Handlingar till Tekniska nämndens sammanträde den 15 juni 2015

Handlingar till Tekniska nämndens sammanträde den 15 juni 2015

Ärende 1

3 av 100 Medborgarförslag Kattens Park Förslag till beslut 1 Som yttrande över medborgarförslaget om kattpark överlämna Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse till Kommunfullmäktige. 2 Medborgarförslaget besvaras med att kommunen i dagsläget inte bedömer att det är aktuellt att anlägga en kattpark i kommunen. Sammanfattning Tillväxtkontoret tackar Jacob Hallberg som inkom den 28 april 2014 med ett medborgarförslag om att anlägga en ny park dedikerad till katter i kommunen. Parken skulle förslagsvis heta Kattens park, i den skulle även andra djur och medborgare vara välkomna. Byggandet av en sådan park skulle bidra till att katterna i kommunen fick en egen plats och att konflikterna mellan katter och medborgare skulle minska. I dag släpps många katter ut utan övervakning av sin ägare, detta skulle inte behövas om denna park byggdes. Jacob menar att det även skulle kunna bidra med ökade jobbtillfällen i kommunen, då parken skulle bli en attraktiv plats för nya kiosker och andra affärsverksamheter. Tillväxtkontoret arbetar aktivt med våra befintliga parker och möjligheten att skapa nya parkmiljöer i kommunen vilket gör synpunkter kring det mycket intressanta. Tillväxtkontoret bedömer dock att det är svårt att ha en park dedikerad till katter. Att kattägare skulle sluta släppa ut sina katter utan övervakning om det finns en kattpark är inte så sannolikt. Beslutsunderlag Medborgarförslag som inkom den 13 september 2012. Kf 89 Medborgarförslag om ny- och omplanteringar på kommunal mark. Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 19 maj 2015. Barnperspektiv Medborgarförslaget ser till barns lärande av umgänge med husdjur och skulle säkerligen vara ett uppskattat inslag.

4 av 100 Tillväxtkontoret Marianne Hagman Tillväxtchef Charlotte Ahlstrand Tf. Teknisk chef Jonas Rundlöf Parkingengör Bilagor 1 Medborgarförslag om anläggandet av Kattens park Beslut sänds till Akt Förslagsställaren Kommunstyrelsen

5 av 100

6 av 100

7 av 100 Ärende 2

8 av 100 Medborgarförslag om fler papperskorgar mellan Tibble torg och Ekhammarskolan. Förslag till beslut 1 Som yttrande över medborgarförslag om fler papperskorgar överlämnas Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse till Kommunfullmäktige. 2 Medborgarförslag om fler papperskorgar avslås med motiveringen att sträckan som beskrivs har 5 stycken papperskorgar uppsatta redan och fler behövs inte. Sammanfattning Tillväxtkontoret tackar Petronella Hjelmstedt, Jenny Almqvist Lindberg, Elice Carlsen som den 24 oktober 2014 kom in med ett medborgarförslag om att sätta upp fler papperskorgar på sträckan mellan Tibble torg och Ekhammarskolan. Tillväxtkontoret arbetar löpande med frågan och har senaste året ökat antalet papperskorgar i kommunen då vi arbetar aktivt med att minska nedskräpningen i kommunen. Tillväxtkontoret bedömer att det för närvarande inte finns något behov av fler papperskorgar då det redan finns fem stycken på den korta sträckan samt att papperskorgarna inte är fulla vid tömningstillfällena. Beslutsunderlag Medborgarförslag som inkom den 24 oktober 2014. Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 19 maj 2015 Barnperspektiv Att det finns tillräckligt många papperskorgar bidrar till att vi kan hjälpas åt att hålla rent i miljön, vilket är bra för barn och alla andra.

9 av 100 Tillväxtkontoret Marianne Hagman Tillväxtchef Charlotte Ahlstrand Tf. Teknisk chef Jonas Rundlöf Parkingengör Bilagor Medborgarförslag om fler papperskorgar som inkom den 24 oktober 2014. Beslut sänds till Akt Förslagställaren Kommunstyrelsen

10 av 100

11 av 100 Ärende 3

12 av 100 Uppdatering av åtgärdsförslag i Gång- och cykelplan enligt beslut KS 42 Förslag till beslut Anta Åtgärdsförslag för gång- och cykeltrafik, daterad 14 april 2014, reviderad 26 maj 2015, som underlag för beslut om kommande investeringar. Sammanfattning Den 18 april 2012 beslutade Kommunstyrelsen att anta Gång- och cykelplan med åtgärdsförslag, med några tillägg, som ett underlag för kommande gångoch cykelinvesteringar. Samtidigt fick Tillväxtkontoret uppdraget att vartannat år föreslå en uppdatering av Gång- och cykelplanen genom att ta bort genomförda projekt och lägga till nya vartefter behov uppstår. I år är det dags för den första uppdateringen av åtgärdsförslagen i Gång- och cykelplanen. Åtgärdsförslagskapitlet har därför lyfts ut och uppdaterats. Ett nytt avsnitt med uppföljning av gång- och cykelarbetet 2012 2014 har lagts till. Dessutom har Gång- och cykelplanens genomförande förtydligats, både gällande hur planen förhåller sig till kommunens Trafik- och tillgänglighetsprogram, och vilka möjligheter och svårigheter det finns att genomföra projekten beroende på exempelvis väghållarskap, markägoförhållanden och finansiering. Tillväxtkontoret föreslår att Åtgärdsförslag för gång- och cykeltrafik antas som underlag för beslut om kommande investeringar. Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse 12 januari 2015 Gång- och cykelplan med åtgärdsförslag, beslutad 18 april 2012 Ärendet Den 18 april 2012 beslutade Kommunstyrelsen att anta Gång- och cykelplan med åtgärdsförslag, med några tillägg, som ett underlag för kommande gångoch cykelinvesteringar, samt att ge Tillväxtkontoret uppdraget att vartannat år föreslå en uppdatering av Gång- och cykelplanen genom att ta bort genomförda projekt och lägga till nya vartefter behov uppstår.

