Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre Monica Bergqvist leg. Sjuksköterska, med.dr Monica.e.bergqvist@sll.se
Sömnstörningar Sömnen påverkar upplevelsen av smärta immunförsvaret, humöret, kognitionen och ökar risken för fall (bl. a.). Att få sova gott om natten är god livskvalitet. Många äldre lider av sömnstörningar och många använder sömnläkemedel.
Olämpliga läkemedel Propiomazin (propavan) Långverkande bensodiazepiner (diazepam, nitrazepam, flunitrazepam) Läkemedel med antikolinerga effekter hydroxizin (t.ex. Atarax) och prometazin (Lergigan)
Soc. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Vid sömnstörning bör man alltid, innan behandling övervägs, utreda om det finns bakomliggande orsaker som kan åtgärdas. Man bör också i första hand pröva ickefarmakologisk behandling. Behandling med sömnmedel bör inte ordineras utan att en sömnutredning först har genomförts.
Strukturen Sjuksköterskans ansvarar tillsammans med teamet för att: ta reda på bakomliggande orsaker kartlägga sömnen ställa en omvårdnadsdiagnos sätta upp ett mål ordinera åtgärder Kartlägga sömnen (uppföljning av åtgärder)
Bakomliggande orsaker till störd sömn Sjukdomar/symtom som kan påverka sömnen negativt Hjärtsvikt Smärta Restless legs PLMS (periodic limb movement in sleep) Refluxsjukdom Ångest Depression Demens Tyreoideasjukdomar Behov av nattlig miktion vid t.ex. prostatasjukdom Läkemedel som kan påverka sömnen negativt Antidepressiva CNS-stimulerande läkemedel (t.ex. koffein, efedrin), Läkemedel vid Parkinsons sjukdom Steroider Betablockerare Betastimulerare Teofyllin Vätskedrivande
Sömn- och aktivitetsprofil (SAP) Målet är att få en visuell överblick över patientens sömn och vakenhet. Observera patienten under 3-5 dygn och anteckna på SAP med olika tecken Ifylld SAP färgmarkeras Visualisera för teamet!
Steg 1 kartläggning
Kartläggningen ger svar på Hur personens dygnsrytm ser ut Hur många timmar personen sover sammantaget under ett dygn -sömnbehovet Om personen sover på dagen och i så fall när och hur länge Hur dags på kvällen personen somnar Om sömnen är orolig Om personen har upprepade uppvaknanden- vid vilka tider - hur långa -hur besvärande Om det finns något mönster i uppvaknandena som kan kopplas till orsak
Är grundläggande förutsättningar för god sömn tillgodosedda? Balans mellan sömn, vila och aktivitet stabil dygnsrytm och tillräckligt med dagsljus vara tillräckligt trött/ sömnig ej kissnödig lagom mätt känna sig trygg ligga bekvämt uppleva miljön sovvänlig.
Ställ en omvårdnadsdiagnos Svårt att somna R/T ej tillräckligt trött, oro, svårt att varva ned Vaknar ofta nattetid R/T smärta, mardrömmar, kissnödig Vaknar tidigt R/T hungrig, utsövd, för ljust i rummet
Formulera ett mål I teamet och tillsammans med patienten Det kan vara ett kortsiktigt och/eller ett långsiktigt mål Ex. långsiktigt mål: 7 timmars sammanhängande sömn nattetid inom en månad
Exempel åtgärder Stärka dygnsrytmen Utevistelse minst 30 min/dag mindre sömn dagtid mörkläggningsgardiner varva ner innan sänggående med ljudbok och varm choklad tillgodose en mer aktiv vakenperiod Associera sängen som en plats för sömn Social aktivitet Bibehållandet av självständighet Akupunktur, Yoga & massage Musik nattlampa tänd hjälp till toan kl 24.00 Nattmål Ändrade vårdrutiner senarelagt sänggående Fysisk aktivitet
Utvärdering av insatta åtgärder
www.janusinfo.se fortbildning