1(5) BUN: 2011/0114 Svar på motion från Miljöpartiet de gröna om barnrättsperspektiv och barnkonsekvensanalys Bakgrund På uppdrag av Kommunfullmäktige (2011-03-14) ska Kommunstyrelsen och nämnderna yttra sig angående en motion om barnrättsperspektiv och barnkonsekvensanalys. Motionen berör aspekter av iakttagande av FN:s konvention om barnets rättigheter (ofta kallad Barnkonventionen) i kommunen. Se bilaga 1 Förslaget innebär att Danderyds kommun ska: Utforma inriktningsmål och resultatmål utifrån ett barnrättsperspektiv som bygger på Barnkonventionens intentioner och riksdagens strategi för att stärka barns rättigheter. Formuleringarna ska finnas med i nästa budget och verksamhetsplan Utarbeta rutiner för barnkonsekvensanalys i alla beslutsprocesser som rör barn Utse en samordnare som har ansvar för att inhämta kunskap om barnrättsperspektiv och barnkonsekvensanalys, sprida den till alla tjänstemän och politiker i kommunen samt vara en länk mellan alla berörda verksamheter Fastställa metoder för implementering, uppföljning och utvärdering av FN:s Barnkonvention samt säkerställa att denna integreras i den kommande Barnskyddslagen. Förvaltningens kommentar Bakgrund Riksdagens beslut 2010 om ny strategi för att stärka barnets rättigheter. Den första december 2010 antog riksdagen en ny Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige varmed en tidigare strategi från 1999 upphävdes. I den nya strategin från 2010 betonas vikten av att kommunerna medverkar. Man hänvisar till en skrivelse från 2007, Barnpolitiken en politik för barnets rättigheter, där kommunernas arbete med Barnkonventionen summeras utifrån enkätundersökningar som BO gjort. Slutsatsen är att tillämpning av Barnkonventionen har visats sig vara bristfällig i kommunerna även om det
ofta finns generell kunskap om konventionens existens och dess utgångspunkter. 2(5) För att stödja den önskade processen ges Barnombudsmannen (BO) ökad befogenhet att följa upp den kommunala verksamheten och ett samarbete med SKL, kallat handslaget inleds. Handslaget innebär att SKL kartlägger behov och efterfrågan avseende fortbildning och andra stödinsatser som behövs för att stärka barnets rättigheter inom hälso- och sjukvård, förskola/skola och socialtjänst. Utöver det arbetar SKL med en handlingsplan. Den nya strategin består av följande principer: Alla lagar som rör barn ska utformas så att de stämmer överens med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och använda sig av denna kunskap i verksamheter som rör barn. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska samverka för att stärka barnets rättigheter. Beslut och prioriteringar som rör barn ska grundas på aktuell kunskap om barns levnadsvillkor. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Barnkonventionen ligger till grund för styrdokument för förskolan och skolan Barnkonventionens anda genomsyrar all lagstiftning som rör barn och ungdomar. Skollagen som träder i kraft 2011-07-01 har gjorts om så att samma språkbruk används som i barnkonventionen. Bestämmelser om barnens bästa utgör en av portalparagraferna i den nya skollagen. Förskolans och skolans läroplaner har utformats i överensstämmelse med barns rättigheter så som de finns uttryckta i barnkonventionen. Diskrimineringslagen, Arbetsmiljölagen är viktiga lagar som styr verksamheten. Skolverket ger ut allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som stöd för verksamheten. Alla förskolor och skolor arbetar utefter dessa styrdokument. Befintlig struktur Inom förskole- och skolverksamheten finns det redan idag mycket som sker i enlighet med Barnkonventionens intentioner. Danderyds målstyrda budget
anger idag ett antal resultatmål som utgår från barns och elevers bästa. Några ex är mål om att alla barn och elever ska känna sig trygga i den verksamhet där de befinner sig, att det ska råda arbetsro, att eleverna upplever att de får ta ansvar och har ett reellt inflytande över sin utbildning. I förskolorna och skolornas kvalitetsredovisningar följs verksamheten upp under läroplansområdena t.ex. normer och värden, utveckling och lärande, barns och elevers inflytande. Alla förskolor och skolor har en likabehandlingsplan. Detta ligger med som en viktig grund i nämndens pedagogiska bokslut. Förskolor och skolor arbetar med barnkonventionen på olika sätt och det finns mycket bra material som används. I öppna förskolan ges föräldrar stöd i sin föräldraroll. Det anordnas föräldrautbildningar/föräldrastöd både via BVC, socialförvaltningen och inom Ungt Fokus. Detta har stor betydelse för hur barnen bemöts av föräldrarna. Personalen i förskola och skola har en utbildning som inkluderar barnkonventionen. Kommunen ingår i ett utvärderingssystem VÅGA VISA tillsammans med