13 av 100 I år är det dags för den första uppdateringen av åtgärdsförslagen i Gång- och cykelplanen. Åtgärdsförslagskapitlet har därför lyfts ut ur planen och uppdaterats. Ett avsnitt med gång- och cykelarbetet 2012 2014 har lagts till. Dessutom har Gång- och cykelplanens genomförande förtydligats, både gällande hur planen förhåller sig till kommunens Trafik- och tillgänglighetsprogram, och vilka möjligheter och svårigheter som finns att genomföra projekten beroende på exempelvis väghållarskap, markägoförhållanden och finansiering. I Upplands-Bro finns idag ett gång- och cykelvägnät som täcker stora delar av de tättbebyggda områdena, men behov av kompletteringar finns. Exempel på nya sträckor som föreslås är en regional gång- och cykelväg mellan Bro och Håbo kommun samt en mellankommunal gång- och cykelväg mellan Bro och Sigtuna kommun. Förutom fysiska åtgärder finns förslag på fortsatt arbete med beteendepåverkande åtgärder, såsom information, tips och råd till gång- och cykeltrafikanter på kommunens hemsida. Tanken är att Gång- och cykelplanen ska vara ett överordnat styrdokument, näst efter Översiktsplanen, för kommunens planering av framtida gång- och cykelinvesteringar. I takt med att projekten blir aktuella lyfts de ner till Trafikoch tillgänglighetsprogrammet, som är tänkt att vara ett arbetsdokument där projekt som ska genomföras de närmaste åren presenteras mer i detalj, tidssätts och kostnadsberäknas. Vissa av projekten i Gång- och cykelplanen är inte aktuella i dagsläget, men kommer att bli det när planerade exploateringsområden byggs ut. Flera av projekten kommer att samordnas med olika exploateringsprojekt eller med utbyggnad av VA- eller kraftvärmeledningar. Förslag till åtgärdsförslag lyftes till Tekniska nämnden för beslut den 27 april 2015. Nämnden beslutade återremittera ärendet med uppdrag att förtydliga vilka åtgärder som lyfts bort från åtgärdsprogrammet samt orsaker till detta. Följande åtgärder har tagits bort från Gång- och cykelplanen utan att ännu ha genomförts eller flyttats ner till Trafik- och tillgänglighetsprogrammet: 1 Gång- och cykelvägen från Österhagen till Hällkana via framtida Kockbacka trafikplats. Anledningen är att det inte planeras någon gångoch cykelväg längs med Kockbackavägen och att det inte kommer att vara någon gång- och cykelbana på bron över E18 vid trafikplatsen. 2 Genomföra en resvaneundersökning. Anledningen är att resvaneundersökningar genomförs av många andra myndigheter och andra organisationer, bland annat Trafikförvaltningen och Statistiska centralbyrån. Dessa undersökningar är oftast offentliga och används redan i de sammanhang där resultaten för resvaneundersökningar är relevanta, såsom dragning av busslinjer och jämförelser mellan kommuner. 3 Vidareutveckla Gå och cykla-webb. 4 Förbättra rutiner för bortforsling av skrotcyklar. 5 Inventering av belysning vid övergångsställen och cykelparkeringar.

14 av 100 Anledningen till att (3), (4) och (5) föreslås tas bort är för att de anses vara för detaljerade i förhållande till övriga projekt i gång- och cykelplanen. Jämför dessa projekt med gång- och cykelvägen mellan Bro och Bålsta. Gå och cyklawebb, liksom alla sidor på Upplands-Bros hemsida som går under Tekniska nämndens ansvarsområde, uppdrateras och förbättras kontinuerligt inom det vardagliga arbetet på Tillväxtkontoret. Bortforsling av skrotcyklar sker inom verksamheten för övrigt underhåll av kommunens allmänna ytor, såsom skräpplockning, bortforsling av bilar underhåll av parkbänkar, etc. Inventering av kommunens anläggningar sker kontinuerligt och är ett nödvändigt moment för anläggningarnas drift. Under våren har all belysning inventerats i samband med projektet att byta ut gammal miljöfarlig armatur och under sommaren kommer vägskyltar och därmed kommunens alla övergångsställens lokalisering att inventeras. Gång- och cykelvägprojektet längs Strandvägen finns antaget i Trafik- och tillgänglighetsprogrammet 2015 Gång- och cykelvägsprojektet längs Granhammarsvägen upp till Svea Livgarde ingår, efter revidering den 26 maj 2015, i punkt 8 i detta förslag till uppdatering av åtgärdsförslag i Gång- och cykelplan. Tillväxtkontoret föreslår att Åtgärdsförslag för gång- och cykeltrafik, daterad 14 april 2014, reviderad 26 maj 2015 antas som underlag för beslut om kommande investeringar. Barnperspektiv De föreslagna åtgärderna i Åtgärdsförslag för gång- och cykeltrafik är av stor betydelse sett ur barns perspektiv. Förbättrade gång- och cykelvägar innebär att fler barn kan ta sig till skola och fritidsaktiviteter utan att bli skjutsade med bil, vilket är positivt ur ett barnhälsoperspektiv. Åtgärderna kan leda till en ökad andel gång- och cykeltrafik, vilket kan bidra till att utsläpp och bullerstörningar minskar. Detta förbättrar barns livsmiljö.

15 av 100 Kommunledningskontoret Marianne Hagman Tillväxtchef Charlotte Ahlstrand Tf. Teknisk chef Henrik Karlsson Trafikingengör Bilagor 1 Åtgärdsförslag för gång- och cykeltrafik, daterad den 14 april 2015, reviderat 26 maj 2015 Beslut sänds till Akt

16 av 100 Åtgärdsförslag för gång- och cykeltrafik Uppdatering av Kap. 3 Åtgärdsförslag i Gång- och cykelplanen enligt beslut Ks 42 2012-04-18 Beslutad av Tekniska nämnden 2015-xx-xx Förslag 2015-04-14, reviderat 2015-05-26

17 av 100 Bakgrund Den 18 april 2012 beslutade Kommunstyrelsen att anta gång- och cykelplanen, med några tillägg, som ett underlag för kommande gång- och cykelinvesteringar, samt att ge Tillväxtkontoret i uppdrag att vartannat år föreslå en uppdatering av gång- och cykelplanen genom att ta bort genomförda åtgärder och lägga till nya vartefter behov uppstår. Utöver detta fick Tillväxtkontoret i uppdrag av Kommunstyrelsens dåvarande Samhällsbyggnadsutskott att återkomma med en redovisning av genomförandet av gång- och cykelplanen utifrån aspekten att öka andelen gående och cyklande till pendeltågsstationerna i Bro och Kungsängen. I år sker den första uppdateringen av åtgärdsförslagen i gång- och cykelplanen. Åtgärdsförslagskapitlet har därför lyfts ut ur planen och uppdaterats. Med anledning av uppdraget från Samhällsbyggnadsutskottet har fokus i uppdateringsarbetet till stor del varit att öka gång- och cykeltrafiken till pendeltågsstationerna. Vidare har ett avsnitt med gång- och cykelarbetet 2012 2014 lagts till. Dessutom har arbetet med gång- och cykelplanens genomförande förtydligats, både gällande hur planen förhåller sig till kommunens Trafik- och tillgänglighetsprogram, och vilka möjligheter och svårigheter som finns att genomföra projekten beroende på exempelvis väghållarskap, markägoförhållanden och finansiering. Gång- och cykelplanens genomförande I Upplands-Bro finns idag ett gång- och cykelvägnät som täcker stora delar av de tättbebyggda områdena, men behov av kompletteringar finns. Exempel på nya sträckor som föreslås är en regional gång- och cykelväg mellan Bro och Håbo kommun samt en mellankommunal gång- och cykelväg mellan Bro och Sigtuna kommun. Förutom fysiska åtgärder finns förslag på fortsatt arbete med beteendepåverkande åtgärder, såsom information, tips och råd till gång- och cykeltrafikanter på kommunens hemsida. Tanken är att gång- och cykelplanen ska vara ett överordnat styrdokument, näst efter Översiktsplanen, för kommunens planering av framtida gång- och cykelinvesteringar. I takt med att projekten blir aktuella lyfts de ner till Trafik- och tillgänglighetsprogrammet, som är tänkt att vara ett arbetsdokument där projekt som ska genomföras de närmaste åren presenteras mer i detalj, tidssätts och kostnadsberäknas. Vissa av projekten är inte aktuella i dagsläget, men kommer att bli det när planerade exploateringsområden byggs ut. Flera av projekten planeras att samordnas med olika exploateringsprojekt eller med utbyggnad av VA- eller kraftvärmeledningar. Vissa gång- och cykelprojekt försvåras av att kommunen inte är väghållare för den väg som gång- och cykelvägen är tänkt att gå längs med. Flera av de föreslagna gång- och cykelvägarna är tänkta att gå längs med statliga vägar. Ett exempel är den regionala gång- och cykelvägen från Bro till Håbo kommun. Den regionala cykelplanen är nu framtagen och nu pågår arbetet att ta fram en avsiktsförklaring, som bland annat kommer att behandla finansiering och prioritering av de olika projekten. Mycket pekar på att Trafikverket kommer att finansiera de sträckor av regionala cykelstråk som går längs med statliga vägar. I den regionala cykelplanen ingår emellertid ett stort antal projekt och troligen kommer sträckor med höga cykeltrafikflöden prioriteras. Med andra ord får sannolikt gång- och cykelvägen mellan Bro och Håbo en låg prioritet. Ett sätt att påskynda utbyggnaden kan vara att kommunen finansierar en del av projektering och utbyggnad. Ett viktigt steg är också att inleda ett samarbete med Håbo kommun. När det gäller gång- och cykelvägar som planeras att gå längs med statliga vägar men som inte är utpekade i den regionala cykelplanen måste projektet i ett första steg förankras hos Trafikverket.

