Hälsan i Sala kommun 2014



Relevanta dokument
Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Stockholmsenkäten 2012

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

4. Behov av hälso- och sjukvård

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Verksamhetsplan för år 2014

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

Hälsosamtalet i skolan - resultat

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

FÖRFATTNINGSSAMLING FLIK (9) Folkhälsopolicy. Beslutande Kommunfullmäktige Senast reviderad Giltighetstid Tills vidare

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Stockholmsenkäten 2016 vad har ungdomarna svarat? Marie Haesert

Fysisk och psykosocial miljö

Förhandspresentation. Folkhälsoenkät Ung Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

DNR: KS2018/53/11. Redovisning av ELSA-statistik läsåret Dnr KS2018/53/11. Bildningsutskottet (1) Bu 16

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

Livsstilsstudien rapport

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Trivselenkät. Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018

Kost och Fysisk Aktivitet

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

16 JANUARI Psykisk hälsa

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

DNR: KS2019/83/11. Redovisning av ELSA-statistik läsåret KS2019/83/ (2) Kommunstyrelsen

Att höra eller nästan inte höra

Stockholmsenkäten Stockholms län 2018

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret

UNG Liv & hälsa Ung Västerås. Resultat från en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor bland skolelever

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Stockholmsenkätens länsresultat 2010

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse

Ungdomars droganvändning Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa

LIV & HÄLSA UNG Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Andel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

Drogvaneundersökning 2016

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Stockholmsenkäten 2010

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Om mig. Länsrapport

Folkhälsorapport Barn och unga 2016

Om alla vuxna i din kommun blir överens om att ingen ska dricka alkohol innan man är 18 år är problemet med ungdomsfylleri i princip redan löst!

Stockholmsenkäten 2014

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?

Hur många missbrukar cannabis?

7 APRIL Fysisk Hälsa. Övervikt och fetma

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Hur mår barn och unga i HELSINGBORG?

Motion angående sockerpolicy för elever inom förskolan och grundskolan i Sala kommun

Jämnårigorientering som orsak till flickors ökande psykiska ohälsa

Ungdomsenkäten Marie Haesert

Stockholmsenkäten Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA All statistik i punktform

Fokus på utländsk bakgrund

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År Kristina Neskovic

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Transkript:

Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag att samla och analysera information om hälsoläget i Västmanland. Informationen baseras på vetenskapligt framtagen hälsodata från undersökningar gjorda både lokalt, regionalt och nationellt. Kompetenscentrum tolkar och värderar hälsodata och hjälper kommunerna att planera i folkhälsofrågor. Ett av de bästa underlag för hälsodata är undersökningarna Liv och Hälsa Ung och Hälsa på lika villkor (vuxen) som kommun medverkar i. Kompetenscentrum har nu lämnat ut en sammanställning för senaste undersökningen av Liv och Hälsa Ung för länet och kommunerna. Här kommer en redovisning av hälsoläget i kommunen. ALLMÄNNA HÄLSOLÄGET l V ÄSTMANLAND Västmanlänningarnas allmänna hälsa är på många sätt jämförbar med riket som helhet. Undantaget är att kvinnor har lite mer värk i skuldror, nacke och axlar och lite högre blodtryck Även männen i Västmanland har lite högre blodtryck men problemet med männen är att de är fetare än övriga män i riket. Västmanland har bättre siffror på hjärtinfarktsdödlighet men sämre siffror i dödlighet av lungcancer. Andelen kvinnor som röker eller snusar under graviditeten är något högre i Västmanland än i riket. HÄLSOLÄGET l SALA KOMMUN För s del är den allmänna hälsan något sämre i jämförelse med Västmanlands län (och riket) och det är framförallt högt blodtryck hos kvinnor och män värk i skuldror, nacke och axlar framförallt hos kvinnor unga män är fetare unga flickor är mer stressade POSITIVA SIFFROR l LIV OCH HÄLSA UNG Det som är positivt i senaste undersökningen av Liv och Hälsa Ung är att en stor andel elever trivs i skolan. SALAKOMMUN Box 304 733 25 Besöksadress: Stora Torget l Växel: 0224-74 78 02 Fax: 0224-188 50 information @sala.se www.sala.se Per Skog Säkerhets- och energiradgivare Informationsenheten per.skog@sala.se Direkt: 0224-74 78 08

2 (7) Hälsa Andelen med bra självskattad hälsa är ett samlat mått på individens hälsa. Vi vet att hälsan hos barn följer med upp när de blir vuxna. Att förebygga barns ohälsa ökar innevånarnas hälsa i framtiden. På frågan om eleven Mår bra eller Mycket bra ligger över snittet i Västmanland för både flickor och pojkar. Siffrorna visar att andelen med bra hälsa har ökat något bland ungdomarna de senaste åren. 10 9 9 8 7 6 5 4 3 2 1 läsår 7 79% 8 83% läsår 9 läsår2gymn Mår bra eller mycket bra i skolan Det som är oroande är att hälsan skiljer sig mycket mellan flickor och pojkar. Obalansen verkar mer tydlig i landsortskommuner än kommuner nära Västerås. Obalansen blir ännu tydligare med nedan fråga.

