Professor Lena Abrahamsson Industriell produktionsmiljö, Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet



Relevanta dokument
P r o f e s s o r L e n a A b r a h a m s s o n Industriell produktionsmiljö, Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Mångfald som förutsättning för kompetensutveckling

Kön är en grundläggande strukturerande och organiserande princip i samhället. Kön är en påverkande faktor i organisationer

Organisation och kön. Line Holth

P r o f e s s o r L e n a A b r a h a m s s o n Industriell produktionsmiljö, Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Attraktiva arbetsplatser som sätter kvinnor och män i centrum. Jan Johansson, professor arbetsvetenskap, LTU Bergforskdagarna 2017

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Idrott, genus & jämställdhet

Framtidens friska arbetsplatser?

How are good and bad jobs created? Case studies of employee, managerial and organisational factors and processes

jämställd arbetsmiljö!

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Grundläggande jämställdhetskunskap

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

Jämställdhet. i samhället. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i organisationen. Jämställdhet. Jämställdhet. i organisationen.

Hållbart arbete. så utvecklar vi arbetet

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt

Hela lönen, hela tiden

GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN. Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Robertsfors kommun. Robertsfors kommuns jämställdhetsplan

Jämställdhetsintegrering vid SLU

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

Jämställdhetens ABC 1

Jämställdhetsperspektiv inom ekonomiskt bistånd

Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Förvirrande begrepp?

Välkommen till Svenska ESF-rådet

Män har varit här längst

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut

Jämställdhet. på arbetsplatsen. Aha! Om jämställdhet på arbetsplatsen

Jämställdhet. på arbetsplatsen. Läs också Jämställdhet i organisationen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i organisationen.

Jämställdhetspolicy. Antagen 14 dec. 2016

13 Program för ett jämställt Stockholm Kulturförvaltningens svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.1/2297/2017

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran

Förskolans arbete med jämställdhet

Förklaring av olika begrepp

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället.

Jämställdhetsintegrering

Din lön och din utveckling

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017

Jämställdhet. Horisontella kriterier

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Plan för jämställdhetsintegrering av Mälardalens högskola

Genus och jämställdhet på mansdominerade arbetsplatser

IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE

Vår arbetsplats. Kongress Att trivas och utvecklas på jobbet!

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

Jämställdhet Genus Ledarskap

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Årskurs 7-9: Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.

Kristina Lindholm

Jämställdhetsplan 2010 för

Under luppen! Genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen

Organisering. Aida Alvinius.

Männen, malmen och jakten på kvinnorna

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Professor Lena Abrahamsson. Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor

JÄMSTÄLLDHET. Vi spelar i samma lag

Jämställdhet. i samhället. Aha! Om jämställdhet i samhället

Processtöd jämställdhetsintegrering

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

JÄMSTÄLLDHET I PRAKTIKEN

Linköpings personalpolitiska program

14 Program för ett jämställt Stockholm Stadsarkivets svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.6/11420/2017

Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning. Peter Kempinsky och Åsa Trotzig

Bilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå Kommun

Linköpings personalpolitiska program

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Jämställdhet. Detta vill IF Metall på arbetsplatsen, i organisationen och i samhället.

På spaning efter jämställdheten

J Ä M S T Ä L L D H E T

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Program för ett jämställt Stockholm Svar på remiss från kommunstyrelsen

Ett jämställt KTH Jämställdhetsintegrering KTH

Genus, jämställdhet och den könssegregerade arbetsmarknaden"

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Intraservice Integration i boendemiljö

Kommunikationsplan Strategi för jämställdhetsintegrering

Företagshälsa Hållbara organisationer ur ett Genus & Jämställdhetsperspektiv. Lenita Norberg & Robert Björngard

Fokus Yrkesutbildning VO

Genusteorier och internationella perspektiv

Transkript:

Arbetsvetenskap och genus Framgångsfaktorer & tankefällor Vilken roll har jämställdhet för hållbar utveckling? Ojämställdhet i arbetslivet skapar problem för regionen, organisationen, arbetsmiljön, utvecklingsarbetet och individen Professor Lena Abrahamsson Industriell produktionsmiljö, Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Den ojämställda genusordningen 2 Skapas hela tiden samtidigt som vi gör kön Hierarki och segregering skillnader mellan kvinnor och män söks, skapas, överdrivs motsatser, naturliga, frivilliga och oföränderliga På samhällsnivå och inne i organisationer Den är lokal, tidsberoende och följsam det sker förändringar (till det bättre), eller? 2012-03-19