18 av 100 Möjligheten finns att Trafikverket går in och medfinansierar, men sannolikt får kommunen stå för en stor del av eller hela finansieringen. Gång- och cykelvägar längs med kommunala vägar finansieras av kommunen. Det finns emellertid möjlighet att ansöka om statlig medfinansiering för upp till 50 procent av kostnaden. Statlig medfinansiering kan exempelvis sökas för projekt som ökar trafiksäkerheten, cykelstråk som bidrar till ett sammanhängande cykelvägnät och för säkra skolvägar. Statlig medfinansiering kommer framöver i första hand att beviljas för regionala cykelprojekt. Gång- och cykelprojekt kan ytterligare försvåras av att kommunen inte är markägare för sträckan där gång- och cykelvägen planeras. Upplands-Bro kommun äger främst mark inom kommunens tätorter. I vissa fall handlar det om en enskild markägare på hela sträckan och i andra fall om ett stort antal markägare eller en samfällighetsförening. Gång- och cykelvägen mellan Håbo-Tibble Kyrkby och Tjustaskolan är ett exempel på ett projekt där flera markägare kommer att beröras. Det finns då olika sätt att lösa in marken, antingen genom avtalsservitut, vilket innebär ett frivilligt avtal mellan parterna, eller att marken tas i anspråk genom en lantmäteriförrättning, ett så kallat officialservitut. Detta är både mer komplicerat och kostsamt. I vissa fall då det rör sig om en samfällighet saknas helt en styrelse, vilket innebär att kommunen vid ett avtalsservitut måste kontakta varje enskild markägare för ett godkännande. Några åtgärder har tagits bort från gång- och cykelplanen. Ett exempel är gång- och cykelvägen från Österhagen till Hällkana via framtida Kockbacka trafikplats. Anledningen är att det inte kommer att bli någon gång- och cykelväg längs med Kockbackavägen och att det inte kommer att vara någon gång- och cykelbana på bron över E18 vid trafikplatsen.

19 av 100 Gång- och cykelarbetet 2012-2014 Nya gång- och cykelvägar En ny gång- och cykelbana har anlagts från Norrbodarondellen till Rönnbärsvägen samt övergångsställen över Rönnbärsvägen och Körsbärsvägen för att knyta samman gång- och cykelvägen längs med Granhammarsvägen med gång- och cykelvägarna kring Kungsängens idrottsplats. Ett nytt gång- och cykelfält har färdigställts längs med Ängsuddsvägen, vilket gör det möjligt att på ett mer trafiksäkert sätt gå och cykla från gång- och cykelvägen längs med Enköpingsvägen mot Broängarnas naturreservat. På norra delen av Bygdegårdsvägen pågår utredning och projektering för en ny gång- och cykelväg samt ny utformning av Bygdegårdsvägen. I samband med detta utreds möjligheterna att bygga en gång- och cykelbana vidare längs med Västra Rydsvägen. Korsningen Bygdegårdsvägen/Kyrkvägen har höjts upp och övergångsställena kring korsningen har tillgänglighetsanpassats. Eventuella ytterligare åtgärder utreds i samband med projekteringen av Bygdegårdsvägen. En ny gångförbindelse har anlagts från Brunna industriområde till Lejondals naturreservat, via Kungsängens golfbana. Drift och underhåll Gång- och cykelvägar har fått en högre prioritet vid snöröjning. Primära gång- och cykelvägar har nu prioritet 1, vilket innebär att de snöröjs först, tillsammans med bussgator och infartsparkeringar. För att hålla efter kvarlämnade cyklar som tar upp platser på cykelparkeringarna vid pendeltågsstationerna genomförs bortrensning av dessa en till två gånger per år. Regionala cykelplanen i Stockholms län För att möjliggöra cykling över kommungränserna och få till ett sammanhängande cykelvägnät krävs ett samarbete mellan kommunerna. Upplands-Bro kommun har medverkat i arbetet med den regionala cykelplanen och nu fortsätter arbetet med att ta fram en avsiktsförklaring. Detta arbete leds i dagsläget av Trafikverket och KSL och syftet är bland annat att ta fram en plan för hur projekten ska prioriteras och finansieras. Beteendepåverkande åtgärder En ny turist- och fritidskarta, som bland annat innehåller gång- och cykelvägar samt turistmål för gång- och cykeltrafik, har tagits fram. Utöver detta har nya Gå och cykla-sidor lagts till under Gata och trafik på kommunens hemsida. Här finns information samt tips och råd för gång- och cykeltrafikanter. Säkra skolvägar Tekniska avdelningen har tidigare haft ett samarbete med skolorna om säkra skolvägar. Detta arbete fick en nystart och under 2014 byggdes Bergaskolans parkering om för att öka trafiksäkerheten. 2015 anläggs en ny cykelparkering, vilket ska uppmuntra barn att gå och cykla till skolan.