3 (7) På frågan om eleven mår dåligt eller mycket dåligt får vi se en tydligare skillnad mellan könen. Pojkarna har lägre siffror än övriga länet medan flickorna för åk 9 ligger mycket över länssnittet på 8% där ligger på12 %. Mår dåligt eller mycket dåligt Läså r 2 Läså r 2 Sa la Gymn Skillnaderna mellan könen visas också på frågan om eleven är ofta eller alltid är stressad. Skillnaden är så stor att vi måste göra något åt siffrorna då fli ckorna ligger högre än länssnittet och pojkarna ligger lägre än länssnittet Ofta e ller alltid är stressad Poj kar Läså r 7 S.ala Sa la Gym n

4 (7) På frågan om eleverna Trivs ganska bra eller mycket bra i skolan ligger i nivå med länet förutom att flickor har en låg siffra på åk 2 i gymnasiet. har 80 o/o emedan 71 o/o. 10 9 Trivs ganska bra eller mycket bra i skolan 8 7 6 5 4 3 Poj kar 2 1 Läsår7 Gymn Trivs ganska bra eller mycket bra i skolan På frågan om eleven har blivit allvarligt retad senaste läsåret ligger vi över snittet för pojkar åk 7. 3 3 2 2 Allva ~rligt retad senaste läsåret 1 1 Pojka r Läså r7 Läsår7 Läså r 9 Gymn

s (7) 29% av pojkarna har blivit utsatt för fysisk mobbing senaste läsåret i åk 7. Fysisk mobbning avses slag, sparkar eller annat våld som har inträffat minst ett tillfälle det senaste läsåret. Här ligger högre än länet i alla åldersgrupper och för åk 7 och åk 9 ligger vi mycket över länet. Flickorna har bättre siffror men flickorna i åk 7 ligger också över länssiffrorna. 3 3 2 Utsatt för fysisk mobbning 2 1 1 sala Läså r 2 Gy m n Utsatt för fysisk mobbning senaste läsåret 49% av flickorna och 3 av pojkarna i åk 7 har blivit utsatta för psykisk mobbing. Med indirekt mobbning menas att eleven har upplevt att skolkamraterna har ljugit, pratat skit om eller frusit ut denne från gruppen vid minst ett tillfåll e det senaste läsåret. Indirekt mobbning ökar bland länets ungdomar vid jämförelse mot tidigare år. Den här formen är dock betydligt vanligare bland flickor än pojkar. Utsatt för indireikt mobbning Läså r 7 Gym n Utsatt fö r indirekt mobbning senaste läsåret.

~SALA ~KOMMUN 6 (7) Att flickorna mår sämre än pojkarna visar också frågan om de har föräldrar som grälar allvarligt minst en gång i månaden. Här finns det också en markant skillnad mellan könen. 2 Föräldrar som grälar allvarligt 2 1 1 Po jkar f lickor sala Lan Läså r 9 Lan Gy m n Läså r 2 Föräldrar som grälar allvarligt minst en gång i månaden skolk Skolket minskar i länet och ligger bra till. Flickor på gymnasiet i skolkar mer än övriga flickor i länet. skolkar minst 2-3 ggr i mån 1 9% 8% 7% 6% 4% 3% Pojka r 2% 1% Läså r 7 Läså r 9 Läså r 2 Gym n Skolkar minst 2-3 gånger i månaden. Berusning Under många år har vi arbetat för att motverka berusning bland ungdomarna och äntligen har vi fått kredit för detta arbete. ligger bland de bästa i länet med andelen som berusar sig minst en gång i månaden i åk 9.

7 (7) Rökning I grundskolan är det få som röker dagligen. 2-3 o/o i åk 9 och 7-8 o/o av gymnasieeleverna vilket är en mycket bra siffra i länet. Vi vet att rökning är en inkörsport till narkotikabruk och rökning måste motverkas. Motion Trenden är att fler tränar med fysisk aktivitet i minst 30 minuter per vecka så de blir andfådda. 80 o/o tränar mer än en gång i veckan i men ju äldre eleverna blir desto färre uppger att de tränar. Motion är viktig för att bibehålla hälsan upp i vuxen ålder. Övervikt Andelen med övervikt eller fetma har i åk 9 en av länets största andel bland pojkar i jämförelse med länet. Flickorna ligger på normal nivå. Överviktiga elle,r feta 4 4 3. 3 2 2 Pojka r 1 1 Läså r9 sala Läsår9 Gymn REKOMMENDATION Kompetenscentrum understryker att trygga och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar är avgörande för folkhälsan på längre sikt. Under barndomen läggs grunden för hälsan i vuxen ålder. Kompetenscentrum rekommenderar kommun att rikta insatser för att förebygga övervikt hos pojkar psykisk ohälsa hos flickor Dessutom är det bekymmersamt att nästan var tredje pojke i åk 7 och var femte pojke i åk 9 blir fysiskt misshandlad senaste läsåret. Liksom att nästan varannan flicka i åk 7 och 9 har blivit utsatt för indirekt mobbning senaste läsåret. Per Skog