom den inte omsätts under det kommande året. Likviditeten minskade på grund av att medel användes för att minska den långfristiga låneskulden. Likvida medel per år (mkr) 70 60 50 40 30 20 10 0 10 2012 2013 2014 2015 2016 Skuldsättningsgraden minskade med 5 procentenheter till 44 procent. Anledningen är att de långfristiga skulderna minskat med 27 mkr. Kommunens avsättning till avtalspensioner minskade. Finansiell analys

36 Finansiella nettotillgångar (mkr) 2012 2013 2014 2015 2016 Omsättningstillgångar + finansiella anläggningstillgångar 105,6 77,2 87,2 141,2 120,3 Kort- och långfristiga skulder 233,1 227,5 248,5 291,1 264,1 Netto 127,5 150,3 161,3 149,9 143,8 Eftersom värdet av de finansiella nettotillgångarna var negativt, hade kommunen ur detta perspektiv en svag betalningsberedskap. I början av femårsperioden gick trenden mot sämre värden, för att därefter förbättras, vilket innebär en minskad risk om trenden fortsätter. Den totala skuldnivån minskade med 27 mkr mellan 2015 och 2016. De senaste fem åren har skulden ökat med 13 procent. Räntor och valutor 2012 2013 2014 2015 2016 Ränterisk, 1 procent på skuldbeloppet, mkr 0,7 0,5 0,5 0,7 0,2 Skuldandel med rörlig ränta, procent 65 54 49 39 19 Utlandslån, mkr 0 0 0 0 0 Borgensåtaganden och koncernens resultat (mkr) 2012 2013 2014 2015 2016 Borgensåtaganden 196,3 202,9 221,8 222,5 237,4 Koncernens resultat 1,3 3,6 0,4 10,3 28,8 Kommunens resultat 0,7 3,5 1,1 9,5 28,8 Kommunens borgensåtaganden uppgick vid årsslutet till cirka 237 mkr, vilket var en ökning med 6,7 procent eller 14,9 mkr. Per invånare var borgensåtagandena 17 653 kronor, vilket var cirka 14 084 kronor lägre än genomsnittet i riket 2016. Av kommunens totala borgensåtaganden var 220 mkr eller 93 procent beviljade för det kommunala bostadsbolaget Sunne Bostads AB. Bolaget ökade sin låneskuld med 22 mkr, vilket gjorde att borgensåtagandet ökade. Övriga 17,4 mkr av borgensåtagandet gäller bostadsrättsföreningen Sunnehus (13,4 mkr), egnahem och småhus (0,1 mkr), ideella föreningar och organisationer (2,0 mkr) och Rottneros Park Trädgård AB (1,8 mkr). Borgen för Sunne Turism upplöstes i samband med att kommunen sålde bolaget. Kommunen ingick 1995 en solidarisk borgen för Kommuninvest i Sverige AB:s alla förpliktelser. Åtagandet är begränsat till den låneskuld som kommunkoncernen har i Kommuninvest. Vid årsskiftet 2016 var lånebeloppet 265 mkr. Sammantaget bedömer kommunen att riskexponeringen är låg. Ränterisker relaterade till långfristiga lån hanterar kommunen genom att låta den totala lånestockens ränte bindningstid variera. Vid slutet av 2016 var den totala låneskulden 80 mkr i dess helhet placerad hos Kommuninvest. Per invånare blir det 5 959 kronor, vilket var 10 332 kronor lägre än genomsnittet för riket. Av kommunens totala låneskuld har 19 procent av lånen rörlig ränta. Den genomsnittliga räntan på lånen var vid årsskiftet 1,83 procent. Ränterisken vid 1 procents förändring är cirka 0,2 mkr på årsbasis. Den genomsnittliga räntebindningstiden för skuldportföljen är 1,46 år och den genomsnittliga kapitalbindningstiden är 1,6 år. Kommunen har valt att inte exponera sig i främmande valutor. Sunne kommun är medlem i Kommuninvest. Pensionsskulden (mkr) 2012 2013 2014 2015 2016 Pensioner som kortfristig skuld 17,1 18,1 18,2 24,0 29,9 Avsättningar för pensioner 16,1 20,4 22,4 17,4 15,8 Pensionsförpliktelser äldre än 1998 274,6 288,9 275,1 264,2 256,5 Total pensionsskuld 307,8 327,4 315,7 305,6 302,2 Sedan 1998 redovisar kommunen pensionsskuld enligt den så kallade blandmodellen. Det innebär att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Denna del inom linjen är viktig Finansiell analys

37 att ta med ur ett riskperspektiv, eftersom skulden ska finansieras de kommande 50 åren. Stora pensionsavgångar väntar den närmaste tiden. Pensionsskulden uppgick vid års slutet till 302 mkr, varav 257 mkr eller 85 procent redovisas utanför balansräkningen. År 2016 minskade avsättningen och pensionsförpliktelser äldre än 1998. Den kortfristiga skulden för pensioner ökade på grund av en extra inlösen av ansvarsförbindelsen med 8 mkr exklusive löneskatt. Kommunen placerade inte medel för framtida pensions utbetalningar, utan återlånade dem i verksamheten. År 2003 började kommunen betala av pengar via en försäkringslösning, som minskar framtida utbetalningar för de pensioner som idag redovisas som en ansvarsförbindelse. Det är ett alternativ till att placera medel på till exempel aktiemarknaden för att möta framtida pensionsutbetalningar. Totalt satsade kommunen cirka 71 mkr på partiell inlösen mellan 2003 och 2016. År 2016 var inlösensumman 9,9 mkr inklusive löneskatt. Det minskar de framtida pensionsutbetalningarna. Budgetföljsamhet och prognossäkerhet (mkr) 2012 2013 2014 2015 2016 Budgetavvikelse årets resultat 0,4 1,0 1,1 6,1 14,3 Prognosavvikelser, juli: årets resultat 14,0 2,5-2,0 0,5 12,7 Under femårsperioden hade verksamheten ett bättre utfall än budgeterat, totalt cirka 21 mkr eller i genomsnitt cirka 4,1 mkr per år. En viktig förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att kommunen har en bra budgetföljsamhet både i verksamheterna och på intäktssidan. Av tabellen kan man utläsa att det verkliga resultatet 2016 var 12,7 mkr bättre än vad delårsprognosen förutspådde i juli. Den främsta orsaken till avvikelsen var hanteringen och redovisningsreglerna kring statsbidragen från Migrationsverket. De redovisas i sin helhet på 2016 års resultat. Det rådde oklarheter omkring detta vid delårsrapporten. Känslighetsanalys Händelse eller förändring Kostnad/ intäkt (mkr) Förändrad skattesats med 1 procentenhet 25,0 Förändring av generella statsbidrag med 1 procent 2,4 Generell avgiftsförändring med 1 procent 0,6 Ränteförändring med 1 procent 0,2 Förändring av försörjningsstöd med 10 procent 0,7 Löneförändring med 1 procent 6,3 10 heltidstjänster 4,7 5 procent av borgensåtagandet infrias 11,9 Oförutsedda händelser eller beslut har betydelse för kommunens ekonomi. Av sammanställningen ovan ser man till exempel att varje procents löneökning innebär en kostnad för kommunen på 6,3 mkr. Beloppet skulle räcka till att betala 13 kommunala tjänster. Analysen visar hur viktigt det är att det finns marginal när kommunen och verksamheterna utarbetar sin budget och att man gör en riskbedömning inför långsiktiga åtaganden. Om den kommunala skattesatsen höjs med en krona, skulle det ge kommunen cirka 25 mkr i ökade intäkter. År 2013 höjdes skattesatsen från 21:80 till 22:15. Höjningen innebar cirka 7,5 mkr mer i skatteintäkter. Det är den första förändringen av skattesatsen sedan 1990, då den höjdes med 30 öre. I posten total kommunal skattesats ingår även skatt till landstinget. 2012 2013 2014 2015 2016 Primärkommunal skattesats i Sunne 21,80 22,15 22,15 22,15 22,15 Total kommunal skattesats i Sunne 33,00 33,35 33,35 33,35 33,35 Total kommunal skattesats, riksgenomsnitt 31,60 31,73 31,86 31,99 32,10 Total kommunal skattesats, länsgenomsnitt 33,16 33,18 33,18 33,18 33,24 Finansiell analys

38 Finansiella mål, måluppfyllelse och god ekonomisk hushållning Kommunallagen säger att kommunernas budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna (balanskravet). Dessutom kräver lagen att ett eventuellt negativt resultat ska kompenseras de kommande tre åren med ett motsvarande positivt resultat. Balanskravet infördes år 2000. Nedan sammanställs balanskravsresultaten för perioden, där intäkter i form av realisationsvinster vid försäljning av fastigheter har räknats bort och realisationsförluster lagts till enligt författningsreglerna. Synnerliga skäl 2016 innehåller realisationsvinster i samband med försäljningar. Det innebär att Sunne uppfyllde balanskravet och har uppfyllt det hela den senaste femårsperioden. (mkr) 2012 2013 2014 2015 2016 Redovisat resultat 0,7 3,5 1,1 9,5 28,8 (mkr) 2012 2013 2014 2015 2016 Årets resultat 0,7 3,5-1,1 9,5 28,8 Samtliga realisationsvinster 0 0 0-2,0-7,4 Vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 0 0 0,7 0 Vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0 0,6 1,1 0 0 Orealiserade förluster i värdepapper 0 0 0 0 0 Återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 0 0 0 0 Årets resulatat efter balanskravs justeringar 0,7 4,1 0 8,2 21,4 Medel till resultatutjämningsreserv 0 0 0-1,1-13,8 Medel från resultatutjämningsreserv 0 0 0 0 0 Årets balanskravs resultat 0,7 4,1 0 7,1 7,6 Öronmärks för integration och inkludering 0 0 0 2,5 7,6 Enligt kommunallagen ska kommunen ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det finns dock inga konkreta anvisningar om vad begreppet innebär eller hur kommunen ska uppnå det. Det är kommunfullmäktige som beslutar om vad som anses som god ekonomisk hushållning i Sunne kommun. Kommunens långsiktiga finansiella mål är att årets resultat ska vara cirka 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, att investeringarna under en flerårsperiod ska finansieras med egna medel och att skattesatsen ska vara oförändrad, det vill säga 22:15 kronor per hundralapp. Finansiella mål Kortsiktigt resultatmål I den reviderade budgeten för 2016 beslutade fullmäktige om ett kortsiktigt mål för resultatet. Det ska motsvara 2,1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Resultatet blev 3,8 procent, det vill säga 1,7 procentenheter bättre än målet. Målet uppfylldes. Kortsiktigt investeringsmål Fullmäktige beslutade om ett kortsiktigt mål för investeringar: 60 procent av investeringarna ska finansieras med egna medel. Resultatet blev 63 procent, vilket var 3 procentenheter bättre än målet. Målet uppfylldes. Långsiktigt investeringsmål Mål: 100 procent ska finansieras med egna medel. Redovisad investering (procent) 2012 2013 2014 2015 2016 Totalt 65 71 97 246 63 94 Finansiell analys

39 Långsiktigt resultatmål Det långsiktiga resultatmålet är 1 procent av skatter och generella statsbidrag. 2012 2013 2014 2015 2016 0,1 0,5 0,2 1,3 3,8 Övriga finansiella mål Skattesatsen var oförändrad 2015. Kommunen uppfyllde sitt långsiktiga resultatmål på 1 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Den första prognosen pekade mot ett positivt resultat om cirka 1 mkr. Utfallet blev bättre, tack vare ett bättre utfall av verksamhetens nettokostnader, lägre räntekostnader, högre finansiella intäkter och mer generella statsbidrag än beräknat. Kommunen klarade det långsiktiga finansiella målet att investera av egen kraft. Sammanlagt för perioden klarade kommunen att finansiera sina investeringar till 90 procent. Det betyder att kommunen inte uppfyller det finansiella målet i begreppet god ekonomisk hushållning. Effektivitetsbedömning Genom det statliga utjämningssystemet kan man få en indikation på om kommunen har högre eller lägre kostnader i verksamheterna än vad som motiveras av den egna strukturen. I tabellen nedan jämförs kommunens kostnad med kommuners standardkostnad. Beräkningen visar hur mycket den redovisade kostnaden avviker i procent från standardkostnaden. En positiv avvikelse betyder att kommunen har en högre kostnadsnivå än vad strukturen motiverar. En negativ avvikelse visar det omvända. Uppgifterna är hämtade från SCB och Sveriges Kommuner och Landsting på grundval av kommunens egna räkenskaper. Verksamheter 2011 2015 (procent) 2011 2012 2013 2014 2015 Förskola inklusive skolbarnsomsorg 20,5 22,0 9,7 14,4 Förskola 9,1 Fritidshem 15,5 Grundskola 8,2 11,1 10,2 13,2 14,3 Gymnasieskola 13,7 17,9 14,8 22,0 13,4 Äldreomsorg 8,7 11,3 1,7 5,8 7,3 Individ- och familjeomsorg 14,3 17,0 10,5 12,9 10,4 Av tabellen kan man alltså utläsa att individ- och familje omsorgen och äldreomsorgen bedrev sin verksamhet till en lägre kostnad än standardkostnaden. Förskola, fritidshem, gymnasieskola och grundskola hade däremot högre kostnadsnivåer än de borde ha haft. Avvikelserna kan bero på att kommunen bedrivit verksamheten på en annan ambitions- eller effektivitets nivå än riksgenomsnittet. I förhållande till 2015 ökade kostnadsnivån i grundskola och individ- och familjeomsorg medan den minskade i gymnasieskola och äldreomsorg. Måtten för förskola och skolbarnsomsorg förändrades, så värdena är inte jämförbara. Avslutande iakttagelser Sunne kommun klarade balanskravet med ett positivt resultat. Det extra bidraget för flyktingsituationen betydde för Sunnes del 30,5 mkr i intäkter. Det var en stor anledning till att resultatet blev positivt. Även intäkterna från Migrationsverket för de många asylsökande, ensamkommande ungdomarna gav en positiv avvikelse tack vare att många bodde i familje hem, vilket innebar en lägre kostnad. Även finansiella intäkter och kostnader gav positiva avvikelser. Realisationsvinsterna vid försäljning av fastigheter, anläggningar och skog innebar mer intäkter än budgeterat. Kommunen klarade balanskravet och kan anses nå god ekonomisk hushållning, eftersom de flesta övergripande verksamhetsmål och de finansiella målen nåddes. Resultat kapacitet Kommunen hade balans mellan kostnader och intäkter. Utvecklingen visar dock att kommunen rör sig mot obalans, som gör att den finansiella motståndskraften urholkas. Kommunen uppfyllde inte det långsiktiga finansiella målet för investeringar. Det kortsiktiga målet nåddes. Utslaget på den senaste femårsperioden var investeringarna 254 mkr och medlen från den egna verksamheten 239 mkr ett underskott på 15 mkr. Det innebär att kommunen investerade mer än det långsiktiga målet att kommunen ska klara att finansiera investeringar med egna medel. Finansiell analys