20 av 100 Åtgärdsförslag 1. Mellankommunal gång- och cykelförbindelse till Sigtuna kommun Längs med väg 840 och väg 269 planeras flera nya verksamhetsområden. Detaljplanen för hästsportanläggningen vid Önsta gård väster om Bro samhälle, dit Täby galopp kommer att flytta, har vunnit laga kraft. Norr om hästsportanläggningen pågår arbetet med ett detaljplaneprogram för verksamhets- och logistikområdet Kärrängen och Klöv. På andra sidan E18 planerar E:ON att anlägga en kraftvärme- och biogasanläggning. De nya verksamheterna ökar behovet av säkra gång- och cykelförbindelser. En ny gång- och cykelväg föreslås därför mellan Bro och Sigtuna kommun, längs med vägarna 840, 269 och 263. Det finns stora möjligheter till samordning med andra projekt, dels med de exploateringar som tidigare nämnts och dels med utbyggnad av kraftvärmeledningar samt anläggandet av kommunens framtida VA-ledningar till Håbo-Tibble och Sigtuna kommun. Gång- och cykelvägen finns med i kommunens Översiksplan 2010. Projektet kompliceras av att kommunen varken är väghållare för vägarna 840, 269 eller 263 som är statliga vägar och förvaltas av Trafikverket, eller äger marken. 2. Regional gång- och cykelförbindelse genom Bro samhälle och mot Håbo kommun I dagsläget tar det regionala gång- och cykelstråket som går längs med Enköpingsvägen från Järfälla och genom Kungsängen slut i Bro samhälle. Gående och cyklister som ska vidare mot Håbo kommun hänvisas till blandtrafik på Enköpingsvägen. Den föreskrivna hastigheten på Enköpingsvägen är 50 km/h genom Bro samhälle och därefter 70 km/h, vilket innebär att detta inte är trafiksäkert för oskyddade trafikanter. En ny gång- och cykelväg föreslås därför längs med Enköpingsvägen genom Bro och vidare mot Håbo kommun. Gång- och cykelvägen finns med i den regionala cykelplanen för Stockholms län samt i kommunens Översiktsplan 2010. Gång- och cykelvägen genom Bro samhälle samt en översyn av gaturummet på Enköpingsvägen finns med i kommunens Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015. Projektet kompliceras av att kommunen varken är väghållare för Enköpingsvägen på sträckan mellan Bro samhälle och Håbo kommun eller äger marken men. 3. Skällsta industriområde Detaljplanen för en hästsportanläggning vid Önsta gård, väster om Bro samhälle, har vunnit laga kraft. Dessutom pågår detaljplanering för verksamhets- och logistikområdet Kärrängen och Klöv. I och med att Bro samhälle växer västerut kommer väg 840 att få en ny funktion och utformning. Det kommer att uppstå ett behov av förbättrade gång- och cykelförbindelser genom Skällsta industriområde samt övergångsställen som ansluter till de nya områdena. Längs med stora delar av Råbyvägen och Ullevivägen finns idag gång- och cykelbanor. Nya gång- och cykelbanor föreslås därför på de sträckor där det idag saknas, nämligen längs med Skällstavägen, på sträckan mellan Ullevivägen och väg 840, samt längs med Klövtorpsvägen, på sträckan mellan Råbyvägen och väg 840. Projekten kommer att samordnas med den nya hästsportanläggningen öster

21 av 100 om Bro samhälle. Kommunen är både väghållare för Klövtorpsvägen och Skällstavägen, samt äger marken närmast vägen. Dessa sträckor finns även med i Trafik och tillgänglighetsprogram 2015. 4. Fliesbergshuset I norra delen av Skällsta industriområde ligger Fliesbergshuset, med livsmedelsbutik och annan handel. Det finns idag en gång- och cykelväg längs med stora delar av Råbyvägen. En förlängning av gång- och cykelvägen längs med Råbyvägen och vidare längs med Klövtorpsvägen mot Fliesbergshuset föreslås därför. Kommunen är väghållare för Klövtorpsvägen, men äger inte den omgivande marken varför projektet måste genomföras i samarbete med fastighetsägaren. 5. Gång- och cykelväg mellan Håbo-Tibble Kyrkby och Tjustaskolan Håbo-Tibble kyrkby ligger på landsbygden i den norra delen av kommunen. Många barn som bor i Håbo-Tibble går i Tjustaskolan och trafiksäkra gång- och cykelförbindelser är därför efterfrågat. En ny gång- och cykelbana föreslås därför längs med väg 912, på sträckan mellan Håbo-Tibble kyrkby och Tjusta skolväg. I samband med detta kommer kommunen också titta närmare på möjligheterna att anlägga en gång-och cykelväg vidare mot väg 269 och Killinge busshållplats. Projektet kompliceras av att kommunen varken är väghållare för väg 912 eller äger marken på sträckan. Projektet finns med i Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015 och har där fått prioritet 1. I dagsläget pågår en utredning av markägoförhållandena. Projektet måste dessutom förankras hos Trafikverket, som är väghållare för väg 912. 6. Gång- och cykelväg till nya områden söder om Bro samhälle Söder om Bro samhälle planeras flera nya områden med bostäder, skolor, förskolor och annan service. Närmast Bro pendeltågsstation planeras Trädgårdsstaden, som ska inrymma cirka 1000 bostäder. Väster om Trädgårdsstaden, vid Jursta, pågår utbyggnad av omkring 130 bostäder. Söder om Trädgårdsstaden planeras området Tegelhagen med cirka 2000 nya bostäder. Dessutom pågår detaljplanearbete för att möjliggöra ytterligare bostäder på Ådöhalvön. Idag finns en gång- och cykelbana på delar av sträckan mellan Bro pendeltågsstation och Rättarboda, längs med Assurs väg samt Jurstabergsvägen. Utredning pågår för sträckan mellan Bro kyrka och Jurstabergsvägen. Detta finns med som en åtgärd med prioritet i Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015. De nya bostadsområdena kommer att öka behovet av en gång- och cykelväg vidare från Rättarboda mot Ådö skog samt Smidö. Dessutom föreslås en gång- och cykelbana längs med Jurstabergsvägen när behov av detta uppkommer. Utbyggnaden av gång- och cykelvägar planeras att samordnas med de tidigare nämnda exploateringsprojekten. Upplands-Bro äger idag en del mark vid Kvista och Ådö skog, men är inte väghållare för Rösaringvägen eller Ådövägen.