Fyra könsskapande områden samverkar och/eller fungerar som vågskålar? Strukturer och organisering Könsbaserad horisontell och hierarkisk uppdelning samt orättvisor och könskillnader i makt, villkor och resurser Sorterar könen konkret, men fungerar även symboliskt och normativt Inom utbildning, arbetsplatser, organisationer, yrken, familjer Eller inte? Symboler och normer Myter, idéer, sagor i form, bild och ord Det symboliska könet TV, filmer, reklam, böcker, kläder, leksaker etc etc Ofta uppbyggt kring dualism, motsatser Fungerar ofta som moralisk legalisering och förstärkning av köns-skillnader i villkor/struktur Eller inte? Relationer och beteendemönster Sker i interaktionen mellan människor Allianser och exklusioner Stödjande, återställande Följer ofta det symboliska könet, förutfattade dominansförhållanden och underordningar och/eller det strukturella könet Skapar, legaliserar och förstärker föreställningar om könsskillnader Eller inte? 2012-03-19 Lena Abrahamsson, Arbetsvetenskap Individuell förståelse och anpassning Detta sker inne i huvudet på individer, mentalt arbete Det individuella könet Lämpligt beteende och korrekt personlighet Men också djupare formning av identitet, socialisering, lärande Följer de andra processerna Eller inte? Vi kan leva med paradoxer

Genus och arbetsliv 4 Mer stereotypt i yrke, arbete, kompetens och yrkesutbildning än i vardagen, hemma, i verkligheten??? Genus är en direkt påverkande faktor i arbetslivet Vare sig vi vill eller inte organisering efter kön konstruktion av kön 2012-03-19

Genus och arbetsorganisation 5 En stereotyp (ojämställd) könsordning finns inbäddad i många organisationers uppbyggnad i kulturen, strukturen och tekniken Många murar och gränser i organisationen har direkta kopplingar till uppdelning mellan kvinnor och män och mellan kvinnojobb och mansjobb fördomar om kvinnor och män Att återställa ordningen Lena Abrahamsson Borea 2012-03-19 Bokförlag, 2009

Genusordningen varierar i utseende, styrka och omfattning Att återställa ordningen Lena Abrahamsson Borea Bokförlag, 2009 6 Exempel från industrin olika grader eller typer av genusordningar: 1. Könshomogen (mansdominerad) manlighet är viktigt (och kvinnlighet i periferin) 2. Könsuppdelad (50/50) kvinnlighet och manlighet är viktigt 3. Könsblandad (50/50) kön är ingen stor affär Ju mer betydelse eller omfattning kön har i organisationen desto mer problem och återställare under förändringsprocessen

7 En krock mellan organisationsprinciper Den ojämställda genusordningen uppdelning Den moderna organisationen blandning, helhet hierarki delaktighet, platta org. Ojämställdhet blir ett hinder för den moderna organisationen (t.ex. Lean production, processorganisation, lärande organisation mm) Jämställdhet kan vara en bieffekt eller ett villkor för att kunna införa en modern organisation? 2012-03-21 Lena Abrahamsson, Arbetsvetenskap

8 Ojämställdhet skapar hinder på många sätt Hinder för utvecklingen av en modern arbetsorganisation (t.ex. Lean) hindrar den positiva utveckling som teoretisk skulle kunna ske den ojämställda könsordningen upprepas, bevaras och återställs och därmed också resten av organisationen på en praktisk och strukturell nivå blir den ojämställda könsordningen en tung ryggsäck i förändringsarbetet även om återställarna kan vara tillfälliga (några år) är de problematiska och dyra när de sker Hinder för organisationen begränsar och försvårar förändring, flexibilitet, samarbete, kommunikation, kompetensutveckling, rekrytering, lärande, innovation, kreativitet, implementering av ny teknik Hinder för individen begränsar och försvårar arbetsvillkor, arbetsmiljö, handlingsutrymme, karriär, rörlighet, yrkesval, kompetensutveckling, lärande 2012-03-21 Lena Abrahamsson, Arbetsvetenskap

Förändringar i arbetsorganisationer kan ge ny ojämställdhet? 9 Lean (och liknande koncept) kan implementeras utan förändringar i den ojämställda genusordningen på företaget passar väl ihop med den könsuppdelade arbetsmarknaden med olika typer av jobb för kvinnor och för män Finns också studier som visar på en förstärkning av ojämställdhet mer enkönade avdelningar/enheter (istället för arbetsmiljöförbättringar och arbetsrotation) outsoursing av kvinnojobben, kvinnor ses som otillräckligt kvalificerade, oflexibla, fysiskt svaga och gnälliga Kvinnojobben de negativa delarna av Lean (standardisering, arbetsintensifiering) hårda förändringsmetoder, bokstavstrogen version av Lean Mansjobben de positiva delarna av Lean (utv.arbete, delaktighet, team) försiktigare, mjukare, mer anpassad form av Lean 2012-03-21 Lena Abrahamsson, Arbetsvetenskap