40 Risk kontroll För att uppnå god ekonomisk hushållning är det viktigt att verksamhetens kostnader är under kontroll. År 2016 påverkades verksamheterna av flyktingsituationen. Även om verksamheterna ekonomiskt klarade sig inom budgetramarna, är osäkerheten stor om befolkningsutvecklingen och hur den påverkar verksamheterna. Flera av Migrationsverkets asylboenden avvecklas 2017. Det kan påverka befolkningsutvecklingen. Därför öronmärks delar av det egna kapitalet till integration och inkludering. Den kortfristiga betalningsberedskapen, likviditeten, försämrades. Det berodde på främst på att den användes för att minska de långfristiga skulderna. Resultatnivån måste vara tillräckligt stor för att kunna fungera som buffert, så att kommunen kan hantera risker och oförutsedda händelser. Det är också en viktig ingrediens i Sunne kommuns definition av god ekonomisk hushållning. Finansiell analys

Räkenskaper

42 Resultaträkning Sammandrag, mkr Kommunen Sammanställd redovisning Not Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budgetavvikelse Bokslut 2015 Bokslut 2016 Verksamhetens intäkter 1 259,2 330,5 74,0 304,1 362,3 därav jämförelsestörande post 8,4 7,4 8,4 7,4 Verksamhetens kostnader 1 922,3 1 030,5 65,7 952,8 1 048,7 därav jämförelsestörande post 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar 2 35,6 33,3 1,9 43,9 41,9 därav jämförelsestörande post 3,0 0,7 3,0 0,7 Verksamhetens nettokostnader 698,7 733,3 10,2 692,6 728,3 Skatteintäkter 3 510,2 525,4 1,7 510,2 525,4 Kommunalekonomisk utjämning 4 198,7 237,2 0,0 198,7 237,2 Finansiella intäkter 5 1,2 1,5 0,5 0,3 0,2 Finansiella kostnader 6 1,9 2,0 2,1 6,4 6,0 Resultat före extraordinära poster 9,5 28,8 14,6 10,1 28,5 Extraordinära intäkter/kostnader Skattekostnad 0,1 0,0 Uppskjuten skatt 0,4 Årets resultat 7 9,5 28,8 14,6 10,0 28,8 Nyckeltal Bokslut 2015 Kommunen Bokslut 2016 Budget 2016 Sammanställd redovisning Bokslut 2015 Bokslut 2016 Verksamhetens nettokostnader/ skatteintäkter och generella statsbidrag 98,6 % 96,2 % 97,5 % 97,7 % 95,5 % Verksamhetens nettokostnader (exklusive avskrivningar)/ skatteintäkter och generella statsbidrag 93,5 % 91,8 % 92,9 % 91,5 % 90,0 % Avskrivningar/skatteintäkter och generella statsbidrag 5,0 % 4,4 % 4,6 % 6,2 % 5,5 % Finansnetto/skatteintäkter och generella statsbidrag 0,1 % 0,1 % 0,3 % 0,8 % 0,8 % Årets resultat/skatteintäkter och generella bidrag 1,3 % 3,8 % 2,1 % 1,4 % 3,8 % Räkenskaper

43 Balansräkning Sammandrag, mkr Kommunen Sammanställd redovisning Not Budget Bokslut 2015 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Bokslut 2016 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Goodwill 0,0 0,0 Mark, byggnader och anläggningar 8 466,7 487,6 693,8 722,2 Maskiner och inventarier 9 30,2 30,1 35,6 34,1 Finansiella anläggningstillgångar 10 16,1 18,7 10,6 10,5 Summa anläggningstillgångar 513,1 536,4 559,5 739,9 766,9 Omsättningstillgångar Förråd 11 2,6 4,9 3,2 6,3 Fordringar 12 63,0 79,7 71,2 81,2 Kassa och bank 13 59,5 17,0 60,3 28,2 Summa omsättningstillgångar 125,1 101,6 61,0 134,7 115,7 SUMMA TILLGÅNGAR 638,2 638,0 620,5 874,6 882,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 14 327,0 355,8 341,8 340,2 365,8 Därav årets resultat 9,5 28,8 14,5 10,0 28,8 Avsättningar Pensionsavsättning 15 17,4 15,8 17,4 15,8 Andra avsättningar 16 2,6 2,2 2,3 2,2 Summa avsättningar 20,0 18,1 25,1 19,7 18,1 Skulder Långfristiga skulder 17 107,0 80,0 112,0 313,7 300,9 Kortfristiga skulder 18 184,1 184,1 141,5 201,0 197,9 Summa skulder 291,1 264,1 253,5 514,7 498,8 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 638,2 638,0 620,5 874,6 882,8 STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensåtagande 19 222,5 237,2 16,2 15,6 Pensionsåtaganden, ansvarsförbindelse 20 264,2 256,5 264,2 256,5 Beviljad checkkredit 70,0 70,0 81,8 81,8 EKONOMISKA ENGAGEMANG SOM INTE REDOVISAS I BALANSRÄKNINGEN Operationella leasingavtal 21 110,3 105,6 110,3 105,6 Räkenskaper

44 Nyckeltal Bokslut 2015 Kommunen Bokslut 2016 Budget Sammanställd redovisning Bokslut 2015 Bokslut 2016 Soliditet exklusive ansvarsförbindelse 51 % 56 % 55 % 39 % 41 % Årets resultat/eget kapital 2,9 % 8,1 % 4,2 % 2,9 % 7,9 % Skuldsättningsgrad 49 % 44 % 45 % 69 % 65 % Balanslikviditet 68 % 55 % 43 % 67 % 58 % Kassalikviditet 91 % 78 % 64 % 77 % 58 % Soliditet inklusive ansvarsförbindelse 10 % 15,6 % 6,6 % 9 % 12 % Kassaflödesanalys Sammandrag, mkr Kommunen Sammanställd redovisning Not Budget Bokslut 2015 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Bokslut 2016 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 7 9,5 28,8 14,5 10,0 28,8 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 2,1 0,0 0,0 Avskrivningar 2 35,6 33,2 35,2 43,9 41,9 Avsättningar till pensionsskuld m m 1 5,1 2,0 4,9 1,4 Justering för uppskjuten skatt 0,0 0,0 0,0 0,4 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 37,9 60,1 49,7 49,0 68,9 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet Ökning(-)Minskning(+) av förråd 0,0 2,3 0,0 3,1 Ökning(-)Minskning(+) av rörelsefordringar 2,5 16,7 9,9 10,0 Ökning(+)Minskning(-) av rörelseskulder 42,6 0,0 43,3 3,2 Justering av rörelsekapitalets förändring I Kassaflöde från den löpande verksamheten 78,0 41,1 49,7 82,5 52,6 Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningar 0,0 0,0 Förvärv av materiella anläggningstillgångar 22 26,4 62,4 40,3 77,3 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,0 8,4 0,0 8,4 Förvärv av finansiella tillgångar 23 4,2 3,5 4,2 3,2 Försäljning av finansiella tillgångar 0,1 0,9 0,3 0,0 II Kassaflöde från investeringsverksamheten 30,6 56,6 84,8 44,5 72,1 Finansieringsverksamheten Utlåning Utlåning/ökning av långfristiga fordringar 24 1,8 0,0 0,0 0,0 Återbetalning/minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,1 1,6 0,1 Upplåning Långfristig upplåning 25 0,0 27,0 4,1 12,8 III Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1,8 26,9 5,0 2,6 12,7 Förändring av likvida medel (I+II+III) 45,6 42,4 30,1 40,5 32,1 Likvida medel vid årets början 13,9 59,5 59,5 19,7 60,3 Likvida medel vid årets slut 59,5 17,0 29,4 60,3 28,2 Räkenskaper

45 Driftredovisning 2015 2016 Avvikelse mot 2016 års budget Verksamhet (mkr) Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Gemensam kommunverksamhet 183,2 150,3 32,9 188,9 151,9 37,1 3,2 4,8 1,6 Nämnd- och styrelseverksamhet 11,1 1,3 9,8 14,1 4,3 9,8 2,4 2,5 0,1 Infrastruktur, skydd m m 57,9 15,9 42,0 60,8 18,3 42,4 0,5 4,0 3,5 Fritid och kultur 35,2 3,9 31,3 35,3 4,2 31,1 0,5 0,7 0,2 Pedagogisk verksamhet 374,5 79,3 295,2 410,5 100,8 309,6 14,4 12,4 1,9 Vård och omsorg 337,2 63,6 273,6 361,1 69,0 292,0 19,5 9,4 10,1 Särskilt riktade insatser 56,1 57,6 1,5 58,9 75,6 16,8 20,0 42,0 22,0 Affärsverksamhet 59,2 48,6 10,6 63,2 52,3 10,9 5,3 6,0 0,7 Summa 1 114,4 420,5 693,9 1 192,6 476,5 716,1 65,7 81,8 16,1 2015 2016 Avvikelse mot 2016 års budget Per nämnd (mkr) Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Kommunstyrelsen 1 111,0 419,3 691,7 1 186,2 472,7 713,5 62,8 79,8 16,9 Kommunrevisionen 0,6 0,0 0,6 0,6 0,0 0,6 0,0 0,0 0,0 Överförmyndarnämnden 2,8 1,2 1,6 5,8 3,8 2,0 2,9 2,1 0,9 Valnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 1 114,4 420,5 693,9 1 192,6 476,5 716,1 65,7 81,8 16,1 2015 2016 Avvikelse mot 2016 års budget Per verksamhetsområde (mkr) Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Kommunchef 28,6 0,2 28,4 28,7 0,1 28,6 0,9 0,0 0,9 Verksamhetsstöd och kommunikation 48,2 13,0 35,2 53,3 15,0 38,3 3,5 4,1 0,7 Teknik och kost 213,5 197,5 15,9 216,6 202,1 14,5 5,4 9,7 4,3 Barns lärande 188,0 17,6 170,4 212,1 31,7 180,5 11,4 9,3 2,1 Ungdomars och vuxnas lärande 175,4 61,6 113,8 185,7 68,3 117,4 3,0 3,0 0,0 Individstöd 193,5 91,7 101,8 212,7 114,8 97,9 32,0 47,9 15,9 Vård och omsorg 211,0 30,5 180,4 219,9 32,0 188,0 7,4 3,7 3,6 Samhällsbyggnad och säkerhet 52,9 7,1 45,8 57,1 8,8 48,4 1,1 2,0 0,9 Summa 1 111,0 419,3 691,7 1 186,2 472,7 713,5 62,8 79,8 16,9 Räkenskaper

46 Investeringsredovisning Per verksamhetsområde, mkr 2015 2016 Avvikelse mot 2016 års budget Verksamhet Utgifter Inkomst Netto Utgifter Inkomst Netto Utgifter Inkomst Netto Gemensamma lokaler/verksamhet 15,2 0,2 15,0 12,4 0,2 12,1 3,3 0,2 3,6 Fysisk och teknisk planering 3,1 0,0 3,1 1,8 0,0 1,8 1,5 0,0 1,5 Gator, vägar, parker, turism 3,9 0,3 3,6 5,4 1,7 3,6 4,7 1,7 6,5 Räddningstjänst 0,2 0,0 0,2 1,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 Fritid och kultur 0,2 0,0 0,2 1,3 0,0 1,3 0,3 0,0 0,3 Pedagogisk verksamhet 7,4 1,3 6,0 40,6 0,4 40,2 3,8 0,4 4,2 Särskilt inriktade insatser 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,2 0,2 0,0 0,2 Vård och omsorg 1,2 0,0 1,2 0,9 0,0 0,9 1,3 0,0 1,3 Bostäder, industri, vatten och avfall 2,3 0,0 2,3 1,2 0,0 1,2 9,2 0,0 9,2 Summa 33,5 1,8 31,7 64,8 2,4 62,4 21,3 2,4 23,7 Specifikation av större projekt (mkr) Redov 2006 2013 Redov 2014 Redov 2015 Redov 2016 Budget avvik 2016 Total Utgifter Energiinvesteringar 26,7 3,1 1,4 2,3 0,3 33,6 Centrumplanering 3,3 0,2 0,4 0,1 2,5 1,5 Åtgärder kring Fryksdalsbanan 2,7 0,0 0,0 0,3 1,7 1,4 Stamnät bredband 20,3 5,3 1,7 0,0 0,0 27,4 Arenaområdet 7,0 0,0 0,0 0,8 0,2 7,8 Bro över Frykensundet 0,8 0,9 0,4 0,0 0,0 2,1 Renovering Skäggebergsskolan 0,0 1,3 2,6 32,4 1,2 37,4 Renovering Sunne Sundsberg 2:4 0,0 0,0 1,4 0,9 0,0 2,3 Personalutrymmen m m Holmby 0,0 0,4 1,2 0,1 0,1 1,6 Särskild medlemsinsats Kommuninvest 0,0 0,0 5,2 0,0 0,0 5,2 Räkenskaper

47 Noter Kommunen Sammanställd redovisning 2015 2016 2015 2016 NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN (not 1) Verksamhetens intäkter Försäljningsmedel 19,6 18,8 19,6 18,8 Avgifter och ersättningar 60,4 62,8 60,4 62,8 Hyror och arrenden 24,4 24,3 24,4 24,3 Bidrag 103,7 173,0 103,7 173,0 Verksamheter och entreprenader 42,8 43,2 42,8 43,2 Övriga intäkter 8,4 8,4 8,4 8,4 Summa externa intäkter 259,2 330,5 259,2 330,5 Därav reavinst vid fastighetsförsäljning 2,0 6,3 2,0 6,3 Därav reavinst vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar 1,1 1,1 Jämförelsestörande intäkt är återbetalning från AFA-försäkring 6,3 0,0 6,3 0,0 Bolagens externa intäkter (efter eliminering) 44,9 31,8 Summa externa verksamhetsintäkter koncernen 304,1 362,3 Verksamhetens kostnader Personalkostnader 606,6 683,1 606,6 683,1 Varav pensionskostnader inklusive löneskatt 46,4 57,8 46,4 57,8 därav förändring av pensionsavsättning inklusive löneskatt 3,8 1,2 3,8 1,2 årets intjänande av avgiftsbestämd del 19,5 22,8 19,5 22,8 pensionsutbetalningar 12,3 10,2 12,3 10,2 pensionsförsäkringsavgifter 4,2 5,6 4,2 5,6 partiell inlösen pensionsskuld 4,0 8,0 4,0 8,0 förvaltningsavgifter 0,3 0,2 0,3 0,2 löneskatt 9,9 11,0 9,9 11,0 Bidrag och transfereringar 40,9 41,2 40,9 41,2 Entreprenader och köp av verksamhet 78,2 85,0 78,2 85,0 Lokal- och markhyror 20,3 22,9 20,3 22,9 Material, tjänster och övriga verksamhetskostnader 176,3 198,3 176,3 198,3 Summa 922,3 1 030,5 922,3 1 030,5 Därav reaförlust vid fastighetsförsäljning Bolagens externa kostnader (efter eliminering) 30,5 18,2 Summa externa verksamhetskostnader koncernen 952,8 1 048,7 (not 2) Avser planenliga avskrivningar. Avskrivningarna beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. Nedskrivning av anläggningstillgångar Brårud 1:100 1,6 Sunne Sundsberg 12:6 1,4 Gator 0,7 (not 3) Preliminära skatteinbetalningar som kommit 510,6 527,6 510,6 527,6 kommunen tillgodo under året 0,0 0,0 Prognos för slutavräkning 0,6 0,6 0,6 0,6 Differens mellan den slutliga taxeringen och den 1,0 2,7 1,0 2,7 redovisade skatteintäkten för föregående inkomstår 0,0 0,0 Summa skatteintäkter 510,2 525,4 510,2 525,4 (not 4) Inkomstutjämning 155,5 174,4 155,5 174,4 Kostnadsutjämning 7,6 1,9 7,6 1,9 Strukturbidrag 1,4 0,0 1,4 0,0 Regleringsavgift 0,5 0,5 0,5 0,5 Utjämningsbidrag LSS 6,6 5,9 6,6 5,9 Fastighetsavgift 24,6 24,9 24,6 24,9 Extra flyktingbidrag och förändring arbetsgivaravgift 3,5 30,5 3,5 30,5 Summa kommunalekonomisk utjämning 198,7 237,2 198,7 237,2 Räkenskaper