22 av 100 7. Norrboda Brunna verksamhetsområde I Norrboda och Brunna pågår arbete med flera detaljplaner för att möjliggöra en utökning av Norrboda samt Brunna verksamhetsområde. På södra sidan av E18 planeras för handel samt viss bostadsbebyggelse. På norra sidan av E18 planeras ett verksamhets- och logistikområde. Idag finns gång- och cykelbanor på vissa sträckor i Brunna verksamhetsområde. Utbyggnaden av området medför att trafiksituationen kommer att förändras. Bland annat kommer Mätarvägen att förlängas och anslutas till Granhammarsvägen. Nya gång- och cykelbanor planeras längs med de större vägarna i de nya delarna av verksamhetsområdet. Det kommer även att anläggas en cykelparkering i anslutning mot Lejondals naturreservat, så att det blir möjligt att fortsätta till fots in i naturreservatet. I utökningen av verksamhetsområdet ingår också en ny väg med tillhörande gång- och cykelbana mellan Norrboda och Brunna verksamhetsområde, genom vägportarna under E18. 8. Granhammarsvägen och Brunna trafikplats I dagsläget tar gång- och cykelvägen som går längs med Granhammarsvägen från Tibblegårdsrondellen och förbi Norrboda slut vid Brunna trafikplats. Stora, öppna korsningar inbjuder till höga hastigheter. I samband med exploateringsprojektet Brunna Norrboda handelsområde planeras därför trafikplatsen att ses över. Gång- och cykelvägen längs med Granhammarsvägen kommer att passera påfarten till E18 i en tunnel för att sedan ansluta till befintliga gång- och cykelbanor vidare mot norra Brunna och Svea Livgarde samt planerade gång- och cykelbanor i de nya delarna av Brunna verksamhetsområde. 9. Gång- och cykelväg längs med Bygdegårdsvägen och Västra Rydsvägen Bygdegårdsvägen och Västra Rydsvägen fungerar som en infart till Kasmo industriområde och Kungsängens idrottsplats. På den södra delen av Bygdegårdsvägen finns idag en gångbana och längs med den norra delen av Västra Rydsvägen, förbi Kungsängens idrottsplats, finns en gång- och cykelbana. Vid Bygdegårdsvägen ligger exploateringsområdet Korsängen, där det pågår detaljplanearbete för att möjliggöra nya bostäder samt service. I samband med detta projekt kommer Bygdegårdsvägens utformning att ses över på den södra delen av vägen och en ny gång- och cykelbana anläggs på samma sträcka. På norra delen av Bygdegårdsvägen pågår utredning och projektering för en ny utformning av Bygdegårdsvägen samt en ny gång- och cykelbana. Detta ingår som ett projekt med prioritet 1 i Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015. I samband med detta utreds också möjligheterna att anlägga en förlängning av gång- och cykelbanan längs med södra delen av Västra Rydsvägen. Här är emellertid utrymmet begränsat och kommunen äger inte marken vid sidan av vägen. Dessutom finns ett flertal in- och utfarter på båda sidor av vägen, vilket gör det svårt att åstadkomma en trafiksäker gång- och cykelbana. Vidare finns i dagsläget redan en alternativ friliggande gång- och cykelbana förbi Kungsängens idrottsplats. Ett alternativ är därför att förbättra vägvisningen för att styra gående och cyklister att använda den friliggande gång- och cykelvägen.

23 av 100 10. Lejondalsvägen Längs med Lejondalsvägen pågår utbyggnad av villor och radhus i de nya bostadsområdena Kockbacka och Rosenängarna. I samband med exploateringen har nya gång- och cykelvägar byggts ut i de nya områdena. Den nya bebyggelsen ökar också behoven på gång- och cykelförbindelser vidare mot Bro centrum samt kraven på trafiksäkra övergångsställen över Lejondalsvägen. En översyn av Lejondalsvägen, med bland annat tillgänglighetsanpassning av övergångsställen, ombyggnation av en busshållplats samt tillhörande gånganslutningar samt utredning av en ny gång och cykelväg mellan Lejondalsvägen och Björklyckestigen, strax norr om Fjärilsstigen, ingår i Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015. Asfaltering av denna har utförts och belysning kommer näst. 11. Gång- och cykelstråk för motion och rekreation I Upplands-Bro finns flera naturreservat och friluftsområden som kan vara intressanta mål för rekreations- och motionscykling samt vandringar och promenader. Några exempel är Lejondals naturreservat, Naturreservatet Frölunda, Stäketskogens naturreservat, Lillsjöns friluftsområde och Broängarnas naturreservat. Till Stäketskogen är det idag möjligt att gå och cykla på gång- och cykelbanan som går längs med Enköpingsvägen. Till Broängarnas naturreservat finns ett nyanlagt gång- och cykelfält längs med Ängsuddsvägen. Till Lillsjöns friluftsområde finns friliggande gång- och cykelbanor från Bro, Kungsängen, Brunna och Tibble. Sista biten kan man gå och cykla på grusbelagda motionsspår. Till Lejondals naturreservat finns en ny grusbelagd gångväg från Brunna via Kungsängens golfbana. Dessutom finns det på delar av sträckan en gång- och cykelbana längs med Lejondalsvägen och Hällkanavägen. Utöver detta kan man vandra till flera av naturreservaten på Upplands-Broleden. Möjligheterna att anlägga en gång- och cykelbana till Lejondals naturreservat på de sträckor där detta saknas föreslås utredas. Kommunen är väghållare för Lejondalsvägen och Hällkanavägen samt äger omgivande mark på delar av sträckan. Vidare föreslås en utredning av möjligheterna att anlägga en gång- och cykelbana till Naturreservatet Frölunda. Här är Upplands-Bro väghållare för Lennartsnäsvägen och Frölundavägen, men vägområdet är smalt och kommunen äger inte den omgivande marken vilket gör markfrågan komplicerad. En annan svårighet är att få till en trafiksäker gång- och cykelbana genom tunneln under järnvägen, som endast är 6,5 meter bred. I naturreservat råder ofta förbud mot att gräva i marken. Detta innebär att det på sträckan som går genom naturreservatet kan krävas dispens från reservatsföreskrifterna. En gång- och cykelväg inom ett naturreservat ska vida gärna anpassas till naturen, istället för tvärtom. Ett gott exempel är den nya gångvägen till Lejondals naturreservat via Kungsängens golfbana. Den gångvägen är grusbelagd och slingrar sig fram mellan träden, för att åstadkomma minsta möjliga påverkan på naturen. 12. Cykelparkering I dagsläget finns cykelparkering vid de flesta större målpunkterna i Upplands-Bro. I nya områden planeras cykelparkering i samband med detaljplanearbete och projektering. Exempelvis planeras cykelparkeringar i nordvästra delen av Brunna verksamhetsområde, för att göra det möjligt att parkera cykeln och fortsätta till fots vidare in i Lejondals naturreservat. Vid båda pendeltågsstationerna samt vid flera större busshållplatser finns idag cykelparkering. För att ytterligare underlätta kombinerade resor med cykel och buss föreslås större busshållplatser, särskilt i