fem andra kommuner med självvärdering och kollegiala observationer där barn och elev perspektivet är i fokus. Det finns samarbete mellan kommunen och landstinget och inom olika förvaltningar för att underlätta för barn och familjer med behov av särskilda insatser och för att förhindra att inga barn ramlar mellan två stolar. Det finns ett samarbete mellan tekniska kontoret och utbildnings- och kulturkontoret och produktionskontoret och aktuella förskolechefer/rektorer vid ombyggnationer eller nybyggnationer. Här kan arbetet utvecklas genom att låta barn och elever kommer till tals i större utsträckning. Förvaltningen och många förskolechefer och rektorer prenumererar på nyhetsbrev från Barnombudsmannen och blir därigenom uppdaterade inom området. Tidigare erfarenheter av arbete i enlighet med Barnkonventionen En av de mest framgångsrika strategierna för att utveckla ett arbete med att tillämpa barnkonventionen är att utgå från befintliga strukturer enligt en rapport från ett projekt med tolv medverkande kommuner. Man skiljde på barnperspektiv och Barnets perspektiv. Man skriver också att de metoder som visats sig lämpliga ofta används inom hälso- jämlikhets- och miljöarbete. Erfarenhetsutbyte, goda exempel och kollegial granskning lyfts fram som bra metoder. 3(5)
I arbete med att implementera policys är det viktigt att de som verkligen är berörda är med och utformar policyn så den blir förankrad på alla nivåer i organisationen. I arbetet med att implementera policys kan man väja mellan att ha ett ned-ifrån och upp perspektiv eller ett uppifrån och ned perspektiv. Förvaltningen förespråkar i detta falla att huvudstrategin ska vara ett nedifrån och upp perspektiv. Målsättningar och checklistor bör i minsta möjliga mån utarbetas av experter. Om barnets rättigheter ska vara ett rättesnöre i dagliga beslut bör personer som i sin vardag påverkar barn medverka och deras erfarenheter tas tillvara. Utvecklingen med att förstå Barnkonventionen och göra den till sin sker i mötet med texten, med andra människor och när policyn tillämpas i den vardagliga kontexten. Arbetet med barnkonventionen effektiviseras genom att de olika förvaltningarna har struktur och samverkansformer som underlättar erfarenhetsutbyte och spridning av kompetens. Det kan finnas förvaltningar med mer eller mindre förförståelse för vad Barnkonventionen är och hur man kan arbeta i enlighet med den. Förvaltningens synpunkter på förslaget Förvaltningen anser att motionens intentioner i grunden är mycket positiva. Mot bakgrund av det ansträngda budgetläget i kommunen ställer vi oss dock tveksamma till förslaget i dess nuvarande form, framförallt vad gäller det nya samordnaruppdraget. Förslaget i sin nuvarande form riskerar att bygga upp parallella processer. Det är sannolikt bättre att utgå från befintliga strukturer och nätverk som fungerar väl och ge dessa bättre förutsättningar. Behov och förväntad effekt behöver belysas. Det skulle kunna göras med projekt i mindre skala som förvaltningsövergripande workshops eller kollegial granskning av metoder utanför kommunen. Via SKL:s överenskommelse med Barnombudsmannen och uppdraget att ta fram en handlingsplan för nationen kommer vi också att få uppslag till förbättringar av arbetet med att följa barnkonventionen. Översyn av målen kan göras men i en mer begränsad form. De olika nämnderna kan ge förslag på 1-3 mål i barnkonventionen som är särskilt angelägna att arbeta med inom respektive verksamhet. Med en långsiktig plan där barnkonventionen ses som ett dokument som kan inspirera till förbättringar år efter år kan det vara en fördel att arbeta med ett mål i taget. Barn- och utbildningsnämnden har avsatt medel för att stimulera olika projekt inom förskole- och skolverksamhet. Här kan implementering av barnkonventionen utgöra en kriterium för att söka projektmedel framöver. 4(5)
Förslag till beslut i barn- och utbildningsnämnden 5(5) Barn- och utbildningsnämnden godkänner förvaltningens yttrande och översänder det till kommunstyrelsen som sitt svar. Birgitta Jacobsson Förvaltningschef Förskoleexpert Referenser: Skollagen Diskrimineringslagen Allmänna råd och kommentarer Skolverket 2009 För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Arbetsmiljölagen Bestämmelser om elevernas arbetsmiljö (1977:1160) Förskolans läroplan SKL (2011) Handslaget - en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsaochvard/folkhalsa_1/barnets_rattigh eter hämtat 2011-05-15 från hemsida SKL [www] Barnpolitiken en politik för barnets rättigheter Skr. 2007/08:111 Att arbeta praktiskt med barnkonventionen Faktablad från www.bo.se Tolv svenska kommuner och FN:s barnkonvention Barnets rättigheter - En lättläst skrift om barnets rättigheter Regeringskansliet www.ud.se