48 Kommunen Sammanställd redovisning 2015 2016 2015 2016 (not 5) Räntor likvida medel 0,1 0,0 0,1 0,0 Räntor utlämnade lån 0,0 0,0 0,0 0,0 Borgensavgift 1,0 1,5 1,0 1,5 Värdehöjning fond/ 0,0 0,0 0,0 0,0 Avveckling Värmlands Kreditgarantiförening 0,2 0,0 0,2 0,0 Summa finansiella intäkter 1,2 1,5 1,2 1,5 Finansiella intäkter i koncernbolagen 1,0 1,3 Summa finansiella intäkter i koncernen 0,3 0,2 (not 6) Räntor banklån m m 1,8 1,9 1,8 1,9 Ränta på pensionslöften 0,1 0,2 0,1 0,2 Summa finansiella kostnader 1,9 2,0 1,9 2,0 Räntekostnader i bolagen efter eliminering 4,5 4,0 Summa finansiella kostnader i koncernen 6,4 6,0 (not 7) Avstämning mot KL:s balanskrav Årets resultat enligt resultaträkningen 9,5 28,8 10,1 28,8 Tillkommer: synnerliga skäl, reaförlust 0,0 0,0 Avgår: synnerliga skäl, reavinst 2,0 7,4 Avgår: synnerliga skäl, reavinst enligt undantagsmöjlighet 0,7 0,0 Justerat resultat enligt KL 8 kap 4 8,2 21,4 Resultatutjämningsreserv 1,1 13,8 varav öronmärkt för integration och inkludering 2,5 7,6 NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN (not 8) Fastigheter: Anskaffningsvärde 556,7 565,6 556,7 565,6 Anskaffningsvärde pågående arbeten 4,7 11,2 4,7 11,2 Anskaffning under året 12,6 47,9 12,6 47,9 Försäljning under året 0,0 1,0 0,0 1,0 Ackumulerade avskrivningar 282,2 302,0 282,2 302,0 Ackumulerade nedskrivningar 3,0 3,0 3,0 3,0 Årets avskrivningar 14,2 14,0 14,2 14,0 Årets nedskrivningar 2,9 0,0 2,9 0,0 Summa fastigheter 271,8 304,8 271,8 304,8 Därav kommersiella fastigheter 10,4 13,1 10,4 13,1 Därav skolfastigheter 149,5 184,8 149,5 184,8 Därav barnomsorgsfastigheter 40,0 38,2 40,0 38,2 Därav äldre- och omsorgsfastigheter 29,8 28,0 29,8 28,0 Därav övriga verksamhetsfastigheter 42,2 40,6 42,2 40,6 Anläggningar: Anskaffningsvärde 402,7 417,2 402,7 417,2 Anskaffningsvärde pågående arbeten 3,1 2,3 3,1 2,3 Anskaffning under året 9,2 7,4 9,2 7,4 Försäljning under året 0,0 15,2 0,0 15,2 Ackumulerade avskrivningar 202,8 211,1 202,8 211,1 Ackumulerade nedskrivningar 5,8 5,8 5,8 5,8 Årets avskrivningar 11,5 11,3 11,5 11,3 Årets nedskrivningar 0,0 0,7 0,0 0,7 Summa anläggningar 194,9 182,8 194,9 182,8 Därav va-anläggningar 62,6 62,9 62,6 62,9 Summa fastigheter och anläggningar 466,7 487,6 466,7 487,6 Fastigheter och anläggningar i koncernbolagen 227,1 234,6 Summa fastigheter och anläggningar i koncernbolagen 693,8 722,2 Räkenskaper

49 Kommunen Sammanställd redovisning 2015 2016 2015 2016 (not 9) Anskaffningsvärde 137,8 137,9 137,8 137,9 Anskaffning under året 4,6 7,1 4,6 7,1 Utrangerade inventarier 0,0 28,6 28,6 Ackumulerade avskrivningar 105,2 79,1 105,2 79,1 Årets avskrivningar 6,8 7,2 6,8 7,2 Årets nedskrivning 0,1 0,0 0,1 0,0 Summa inventarier m m 30,2 30,1 30,2 30,1 Inventarier i koncernbolagen 5,4 4,1 Summa inventarier m m 35,6 34,1 (not 10) Finansiella anläggningstillgångar Aktier: Sunne Bostads AB (100 % ägarandel) 5,0 8,5 Sunne Turism AB (100 % ägarandel) 0,9 0,0 West Wemland Invest 0,3 0,3 0,3 0,3 Rottneros Park Trädgård AB (100 % ägarandel) 0,1 0,1 Summa aktier 6,3 8,9 0,3 0,3 Andelar: Kommuninvest ek förening 8,0 8,0 8,0 8,0 Värmlandstrafik AB 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa andelar 8,0 8,0 8,0 8,0 Finansiella anläggningstillgångar i koncernbolagen 0,4 0,4 Summa andelar i koncernen 8,4 8,4 Bostadsrätter: Sunnehus nr 2, 5 st 0,1 0,1 0,1 0,1 Brf Broby, daghem 0,0 0,0 0,0 0,0 Brf Broby, korttidshem 0,1 0,1 0,1 0,1 Summa bostadsrätter 0,1 0,1 0,1 0,1 Summa värdepapper, andelar, bostadsrätter m m 14,4 17,1 8,8 8,9 Värmlandstrafik 1,0 1,0 1,0 1,0 Sunne Revy och teaterförening 0,8 0,7 0,8 0,7 Summa långfristiga fordringar 1,7 1,7 1,7 1,7 Uppskjutna skattefordringar 0,0 0,4 Summa finansiella anläggningstillgångar 16,1 18,7 10,6 10,5 (not 11) Förråd, byggnadskontoret 0,2 0,2 0,2 0,2 Exploateringsområden 2,5 4,6 2,5 4,6 Summa förråd 2,6 4,9 2,6 4,9 Förråd i koncernbolagen 0,5 1,4 Summa förråd i koncernen 3,2 6,3 Förråden värderas till det lägsta av anskaffningsvärde eller det verkliga värdet på balansdagen. (not 12) Kundfordringar 8,1 7,2 8,1 7,2 Diverse kortfristiga fordringar 20,3 48,4 20,3 48,4 Därav fordringar på staten 20,2 39,3 20,2 39,3 Därav fordran va 1,1 0,7 1,1 0,7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 34,6 24,1 34,6 24,1 Summa kortfristiga fordringar 63,0 79,7 63,0 79,7 Kortfristiga fordringar i koncernbolagen 8,2 1,5 Summa kortfristiga fordringar i koncernen 71,2 81,2 Räkenskaper

50 Kommunen Sammanställd redovisning 2015 2016 2015 2016 (not 13) Kassa, bank och postgiro 59,5 17,0 59,5 17,0 Summa likvida medel 59,5 17,0 59,5 17,0 Kassa, bank och plusgiro i koncernbolagen 0,8 11,2 Summa likvida medel i koncernen 60,3 28,2 (not 14) Förändring av eget kapital Ingående eget kapital 319,6 327,0 330,1 333,5 Årets förändring 9,5 28,8 9,8 28,8 Ökat aktiekapital Sunne Bostads AB 3,5 Justering eget kapital byte redovisningsprincip 2,1 2,1 0,0 varav ackumulerat driftresultat va-verk 2013-2014 1,2 0,0 varav ackumulerat driftresultat avfall 2013-2014 0,9 0,0 Utgående eget kapital 327,0 355,8 340,2 365,8 Uppdelning av eget kapital Resultatutjämningsreserv 1,1 14,9 Övrigt eget kapital 325,9 340,9 Utgående eget kapital 327,0 355,8 Rörelsekapital 26,6 100,5 86,1 100,2 Anläggningskapital 353,6 456,4 426,2 466,0 Summa eget kapital 327,0 355,8 340,2 365,8 Öronmärkt för pensionskostnader 11,1 11,1 11,1 11,1 Öronmärkt för integration och inkludering 2,5 10,1 2,5 10,1 (not 15) Ingående avsättning 22,4 17,4 22,4 17,4 Pensionsutbetalningar 2,8 2,7 2,8 2,7 Nyintjänad pension 0,3 0,1 0,3 0,1 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,0 0,3 0,0 0,3 Förändring av löneskatt 1,0 0,3 1,0 0,3 Visstidspension 0,0 0,4 0,0 0,4 Intjänad förmånsbestämd ålderspension 0,9 0,8 0,9 0,8 Utgående avsättning 17,4 15,8 17,4 15,8 Därav garantipensioner (exklusive löneskatt) 2,9 0,4 2,9 0,4 (not 16) Ingående avsättning 2,7 2,6 1,9 2,0 Årets avsättning återställande av deponi/soptipp 0,1 0,2 0,1 0,2 Rottneros Park 0,2 0,6 0,0 0,0 Avsättning skatter 0,3 0,0 Utgående avsättning 2,6 2,2 2,3 2,2 (not 17) Lån i bank och kreditinstitut ingående värde 107,0 107,0 92,0 107,0 Årets amorteringar inklusive korr 0,0 27,0 0,0 27,0 Nya lån 0,0 0,0 15,0 0,0 Summa 107,0 80,0 107,0 80,0 Lån i koncernbolagen 206,7 220,9 Summa lån i koncernen 313,7 300,9 (not 18) Kortfristiga skulder Leverantörsskuld 22,8 36,0 22,8 36,0 Övriga kortfristiga skulder 11,2 12,3 11,2 12,3 Därav personalens källskatt 9,6 10,7 9,6 10,7 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 150,1 135,8 150,1 135,8 Därav räntekostnader 0,3 0,3 0,3 0,3 Därav särskild löneskatt 1,0 3,4 1,0 3,4 Därav pensionskostnader 23,0 29,9 23,0 29,9 Därav semesterlöneskuld 46,6 53,1 46,6 53,1 Därav avräkning kommunalskatt 0,9 2,7 0,9 2,7 184,1 184,1 184,1 184,1 Leverantörsskulder i koncernbolagen 16,9 13,8 Summa kortfristiga skulder i koncernen 201,0 197,9 Räkenskaper

51 Kommunen Sammanställd redovisning 2015 2016 2015 2016 (not19) Borgen för egnahem 0,2 0,1 0,2 0,1 Borgen till Sunne Bostads AB 198,0 220,0 0,0 0,0 Borgen till Sunne Turism AB 6,5 0,0 0,0 0,0 Borgen till Rottneros Park Trädgård AB 1,8 1,8 0,0 0,0 Borgen till bostadsrättsföreningar 13,7 13,2 13,7 13,4 Borgen till ideella/övriga föreningar/organisationer 2,3 2,1 2,3 2,1 Summa borgensåtaganden 222,5 237,2 16,2 15,6 Infriade borgensåtaganden under året 0,0 0,0 0,0 0,0 Sunne kommun har i augusti 1996 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2016-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Sunne kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2016-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 346 mdkr och totala tillgångar till 320 mdkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 384 mkr vilket motsvarar 0,11 % av de totala förpliktelserna och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 376 mkr, 0,11 % av de totala tillgångarna. (not 20) Avser pensionsrätter intjänade före 1998-01-01 264,2 256,5 264,2 256,5 enligt den s k blandmodellen och enligt pensions- och försäkringsavtalet PFA-98. Varav: Ingående avsättning 221,3 212,7 221,3 212,7 Förmånsbelopp 0,6 0,0 0,6 0,0 Aktualisering 1,0 4,4 0,1 4,4 Pensionsutbetalningar 8,4 9,3 8,4 9,3 Ränteuppräkning 3,7 0,8 3,7 0,8 Personalförändringar 2,3 0,0 2,3 0,0 Övrigt 0,6 2,1 0,6 2,1 Beräknad särskild löneskatt på skulden 51,6 50,1 51,6 50,1 Summa pensionsåtaganden 264,2 256,5 263,3 256,5 Förpliktelsen minskad genom försäkring inklusive löneskatt 58,2 72,4 58,2 72,4 Överskottsmedel i försäkringen 0,0 0,5 0,0 0,5 Aktualiseringsgraden, utredningsprocent 99 % 99 % 99 % 99 % Kommunstyrelsens ordförande som fullgör sitt uppdrag på heltid, omfattas av pensionsreglementet för förtroendemän (OPF-KL) där rätt till visstidspension ingår. Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande som fullgör sitt uppdrag på halvtid omfattas av (PBF/KL). Visstidspension utbetalas fram till tidpunkten för ålderspension. Antal visstidsförordnanden 2 1 2 1 Räkenskaper

52 Kommunen Sammanställd redovisning 2015 2016 2015 2016 (not 21) Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal Överstigande 3 år Med förfall inom 1 år 20,2 21,3 20,2 21,3 Med förfall inom 1-5 år 50,9 44,5 50,9 44,5 Med förfall senare än 5 år 39,1 39,8 39,1 39,8 Summa 110,3 105,6 110,3 105,6 NOTER TILL KASSAFLÖDESREDOVISNINGEN (not 22) Förvärv av materiella anläggningstillgångar Investeringsutgifter enligt redovisning 28,3 64,8 28,3 64,8 Investeringsinkomster enligt redovisning 1,8 2,4 1,8 2,4 Summa nettoinvesteringar 26,4 62,4 26,4 62,4 Nettoinvesteringar i bolagen efter elimineringar 13,8 14,9 Summa nettoinvesteringar i koncernen 40,3 77,3 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,0 13,2 0,0 13,2 Försäljningsprovisioner m m 0,0 0,0 0,0 0,0 Reavinster/förluster 1,5 4,8 1,5 4,8 Summa 1,5 8,4 1,5 8,4 (not 23) Förvärv av finansiella tillgångar Sunne Bostads AB 0,0 3,5 0,0 3,5 Rottneros Park 0,0 0,0 0,0 0,0 Värmlandstrafik 1,0 0,0 1,0 0,0 Kommuninvest 5,2 0,0 5,2 0,0 Summa 4,2 3,5 4,2 0,0 Förvärv av finansiella tillgångar i koncernbolagen 0,0 0,3 Summa förvärv av finansiella tillgångar i koncernen 4,2 3,2 Försäljning av finansiella tillgångar 0,0 1,9 0,0 0,0 Reavinst 0,0 1,1 0,0 0,0 Summa 0,1 0,9 0,0 0,0 Försäljning av finansiella tillgångar i koncernbolagen 0,0 0,0 Summa förvärv av finansiella tillgångar i koncernen 0,0 0,0 (not 24) Långfristiga fordringar, utlåning 1,8 0,0 1,8 0,0 Amortering av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,1 0,0 0,1 Summa 1,8 0,1 1,8 0,1 Förändringar av långfristiga fordringar i koncernbolagen 0,2 0,0 Summa långfristiga fordringar i koncernen 1,6 0,1 (not 25) Långfristig upplåning 0,0 0,0 0,0 Amorteringar 0,0 27,0 0,0 27,0 Summa 0,0 27,0 0,0 6,6 Förändringar av långfristiga skulder i koncernbolagen 2,0 14,2 Summa långfristiga skulder i koncernen 2,0 12,8 Räkenskaper