24 av 100 områden som Aspvik, Sylta, Granhammar och Råby, där avståndet till närmsta busshållplats kan vara långt, att utredas. Vidare föreslås möjligheterna att anlägga cykelparkeringar vid naturreservaten, som Stäketskogen och Frölunda, att utredas. 13. Cykelpumpar I samband med Kulturhusbygget i Kungsängen kommer torget att få en ny utformning. Bland annat planeras cykelparkeringarna att göras om och förses med en cykelpump. En cykelpump föreslås även köpas in till cykelparkeringen vid Bro station. 14. Vägvisning Inom centrumområdena och delar av tätorterna finns idag vägvisning för gång- och cykeltrafik. För att få en sammanhållen vägvisning över hela gång- och cykelvägnätet föreslås att en vägvisningsplan tas fram. Trafikverkets modell med vägvisare och avståndstavlor föreslås användas. I Sverige bygger vägvisning för motordriven trafik på den så kallade fjärrortsprincipen, vilket innebär att vägvisningen längs en väg sker till vägens slutpunkt, fjärrorten. Längs vägen visas sedan den närmaste närorten samt större knutpunkter. I arbetet med den regionala cykelplanen för Stockholms län, som Upplands-Bro medverkar i, utreder man denna princip även för vägvisningen på det regionala cykelnätet. Detta är också en lämplig vägvisningsmetod på det lokala gång- och cykelvägnätet i Upplands-Bro. 15. Beteendepåverkande åtgärder Upplands-Bro kommun har arbetat en hel del med beteendepåverkande åtgärder för gång- och cykeltrafik. Under många år pågick ett projekt med Säkra skolvägar. Inom ramen för det projektet skedde ett samarbete med kommunens skolor, man startade vandrande skolbussar och gjorde fysiska förändringar i trafikmiljön kring skolor. Detta arbete återupptogs och under 2014 fick bland annat Bergaskolans parkering en ny utformning för att öka trafiksäkerheten. Åtgärder kommer också att göras 2015 för att uppmuntra barn att gå och cykla till skolan, exempelvis genom att en ny cykelparkering anläggs vid skolan. Ett försök med en cykelpool har genomförts för anställda i kommunhuset. Projektet startade 2011 och pågick under några år, men fick sedan läggas ner i och med Kulturhusbygget. I samband med avsiktsförklaringen till den regionala cykelplanen utreds olika upplägg för hyrcykelsystem som skulle kunna vara gemensamt för hela regionen. Förslaget är därför att invänta denna utredning för att se om detta skulle kunna vara något som Upplands-Bro kommun inför i framtiden.

25 av 100

26 av 100

27 av 100

28 av 100

29 av 100

30 av 100

31 av 100 Ärende 4

32 av 100 Parkeringsförbud vid kurva på Byggmästarvägen Förslag till beslut 1. Den lokala trafikföreskriften om parkeringsförbud på del av Byggmästarvägen i Bro antas 2. Den lokala trafikföreskiften träder ikraft den 22 juni 2015 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad Sammanfattning En medborgare har uppmärksammat Tillväxtkontoret om en trafikfarlig situation på Byggmästarvägen i Bro. En del av Byggmästarvägen har dålig sikt på grund av en kurva. Vid denna kurva finns på vänster sida en utfart till en flerbostadsfastighet och på östra sidan står ofta bilar parkerade. Genom att införa ett parkeringsförbud inom cirka 10 meter från korsningen på båda sidor om vägen förbättras trafiksäkerheten framförallt för cyklister och gående som annars måste dela på den kvarvarande körbanan med dubbelriktad biltrafik och dålig sikt söderut. Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 27 maj 2015 Barnperspektiv Det är gående och cyklister, vilka till stor utsträckning är barn, som löper störst risk vid den nuvarande trafiksituationen. Barn som är kortare än en bils höjd löper synnerligen stor risk, helt dolda bakom de nuvarande parkerade bilarna. Deras trafiksäkerhet höjs markant vid denna plats i och med den föreslagna lokala trafikföreskriften.

33 av 100 Tillväxtkontoret Marianne Hagman Tillväxtchef Charlotte Ahlstrand Tf. teknisk chef Henrik Karlsson Trafikingenjör Bilagor 1 Tillväxtkontorets förslag till Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om Byggmästarvägen den 10 april 2015 2 Bild på parkerade bilar längs Byggmästarvägen den 30 mars 2015 Beslut sänds till Akt Tekniska avdelningen

34 av 100 LOKALA TRAFIKFÖRESKRIFTER Byggmästarvägen Datum: 2015-04-15 0139 2015:8 Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om Byggmästarvägen; beslutade den 15 juni 2015. Upplands-Bro kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 16 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På Byggmästarvägen längs sträcka enligt kartbild får fordon inte parkeras. Denna författning träder i kraft den 22 juni 2015. Catharina Andersson, Ordförande Tekniska nämnden Marianne Hagman, tillväxtschef Kontrolldatum: 2015-04-15 Byggmästarvägen

35 av 100 Kontrolldatum: 2015-04-15 Byggmästarvägen

36 av 100

37 av 100 Ärende 5

38 av 100 Tidsbegränsad parkering vid Fjärilsstigen i Bro Förslag till beslut 1. Den lokala trafikföreskriften om tidsbegränsad parkering vid Fjärilsstigen antas 2. Den lokala trafikföreskriften träder i kraft den 22 juni 2015 3. Paragrafen förklars omedelbart justerad Sammanfattning Kalevas Seniorer, en pensionärsförening i Bro, uppmärksammade Tillväxtkontoret om att de 26 parkeringsplatserna vid Fjärilsstigen i Bro ofta står fulla och används som boendeparkering. För att göra parkeringen tillgänglig för allmänheten föreslår Tillväxtkontoret en tidsbegränsning på nio timmar med parkeringsskiva. Det förväntas göra så att många långtidsparkerare istället använder egna parkeringar och därmed öppnar upp möjligheten för andra att använda parkeringen, bland andra medlemmar i pensionärsföreningen, kunder till konditoriet och besökande i området. Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 26 maj 2015 Barnperspektiv Genom att höja antalet lediga parkeringsplatser vid Fjärilsstigen minskar söktrafiken i området och därmed höjs trafiksäkerheten för barn i området.

39 av 100 Tillväxtkontoret Marianne Hagman Tillväxtchef Charlotte Ahlstrand Tf. teknisk chef Henrik Karlsson Trafikingenjör Bilagor 1 Förslag till Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om parkering vid Fjärilsstigen den 26 maj 2015 2 Kartbild över parkering i omgivningen den 26 maj 2015 Beslut sänds till Akt Tekniska avdelningen

40 av 100 LOKALA TRAFIKFÖRESKRIFTER Fjärilsstigen Datum: 2015-05-26 0139 2015:12 Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om parkering vid Fjärilsstigen; beslutade den 15 juni 2015. Upplands-Bro kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 17 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. 1 Inom markerat område vid Fjärilsstigen enligt kartbild inom parkeringsplatser får fordon parkeras under högst 9 tim i följd. 2 Parkeringsskiva eller motsvarande ska användas. Denna författning träder i kraft den 22 juni 2015. Catharina Andersson, Ordförande Tekniska nämnden Marianne Hagman, tillväxtschef Kontrolldatum: 2015-05-26 Fjärilsstigen