10 Den moderna organisationen kan ge jämställdhet? Kvinnor ofta positiva till Lean (och andra organisationsförändringar) ser möjligheter till arbetsmiljöförbättringar och mer avancerat arbetsinnehåll åtminstone i början av projektet I sin teoretiska och ideala form bygger Lean på flexibilitet, integration, samarbete och process- och flödesorganisering detta kräver åtgärder för att blanda saker och ting i organisationen och även kvinnojobb och mansjobb och även kvinnor och män! Dessutom ses individen som en resurs, kompetens är viktigare än kön i teorin vore det mycket svårt att behålla könssegregeringen och könsstereotypa idéer om kvinnor och män 2012-03-21 Lena Abrahamsson, Arbetsvetenskap

Jämställdhet och genus finns på agendan hos både fack och arbetsgivare men är svårt 11 Sex olika jämställdhetsansatser: 1. Utrusta kvinnan (liberal individualism) kvinnors problem beror på socialisering till en kvinnlig könsroll, lära (individuella) kvinnor välja rätt och bete sig rätt 2. Skapa lika möjligheter (liberal strukturalism) fokus på strukturella hinder för kvinnor (på organisations-, yrkes- och samhällsnivå), barnomsorg, riktade stöd 3. Uppvärdera kvinnligheten (mångfald, likabehandling) kvinnliga och manliga egenskaper (jfr. yin och yang) ses som viktiga för att vårt samhälle ska fungera, skillnaderna mellan kvinnor och män uppmärksammas för att uppvärderas 4. Synliggöra kvinnor (kvinnors ståndpunkt) inkludera kvinnor och kvinnors arbeten/yrken, tilläggsforskning, alternativt perspektiv, utgå från kvinnors erfarenheter 5. Förändra maktstrukturerna (radikalstrukturalism, genus) fokus på könsmönster, könsegregering, könshierarki, könsmärkning, könsmaktordning, villkor, resurser, normer, jämställdhetsintegrering? 6. Ändra vårt sätt att göra kön (socialkonstruktionism, genus) fokus på sociala konstruktioner, diskurser, relationer, strukturer 2012-03-19 Lena Abrahamsson, Arbetsvetenskap

12 Åtgärder släpar efter teorin? Många syften och problembeskrivningar i företag och projekt är tämligen avancerade nära forskningsfronten och genusteorierna genusforskningens radikalstrukturalism och socialkonstruktionism dvs. enligt ansatserna 5 och 6 Men på den praktiska nivån ser det annorlunda ut det som ligger till grund för åtgärder (förändringar) dvs. enligt ansatserna 1-3 (4) jämställdhetsåtgärder som inte ger så mycket förändringar kanske till och med kan återställa eller skapa ny ojämställdhet Vanliga populära budskap, taktik, göra det som är möjligt? det verkar finnas gränser i sättet att tala om jämställdhet och det begränsar våra möjligheter att förändra 20 års eftersläpning? kommer åtgärderna att komma ifatt teorin så småningom? eller kan vi se en förstärkning av ansatserna 1-3? 2012-03-19 Lena Abrahamsson, Arbetsvetenskap Avslutningsvis vill jag säga

13 Varför våga genus? (1) Att avnaturalisera kön är en grundförutsättning för förändring och (önskat) lärande sociala konstruktioner är skapade av oss och därför kan vi omskapa dem! Att även avindividualisera kön och avneutralisera omvärlden ger oss möjligheter att förstå återställare och deras orsaker individer är fria aktörer, men måste lära, förhålla sig och anpassa till omvärlden (som är könad) 2012-03-19 Lena Abrahamsson, Arbetsvetenskap

14 Varför våga genus? (2) En hjälp att se vuxna människor som lärande, föränderliga och självständiga individer en grundförutsättning för förändring och lärande (utveckling till det bättre) i arbetslivet (t.ex. på arbetsplatser) hållbar utveckling för både individer och organisationer För att bättre förstå vad som händer (och inte händer) i en organisationsutveckling möjligheter att förstå, hantera och förebygga återställare, hinder och motstånd För att kunna föreslå bättre lösningar undvika tankefällor och fallgropar under förändringsarbetet För att kunna använda genuskunskaper som redskap i det allmänna förändringsarbetet utveckling av verksamheten, organisationen, produktionen, produkterna, tekniken, arbetsmiljön 2012-03-19 Lena Abrahamsson, Arbetsvetenskap

15 Professor Lena Abrahamsson Avdelningen för arbetsvetenskap Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet 971 87 Luleå 0920-49 21 07 lena.abrahamsson@ltu.se http://www.ltu.se/staff/l/leab