53 Särredovisning av vatten- och avloppsverksamheten Ansvarsområden Vattenförsörjning Avloppsverksamhet Verksamhetens ansvar Vatten- och avloppsverksamheten ansvarar för kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Vattenproduktionen sker vid 12 vattenverk. Ledningsnätet omfattar ungefär 15 mil mark- och sjölagda vatten-, avlopps- och dagvattenledningar. I ledningsnätet finns omkring 30 pumpstationer och 5 tryckstegringsstationer samt 2 större reservoarer. Cirka 3 000 kunder är anslutna till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Ytterligare cirka 4 000 enskilda avloppsanläggningar finns i kommunen. Ekonomiskt resultat Va-verksamhetens resultat i sammanfattning (mkr) 2014 2015 2016 Intäkter 24,2 25,5 27,4 Kostnader 23,7 25,5 28,4 Nettokostnad 0,5 0,0 1,0 Budget 0,1 0,0 0,0 Avvikelse mot budget +0,4 0,0 1,0 Nettoinvesteringar 1,1 1,1 1,1 Viktiga händelser under året Va-utbyggnad Planen för utbyggnad 2015 2025 fastställdes och berör cirka 550 fastigheter i 11 olika områden som idag har enskilt avlopp. Utbyggnaden S Borgeby Pålsby är klar, medan den mot S Viken och Bäckalund har påbörjats. Organisation och personal En va-projektör och två rörläggare anställdes. Nödvattenförsörjning Ett nytt förråd för utrustning ställdes i ordning. Nödvattenförsörjningsplanen reviderades. Särredovisning av vatten- och avloppsverksamheten

54 Måluppfyllelse Mål Indikator Resultat Måluppfyllelse Trend Vattenkvalitet enligt Livsmedelsverkets krav Avloppsrening enligt myndighetskrav Avser Öjerviks och Sunnes reningsverk. T ex andel bakterier i dricksvattnet T ex fluorhalt i dricksvattnet Uppfylldes z T ex utsläppskrav på Î Î avloppsvattnet T ex fosforhalt Uppfylldes z Î Î Ekonomiskt resultat Årets resultat var minus 1 miljon kronor. Det beror på att en tidigare utbyggnad av va-nätet till Finnfallets stugby (2010 2011) var tänkt som en exploatering. När exploatören drog sig ur fick kostnaden flyttas från exploateringsverksamhet till va-verksamheten. Byte av redovisningsprincip för va-verksamheten Resultaten från 2013 och framåt skuld- eller fordringsförs i enlighet med va-lagen. Principen tillämpas från redovisningsåret 2015 och eget kapital justeras för åren 2013 och 2014. Effekten innebär att eget kapital minskas med 1,2 mkr och skulden till kollektivet ökar med 1,2 mkr. Internkontroll Vattenverken inspekterades av miljöenheten. Inspektionen gav inga belastande anmärkningar, förutom vissa krav på förbättringar av rutiner och dokumentation. Kvaliteten på levererat vatten för allmän förbrukning från vattenverken uppfyllde Livsmedelsverkets krav. Avloppsvatten omhändertogs och renades vid Sunne reningsverk i enlighet med myndigheternas krav. Några av de mindre reningsverken hade något förhöjda utsläppsvärden, framförallt beroende på höga flöden i samband med mycket nederbörd. Investeringar En vattenmack installerades vid räddningstjänsten i Sunne. Framtidsspaning Va-utbyggnaden fortsätter enligt plan. Arbetet med att minska antalet läckor i vattenlednings nätet fortsätter. Även mängden ovidkommande vatten till spillvattennätet behöver minskas. Arbetet med va-planen för befintliga anläggningar påbörjas. Särredovisning av vatten- och avloppsverksamheten

55 Nyckeltal Vatten och avlopp 2014 2015 2016 Producerat dricksvatten, m³ 741 139 750 125 800 708 Försäljning dricksvatten, m³ 533 282 539 200 609 380 Renat avloppsvatten, m³ 1 214 028 1 107 100 1 022 644 Försäljning avloppsvatten, m³ 479 969 485 225 546 290 Intäkter (va-taxa), tkr, exklusive moms 19 164 20 246 21 667 Rörlig taxa, vatten och avlopp, kr/m³, inklusive moms 30,60 31,25 31,88 Årsavgift för ett villahushåll med en förbrukning på 150 m³ (kr inklusive moms) Typ av avgift 2014 2015 2016 Grundavgift 850 875 892 Förbrukningsavgift 4 590 4 688 4 782 Bostadsenhetsavgift 1 763 1 800 1 836 Dagvattenavgift 138 144 147 TOTALT 7 342 7 507 7 657 Anslutningsavgift för en villafastighet på 800 m² (kr inklusive moms) 2014 2015 2016 87 823 89 575 128 810 Särredovisning av vatten- och avloppsverksamheten

56 Resultaträkning (mkr) Not 2014 2015 2016 Verksamhetens intäkter 24,2 25,5 27,4 Verksamhetens externa intäkter 1 23,1 24,1 25,8 Brukningsavgifter 20,3 21,1 22,1 Anläggningsavgifter 1,7 2,2 2,4 Ersättning från andra kommuner 0,7 0,8 0,9 Bidrag och försäljning 0,4 0 0,4 Verksamhetens kostnader 22,2 24,0 27,1 Verksamhetens kostnader 2 11,8 15,9 19,6 Interna kostnader 3 7,4 5,1 4,3 Avskrivningar 4 3,0 3,0 3,3 Verksamhetens nettokostnad 2,0 1,5 0,2 Finansiella intäkter 5 Finansiella kostnader 6 1,5 1,5 1,3 Resultat före extraordinära poster 0,5 0,0 1,0 Extraordinära kostnader PERIODENS RESULTAT 0,5 0,0 1,0 Balansräkning (mkr) Not 2014 2015 2016 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 7 46,1 45,8 44,3 Summa anläggningstillgångar 47,8 46,3 44,3 Omsättningstillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 8 0,6 1,1 0,7 Summa omsättningstillgångar 0,6 1,1 0,7 SUMMA TILLGÅNGAR 48,4 47,4 45,0 Eget kapital Eget kapital 9 0,7 1,2 1,2 Årets resultat 0,5 0,0 1,0 Summa eget kapital 1,3 1,2 0,1 Skulder Långfristiga skulder Lån av kommunen 47,1 46,2 44,9 Kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga skulder Summa skulder 47,1 46,2 44,9 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 48,4 47,4 45,0 VA räkenskaper

57 Noter (mkr) 2014 2015 2016 Not 1 Brukningsavgifter 20,3 21,1 22,1 Anläggningsavgifter 1,7 2,2 2,4 Ersättning från andra kommuner 0,7 0,8 0,9 Bidrag och försäljning 0,4 0 0,4 Not 2 Drift- och underhållskostnader, vattenverk 1,6 3,3 4,0 Drift- och underhållskostnader, vattennät 1,4 1,2 1,4 Drift- och underhållskostnader, tryckstegring 0,3 0,2 0,3 Drift- och underhållskostnader, avloppsreningsverk 4,2 6,1 6,2 Drift- och underhållskostnader, spillvattennät 2,5 1,1 1,5 Drift- och underhållskostnader, dagvattennät 0,7 1,0 0,8 Drift- och underhållskostnader, pumpstationer 1,1 1,1 0,9 Nyanslutna va-ledningar 1,9 4,5 Not 3 Drift- och underhållspersonal, tidsbaserad fördelning 4,1 2,4 2,4 Handläggnings- och administrationskostnader, fördelade 2,6 2,2 1,2 Övriga drift- och underhållskostnader 0,7 0,5 0,7 Not 4 Totalt avskrivningsbelopp enligt kapitaltjänstbilaga 3,7 3,7 4,1 varav belopp som belastar exploateringsverksamheten 0,7 0,7 0,7 Av det totala anskaffningsbeloppet för det nya reningsverket (70 mkr) har 24 mkr räknats av och belastar i stället exploateringsverksamheten. Vatten- och avloppsreningsverk, avskrivning: 4 5 procent per år Ledningsnät, avskrivning: 2 procent per år Komponentavskrivning kommer att användas på alla nya investeringar. Not 5 Not 6 Det sker ingen mätning av likvidflöden från va-verksamheten. Den ränta som belastar verksamheten avser internränteberäkning på bokförda värden av anläggningstillgångar (2,9 procent). Not 7 Vattenverk, ledningar med mera, ingående värde 9,6 9,5 11,0 Årets inköp 0,4 2,0 1,6 Årets avskrivningar 0,5 0,5 0,6 Utgående värde 9,5 11,0 12,0 Avloppsreningsverk, ledningar med mera, ingående värde 39,1 36,6 34,8 Årets inköp 0 0,7 0 Årets avskrivningar 2,5 2,5 2,5 Utgående värde 36,6 34,8 32,3 Del av reningsverksprojektet som belastar exploateringsverksamheten Ingående värde 18,2 17,5 16,8 Årets avskrivning 0,7 0,7 0,7 Utgående värde 17,5 16,8 16,1 Not 8 Kundfordringar 0,6 1,1 0,7 Not 9 Resultat 2013 2015 Byte av redovisningsprincip 2015 0,7 1,2 1,2 VA räkenskaper

Verksamheterna

60 Kommunchef Chef: Berit Westergren Ansvarsområden Verksamhetschefer Den politiska verksamheten Bidrag till Sunne Turism AB, Rottneros Park Trädgård AB, Västanå Teater Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris Färdtjänst Kollektivtrafik Några gemensamma verksamheter, exempelvis ersättning för konsumentrådgivning Ekonomiskt resultat Verksamhetens resultaträkning (mkr) 2016 Intäkter 0,1 Kostnader 28,7 Nettokostnad 28,6 Budget 29,5 Avvikelse mot budget 0,9 Nettoinvesteringar 3,6 Medarbetare 2016 Årsarbetare 8 Genomsnittlig ålder 54 Kvinnor, procent 71 Män, procent 29 Sjukfrånvaro i procent, kvinnor 0,7 Sjukfrånvaro i procent, män 0,1 Sunne ska kännas igen som en attraktiv arbetsgivare både av befintlig personal och tilltänkta arbetstagare. En förutsättning för att kommunen ska kunna leverera tjänster av hög kvalitet är att den kan locka till sig och behålla duktiga medarbetare. Sunne kommun har låg sjukfrånvaro och har hittills lyckats, i stark konkurrens med andra arbetsgivare, locka till sig kompetenta arbetssökande. Konkurrensen fortsätter dock att öka. Viktiga händelser under året Ett politiskt maktskifte skedde under året och från september är Gunilla Ingemyr (C) kommunstyrelsens ordförande och Tobias Eriksson (S) är oppositionsråd och kommunstyrelsens 2:e vice ordförande. Fullmäktigeberedningen Masterclass i Medborgardialog fortsätter även hela 2017. Det är en Kommunchef

61 utbildnings form som bygger på forskning och erfarenheter. Mellan träffarna på SKL arbetar kommunen med projektet på hemmaplan. Verktyget ska hjälpa kommunen att nå mål i kommunstrategin 2014 2025. Medborgardialog införs som en del av styrprocessen och utvecklar den redan existerande Sunnemodellen för medborgardialog och metoder för uppföljning. Beredningen arbetade med att sprida medborgar dialogens principer i kommunorganisationen och inhämta synpunkter från förtroendevalda och tjänstemän. Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris går till författare för ett eller flera verk på svenska språket. Sara Stridsberg fick priset 2016 med motiveringen: för en intensiv och vackert slipad berättarkonst som sjunger det bräckliga livets lov och med öppna ögon återupprättar de utsatta och tystade.. Kommunala bolag Det kommunala bolaget Sunne Turism AB såldes till Grönklittsgruppen. De nya ägarna har bättre möjligheter att investera så att besöksnäringen kan växa. Femårsavtalet mellan det kommunägda bolaget Rottneros Park Trädgård AB och Stiftelsen Greta och Svante Påhlssons minne förnyades. Måluppfyllelse Trend Hållbar kommun Väg-, tåg-, flyg- och Antal avgångar på Fryksdalsbanan fibernät förbättras. Sunne Karlstad, Karlstad Sunne måndag fredag med restid < 50 minuter Trend = Förändring mellan 2015 och 2016. Lika som eller fler än föregående år 5 Ô Ô Trafikförsörjningsprogrammet ska vara ett tydligt politiskt styrdokument som anger mål för kollektivtrafiken i Värmland. Det ska fungera som ett verktyg för planering, så att kollektivtrafiken bidrar till en hållbar utveckling och regional tillväxt. För Sunne kommun är det viktigt att antalet avgångar på Fryksdalsbanan Sunne Karlstad med en restid < 50 minuter ökar. Investeringar För att stärka den finansiella förmågan höjdes aktiekapitalet i det kommunala bolaget Sunne Bostads AB med 3,5 mkr. En samordnad fastighetsförvaltning för kommunens och bolagets fastigheter utreddes. Analysarbetet fortsätter 2017 och samordningen beräknas kunna träda i kraft 2018. Tillgänglighet Ekonomiskt resultat Mål Indikator Mål Resultat Måluppfyllelse (mkr) Nettokostnaavvikelse Budget- Ledningsgrupp och vänort 8,6 0,3 Fullmäktige och kommunstyrelse 4,4 0,4 Konsumentrådgivning med mera 0,3 0,0 Medfinansiering 0,8 0,0 Turismverksamhet 1,8 0,7 Kulturverksamhet 0,6 0,0 Färdtjänst 1,6 0,3 Vissa lokaler och fastigheter 0,7 0,8 Kollektivtrafik 10,7 0,6 Tillgänglighetsrådet sammanträdde fyra gånger. Tillgängligheten redovisas för alla verksamheter som en stående punkt. En trafikhandläggare anställdes som ska fokusera på tillgänglighet bland annat när det gäller rondeller, övergångsställen, trafikljus och p-platser. Tillgängligheten till parkering i centrum har ökat sedan p-skiva infördes. Tillgänglighetsrådet arrangerade en tillgänglighetsdag, där politiker och tjänstemän fick testa hur det är att ta sig fram om man har en funktionsnedsättning av något slag. Kommunchef