41 av 100 Kontrolldatum: 2015-05-26 Fjärilsstigen

42 av 100 Ärende 6

43 av 100 Medborgarförslag om hastigheten på Granhammarsvägen vid E18 Förslag till beslut Tekniska nämnden anser att medborgarförslaget är besvarat. Hastigheten vid nämnd sträcka kommer att ses över i kommunens hastighetsrevisions fortsatta utredning. Åtgärder för förbättrad trafiksäkerhet längs Granhammarsvägen ingår även i genomförandet av detaljplanen för Norrboda-Brunna handelsområde. Sammanfattning Ett medborgarförslag om att sänka hastigheten på Granhammarsvägen vid E18 har inkommit till kommunen. Tillväxtkontoret föreslår att Tekniska nämnden anser medborgarförslaget besvarat i och med att hastigheten vid nämnd sträcka ämnas utredas i höst samt att åtgärder för förbättrad trafiksäkerhet längs Granhammarsvägen kommer att vidtas vid genomförandet av detaljplanen för Norrboda-Brunna handelsområde. Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 27 maj 2015 Medborgarförslaget som inkom den 14 april 2015 Ärendet Den 14 april 2015 inkom ett medborgarförslag angående hastigheten på Granhammarsvägen vid E18. Då ansvaret för trafiksäkerheten som beskrivs i förslaget finns under Tekniska nämndens ansvarsområde beslöt Kommunfullmäktige att lämna över förslaget till Tekniska nämnden för beslut. Tillväxtkontoret vill tacka för medborgarförslaget och ser mycket positivt på förslag som bidrar till att göra trafikmiljön säkrare. Tillväxtkontoret arbetar kontinuerligt med dessa viktiga frågor bland annat utifrån Trafik- och tillgänglighetsprogrammet. I 2015 års Trafik- och tillgänglighetsprogram ingår att fortsätta på arbetet med kommunens hastighetsrevision. Den 24 september 2014 föreslog Tillväxtkontoret, i ett förslag med många andra hastighetsändringar, att

44 av 100 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott skulle besluta om att sänka hastighetsbegränsningen på denna väg till 60 km/h. Utskottet beslutade att återremittera ärendet i väntan på kompletterande utredning. Detta ärende planeras återupptas hösten 2015. Åtgärder för förbättrad trafiksäkerhet längs Granhammarsvägen ingår även i genomförandet av detaljplanen för Norrboda-Brunna handelsområde. Tillväxtkontoret föreslår att Tekniska nämnden anser medborgarförslaget besvarat i och med att hastigheten vid nämnd sträcka kommer att ses över i kommunens hastighetsrevisions fortsatta utredning, samt i och med att åtgärder för förbättrad trafiksäkerhet längs Granhammarsvägen ingår i genomförandet av detaljplanen för Norrboda-Brunna handelsområde. Barnperspektiv Sänkta hastigheter och andra åtgärder som ökar trafiksäkerheten är särskilt viktiga för oskyddade trafikanter som ofta kan vara barn och unga. Trafiksäkerhetsfrågan väger därför tungt i kommunens avvägningar i den fortsatta planeringen av det kommunala vägnätet. Tillväxtkontoret Marianne Hagman Tillväxtchef Charlotte Ahlstrand Tf. teknisk chef Henrik Karlsson Trafikingenjör Bilagor 1 Medborgarförslaget som inkom den 14 april 2015 Beslut sänds till Förslagsställaren Kommunstyrelsen Akt

45 av 100

46 av 100 Ärende 7

47 av 100 Medborgarförslag om säkrare lösning för den lätta trafiken vid Västra Rydsvägen Förslag till beslut Tekniska nämnden anser medborgarförslaget besvarat i och med att Tillväxtkontoret har i uppdrag att utreda breddning av Västra Rydsvägen med gång- och cykelbana enligt punkt 8 i Trafik- och tillgänglighetsprogrammet. En utredning av en ny gång- och cykelväg från Ängsvägen till befintlig gång- och cykelbana vid Västra Rydsvägen ska även tas med i kommande arbete med Trafik- och tillgänglighetsprogram för år 2016. Sammanfattning Kommunfullmäktige lämnade den 22 april 2015 över ett medborgarförslag om gång- och cykelbanor vid Kasmo Industriområde till Tekniska nämnden för beslut. Ena delen av förslaget, trottoar längs Skyttens väg vid Kasmo industriområde, finns redan med i Trafik- och tillgänglighetsprogrammet. Tillväxtkontoret föreslår att den andra delen av förslaget hanteras i kommande uppdatering av Trafik- och tillgänglighetsprogrammet 2016. Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 11 maj 2015 Ärendet Kommunfullmäktige lämnade den 22 april 2015 över ett medborgarförslag till Tekniska nämnden för beslut. Medborgarförslaget består av två förslag: Bredda Västra Rydsvägen från korsningen med Rålambs väg och norrut för att göra plats för en trottoar eller gång- och cykelbana. Anlägga en ny gång- och cykelväg från slutet av Ängsvägen mellan E18 och Kasmo industriområde till befintlig gång- och cykelbana på Västra Rydsvägen.

48 av 100 Tillväxtkontoret vill tacka för medborgarförslaget och ser mycket positivt på förslag som bidrar till att göra trafikmiljön säkrare. Tillväxtkontoret arbetar kontinuerligt med dessa viktiga frågor bland annat utifrån Trafik- och tillgänglighetsprogrammet. Enligt punkt 8 i Trafik- och tillgänglighetsprogrammet 2015 ämnas redan nämnd sträcka på Västra Rydsvägen utredas. Att anlägga en ny gång- och cykelväg från slutet av Ängsvägen till befintlig gång- och cykelbana på Västra Rydsvägen har många fördelar för kommunen. Det skulle minska avståndet till Kungsängens station för gående och cyklister med cirka 100 meter samtidigt som den kortaste vägen skulle ändras så att gående skulle behöva gå 200 meter mindre på bilväg som saknar trottoar. Detta gör det både bekvämare och säkrare för kommunens medborgare att gå och cykla. Gång- och cykelvägen skulle få plats helt inom kommunens mark och gällande byggnadsplan tillåter det. Detta underlättar byggprocessen. Om utredningen av breddning av Västra Rydsvägen skulle visa att kommunen behöver ta mark i anspråk blir detta ett attraktivt alternativ för att binda samman Kungsängen och Brunna med ett trafiksäkert gång- och cykelstråk. Eftersom det är möjligt att en sådan åtgärd skulle öka cykelpendlandet både till pendeltågsstationen och till destinationer i regionen, utanför kommunen, finns möjlighet till medfinansiering både från Trafikförvaltningen och från Trafikverket om sammanlagt mer än 50 procent av projektets kostnader. Med tanke på ovanstående anser Tillväxtkontoret att utredning av gång- och cykelväg från slutet av Ängsvägen till befintlig gång- och cykelväg på Västra Rydsvägen bör läggas in i Trafik- och tillgänglighetsprogrammet. Detta föreslårs hanteras i kommande uppdatering av Trafik- och tillgänglighetsprogrammet 2016. Barnperspektiv Idag är många av de gående och cyklande som trafikerar Västra Rydsvägen barn. Barn har mindre ofta än vuxna alternativet att åka bil. En breddning av Västra Rydsvägen med gång- och cykelbana skulle innebära en höjning av trafiksäkerheten för barn. Den nya gång- och cykelväglänken kommer att göra färden mellan Brunna och Kungsängen, som båda har skolor och elever från varandra, kortare och trafiksäkrare för barn. Tillväxtkontoret

49 av 100 Marianne Hagman Tillväxtchef Charlotte Ahlstrand Tf. teknisk chef Henrik Karlsson Trafikingenjör Bilagor 1 Medborgarförslaget som inkom den 4 februari 2015 Beslut sänds till Förslagsställaren Kommunstyrelsen Akt