62 Framtidsspaning Kollektivtrafiken Trafikförsörjningsprogrammet Kollektivtrafikmyndigheten i Värmland tog fram ett förslag till Regionalt trafikförsörjningsprogram 2017 2021. Sunne kommun har lämnat ett remisssvar och deltar även i en arbetsgrupp med fem Värmlandskommuner och landstinget. Kommunen förespråkar alternativet Utvecklad tågtrafik, eftersom det skulle förbättra tillgängligheten för Sunne kommun och Värmland utvidga arbetsmarknadsområdet, vilket förbättrar kommunens attraktivitet och konkurrens kraft. Det är angeläget att diskussionen breddas till att innefatta övriga kommuner i Värmland, så alla kan delta när det slutliga förslaget tas fram till hur länets kollektiv- och linjetrafik ska organiseras och finansieras. Sunne kommun anser att Region Värmland bör kunna presentera en fördjupad ekonomisk analys, för att det ska gå att hitta sätt att utveckla kollektivtrafiken i länet inom det ekonomiska utrymme man blir överens om. Arbetsgruppen fortsätter att träffas våren 2017 i Region Värmlands regi. Nyckeltal 2014 2015 2016 Antal registrerade kontakter hos konsumentrådgivaren 265 325 289 Antal aktiva fullmäktigeberedningar 2 1 1 Antal inlämnade motioner till kommunfullmäktige 12 14 20 Konsumentrådgivning Den vanligaste anledningen till kontakt med konsument rådgivarna var även 2016 klagomål på fast telefoni. I regel rör frågorna telefonförsäljning med otydliga eller felaktiga avtal. Kommunchef

63 Verksamhetsstöd och kommunikation Verksamhetschef: Cathrine Larsson Ansvarsområden Administrativ enhet Personalenhet Ekonomienhet It-enhet Kvalitetsarbete MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) och SAS (socialt ansvarig samordnare) Informations-, kommunikations- och webbarbete Växelfunktion och arkivarbete Ekonomiskt resultat Verksamhetens resultaträkning (mkr) 2016 Intäkter 15,0 Kostnader 53,3 Nettokostnad 38,3 Budget 39,0 Avvikelse mot budget 0,7 Nettoinvesteringar 1,0 Medarbetare 2016 Årsarbetare 38 Genomsnittlig ålder 51 Kvinnor, procent 63 Män, procent 37 Sjukfrånvaro i procent, kvinnor 1,4 Sjukfrånvaro i procent, män 3,2 Viktiga händelser under året Personalchef, HR-sekreterare, it-chef, it-driftsansvarig och förvaltningssekreterare nyrekryterades. Kanslienheten omorganiserades och sekreterargruppen blev egen enhet direkt under kommunchefen. Office 365 infördes i förskola och grundskola. En ny webbplats lanserades i mars och en ny e-tjänstplattform upphandlades. Den digitala distributionen av handlingar utökades. Kommunens facebooksida användes flitigt och hade nästan 4 000 gillare. I genomsnitt genererade kommunens inlägg på sidan 88 gillanden, kommentarer och delningar. Vem är en vanlig Sunnebo? blev årets mest uppskattade inlägg. Den kommunproducerade filmen visades även på Teaterbiografen och vid invigningen av integrationsenheten. It-användning och -säkerhet genomgick revision. Verksamhetsstöd och kommunikation

64 Arbetet med kvalitetsledningssystemet intensifi erades. Administratörerna är nu fulltaliga med fem medarbetare. Projektgruppen för ett kontaktcenter gjorde studiebesök i andra kommuner. Genom kontaktcentret ska tillgängligheten öka. Projektet Medborgardialog pågick via SKL. Projektet visar att kommunfullmäktige vill stärka dialogen med medborgarna. En fullmäktigeberedning ska ta fram en tydlig struktur för kommunens medborgardialog. För att förbättra arbetsmiljön renoverades personalrummet och nya möbler köptes in. Även it-enheten byggdes om och alla sitter nu samlade. Måluppfyllelse Mål Indikator Mål Resultat Måluppfyllelse Trend Hållbar kommun Jämställdhet och mångfald i kommunen ökar. Löneskillnaden mellan män och kvinnor ska minska, procent 7,7 Ingen kartläggning 2016 Friskhetstalen bland kom munens anställda ökar, procent 94,4 95,1 z Î Î Genomsnittlig sysselsättningsgrad, procent 92,8 93,6 z Ò Ò Näringsliv och arbete Väg, tåg, flyg och fibernät förbättras. Trend = Förändring mellan 2015 och 2016. Fastigheter med tillgång till fiberanslutning, procent 92 92 z Ò Ò Målet för andelen fastigheter med fiberanslutning uppnåddes 2016. Den sista etappen Finnsjön, Bäckalund och V. Ämtervik är inte utbyggd ännu. Ekonomiskt resultat (mkr) Netto kostnad Budget avvikelse Gemensam verksamhet 3,1 0,5 Personalenheten 7,1 0,1 Ekonomienheten 7,9 0 It-enheten 9,4 0,2 Kanslienheten 11,3 0,1 Större avvikelser (mkr) Verksamhet Avvikelse Kommentar Gemensam verksamhet Personalenhet It-enheten Kanslienheten 0,5 Lägre lönekostnad än beräknat på grund av tjänstledighet och att personalchefstjänsten inte tillsattes förrän i november. 0,1 Högre lämnade bidrag och lönekostnader än beräknat. 0,2 Högre intäkter än beräknat. 0,1 Lägre lönekostnader än beräknat. Verksamhetsstöd och kommunikation

65 Investeringar It-planen blev något dyrare än planerat. Ekonomienhetens uppgradering av ekonomisystemet blev däremot något billigare än beräknat. Internkontroll Process: Informationsväg Kontrollmoment: Styrdokument når alla medarbetare Resultat: Stickprovskontroll av tre styrdokument på 11 arbetsplatser visade att 40 procent aldrig hört talas om dokumenten, 42 procent kände till dem och 18 procent hade kunskap om innehållet Åtgärder: Inrätta en tydlig process, så att alla känner till och förstår de styrdokument som finns Process: It-säkerhet Kontrollmoment: Kontroller av att det finns en it-säkerhetsplan och upprätta systemsäkerhetsplaner för alla it-system Resultat: Arbetet med övergripande it-säkerhetsplan och systemsäkerhetsplaner pågår Åtgärder: Upprätta it-säkerhetsplaner Tillgänglighet En handlingsplan upprättades efter den övergripande planen. Uppföljning sker kontinuerligt, vilket innebär att några aktiviteter blir genomförda och nya kommer till. Verksamheten planerar att genomföra en utbildning om tillgänglighet. Process: Medarbetarsamtal Kontrollmoment: Alla medarbetare har medarbetarsamtal Resultat: 82 procent har haft samtal Åtgärder: Några medarbetare började sin tjänst sent på året och har sitt samtal nästa år Process: Köptrohet Kontrollmoment: Kontroll av att gällande ramavtal används vid inköp Resultat: Livsmedel 97 procent, pappersvaror 91 procent, kontorsmaterial 84 procent Åtgärder: Utbildning till inköpsansvariga Process: Uppföljning av avtal med leverantör Kontrollmoment: Kontroll av att leverantören uppfyller avtal Resultat: 11 avtalsuppföljningar genomfördes Åtgärder: Leverantör ska uppdatera prislista Framtidsspaning Ökad digitalisering kräver andra arbetssätt. Dialogen med medborgarna via sociala medier innebär att nya tjänster behövs. De digitala verktygen behöver uppdateras och utvecklas. Ett av dessa är telefonin med växelfunktion. It-säkerhet är ett prioriterat område i alla organisationer. It-enheten inför ett eget verksamhetssystem 2018. Det ska stödja förvaltningens vanliga processer från beställning till uppföljning från kund. Kraven på tillgänglighet, effektivitet och medskapande ökar. Det gör att kommunens service behöver förnyas. Kravet på dokumentation inom alla områden ser inte ut att minska och verksamheterna blir mer och mer granskade, vilket ger signaler om att kontroll är viktigt. För att den nya organisationen ska fungera effektivt och enligt de formulerade uppdragen krävs att utvecklingsarbetet och kvalitetsarbetet fortsätter. Nyckeltal 2014 2015 2016 Antal datorer (i administrativt nät och skolnät) 1 454 1 655 1 835 Antal läsplattor - 338 415 Antal smarta telefoner - 412 525 Antal leverantörsfakturor 38 771 38 854 41 404 därav andel elektroniska, procent 60 62 65 Verksamhetsstöd och kommunikation

66 Teknik och kost Chef: Rickard Casselbrant Ansvarsområden Vatten och avlopp Avfall Fastighet och anläggningar Kostenheten Elenheten Teknisk service Ekonomiskt resultat Verksamhetens resultaträkning (mkr) 2016 Intäkter 202,1 Kostnader 216,6 Nettokostnad 14,5 Budget 18,8 Avvikelse mot budget 4,3 Nettoinvesteringar 17,6 Medarbetare 2016 Årsarbetare 98 Genomsnittlig ålder 52 Kvinnor, procent 53 Män, procent 47 Sjukfrånvaro i procent, kvinnor 5,8 Sjukfrånvaro i procent, män 5,1 Viktiga händelser under året Verksamhetens positiva resultat förklaras till största del av fastighetsförsäljningar. Det planerade under hållet på kommunens fastigheter utfördes inte helt och hållet. Det är inte bra, men genererade en positiv avvikelse på 1 mkr. Gator, vägar, parker och idrotts anläggningar hade ett underskott på 400 tkr. Året inleddes med mycket arbete kring flyktingsituationen och det följande lokalbehovet. Verksamheten hade i utredningsuppdrag att föreslå hur en samordnad fastig hetsförvaltning med Sunne Bostads AB ska kunna utföras i bolagsform. Ett princip beslut av kommun fullmäktige om verksamhetsövergång återstår. Bättre förmögenhetsförvaltning och mer utfört underhåll kan förväntas med en gemensam organisation. Parallellt fortsätter arbetet med att öka lokaleffektiviteten. Teknik och kost

67 Måluppfyllelse Mål Indikator Mål Resultat Målupp- fyllelse Trend Hållbar kommun Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Vad tycker kommuninvånarna om sophämtningen och renhållning? Näringsliv och arbete Vad tycker medborgarna om gator och vägar? Trend = Förändring mellan 2015 och 2016. Andelen återvunnet avfall i procent 31 31 z Bättre än Nöjd Medborgar Index Î Î senaste mätning 8,2 z Ò Ò Medborgarundersökning Nöjd Medborgar Index >57 59 z Ò Ò Ekonomiskt resultat (mkr) Bruttokostnad Nettokostnader Budgetavvikelse Gemensam verksamhet 5,0 3,1 6,6 Teknisk service 15,9 7,3 5,1 Fastighet och anläggningar 80,5 2,6 16,1 Gata och park 24,0 15,5 5,1 Vatten och avlopp 26,7 0,8 0,1 Avfall 22,8 0,6 0,0 Elenheten 5,1 3,0 3,3 Kostenheten 35,5 1,0 0,2 Större avvikelser (mkr) Verksamhet Avvikelse Kommentar Exploateringsverksamhet 5,0 Flera stora fastighetsaffärer genomfördes med positivt resultat. Underhåll på fastigheter 1,1 Planerade reinvesteringar på fastigheter utfördes inte helt och hållet. Teknik och kost

68 Investeringar Flera om- och tillbyggnadsprojekt och reinvesteringar utfördes. Svensby skola, Prästbols skola, Klätten och en del av Södra Viken åtgärdades. Flyktingsituationen påkallade snabba, mindre förändringar i skollokaler. Det enskilt största investeringsprojektet var renoveringen av Skäggebergsskolan som slutfördes i december. Investeringsbudgeten höll och slutredovisas i början av 2017. Fortfarande når inte verksamheten tillräcklig måluppfyllelse tidsmässigt. Det beror delvis på för lite projektresurser och delvis på en alltför tidsoptimistisk investeringsplan. Planarbetet 2017 knyts därför ännu närmare projekten. Internkontroll Process: Elsäkerhetsarbetet Kontrollmoment: Genomgång av rutiner för elsäkerhets besiktning Resultat: Elsäkerhetsarbetet utförs genom intern och extern kontroll. Elenheten jobbar systematiskt med uppföljning, utveckling och förbättringar inom el och säkerhet. Åtgärder: Upprättande av årshjul och avrapportering till kommunstyrelsen om efterlevnad av elsäkerhetslagen. Framtidsspaning Byggnader och lokaler binder resurser i form av kapital och underhållsbehov. Förvaltningen bör arbeta vidare med lokaleffektivitet och övergripande lokalfrågor tillsammans med kommunstyrelsen. Nya rutiner och metoder som tagits fram med samhällsbyggnad och säkerhet bör leda till effektivare plan- och projektarbete. Sunne samverkar med Torsby, Hagfors, Munkfors (SuToHaMu) kring avfall och vattenfrågor. Nyttan av en gemensam driftorganisation bör utredas. Att klara kompetensförsörjningen genom att till exempel dela på nyckelresurser är en framgångsfaktor för regional utveckling. Fram till 2025 fortsätter Sunne kommun arbetet med va-områden enligt utbyggnadsplanen. Det är viktigt att komma igång med översyn av framtida produktions- och underhållsbehov samt reinvesteringar i befintliga vattenverk, reningsverk och ledningsnät. Genomgående för allt arbete är nödvändigheten av att bevaka utvecklingen av digitalisering, inform ationsteknologi och energiförsörjningsrespektive energieffektiviseringsåtgärder för att förbättra kvalitet och kostnadsbild. Tillgänglighet Flera fastigheter byggdes om, bland annat Skäggebergs skola som fick hiss. Parkeringar byggdes. Trafikflöden, trafiklösningar och enkelt avhjälpta hinder gås igenom kontinuerligt med det kommunala tillgänglighetsrådet. Va-utbyggnadsplanen samordnar resurser mellan den tekniska verksamheten och miljöenheten för att informera och hjälpa kommuninvånare med frågor kring vatten och avlopp ur miljö-, men också tillgänglighets aspekt, då fler invånare erbjuds kommunalt va- alternativ. Teknik och kost

69 Nyckeltal 2014 2015 2016 Fastigheter BTA, m 2 115 888 115 588 114 174 Driftkostnader, kr/m 2 343 345 351 Underhåll, kr/m 2 91 70 62 Kapitalkostnader, kr/m 2 208 209 211 Totalkostnad, kr/m 2 642 624 624 Vatten och avfall Producerat dricksvatten, m 3 741 139 750 125 800 708 Försäljning producerat dricksvatten, m 3 533 282 539 200 609 380 Renat avloppsvatten, m 3 1 214 028 1 107 100 1 022 644 Försäljning av renat avloppsvatten, m 3 479 969 485 225 546 290 Avfall till tipp, ton 1 609 1 450 1 012 Avgifter (exklusive moms) Va, kr/m 3 24,48 25,00 25,50 Sophämtning, kr/år (inklusive fast avgift) 1 328 1 344 1 376 Täckningsgrader Vatten och avlopp, procent 102 100 96 Avfall, procent 100 100 100 Teknik och kost

70 Barns lärande Chef: Anna Ullenius Ansvarsområden Familjecentral Pedagogisk omsorg Förskola Fritids Förskoleklass Grundskola, årskurs 1 6 Grundsärskola, årskurs 1 6 Ekonomiskt resultat Verksamhetens resultaträkning (mkr) 2016 Intäkter 31,7 Kostnader 212,2 Nettokostnad 180,5 Budget 178,3 Avvikelse mot budget 2,1 Nettoinvesteringar 35,3 Medarbetare 2016 Årsarbetare 275 Genomsnittlig ålder 44 Kvinnor, procent 92 Män, procent 8 Sjukfrånvaro i procent, kvinnor 5,5 Sjukfrånvaro i procent, män 3,6 Viktiga händelser under året Tre av Sunne kommuns F 6-skolor renoverades för att de skulle få bättre lärmiljö och för att optimera lokalutnyttjandet, eftersom eleverna blivit fler. Den största renoveringen och ombyggnaden var på Skäggebergsskolan, som fick nya slöjdsalar och renoverade klassrum och fritidslokaler. Grundsärskolans och elevhälsans lokaler blev mer ändamålsenliga. Det kom många nyanlända barn och elever. En ny mottagningsenhet genomför introduktionssamtal och kartlägger barnens och ungdomarnas förutsättningar och kun skaper. Sedan slussas de vidare till olika skolor i kommunen. Sunne ingår i Skolverkets satsning för att utveckla nyanländas utbildning. Nya avdelningar startades i förskolan. Efter Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskningar arbetade förvaltningen med att Barns lärande

71 stärka det systematiska kvalitetsarbetet. Grundskolan följer upp elevernas kunskapsutveckling genom klasskonferenser och avstämningsrapporter. En kvalitetssäkring för läs- och skrivutveckling infördes, liksom kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Läs-, språk- och matematiktester visade att arbetet ger effekt. En plattform för dokumentation och kommunikation med vårdnadshavare infördes i förskola och skola. Utbildningen i förskolan kvalitetssäkras, följs upp och dokumenteras i portfolio och reflektionsprotokoll. Det kollegiala lärandet och kompetensutvecklingen utgick från förbättrings - områden. Barnens intresse och kunskap ökade när pedagogerna använde sig av närmiljön för lärande och undervisning, visar en utvärdering. Förskolorna införde Trivselpatrullen, ett program som främjar rörelse och värdegrundsfrågor. Svårigheten att rekrytera behöriga lärare, speciellt till de mindre skolorna i yttero mrådena, blir allt mer påtaglig. Utan pedagogiskt utbildad och ämneskunnig personal påverkas elevernas resultat sanno likt negativt. Måluppfyllelse Mål Indikator Mål Resultat Måluppfyllelse Trend Hållbar kommun Förskola, antal inskrivna barn per anställd, kommunal förskola 5,3 5,5 Î Î Andel som erbjuds plats i förskola som får plats på önskat datum, procent 100 96 Ò Ò Livslångt lärande Trend = Förändring mellan 2015 och 2016. Andel årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen, procent Andel elever i årskurs 3 som uppnådde kravnivåerna i svenska och matematik, hemkommun, procent 100 67 Andel elever i årskurs 6 med godkänt Bättre än föregående år 49,7 Ô Ô Ò Ò betyg i alla ämnen, hemkommun, procent 100 83,1 Ò Ò Antal inskrivna barn per anställd i förskolan har inte förändrats. Periodvis förekom överinskrivningar, eftersom kön till barnomsorgen är lång. Handläggningstiden hölls inom fyra månader. Den sjunkande andelen personal med högskoleutbild ning beror på svårigheter att rekrytera. Resultaten i matematik årskurs 3 förbättrades. Handlingsplaner på klassrums-, skol- och kommunnivå togs fram efter tester och analyser av matematikresultaten 2015. Resultaten i svenska sjönk något. Det är framför allt läsning och läsförståelse som behöver förbättras. För att nå de högre betygsnivåerna behöver eleverna utveckla förmåga att jämföra, se likheter och skillnader samt uttrycka förhållanden muntligt. Det är viktigt att stärka språket genom ett språkutvecklande arbetssätt. De nationella proven sambedöms på ett bra sätt. Bedömningsformen ska utvecklas vidare med hjälp av sammanställning, analys och återföring av resultaten. Analyserna ska ligga till grund för kommande utvecklingsstrategier. Barns lärande

72 Ekonomiskt resultat (mkr) Bruttokostnad Budgetavvikelse Barns lärande, övergripande 31,7 0,8 Förskola Östra 23,7 0,5 Förskola Centrala 20,8 0,3 Förskola Västra 18,5 0,7 Östra skolan 20,8 0 Östra landsbygd 20,0 1,3 Skäggebergsskolan 24,4 0,8 Västra landsbygd 21,5 0,4 Större avvikelser (mkr) Verksamhet Avvikelse Kommentar Skolskjuts, F 9 Mottagningsenhet, förskola, F 6 Grundskola (F 6) och fritidshem Förskoleverksamhet och verksamhetsövergripande 1,2 Antalet turer var fler än budgeterat. Extra fordon sattes in på grund av specialtransporter. 0,8 Flera asylboenden stängde under hösten och elevantalet vid mottagnings enheterna sjönk. Organisationen kunde inte minskas i samma takt, så intäkterna från Migrationsverket täckte inte kostnaderna. Mottagningsenheten för F 6 avvecklades. 1,7 Östra landsbygd har bytt rektor varje termin de senaste två läsåren. Bristen på kontinuitet i ledning och styrning påverkade budgetföljsamheten. Budgeterade åtgärder genomfördes inte. Brist på behöriga lärare och uppföljningen av undervisningens kvalitet ledde till att bemanningen ökades. Samordningen av resurser på Skäggebergsskolan försvårades av att halva skolan var evakuerad till Åmbergsskolan. Extra kostnader uppstod i samband med flytt. Även Västra landsbygd fick extra kostnader i och med ombyggnader i Svensby och Klätten. 1,5 Intäkterna för barn folkbokförda i andra kommuner var större än budgeterat. Familjedaghem avvecklades och barnen togs in i förskolan. Det extra anslaget för flyktingsituationen förbrukades inte helt. Investeringar Internkontroll Ombyggnaden av Svensby skola blev klar under sommaren. Fritids flyttade in i skolan och matsalen byggdes om. Under vintern genomförs akustikåtgärder som ska sänka ljudnivån. Ombyggnaden och renoveringen av Skäggebergsskolan följde tidplanen och var klara i december. Boverket har beviljat ett statsbidrag på 4,5 mkr för projekten. Slutredovisning och redovisning till Boverket sker i februari 2017. Båda projekten rymdes inom budgeterade medel. Process: Systematiskt kvalitetsarbete Kontrollmoment: Att rutinen följs Resultat: Rutinen följs Åtgärder: Ingen åtgärd Process: Likabehandlingsplan Kontrollmoment: Att rutinen följs Resultat: Rutinen följs Åtgärder: Ingen åtgärd Process: Budgetuppföljning Kontrollmoment: Att rutinen följs Resultat: Rutinen följs Åtgärder: Ingen åtgärd Barns lärande

73 Tillgänglighet Undervisning och lokaler ska vara tillgängliga för alla, oavsett språk eller funktionsnedsättningar. Tolkar och kompetensutveckling i flerspråkighet och teckenspråk ökade tillgängligheten. Förskollärare kompetensutvecklades genom specialinriktade utbildningar om barn med olika funktionsnedsättningar. Ombyggnaderna av tre grundskolor ökade tillgängligheten både fysiskt och ur undervisningsperspektiv. Ljudutjämningssystem köptes in och skolbiblioteken utvecklades. Samarbetet med SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) för att öka tillgängligheten i undervisningen genomfördes i förskola och skola. Plattformen Office 365 bidrog till en öppnare och säkrare kommunikation mellan hem och skola. Framtidsspaning Kommunen kommer att få än större problem att rekrytera legitimerade lärare till skolor och förskolor. Störst problem blir det på de mindre enheterna i ytterområdena, som redan har större personalomsättning än tätorten. De nyanlända eleverna gör att behovet av lärare och annan personal i skolorna ökar, samtidigt som bristen på lärare i landet är stor. Sunne kommuns kostnader för elever i förskole klass och grundskola och kostnader för skolskjuts är högre än genom snittet i riket, eftersom kommunen har många mindre enheter. Att behålla likvärdig utbildning för samtliga barn och elever kräver resurser och omstruktureringar. En förutsättning för att Sunne ska vara en attraktiv kommun att bo i, är att skolor och förskolor kan fortsätta att utveckla metoder och arbetssätt baserade på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolinspektionens tillsyn 2015 förstärkte insikten om att förskolornas och skolornas resultat måste bli bättre, i förhållande till de nationella målen. Nyckeltal 2015 2016 Förskola, tkr per barn 103 105 Pedagogisk omsorg, tkr per barn 160 101 Fritidshem, tkr per barn 28 29 Förskoleklass, tkr per elev 70 66 Grundskola, tkr per elev (årskurs 1 6) 94 90 Grundsärskola, tkr per elev (årskurs 1 6) 402 440 Barns lärande

74 Ungdomars och vuxnas lärande Chef: Anna Ullenius Ansvarsområden Grundskola, årskurs 7 9 Grundsärskola, årskurs 7 9 Gymnasieskola Gymnasiesärskola Yrkeshögskola och uppdragsutbildning Vuxenutbildning och SFI Särvux Ekonomiskt resultat Verksamhetens resultaträkning (mkr) 2016 Intäkter 68,3 Kostnader 185,7 Nettokostnad 117,4 Budget 117,4 Avvikelse mot budget 0 Nettoinvesteringar 4,9 Medarbetare 2016 Årsarbetare 171 Genomsnittlig ålder 48 Kvinnor, procent 52 Män, procent 48 Sjukfrånvaro i procent, kvinnor 3,3 Sjukfrånvaro i procent, män 2,7 Viktiga händelser under året Förbättringar av den inre miljön vid Fryxellska skolan inleddes. Elevernas trygghet och studiero har förbättrats, visar en utredning. Undervisningslokaler vid SG/Södra Viken renoverades under hösten, men delar av internatboendet återstår. SG/Broby använder fler lokaler, eftersom antalet elever på språkintroduktionen ökade kraftigt. Fler av kommunens egna elever valde Sunne gymnasieskola än 2015. En ny mottagningsenhet hade introduktionssamtal och kartlade elevernas förutsättningar och kunskaper. Sunne kommun ingår i Skolverkets satsning för att utveckla nyanländas utbildning. SG/Södra Viken och Älvdalens Utbildningscentrum startade ett utvecklingsprojekt med stöd av Ljungbergs fonden. Myndigheten för yrkeshögskolan kvalitetsgranskade YH-utbildningarna Förpackningsdesigner och Grafisk formgivare/tekniker. Bedömningen blev att utbildningarna håller mycket hög kvalitet. Ungdomars och vuxnas lärande

75 Måluppfyllelse Mål Indikator Mål Resultat Målupp- fyllelse Trend Livslångt lärande Alla elever går ur grundskolan med godkända betyg. Meritvärde årskurs 9, kommunala skolor (17 ämnen) Minst i nivå med riket 209,0 Ô Ô Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, kommunala skolor, procent 100 85,7 Ò Ò Andelen elever i kommunal vuxenutbildning som läser gymnasial vuxenutbildning, procent 83,2 (2015) 87,8 (2015) z Ô Ô Andelen ungdomar i åldern 16 20 utan Nytt skola eller arbete, procent 12 8 z mått Andelen som fullföljer gymnasiet inom Över snittet i tre år, procent riket 71,2 z Ò Ò Näringsliv och arbete Fler utbildningar i egen regi matchas med näringslivets efterfrågan på arbetskraft. Trend = Förändring mellan 2015 och 2016. Manuell räkning gymnasiet 4 4 z Î Î Manuell räkning yrkeshögskolan 4 3 Î Î Trots att meritvärdet i årskurs 9 sjönk, ökade måluppfyllelsen när det gällde andelen elever med minst E i alla ämnen. De nyanlända eleverna ingår i statistiken. Ett långsiktigt arbete för att öka måluppfyllelsen och minska skillnaden mellan pojkars och flickors resultat påbörjades. Ett resultat är den ökade behörigheten till yrkesprogrammen. Ungdomars och vuxnas lärande

76 Ekonomiskt resultat (mkr) Nettokostnad Budgetavvikelse Ungdomars och vuxnas lärande 9,7 4,3 Fryxellska skolan 40,6 0,7 SG/Broby 29,2 0,6 SG/Södra Viken 33,1 0,8 Vuxenutbildning 3,3 0,1 Brobygrafiska 1,5 1,5 Större avvikelser (mkr) Verksamhet Avvikelse Kommentar Grundskola inklusive mottagningsenhet, årskurs 7 9 Gymnasiet Brobygrafiska 0,9 Fryxellska skolan ökade sina kostnader på grund av klassdelningar och integrationsfrämjande åtgärder. Flera asylboenden stängde under hösten och elevantalet på mottagningsenheterna sjönk. Organisationen kunde inte minskas i samma takt, så intäkterna från Migrationsverket täckte inte kostnaderna helt. Mottagningsenheten för 7 9 avvecklades. 1,7 Fler elever folkbokförda i kommunen valde gymnasieutbildning i Sunne än 2015. Därmed minskade kostnaderna för interkommunala ersättningar till andra kommuner och bidrag till fristående skolor. För SG/Broby ökade kostnaderna mer än antalet elever. För SG/Södra Viken ledde förseningen av renoveringen av internatet Lyan till intäktsbortfall och ökade kostnader. 1,5 Antalet utbildningar i yrkeshögskolan minskade och den budgeterade intäktsnivån nåddes inte. Investeringar Internkontroll Klassrummen som kritiserats av Arbetsmiljöverket renoverades vid SG/Södra Viken. Renoveringen av en del av internatet Lyan påbörjades och ska vara färdig inför höstterminen 2017. Vägbommar sattes upp på Fryxellskas skolområde, där det finns alla stadier från förskola till vuxenutbildning, med enheterna Östra förskolan, Östra skolan, Fryxellska skolan, industriprogrammet (SG/Broby), vuxenutbildning och svenska för invandrare samt Kulturskolan. Process: Systematiskt kvalitetsarbete Kontrollmoment: Att rutinen följs Resultat: Rutinen följs Åtgärder: Ingen åtgärd Process: Likabehandlingsplan Kontrollmoment: Att rutinen följs Resultat: Rutinen följs Åtgärder: Ingen åtgärd Process: Budgetuppföljning Kontrollmoment: Att rutinen följs Resultat: Rutinen följs Åtgärder: Ingen åtgärd Ungdomars och vuxnas lärande