50 av 100

51 av 100

52 av 100 Ärende 8

53 av 100 Övertagande av Trafikverkets vägar Förslag till beslut 1 Tillväxtchefen får i uppdrag att ta över väghållarskapet för Tranbyggevägen samt för Håbo- Tibblevägen från väg 840 fram till gränsen för militärt område söder om infarten till Långvreten. 2 Tekniska nämnden godkänner Trafikverkets förslag att det kommunala väghållningsområdet för Bro utvidgas med området kring Rättarboda samt sydöstra Finnsta. Sammanfattning Trafikverket vill lämna över sina mindre vägar till kommunen. Tillväxtkontoret har tillsammans med Trafikverket diskuterat fram två vägar som är av intresse för kommunen att ta över(håbo-tibblevägen och Tranbyggevägen). Det kan underlätta tillkomsten av en gång- och cykelväg till från Håbo-Tibble till Tjustaskolan samt utvecklingen av nya vatten- och avloppsnät i området norr om Lejondalssjön. Det skulle innebära att kommunen inte behöver gå över andra fastighetsägares markområden, samt göra det möjligt att lägga den nya huvudvattenledningen till Sigtuna i eller intill en befintlig väg istället för att behöva söka ledningsrätt av enskilda fastighetsägare. Detta skulle bespara kommunen uppskattningsvis två till tio miljoner kronor, men det innebär å andra sidan ökade kostnader för vägunderhåll för Tekniska nämnden. Med tanke på de besparingar som väghållarskapet skulle innebära för kommunen föreslår Tillväxtkontoret att Tekniska nämnden beslutar att Tillväxtchefen får i uppdrag att ta över väghållarskapet för båda vägarna. Tillväxtkontret föreslår även att Tekniska nämnden godkänner Trafikverkets förslag att det kommunala väghållningsområdet för Bro utvidgas med området kring Rättarboda samt sydöstra Finnsta. Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 18 maj 2015 Ärendet I Upplands-Bro kommun finns enskilda och allmänna vägar. Av de allmänna är kommunen väghållare för några, oftast de inne i tätorterna och Trafikverket

54 av 100 väghållare för andra, oftast de stora vägarna som går mellan orter och kommuner. Men Trafikverket är också väghållare för några mindre vägar som i vissa fall inte är sammankopplade med resten av deras vägnät. Förändringar i Trafikverkets uppdrag har medfört att de inte längre vill vara väghållare för de mindre vägarna, inte minst för att de kostar i underhåll. I våras inledde Trafikverket ett projekt med syftet att rationalisera väghållarskapet, d.v.s. att själva bli av med väghållarskapet för vägar som inte är viktiga från ett regionalt perspektiv. Vissa av de vägar som Trafikverket vill göra sig av med kan vägföreningar komma att ta över, andra måste förbli allmänna, t.ex. de som betjänar fler än 200 fastboende, leder till begravningsplats eller andra allmänna inrättningar eller används som genomfartsväg. Av alla de vägar som Trafikverket vill lämna över finns två vars nytta för kommunen möjligen överstiger deras kostnad i underhåll: 1. Tranbyggevägen. Denna väg förväntas kosta kommunen uppskattningsvis 38000 kr per år i drift, men för detta pris kommer kommunen vidare i projektet Gång- och cykelväg mellan Håbo-Tibble kyrkby och Tjustaskolan eftersom ett av hindren i detta projekt, enligt tidigare utredningar, har varit att kommunen inte är väghållare för Tranbyggevägen. Nyttovärdet för detta har inte omsatts i kronor. Dessutom kommer kostnaden för utveckling av det lokala vatten- och avloppsnätet att minskas med mellan en och fem miljoner kronor om kommunen är väghållare för Tranbyggevägen eftersom vi då kan anlägga inom eget vägområde. Trafikverket erbjuder endast att kommunen tar över hela den föreslagna vägsträckan eftersom de inte vill ha öar eller stumpar av väg som de är väghållare för. 2. Håbo-Tibblevägen. Denna väg förväntas kosta kommunen uppskattningsvis 25000 kr per år i drift. Huvudvattenledningen som för närvarande håller på att projekteras är tänkt att gå bredvid Håbo- Tibblevägen eftersom Trafikverket inte tillåter kommunen att lägga den intill eller under vägen. Detta står kommunen dyrt eftersom man längs hela den cirka fyra kilometer långa sträckan måste bekosta sprängning om man stöter på berg och utgrävning om man stöter på fornlämningar. Genom att ta över väghållarskapet för Håbo-Tibblevägen kan kommunen lägga ledningen under eller intill vägen och därmed slippa dessa extra kostnader som idag uppskattas till mellan en och fem miljoner kronor. Anledningen att kostnadsspannet är så brett är för att ingen geologisk undersökning har gjorts än. Även framtida underhållsarbeten av vatten- och avloppledningar underlättas av övertagandet av vägarna eftersom arbetet kan utföras på egen mark.

55 av 100 Med tanke på att vägarna i fråga ligger i ett av kommunens utvecklingsområden finns även stora möjligheter för fler oförutsedda besparingar i framtida utvecklingsprojekt. Enligt praxis besiktigas vägarna innan överlämning och vägar i eftersatt skick rustas upp eller kompenseras ekonomiskt. Med tanke på de besparingar som väghållarskapet skulle innebära för kommunen föreslår Tillväxtkontoret att Tekniska nämnden beslutar att Tillväxtchefen får i uppdrag att ta över väghållarskapet för båda vägarna och godkänner väghållningsområdet enligt bilaga 1. Väghållningsområde Staten är normalt väghållare för allmänna vägar. Regeringen kan besluta att en kommun ska vara väghållare enligt väglagen inom ett definierat väghållningsområde. Det innebär att kommunen är väghållare för det allmänna vägnätet inom detta område. Normalt utgörs väghållningsområdet av ett område runt kommunens huvudort och så kallade satellitorter inom kommunen. I regel undantas det övergripande allmänna vägnätet där staten behåller väghållaransvaret. När ett väghållarskap ändras eller allmänna vägar tillkommer brukar Trafikverket ändra väghållningsområde. Enskilda vägar inom kommunalt väghållningsområde och inom en detaljplan kan inte beviljas statligt vägbidrag och kan förlora befintligt statligt bidrag om båda kriterierna skulle uppfyllas. Inga av förslagens förändringar, enligt bilaga 1, riskerar att göra så att medborgare förlorar möjligheten till statligt vägbidrag eftersom det endast är allmänna vägar som flyttas in till det kommunala väghållningsområdet. Barnperspektiv Som väghållare äger kommunen frågan om hastighetsbegränsningar och har därmed möjlighet se över hastigheten till exempel i anslutning till skolor/förskolor. I och med att projektet Gång- och cykelväg mellan Håbo- Tibble kyrkby och Tjustaskolan påverkas av väghållarskapet påverkar detta ärende barn indirekt positivt. En indirekt aspekt är att utvecklingen av kommunalt VA i området bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling vilket verkligen kommer barnen tillgodo.