77 Tillgänglighet Undervisningen och lokalerna ska vara tillgängliga för alla oavsett språk eller funktionsnedsättning. Kompetensutveckling och tillgång till tolkar ökade tillgängligheten. Kompetensutveckling i språkoch kunskapsutvecklande arbetssätt ökar tillgängligheten ytterligare. Genom ombyggnader av gymnasieskolorna blev tillgängligheten bättre både fysiskt och ur undervisningsperspektiv. Ett ljudutjämningssystem köptes in och skolbiblioteken utvecklades. Införandet av plattformen Office 365 gjorde kommunikationen mellan studerande och lärare öppnare och säkrare. Framtidsspaning Det stora antalet nyanlända elever gör att behovet av lärare och annan personal i skolorna ökar, samtidigt som bristen på lärare i landet är stor. En förutsättning för att Sunne ska vara en attraktiv kommun att bo i, är att utbildningen kan fortsätta att utveckla metoder och arbetssätt baserade på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolinspektionens tillsyn 2015 förstärkte insikten om att skolornas resultat måste förbättras i förhållande till de nationella målen. En stor utmaning är att behålla många sökande till kommunens gymnasieutbildningar. Komvux utmaning är att anpassa utbildningarna till näringslivets behov och efter nya förordningar och statsbidrag. Nyckeltal 2015 2016 Grundskola, tkr per elev (årskurs 7 9) 116 102 Grundsärskola, tkr per elev (årskurs 7 9) 293 418 Gymnasieskola, tkr per elev 143 143 Gymnasiesärskola, tkr per elev 331 298 Övrig utbildning (YH, UU, Vux, SFI, Särvux), kr per invånare 235 325 Ungdomars och vuxnas lärande

78 Individstöd Chef: Felicia Weinberg Ansvarsområden Arbetsmarknadsenheten Individ- och familjeomsorg Elevhälsa Ensamkommande barn HVB Boende LSS Personlig assistans Socialpsykiatri Sysselsättning LSS Ekonomiskt resultat Verksamhetens resultaträkning (mkr) 2016 Intäkter 114,8 Kostnader 212,7 Nettokostnad 97,9 Budget 113,8 Avvikelse mot budget 15,9 Nettoinvesteringar 0,2 Medarbetare 2016 Årsarbetare 229 Genomsnittlig ålder 48 Kvinnor, procent 67 Män, procent 33 Sjukfrånvaro i procent, kvinnor 5,1 Sjukfrånvaro i procent, män 4,2 Viktiga händelser under året Två arbetsgrupper började använda ett nytt arbetsverktyg för LSS. Målet är ökad självständighet och delaktighet för personer med kognitiv funktionsnedsättning. Individ- och familjeomsorgen förändrade organisationen och anställde fler socialsekreterare som ska handlägga ärendena kring de många ensamkommande barnen. Många nyanställda betyder ett ökat behov av komptenshöjande insatser. Statliga stimulansmedel för kunskapshöjande insatser användes både i individ- och familjeomsorgen och för LSS-handläggare och baspersonal i LSS och vård och omsorg. Kommunen hade 36 HVB-hemsplatser (hem för vård och boende) i egen regi 2016. De flesta ensamkommande barn och ungdomar, cirka 60, bor i familje hem. Flera har fått tillfälliga Individstöd

79 uppehållstillstånd och verksamheten måste därför vara rörlig och anpassningsbar. Personalen i socialpsykiatrin fick utbildning i motiverande samtal. Nya målgrupper inom socialpsykiatri tillkom. En till fällig utökning gjordes för att hjälpa dem. Elevhälsan fick extra medel för att hjälpa ungdomar som mår dåligt. Antalet elever som har stor eller mycket stor frånvaro ökar. Integrationsenheten byggde upp verksamheten Vägvisaren för att ta emot nyanlända. Arbetsmarknadsenheten och delar av daglig sysselsättning i LSS-verksamheten slogs samman och drivs under samma tak på EkebyVägen. Måluppfyllelse Mål Indikator Mål Resultat Måluppfyllelse Trend Hållbar kommun Andelen omplacerade ungdomar ett år efter avslutad insats (familjehem eller institution). Procent andel 0 0 z Ò Ò Näringsliv och arbete Antal öppet arbetslösa Andel öppet arbetslösa ungdomar ungdomar i åldern 18 24 år. 18 24 år, procent Antalet praktikplatser Trend = Förändring mellan 2015 och 2016. Mindre än 4 Fler än 20161231 4 z 25 42 z Ô Ô Ò Ò Andelen omplacerade ungdomar ett år efter avslutad insats är noll. Barn och unga ska ha en god psykisk hälsa. Målet mäts i databasen ELSA och resultatet visar att 87 procent mår bra. En fortsatt satsning görs parallellt med elevhälsans arbete och Första linjen, som riktar sig till målgruppen 0 25 år och som startar i slutet av 2017. Lägenheter enligt beslut 9.9 LSS med möjlighet till internet ökar. Målet att få fler unga i arbete styrs av olika projekt som ofta sker i sam verkan med Arbetsförmedlingen. Här uppnåddes målet. Individstöd

80 Ekonomiskt resultat (mkr) Netto kostnad Budget avvikelse Verksamhetschef 16,2 28,8 Individ- och familjeomsorg 39,0 12,0 Ensamkommande barn 0 0 Socialpsykiatri 6,8 0,2 Boende LSS 16,4 0,4 Elevhälsa 10,6 0 Personlig assistans LSS/SFB 1 11,3 1,4 Personlig assistans LSS/SFB 2 9,8 0 Daglig verksamhet LSS 15,5 0,4 Arbetsmarknadsenhet 6,6 0,1 Större avvikelser (mkr) Verksamhet Avvikelse Kommentar IFO institutionsvård BoU IFO institutionsvård vuxna IFO administration Individstöd 6,4 Hård belastning på handläggare och stor personalomsättning gav mindre tid för förebyggande insatser. Det resulterade i många institutionsplaceringar. 11,6 Många placeringar under året se även ovan. 3,3 Förstärkning av kompetens genom två 1:e socialsekreterare. 35,0 Ökade intäkter från Migrationsverket (och en tidigare reserv för flyktingsituationen upplöstes). Investeringar Tillgänglighet Det nya LSS-boendet på Rågvägen blir inflyttningsklart 1 mars 2017. Medel för inventarier budgeterades till 2016, men används först vid inflyttningen. Elevhälsans renoveringsbehov kartlades. Internkontroll Internkontrollplanen omfattar sju områden: Hygienrutiner Handläggarrutin Loggrutin, sekretessuppföljning Registerkontroll Kodplan och attestlista Budgetuppföljning Mutor Verksamhetens lokaler är tillgängliga för avsett ändamål. Mer lättläst information på fler språk behövs. Tillgängligheten för framförallt nyanlända blev bättre genom verksamheten Vägvisaren. Möjligheten att anpassa sysselsättning till individuella behov blev större när EkebyVägen startade. Möjligheten att använda internet i gruppbostäder ökade och samtliga boende kan nu få tillgång till nätet. Kontrollerna genomfördes enligt plan och redovisades för kommunstyrelsen. Individstöd

81 Framtidsspaning Behovet av insatser i individstöd ökar. Det beror på både nationella administrativa krav och på att allt fler individer behöver hjälp. Nya målgrupper kräver insatser som ännu saknas. Kompetenshöjande och tidiga förebyggande insatser behövs. Samarbete krävs mellan olika aktörer för att utanförskap ska minskas och förhindras. Arbetsmarknadsenheten får en viktig roll och behöver bli större, när den nya målgruppen kommer ur etableringsfasen. Fler praktikplatser i kommunen behövs. Behovet av boendestöd i målgruppen socialpsykiatri och samsjuklighet ökar. Det förebyggande föräldrastödet behöver utvecklas. Fler digitala lösningar behövs. Att få rätt kompetens till verksamheten blir inte lättare. Nyckeltal 2014 2015 2016 Individ- och familjeomsorg Nettokostnad per invånare, kronor 1 997 2 281 2 704 därav försörjningsstöd 544 513 515 Omsorg, LSS Antal boende i LSS 36 36 36 Nettokostnader per boende, tkr 591 615 620 Deltagare i daglig verksamhet LSS/SoL 85 85 95 Nettokostnad per deltagare, tkr LSS/SoL 116 103 90 Individstöd

82 Vård och omsorg Chef: Ann-Katrin Nilsson Ansvarsområden Hemtjänst Gruppboende Kommunrehab Bostadsanpassning Hälso- och sjukvård Ekonomiskt resultat Verksamhetens resultaträkning (mkr) 2016 Intäkter 32,0 Kostnader 219,9 Nettokostnad 188,0 Budget 184,3 Avvikelse mot budget 3,6 Nettoinvesteringar 0,9 Medarbetare 2016 Årsarbetare 360 Genomsnittlig ålder 49 Kvinnor, procent 96 Män, procent 4 Sjukfrånvaro i procent, kvinnor 7,1 Sjukfrånvaro i procent, män 4,6 Viktiga händelser under året Hemtjänsten omorganiserades. Det nya arbetssättet ska ge närmare kontakt inom personalgrupperna och bättre kontinuitet för kunden. Kortare resor för personalen och ökad samstämmighet med kundernas behov förväntas också. Signering, medicingivning och nyckelhantering sker nu digitalt. Alla mötesrum i anslutning till särskilda boenden är digitaliserade. All personal skriver social dokumentation och kund erna har genomförandeplaner. Cirka 250 anställda fick utbildning i social dokumentation. Tre nya enhetschefer tillträdde det första halvåret; en på Hagen, en på Brogården och en inom hälso- och sjukvård. Två chefer valde att sluta och en övergick till andra arbetsuppgifter. Vård och omsorg

83 En hemtjänstgrupp som enbart arbetar med dementa kunder som bor kvar hemma startades i april. All personal utbildades i bemötande genom en föreläsning med Inger Hansson. All hemtjänstpersonal fortbildades i palliativ vård med hjälp av två av distriktssköterskorna. Det tar ungefär ett år innan samtlig personal har genomgått utbildningen. Brogårdens och Sjöviks särskilda boenden har påbörjat utbildningen. Måluppfyllelse Mål Indikator Mål Resultat Måluppfyllelse Trend Livskvalitet I sagolika Sunne är det nära mellan människor och vi värdesätter och välkomnar varandras olikheter. Minska antalet medarbetare som besöker hemtjänsttagare i snitt under 14 dagar 10 13 Ò Ò Livskvalitet I sagolika Sunne är det nära mellan människor och vi värdesätter och välkomnar varandras olikheter. Väntetid till särskilt boende, dagar 40 36 z Trend = Förändring mellan 2015 och 2016. Ò Ò Väntetiden för att få plats i särskilt boende minskade jämfört med 2015, då den var 61 dagar. Antalet medarbetare som besöker en hemtjänsttagare under 14 dagar sjönk till 13 (15), i riket i snitt var det 16. Ekonomiskt resultat (mkr) Netto kostnad Budget avvikelse Verksamhetschef 6,4 9,1 Handläggare och rehab 11,8 2,9 Hagen 26,8 0,1 Brogården 15,5 1,1 Brogården demens 17,9 0,1 Salla 23,6 2,5 Hemtjänst 1 20,7 0,7 Hemtjänst 2 14,9 1,9 Hemtjänst 3 16,9 1,1 Hemtjänst natt 18,4 2,5 Sjuksköterskor 16,1 0,5 Större avvikelser (mkr) Verksamhet Avvikelse Kommentar Hemtjänst 4,0 Större antal timmar beviljade. Ny Hemtjänst Demens startade, delvis med projektmedel för ökad bemanning i vården. Natt 1,5 Ökat behov på natten. SÄBO 2,0 Ökat vårdbehov på boenden. Vård och omsorg

84 Investeringar Trådlös uppkoppling och andra it-lösningar installerades i de gemensamma lokalerna. Digitala nyckelskåp gav ökad säkerhet i nyckelhanteringen. Internkontroll Internkontrollplanen omfattar fyra områden: hygienrutiner handläggningsrutin loggrutin, sekretessuppföljning registerkontroll. De beslutade kontrollerna, utom följsamhet i handläggar rutin, genomfördes och redovisades för kommun styrelsen. Tillgänglighet De flesta enheterna är tillgänglighetsanpassade när det gäller den fysiska miljön. Broschyrer om särskilda boenden och hemtjänst delas ut vid ansökan. Alla boenden digitaliserades, för att det skulle bli lättare att arbeta med ny teknik. Framtidsspaning Framtiden innebär välfärdsteknologi i alla former. Via digital teknik ska tiden hos kunderna i hemtjänsten mätas. All hemtjänstpersonal ska kunna få sin planering i telefonen, där de också ska ha tillgång till genomförandeplaner. Nya medicinskåp i varje lägenhet på boendena ska höja kvaliteten och öka kundens säkerhet. Tillsynsbesök via kamera nattetid, så kallad Nattfrid, är också ett exempel på välfärdsteknologi. År 2050 beräknas 25 procent av befolkningen vara över 65 år. Vi blir fler och vi lever längre. Det ställer stora krav på kommunen att kunna rekrytera personal med rätt kompetens. Åtta legitimerade medarbetare uppnår pensionsåldern de närmaste fem åren. Kommunen behöver vara rädd om sin personal och arbeta för att den utbildar sig och stannar kvar. Bra, tillgängliga lägenheter med hiss för äldre behövs. De särskilda boendena börjar bli omoderna och behöver renoveras. Ett nytt särskilt boende behöver byggas för att ersätta en del av de omodernaste boendena. Nyckeltal 2014 2015 2016 Gruppboende äldreomsorg Antal i gruppboende 127 127 127 Nettokostnad per plats, tkr 463 509 501 Hagen, gruppboende och korttidsvård Antal platser 47 47 48 Nettokostnad per plats, tkr 527 535 581 Hemtjänst (dag och natt) Antal kunder 387 403 424 Nettokostnad per kund, tkr 143 153 164 Vård och omsorg

85 Samhällsbyggnad och säkerhet Chef: Anders Olsson Ansvarsområden Miljö, plan och bygg Räddningstjänst Näringsliv och tillväxt Kulturenheten Fritid Ekonomiskt resultat Verksamhetens resultaträkning (mkr) 2016 Intäkter 8,8 Kostnader 57,2 Nettokostnad 48,4 Budget 49,3 Avvikelse mot budget 0,9 Nettoinvesteringar 2,3 Medarbetare 2016 Årsarbetare 47 Genomsnittlig ålder 50 Kvinnor, procent 55 Män, procent 45 Sjukfrånvaro i procent, kvinnor 2,1 Sjukfrånvaro i procent, män 5,3 Viktiga händelser under året Fem detaljplaner antogs, med bland annat byggrätter för nya bostäder. Ett miljöstrategiarbete inleddes. I det ingår utbildning av förtroendevalda och tjänstemän samt medverkan av arbetsplatser. Luftkvaliteten har förbättrats i tätorten, där också hastigheten har sänkts från 50 till 40 km/h. Övningsplats Holmby-projektet för räddningstjänsten tog ett rejält kliv framåt. Området är nu så utbyggt att räddningstjänsten kunde börja använda det för intern övningsverksamhet. I maj beviljades näringsliv och tillväxt projektet Connecting people från Asyl-, migrations och integrationsfonden. Projektet skapar förutsättningar för kompetensförsörjning. Sunne Turism såldes och näringslivs- och tillväxt enheten utredde hur man skulle kunna skapa en effektiv organisation för att utveckla besöksnäringen. Biblioteket hade många nyanlända besökare som funnit biblioteket vara en mötesplats där de kan få hjälp och information. Biblioteket drev Sverige Café, enkel svenskundervisning, pyssel för nyanlända kvinnor och att möta en svensk. Samhällsbyggnad och säkerhet

86 Måluppfyllelse Mål Indikator Mål Resultat Målupp- fyllelse Trend Hållbar kommun Sunne kommun ger god service med god kvalitet oavsett ålder, social eller ekonomisk livssituation. Responstid för räddningstjänst, mediantid i minuter (tid från 112-samtal till första resurs på plats) 11,5 14,8 (2015) ÔÔ (2014/ 2015) Näringsliv och arbete Sunne har ett av Sveriges bästa företagsklimat. *= Preliminärt resultat 2016. Trend = Förändring mellan 2015 och 2016. Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen >4 4,03 z Î Î NKI-värde i mätningen Insikt 75 80 82* z Ò Ò Målet för responstid avser 2016, men resultatet har inte återrapporterats än. För att sänka responstiden fick en av deltidsbrandmännen, första insatsperson (FIP), tillgång till ett mindre insatsfordon under sin beredskap. Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen är detsamma som 2015, men Sunne tappade några placeringar. Nöjd-kund-index (NKI) i mätningen Insikt ökade från 75 till 82, ett mycket högt resultat. Företag som haft kontakt med kommunens myndighetsutövning svarade på hur de upplevt bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet. Ekonomiskt resultat Enhet (mkr) Nettokostnad Budgetavvikelse Samhällsbyggnad och säkerhet 4,4 0,1 Miljö, plan och bygg 5,4 0,2 Räddningstjänsten 9,2 0,3 Näringsliv och tillväxt 2,6 0,3 Kulturenheten 13,3 0,1 Fritid 13,4 0,1 Större avvikelser (mkr) Verksamhet Avvikelse Kommentar Samhällsbyggnad och säkerhet 0,9 Avvikelsen beror på att en vakant tjänst inte tillsattes och att intäkterna var högre än budgeterat. Samhällsbyggnad och säkerhet

87 Investeringar Räddningstjänsten köpte ett nytt fordon och en fyrhjulig MC och iordningställde övningsplatsen vid Holmby. Fritid lade ny beläggning på löparbanorna på arenaområdet, köpte in en snökanon till Sundsbergsområdet och del i en plantäckning för Mallbackens IF. Alla projekt rymdes inom budgeterade medel. Internkontroll Process: Nyanställda Kontrollmoment: Att nyanställda introduceras i gällande rutiner med mera Resultat: Rutinen följs Åtgärder: Ingen åtgärd Tillgänglighet Näringsliv och tillväxt ökade tillgängligheten genom att anställa en person med arabisk språkkompetens. Lokalmässigt har samhällsbyggnad och säkerhet relativt god tillgänglighet. Ett undantag är kontors lokalerna på Kvarngatan 6, som saknar hiss. Verksamheten arbetade med integrationsfrågan bland annat genom Sverige Café på biblioteket, bidrag till integrationsprojekt, aktiviteter och träffar i projektet Connecting people för att öka nyanländas tillgänglighet till det svenska samhället. Under 2017 ska enheterna arbeta fram konkreta handlingsplaner för tillgänglighet. Framtidsspaning Brandstationen i Sunne är inte ändamålsenlig och uppfyller inte längre verksamhetens behov. Det handlar bland annat om arbetsmiljö och jämställdhet. En förstudie 2018 ska utreda hur behoven kan tillgodoses och en eventuell samlokalisering med andra verksamheter. Högkonjunkturen gör att många företag vill investera och behöver nyanställa. Problemen med kompetensförsörjning kan innebära att företag inte utvecklas i den takt de behöver, eller i värsta fall flyttar. Nya utbildningar kan behövas. Kommunen behöver ha god kompetensförsörjning, vara en attraktiv bostadsort och kunna tillhandahålla attraktiv industri mark för framtida etableringar. Nya planer för bostäder behövs och kommunen behöver arbeta för att nya bostäder faktiskt byggs. En nordlig bro förenklar bostadsbyggandet och ger ett trevligare centrum med bättre miljö. Samhällsbyggnad och säkerhet

88 Nyckeltal 2014 2015 2016 Miljö, plan och bygg Bygglovsärenden, totalt antal 146 170 144 Bygglov enbostadshus, antal 8 2 5 Bygglov fritidshus, antal 14 9 9 Antagna detaljplaner, antal 2 5 5 Livsmedelskontroller, antal 76 173 171 Tillsyn B-, C- och U-verksamheter (med årlig avgift), timmar 778 909 Tillstånd enskilda avlopp, antal 83 99 65 Installerade värmepumpar, antal 66 94 76 Räddningstjänsten Trafikolyckor 32 36 37 Svårt skadade i trafikolyckor 13 6 10 Omkomna i trafikolyckor 2 3 3 Brand i byggnad 23 26 28 Omkomna vid brand i byggnad 1 0 0 Brand ej i byggnad 16 14 19 Omkomna vid drunkningsolyckor 0 2 0 Automatlarm ej orsakade av brand 41 91 89 Hjälp till ambulans 55 43 24 Trygghetslarm (hjälp till hemtjänst) 16 22 23 Antal insatser totalt 244 273 251 Kurser 41 26 42 Antal kursdeltagare 683 348 522 Tillsyn enligt LSO 40 24 22 Tillsyn enligt LBE 7 4 3 Kulturenheten Antal besökare, biblioteket 189 505 182 720 196 346 Antal elevplatser, Kulturskolan 546 512 535 Samhällsbyggnad och säkerhet

89 Överförmyndarnämnden Ordförande: Bengt Gullström Chef: Martina Ullénius Ansvarsområden Gode män och förvaltare Gode män för ensamkommande barn Tillsyn över förmyndare för barn Ekonomiskt resultat Verksamhetens resultaträkning (mkr) 2016 Intäkter 3,8 Kostnader 5,8 Nettokostnad 2,0 Budget 1,1 Avvikelse mot budget 0,9 Nettoinvesteringar 0 Medarbetare 2016 Årsarbetare 3 Genomsnittlig ålder 51 Kvinnor, procent 100 Män, procent 0 Sjukfrånvaro i procent, kvinnor 1,7 Sjukfrånvaro i procent, män 0 Viktiga händelser under året Ökningen av nya ärenden för ensamkommande flyktingbarn avstannade, men den stora mängden ärenden kvarstod. Belastningen fortsatte att vara hög och verksamheten utökades tillfälligt med en halv tjänst. Länsstyrelsen och kommunrevisorerna granskade överförmyndarverksamheten. Rekommendationen efter granskningen var att fortsätta informera om nämnden i kommunorganisationen. Det är fortfarande stora skillnader i arvodesnivåerna mellan varaktiga uppdrag och uppdrag för ensamkommande. Det är svårt att rekrytera till de varaktiga uppdragen, som har lägre ersättning. Överförmyndarnämnden

90 Måluppfyllelse Trend Livskvalitet Bra rekrytering av gode män. Andel byten av uppdragstagare under ett år utan att godmanskapet upphör, i procent 2,5 < 0,1 z Ò Ò Hållbar kommun Huvudmän och uppdragstagare ska känna att de är välkomna till expeditionen, helst efter överenskommelse. Trend = Förändring mellan 2015 och 2016. Mål Indikator Mål Resultat Mål uppfyllelse Enkätundersökning riktad till huvudmän och uppdragstagare, andel positiva svar 90 Ej genomförd År 2013 genomfördes en enkätundersökning riktad till uppdragstagare. Av dem som svarade uppgav 82 procent att de får bra service. I december 2015 genomfördes en liknande undersökning riktad till huvudmännen. I den uppgav 65 procent att de tycker att det är lätt att få kontakt med handläggarna. Större avvikelser I kostnader för uppdragstagare ingår kostnaden för ensamkommande barn med uppehållstillstånd. Dessa kostnader är inte återsökningsbara hos Migrationsverket. Kostnaderna för uppdragstagare för ensamkommande barn med uppehållstillstånd ökade. Internkontroll Överförmyndarnämnden har ett internt kontrolldokument som följs upp vid varje nämndmöte. Tillgänglighet Verksamhetens lokaler är placerade i centrum och tillgänglighetsanpassade. Tillgänglighet per telefon fanns varje dag. Framtidsspaning Totalt sett är antalet ärenden stabilt. Andelen förvaltarskap ökar. Den traditionella överförmyndarverksamheten genomgår en successiv förändring mot fler komplicerade ärenden, till exempel gällande ungdomar med psykiska funktionshinder. Trenden visar att det blir allt svårare att rekrytera uppdragstagare när uppdragen blir mer komplexa och arvodet är lågt. En ny lag träder i kraft 1 juli 2017, gällande utställande av framtidsfullmakter, där överförmyndarnämnden ges möjlighet att ingripa,vilket påverkar verksamheten. Överförmyndarnämnden

91 Nyckeltal 2014 2015 2016 Överförmyndarverksamhet Kommunens del av arvodeskostnaden, % 51 53 63 Totalkostnad arvode varaktiga uppdrag per invånare, kr 52 54 100 Totalkostnad arvode till god man för ensamkommande barn per invånare, kr 5 15 36 Överförmyndarnämnden

92 Valnämnden Ordförande: Tellervo Zetterberg Chef: Berit Westergren Ansvarsområden Genomföra allmänna val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige Genomföra val till Europaparlamentet Genomföra folkomröstningar (nationella och lokala) Ekonomiskt resultat Nämndens resultaträkning (tkr) 2016 Intäkter 0,0 Kostnader 0,0 Nettokostnad 0,0 Budget 0,0 Avvikelse mot budget 0,0 Nettoinvesteringar 0,0 Viktiga händelser under året År 2016 genomfördes inga val och valnämnden hade därför ingen verksamhet. Måluppfyllelse Syftet är att garantera det fria valet och individens valhemlighet. Valnämnden ansvarar för att det finns platser där väljarna kan lämna sina röster före och på valdagen. Lokalerna ska ge väljarna goda möjligheter att rösta. Lokalerna ska finnas på lämpliga ställen, vara handikappanpassade och öppna på passande tider. Framtidsspaning Riksdagsvalet i Sverige 2018 beräknas äga rum söndagen den 9 september. Europaparlamentsvalet 2019 (EP-valet 2019) planeras äga rum den 6 9 juni i Europeiska unionens medlemsstater. Det blir det nionde allmänna och direkta valet till Europaparlamentet och gäller val av ledamöter till Europaparlamentet för valperioden 2019 2024. Valnämnden

93 Kommunrevisionen Ordförande: Inger Axelsson Ekonomiskt resultat Verksamhetens resultaträkning (mkr) 2016 Intäkter 0 Kostnader 0,63 Nettokostnad 0,63 Budget 0,68 Avvikelse mot budget 0,05 Nettoinvesteringar 0 Verksamhet De förtroendevalda revisorerna väljs och arbetar på direkt uppdrag av kommunfullmäktige. Sunne har fem förtroendevalda revisorer som granskar hela kommunen utom fullmäktige. Kommunens bolag och stiftelser granskas av lekmannarevisorer som fullmäktige utser bland de förtroendevalda revisorerna. Enligt lagen ska revisorerna ha sakkunnigt biträde. I Sunne kommun biträddes de 2016 av KPMG. Revisionen regleras i följande författningar och lokala föreskrifter: kapitel 9 i kommunallagen (KL) kapitel 10 i aktiebolagslagen (ABL) revisionsreglementet, föreskrifter för revisionen utfärdade av fullmäktige god revisionssed i kommunal verksamhet. Revisionen ska ge kommunfullmäktige underlag inför ansvarsprövning av nämnder, styrelser, beredningar och enskilda politiker. Därför granskas årligen all verksamhet inom nämndernas och styrelsens verksamhetsområden i den omfattning som följer av god revisionssed. Revisorerna prövar om: verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt räkenskaperna är rättvisande den interna kontrollen i nämnderna är tillräcklig. Kommunens samlade verksamhet i förvaltning, kommunägda företag och stiftelser granskas ur ett övergripande perspektiv genom delårsrapport och årsredovisning. Det samlade resultatet redovisas i revisionsberättelsen för år 2016. Revisorerna granskar årligen kommunstyrelsens uppföljningsansvar samt dess och överförmyndarnämndens verksamhetsansvar. Även de kommunala bolagen granskas utifrån fullmäktiges ägardirektiv. Följande fördjupade granskningar från 2015 slutbehandlades: verksamhetsstyrning och budgetefterlevnad i skolan den palliativa vården (granskning i samverkan med landstinget och de övriga värmländska kommunerna). Följande djupgranskningar utfördes: it-användning och it-säkerhet integration och flyktingmottagande överförmyndarverksamheten styrning och ledning av hemtjänsten barns och ungas psykiska ohälsa (med landstinget och de övriga Värmlandskommunerna). Granskningarna sammanställs i revisionsrapporter, som kontinuerligt lämnas till berörda nämnder och kommunfullmäktige. Utöver de fördjupade granskningarna följer revisorerna nämndernas verksamheter genom att läsa protokoll och andra handlingar. Revisorerna kommunicerar sina granskningar med medborgarna genom att lägga ut rapporter med mera på kommunens webbplats. Kommunrevisionen

94 Måluppfyllelse Årligen upprättas en riskanalys och revisionsplan för granskningar som är aktuella de närmaste åren. Revisionsplanen är ett levande dokument och revideras vid behov. Revisionen bedömer att målet med verksamheten uppfylldes. De förtroendevalda revisorerna deltog vid de granskades samtal med de sakkunniga biträdena för att få en djupare förståelse för granskningsuppdraget. Det tillförde insikter om styrning och intern kontroll i kommunen. Framtidsspaning Enligt kommunallagen ska revisorerna vara minst fem. Vid flera tillfällen har det dock visat sig att minimiantalet gör verksamheten sårbar. Försöket med förtroendevalda revisorer som deltar vid granskningssamtalen föll väl ut och bör fortsätta. Avvikelser Totalt redovisade revisionen ett positivt resultat. Sammanträdesarvodet överskreds för att de förtroendevalda revisorerna deltog vid granskningssamtal och på grund av en upphandling. Budgetposten förlorad arbetsförtjänst underskreds och bidrog till det positiva resultatet. Kommunrevisionen